I den medeltida sakristian vid
Bredsättra kyrka
Arkeologisk förundersökning 2012
Bredsättra kyrka, Bredsättra socken, Borgholm kommun, Öland
Nicholas Nilsson
KALMAR LÄNS MUSEUM
Arkeologisk rapport 2012:16
Gärdslösa kyrka • Kalmar läns museum
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka
Arkeologisk förundersökning 2012
Bredsättra kyrka, Bredsättra socken, Borgholm kommun, Öland
Författare Nicholas Nilsson
Copyright Kalmar läns museum
Redaktion
Per Lekberg, Seija Nyberg
Kartor
Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848från Lantmäteriverket
Förlag
Kalmar läns museum
ISSN1400-352X
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Abstract
Keywords: Archaeological evaluation, stone
compaction, church, medieval sacristy,
human bones.
During one day in October Kalmar county
museum performed an archaeological
evaluation at the church of Bredsättra on
Öland due to a planned heat-pump foundation.
The area was approximately 3x2 meters and
situated directly north of the church. Within
the trench area a layer of gravel was found
beneath the turf. The gravel is probably the
remnant of an older gravel path.
At a depth of approximately 0, 3 meters two
stone compactions were found, one consisting
of grey stone and the other of chalkstone. The
stone compactions were separated from each
other by a modern trench, dug for a rainwater
pipe. Fragments of a human skeleton where
found between the grey stone compaction and
the rainwater pipe, consisting of two cranial
fragments and one fragment of a rib. The
skeleton fragments were redeposited within the
same area in which they were found.
An overlay of the plan of the medieval church
and the plan of the new church reveals that the
investigation trench lies within the area of the
medieval sacristy. It is plausible that the stone
compactions are in fact remnants of the old
sacristy.
The county authorities of Kalmar decided
that exploitation could go forth without any
further excavation.
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Innehåll
Sammanfattning.................................................................................................. 7
Inledning............................................................................................................... 8
Topografi och fornlämningsmiljö....................................................................... 9
Tidigare forskning......................................................................................................................... 9
Genomförande.................................................................................................. 14
Resultat.............................................................................................................. 17
Tolkning och åtgärdsförslag.............................................................................. 19
Referenser.......................................................................................................... 21
Tekniska och administrativa uppgifter............................................................ 23
Bilagor................................................................................................................ 25
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Skala 1:1 000 000
Karta över Kalmar län med undersökningsområdet markerat.
6
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Sammanfattning
Under sammanlagt en dag, hösten 2012,
utförde Kalmar läns museum en förundersökning vid Bredsättra kyrka i samband med anläggandet av ett nytt värmesystem. En värmepump skall förse
kyrkan med värme och behövde ett fundament att stå på. Denna skulle anläggas
på den norra sidan av långhuset, strax
intill sakristian på en yta som var ca 3x2
meter. Överst kom ett gruslager vilket
troligen kan kopplas till grusgångar som
funnits på platsen men som under andra halvan av 1900-talet såtts igen med
gräs. På ca 0,3 meters djup kom rester av
två olika stenpackningar, en av gråsten
och en av kalksten. Dessa var skilda åt
av ett modernt dagvattenschakt. Stenpackningarna täckte i stort sett hela det
upptagna schaktet. I kanten av dagvattenschaktet och gråstenspackningen
kom rester av skelettmaterial i form av
skalltaksfragment och ett revbensfragment samt två handsmidda spikar.
När lämningarna påträffades kontaktades Länsstyrelsen vilken beslutade
att fundamentet skulle få byggas på
platsen om lämningarna täcktes med fiberduk och ett tunt lager av grus. Någon
genombrytning av lämningarna företogs
därför inte utan dessa dokumenterades
endast i plan. De påträffade skelettdelarna återbegravdes på samma plats som
de påträffats men tillsammans med en
plastfilm för att visa att de rubbats.
Stenpackningarnas funktion är oklar
men vid en sammanläggning av den
medeltida kyrkans grundplan med den
nu stående, framgår det att undersökningsområdet sammanfaller med platsen för den medeltida sakristian. Sannolikt utgör stenpackningarna rester av
denna.
7
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Inledning
Med anledning av att en ny värmepump skall
installeras utanför Bredsättra kyrka behövde
en yta på ca 2x3 meter undersökas arkeologiskt för planerat. Värmepumpen skulle placeras invid väggen på långhusets norra sida, strax
väster om sakristian (fig. 1). Undersökningen
utfördes av Kalmar läns museum under sammanlagt en arbetsdag fördelat på två tillfällen.
Uppdragsgivare var Länsstyrelsen i Kalmar enligt beslut 431-3379-12, exploatör var Norra
Ölands kyrkliga samfällighet.
Fig. 1. Undersökningsområdet på kyrkans norra sida strax väster om sakristian.
8
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Topografi och fornlämningsmiljö
Landskapet kring Bredsättra kyrka utgörs
främst av öppen och förhållandevis flack åkermark som här och var bryts av mindre höjdpartier. Kyrkan ligger väster om den östra
landsvägen och begränsas i öster av den mot
området svagt sluttande littorinavallen. I den
västra begränsningen löper ancylusvallen som i
områdes södra delar är kraftigt markerad. Här
liksom längs stora delar av Ölands östsida och
området väster om littorinavallen, har stora
delar av området dikats ut och de vidsträckta
sankmarkerna omvandlats till ängs- och åkermarker under framför allt 1800- och 1900-talet. Merparten av områdets marker består av
åkermark som idag utnyttjas som betes- och
fodermarker.
Bredsättra socken är en av Ölands mest
fornlämningsrika och en rad undersökningar
i det närmast omgivande området har belagt
kontinuitet från yngre stenålder till vikingatid.
I det närmast omgivande landskapet finns flera mycket speciella fornlämningsmiljöer, bl.a.
Skedemosse som ligger knappt 3 km sydväst
om Bredsättra kyrkby. Skedemosse är med
sina mycket rika offerfynd från järnålder en av
Ölands mest kända fornlämningsplatser (Axelsson m.fl. 1996).
Fornlämningsspridningen framgår av kartan nedan (fig.2, fig. 3.), där de till förundersökningsområdet närmast angränsande registrerade lämningarna lyfts fram med beteckning
enligt FMIS. I avsnittet Kunskapsläge nedan
förs ett vidare resonemang kring dessa och ett,
för undersökningens del, adekvat kunskapsläge.
Tidigare forskning
Bredsättra socken dyker upp i de skriftliga
källorna först på 1320-talet då benämningen
”de… Brechaseche” används i ett brev. Enligt
DMS Öland har socknen samma omfattning
nu som under medeltiden och 1500-talet. Den
medeltida klövsadelskyrka som uppfördes här
i slutet av 1100-talet var från början en tornlös absidkyrka med långhusportaler i norr och
söder varefter ett försvars- och klocktorn tillbyggdes ca 1202-1207. Detta hade tunnvalv,
bjälklag och murade trappor. Koret byggdes
vid okänd tidpunkt på till ett östtorn och det
är möjligt att kor och långhus välvdes samtidigt. Då bör också den profana övervåningen
tillkommit. Vapenhuset byggdes ca 1250, sakristian möjligen något senare. Den medeltida
kyrkan revs 1848 och idag återstår det mäktiga
försvarstornet samt det medeltida långhusets
västgavel, som enligt Ragnhild Boström ännu
kan studeras inifrån den nuvarande kyrkans
vind (Boström 1980:20). Kyrkans murar bestod av skalmurar av kalksten och mellan dem
finns en fyllning av kalkbruk, kullersten och
skrotsten. Ingen sockel har kunnat iakttas
men grunden ska enligt uppgifter ha skjutit ut
i marknivå ca 30 cm utanför dagmurens utsida
som en sula (Petersson 1957, a.a.).
9
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Fig.2. De hittills kända lämningarna i närområdet kring Bredsättra kyrka.
10
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Raä nr
Benämning enligt FMIS
Datering
Antikvarisk bedömning
03:01
Gravfält
jäå
Fast fornlämning
04:01
Hög
Brå, jäå
Fast fornlämning
15:01
Minnesmärke
Nyare tid
ÖKL
17:01
Sammanförda lämningar
Stå, brå, jäå
ÖKL
17:02
Stensättning
Stå, brå, jäå
ÖKL
18:01
Grav markerad av sten
Brå, jäå, nyare
ÖKL
19:01
Grav markerad av block
Brå, jäå, nyare
ÖKL
37:01:00
Stensättning
Brå, jäå
Fast fornlämning
37:02:00
Stensättning, rest av
Brå, jäå
ÖKL
37:03:00
Röjningsröse
Stå, brå, jäå, nyare
ÖKL
37:04:00
Övrigt (rest av stensättn)
Stå, brå, jäå, nyare
ÖKL
37:05:00
Övrigt (rest av stensättn)
Stå, brå, jäå, nyare
ÖKL
39:01:00
Gravfält
Stå, brå, jäå
Fast fornlämning
39:02:00
Gravfält
Stå, brå, jäå
Fast fornlämning
39:03:00
Boplats
Stå, brå, jäå
Fast fornlämning
42:01:00
Fyndplats
jäå
Fast fornlämning
55:01:00
Boplats
Stå, brå, jäå
ÖKL
60:01:00
Boplats
Stå, brå, jäå
Fast fornlämning
93
Boplats
Senneol, brå
Fast fornlämning
94
Boplats
Vikingatid, medeltid
Fast fornlämning
Fig. 3. Registrerade lämningar i förundersökningsområdets närhet.
På östra sidan om kyrkan går landsvägen
som till stor del följer littorinavallens sträckning. I likhet med många andra socknar på
både den östra och västra sidan av ön är det just
här man finner flera av de förhistoriska gravarna och gravfälten. Ett stort antal av dessa
är undersökta och borttagna under senare tid
varför kunskapen om socknens förhistoriska
gravfält är förhållandevis stor.
Vid arkeologiska undersökningar 19741976 av gravfältet och boplatsen vid Gåtebo,
knappt 700 m sydost om kyrkan, kunde det
konstateras att platsen har ett mycket stort
tidsdjup liksom en lika stor komplexitet. Lokalen hade en både komplicerad och intressant
stratigrafi. Alla lämningar täcktes av ett intill
1 m tjockt flygsandslager (Hagberg & Holgersson 1976, s.62f), under vilket fanns ett boplats-
lager med verkstadsavfall från vikingatid/tidig
medeltid (Raä 94). Anläggningarna från detta
lager bestod bl.a. av en keramikugn och ett
stolpbyggt fähus som sannolikt hade brunnit.
Fyndmaterialet bestod bl.a. av pärlor, östersjökeramik, ben och mynt vilka kom att ligga till
grund för dateringen av boplatsen, sent 900tal till ca 1300. Under boplatslagret fanns ett
järnåldersgravfält (Raä 3:1) bestående av både
skelett- och brandgravar, där skelettgravarna
bestod av stenkistor med täckhällar alternativt
djupa schaktgravar utan kistkonstruktion med
eller utan stenlager ovanför skelettet. De flesta
av gravarna var omgärdade av runda eller fyrsidiga stensättningar, ofta med dubbla kantkedjor. Totalt kunde 64 individer urskiljas vid
den osteologiska undersökningen av materialet. Gravarna daterades med 14C till perioden
11
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
50 f.Kr. - 400 e.Kr., och de ”vilar i sin tur på
ett 1-2 dm djupt flygsandslager” (Hagberg &
Holgersson 1976, s.63). Under detta flygsandslager påträffades slutligen ett boplatslager
från senneolitisk tid (Raä 93:1) Här framkom
flera härdar, stolphål samt en rund hyddbotten
inom vilken fynd som keramik, flinta och djurben påträffades. Boplatsen daterades genom
fyndens typologi till perioden senneolitikumbronsålder (Beskow Sjöberg 1987:204ff).
I förundersökningsområdets närhet finns
även flera stenåldersboplatser vilka registrerats i samband med Ölandsinventeringen. Två
av dessa ligger strax norr om kyrkofastigheten,
Raä 60:1 och 64:1, medan en, Raä 55:1, ligger
strax öster om Gåtebogravfältet. Från samtliga
platser kunde slagen flinta och kvarts insamlas.
Inom fastigheterna som är närmast belägna
kyrkan finns flera rester eller spår efter stensättningar och resta stenar som skadats av odling.
Ca 300 m åt nordost ligger Raä 37:1-37:5 som
idag dels är synliga som impediment i åkern och
i ett av fallen som en rund, övertorvad stensättning som överkastats med odlingssten. Strax
söder om kyrkan ligger gravfältet Raä 39:1-2
som upptäcktes i samband med schaktning för
villabebyggelse 1961. Gravarna utgjordes av
en urnebrandgrop samt skadade anläggningar
i form av en rund stensättning samt en dubbel
rad kantställda kalkstensflisor. Brandgropen
(Raä 39:1) innehöll brända ben och keramikskärvor men stensättningarna (Raä 39:2) undersöktes inte varför gravfältets utbredning enligt fornlämningsregistret (FMIS) har osäker
utbredning. Även här påträffades lämningarna
under ett lager av sand och humus, ca 0,350,5 m djupt.
En av de mest intressanta fornlämningarna som finns registrerade inom det direkta
närområdet kring kyrkan är fyndplatsen för
de romerska guldmynt, s.k. solidi, som finns
angiven knappt 40 m nordost om nu aktuell
exploateringsyta. Tillsammans med fyra guldringar och två silverringar påträffade man totalt elva mynt av sex olika typer: Theudosius
(1), Placidius (1), Valentinianus (1), Marcianus
(1), Procopius Antemius (1) samt Leo (7).
12
Solidi som påträffats på skandinavisk mark
har ofta förbisetts inom den internationella
arkeologin. Inte sällan har de behandlats som
underliga inslag i det lokala arkeologiska materialet utan att dess proveniens eller kontextuella sammanhang förklaras närmare. Först
på senare tid har en förändring i detta synsätt kommit till stånd inom den arkeologiska
forskningen. Majvor Östergren och många
andra framstående forskare har istället på ett
övertygande sätt, genom arkeologiska undersökningar och forskningsresultat, kunnat visa
att de depåfynd som gjorts av solidi i Skandinavien ofta uppvisar ett anmärkningsvärt kontextuellt sammanhang. Inte sällan är depåerna
påträffade i, eller strax utanför, huskonstruktioner (Fagerlie 1967, Östergren 1981, Fischer,
Sanchez & Victor 2011). Det är därför sannolikt att en folkvandringstida boplats med högreståndsprägel har funnits i kyrkans omedelbara närhet åt norr, och det är följaktligen inte
omöjligt att rester av denna finns även inom
kyrkoområdet.
Till skillnad från andra områden i socknen
har ett fåtal arkeologiska undersökningar skett
inom gränsen för kyrka och kyrkogård. En av
de större skedde 1957 i samband med att kyrkan restaurerades (Petersson 1957). När antikvarierna kom till platsen hade redan gjutning
för ett nytt golv skett i kyrkans korparti och
mittgång varför dessa delar aldrig undersöktes arkeologiskt. Istället lades fokus på kyrkans bänkkvarter där trägolvet till en början
lyftes. Under detta framkom ett golv av kalkstensflisor i olika storlekar och behandlingar,
mycket primitivt lagt. Några var mycket slitna
och minst två bar tydliga men svaga spår av
inristade sköldar av senmedeltida typ. Efter
att kalkstensgolvet tagits bort påträffades ett
lager med lös fyllningsmassa varunder murrester framträdde. Dessa grävdes fram och dokumenterades (a.a).
Den undersökning vars resultat är av störst
betydelse för den nu aktuella förundersökningen är den som Kalmar läns museum utförde
i samband med indragning av VA-ledning till
sakristian 1994. Förundersökningen omfatta-
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
de hela ledningssträckan på kyrkogården från
sakristians västra mur och vidare rakt västerut
genom kyrkogården och under kyrkogårdsmuren. Schaktet var 38 m långt, 0,5 m brett och
ca 1,2 m djupt och grävdes för hand. Närmast
kyrkogårdsmuren fanns ett utfyllnadslager bestående av mylla, stora stenar och diverse byggnadsmaterial. I fyllningsmassorna påträffades
bl.a. två medeltida tegelpannor, stämplade med
S:t Petri nycklar. Detta ska ha varit varumärket
för tegelbruket S:t Petri i Lübeck, anlagt 1643.
Efter fyllnadsmaterialet intill muren fanns ett
8 m långt parti med påfört material, mestadels
sten men också kalkbruk och tegelskärvor vilket tolkades som ett utfyllnadslager. Utmed hela
sträckan fanns i schaktet mer eller mindre raseringsmaterial från den gamla kyrkan. I hörnet
vid sakristian fanns mest rasmassor: gråstenar,
kalkstenar, tegel, trärester och kalkbruk. Inga
uppgifter om att den medeltida kyrkans sockel
var synlig finns upptagen i rapporten(Schulze
1994).
13
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Genomförande
Inom den ca 3x2 meter stora undersökningsytan skalades grästorven av med maskin varvid
en övergång med metalldetektor gjordes. Stegvis ”hyvlades” sedan jorden bort ned till nödvändigt djup. Under grästorven kom ett lager
med grus som vilade på ett jordlager. På ca 0,3
meters djup stötte skopan på sten varvid maskinschaktningen stoppades och handrensning
påbörjades. Över hela ytan påträffades stenpackningar av olika karaktär samt, inom en
mindre yta, rester av skelettdelar (fig 4). Arbetet
stoppades och länsstyrelsen kontaktades för beslut om vidare åtgärd. För att ge Länsstyrelsen
ett bra beslutsunderlag i detta läge skickades
foton över direkt i fält för att de skulle kunna
bedöma lämningen på ett bra sätt. Beslut fattades om att avbryta arbetet för att istället förbereda för en slutundersökning av ytan. En kort
sammanställning av resultaten samt fotodokumentation översändes till Länsstyrelsen som
underlag för ett kommande förfrågningsunderlag. Detta inkom till länsmuseet per e-post 1210-26. Undersökningsplan med kostnadsberäkning inskickades sedan 12-10-31. 12-11-07
kom besked att den särskilda undersökningen
var avstyrd. Länsstyrelsen beslutade därmed
att exploatören fick tillåtelse att täcka över
stenpackningarna med markduk och packat
grus med en tunn platta som pumparna ställs
på. 12-11-08 återupptogs förundersökningen
genom att en ordentlig dokumentation av den
avtäckta ytan gjordes. Ytan och de olika stenpackningarna mättes in med GPS, fotograferades med digitalkamera samt beskrevs i text.
Det skelettmaterial som tagits upp vid den första inledande undersökningen återdeponerades
på samma plats men denna gång med en tunn
plastfilm över för att markera att de rubbats.
14
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Fig. 4. De påträffade stenpackningarna. Gråstenspckningen till
vänster och kalkstensläggningen till höger, de bägge är skilda åt
av ett modernt dagvattenledningsschakt. Området med skelettdelar syns strax till höger i bild. Foto från N. Foto och montage:
Nicholas Nilsson, KLM.
15
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Fig. 5. Planritning av de påträffade stenpackningarna.
Fig. 6. De två skallfragmentsbitarna utgör delar av pannloben. Foto: Nicholas Nilsson, KLM.
16
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Resultat
Vid avbaningen av grässvålen framkom ett lager med grus vilket skulle kunna utgöra rester
av en äldre igenlagd grusgång som följt åtminstone kyrkans norra långsida. På ca 0,3 meters djup påträffades stenpackningar av olika
karaktär vilka täckte hela ytan. I den västra
delen av undersökningsområdet bestod stenpackningen av gråsten och i den östra av kalksten. De båda packningarna var åtskilda av ett
modernt ledningsschakt för dagvatten vilket
delade undersökningsområdet i två jämnstora
delar (fig. 5). I kanten av den västra stenpackningens kant mot ledningsschaktet kom delar
av skelettmaterial samt två smidda spikar. Skelettmaterialet bestod av delar av ett skalltak
samt ett revbensfragment (fig. 6). Dessa kom
samlade inom ett område på ca 0,3-0,4 meter
där revbensfragmentet kom något längre upp i
gråstenspackningen.
Kalkstensläggningen bestod av kalkstensflisor ca 0,3-0,4 meter stora. Dessa ligger kant i
kant och bildar en jämn och fin yta. Stenarna
fortsätter av allt att döma åt både söder, öster
och norr. Gråstenspckningen bestod av ca 0,50,1 meter stora stenar vilka täckte den västra
delen av schaktet. I den norra delen förefaller
de vara borta, möjligen i samband med etablerandet av dagvattenledningen.
Vid framrensning av stenpackningarna noterades att det fanns håligheter under bägge
dessa. Sprickor i den norra kyrkofasaden indikerar att sättningar i marken förekommer vid
denna plats.
Bägge stenpackningarna fortsätter in under
den befintliga kyrkans grundfundament.
17
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Fig. 7. Stenpackningarna fortsätter in under kyrkan. Här syns den östra kalkstenspackningen. Foto: Nicholas Nilsson,
KLM.
Fig. 8. Ett överlägg med den medeltida kartplanen visar att det undersökta området ligger på platsen för den gamla
sakristian.
18
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Tolkning och åtgärdsförslag
Det översta gruslagret som påträffades direkt
under grässvålen är troligen rester av en äldre
grusgång som funnits invid kyrkan. Under andra halvan av 1900-talet genomgick flera av
Ölands kyrkor liknande förändringar då grusbelagda gravplatser och grusgångar såtts igen
med gräs (Jonsson 2006:11).
De bägge stenpackningarna är äldre än
1848 eftersom de tydligt har en utbredning
som går in under befintlig kyrkas grundläggning (fig. 7). Den nuvarande kyrkan byggdes
1848. Vilken funktion som stenpackningarna
haft är oklar, de olika typerna av sten som använts skulle kunna indikera olika funktioner.
En sammanläggning av den medeltida kyrko
grundplanen tillsammans med den nuvarande
kyrkan visar att det aktuella området ligger
inom den medeltida sakristians placering (fig
8). De påträffade stenpackningarna kan således
ha med denna byggnad att göra. De tomrum
som kunde noteras vid undersökningen skulle
dock kunna indikera att stenpackningarna
inte ligger in situ utan har påverkats av senare
tids aktiviteter, t.ex. det nya kyrkobygget eller
att en äldre krypta finns under dem. Vid den
undersökning som utfördes 1994 i samband
med indragning av vatten och avlopp i kyrkan
kunde inga konstruktioner observeras i detta
område. I närheten av sakristian fanns dock
flest rasmassor bestående av gråsten, kalksten,
tegel, trärester, kalkbruk och kol mm (Schulze
1994). Det går inte att säkert belägga att de påträffade stenpackningarna hör till den gamla
medeltida sakristian, men det är sannolikt.
Det skelettmaterial som påträffades förefaller vara omrört men det kan i dagsläget inte bekräftas huruvida de härrör från en begravning
på platsen eller om de är ditförda och således
har en sekundär placering på platsen.
Eftersom tillstånd getts för övertäckning av
lämningarna behövs inga vidare antikvariska
åtgärder.
19
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
20
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Referenser
Axelsson, R, Janzon, K & Rahmqvist, S.
1996. Det medeltida Sverige. Band 4 Småland: 3 Öland. Riksantikvarieämbetet.
Beskow Sjöberg, M. 1987. Bredsätra socken.
I: Beskow Sjöberg, M. (red) 1987, ss. 199288.
Beskow Sjöberg, M. (red) 1987. Ölands järnåldersgravfält. Volym I. Alböke, Köpings,
Räpplinge, Löts, Egby, Bredsätra och
Gärdslösa socknar. Högskolan i Kalmar.
Boström, R. 1980. Bredsättra kyrkor. Sveriges
kyrkor. Volym 183. Almqvist & Wiksell
International. Uppsala.
Fagerlie, J.M. 1967. Late Roman and Byzantine Solidi found in Sweden and Denmark.
American Numismatic Society Monographs 157. New York.
Fischer, S, Sanchez, F & Victor, H. 2011. The
5th Century hoard of the Theodisian Solidi
from Stora Brunneby, Öland, Sweden.
Fornvännen 2011/3. Stockholm.
Jonsson, M. 2006. Bredsättra kyrkogård.
Bredsättra församling, Växjö stift, Kalmar
län. Kulturhistorisk inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Växjö stift
2006. Kyrkoantikvariska rapporter 2006,
Kalmar läns museum.
Petersson, K.G. 1957. Otryckt meddelande
från Kalmar läns museum till Riksantikvarieämbetet om avslutad arkeologisk
undersökning i Bredsättra kyrka. Kalmar
läns museums arkiv, Räpplinge socken,
Räpplinge kyrka.
Schulze, H. 1994. VA-ledning vid Bredsättra
kyrka. Arkeologisk rapport 1994. Kalmar
läns museum.
Östergren, M. 1981. Gotländska fynd av
solidi och denarer. En undersökning av
fyndplatserna. RAGU Arkeologiska skrifter 1981:1. Visby.
Hagberg, U. E. & Holgersson, K. 1976.
Landborgsgravfälten öster om Skedemosse
– nekropoler från Ölands storhetstid.
KALMARNAS (Kalmar Nations Skriftserie), volym LI. Uppsala.
21
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
22
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Tekniska och administrativa uppgifter
Länsstyrelsens dnr: 431-3379-12
Kalmar läns museums dnr: 33-376-2012
Projektnummer KLM: A20120024
Uppdragsgivare: Norra Ölands kyrkliga samfällighet, Östra
Kyrkogatan 9, 387 31 Borgholm
Landskap: Öland
Kommun: Borgholm
Socken: Bredsättra
Fastighet: Bredsättra kyrka 1:1
Fornlämningsnr: Bredsättra 39:1
Ekonomisk karta: 5H0c
X koordinat: 6302674,462
Y koordinat: 167944,122
M ö h: Fältarbetstid: 12-10-18 – 12-11-08
Antal arbetsdagar: 1
Maskintid: 4 timmar
Personal: Nicholas Nilsson, Ulrika Söderström, Cecilia Ring
Foto, Du nr: Du 223:1-16
Dokumentation: All dokumentation förvaras på KLM.
Inmätning: Koordinater och höjdangivelser i rikets koordinatsystem
SWEREF 99 13:30 och RH70.
23
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
24
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Bilagor
Bilaga 1. Fotolista.............................................................................................. 27
Bilaga 2. Fotokarta........................................................................................... 29
25
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
26
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Bilaga 1.
Fotolista digitala bilder
Landskap: Öland
Socken: Bredsättra
Fastighet: Bredsättra kyrka 1:1
Arkeologisk förundersökning 2012
DU 223
Nr Motiv
Från
Datum
1 Stenpckningarna efter framrensning.
Ö
2012-10-18
2 Stenpckningarna efter framrensning, kalkstensläggningen.
N
2012-10-18
3 Stenpckningarna efter framrensning,gråstensläggningen.
N
2012-10-18
4 Stenpckningarna efter framrensning.
V
2012-10-18
5 Närbild av stenpckningens förhållande till den befintliga kyrkan.
N
2012-10-18
6 Närbild av stenpckningens förhållande till den befintliga kyrkan.
N
2012-10-18
7 Den norra fasaden vid undersökningsområdet. Notra sprickan i fönsterbågen.
N
2012-10-18
8 Cecilia Ring vid undersökningsområdet.
NV
2012-11-08
NV
2012-11-08
10 Platsen för undersökningen innan schaktning.
9 Undersökningsområdet med stenpackningarna invid norra kyrkväggen.
NV
2012-10-18
11 skelltmaterialet som påträffades i den västra stenpckningen.
Ö
2012-10-18
12 Detalj av gråstenspackningen.
N
2012-10-18
13 Hela ytan finrensad.
Ö
2012-11-08
14 Två skalltak bildar pannloben på en individ.
Ö
2012-10-18
15 Sammanlagd bild av hala ytan i plan.
Lod
2012-11-18
Sida 1 av27
1
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
28
Bilaga
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Du 223_01.JPG
Du 223_02.JPG
Du 223_03.JPG
Du 223_04.JPG
Du 223_05.JPG
Du 223_06.JPG
Du 223_07.JPG
Du 223_08.JPG
Du 223_09.JPG
Du 223_10.JPG
Du 223_11.JPG
Du 223_12.JPG
29
Du 223_13.JPG
Du 223_14.JPG
Du 223_15.jpg
2.
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
30
I den medeltida sakristian vid Bredsättra kyrka • Kalmar läns museum
Adress
TelefonFax
E-post
Box 104, S-391 21 Kalmar
0480-45 13 00
[email protected]
0480-45 13 65
