HISTORIEN OM PALMOLJA
Fakta och siffror
<< föregående sida
HISTORIEN OM PALMOLJA - 1
nästa sida >>
Palmolja ger en bra balans mellan produktens näringssammansättning och dess smak
och konsistens. I den här broschyren hittar du information och referenser om palmoljans
näringssammansättning samt om värdet och effekten av palmolja i kosten. Den förklarar också hur
palmoljan utvinns från palmfrukten. Broschyren betonar även vikten av hållbar produktion och
förklarar hur palmolja kan användas i olika livsmedelsprodukter.
<< föregående sida
HISTORIEN OM PALMOLJA - 2
nästa sida >>
INNEHÅLL
Vad är palmolja? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
• Produktion av palmolja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
• Hållbar palmolja. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
• Konsumtion av palmolja. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
• Användning av palmolja. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
En mångsidig ingrediens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
• Fettsyrasammansättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
• Fördelar med att använda palmolja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
• Alternativ till transfetter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
En del av en balanserad kost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
• Fettrekommendationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
• Palmolja och hälsa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
• Hälsosam livsstil. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Om EPOA. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vetenskaplig grund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Referenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4
5
7
9
10
11
11
12
12
13
13
14
15
16
16
17
© EPOA Med ensamrätt – 2016
<< föregående sida
HISTORIEN OM PALMOLJA - 3
nästa sida >>
VAD ÄR PALMOLJA?
Palmolja är den mest använda vegetabiliska
oljan i världen. Palmfruktsolja, allmänt känd
som palmolja, produceras från oljepalmens
(Elaeis Guineensis) fruktkött. Denna tropiska
frukt har en rödaktig färg på grund av ett högt
innehåll av betakaroten. Frukten är ungefär
lika stor som en stor oliv. Frukten innehåller ett
enda frö eller en kärna, vilken används för att
tillverka palmkärnolja. Varje palmfrukt innehåller
ungefär 30–35 procent olja. Palmfruktsolja
och palmkärnolja skiljer sig betydligt i sin
fettsyrasammansättning, men har samma
botaniska ursprung.
VISSTE DU ATT ...?
Direkt från naturen
Oljepalmen växer i områdena runt ekvatorn. Det
är ett tropiskt träd med blad som är runt fem
meter långa. Oljepalmen kommer ursprungligen
från Västafrika, men numera odlas den främst i
Indonesien och Malaysia som är de länder som
producerar mest palmolja i världen.
Från ett tropiskt klimat
Naturen spelar en stor roll i historien om palmolja.
Det som trädet älskar mest av allt är sol och
fuktighet. Trädet trivs bäst där det får mycket sol, i
temperaturer mellan 24 och 32 °C, och där det regnar
regelbundet hela året om. Därför är de lämpligaste
odlingsområdena mellan tio grader norr och söder
om ekvatorn. Förutom Indonesien och Malaysia ökar
produktionen av palmolja i andra delar av världen,
däribland Syd- och Centralamerika, Thailand och
Västafrika.
Palmolja och palmkärnolja står för
38
procent av den globala produktionen av
vegetabilisk olja
Varje år produceras
62 miljoner ton palmolja
En enda palm producerar
varje år
40 kg palmolja
En hektar oljepalmer kan producera
olja varje år
3,8 ton
7
Oljepalmsodlingarna utgör procent av all
odlad mark för vegetabiliska oljor i världen,
men de står för den högsta produktionen på
38
procent av alla vegetabiliska oljor och
fetter
Indonesien och Malaysia tillhandahåller
85
procent av all palmolja som används
världen runt
4,5
Cirka
miljoner människor i Indonesien
och Malaysia livnär sig på palmolja
Användningen av palmolja i människans kost
kan spåras
<< föregående sida
HISTORIEN OM PALMOLJA - 4
10 000 år tillbaka
nästa sida >>
PRODUKTION AV PALMOLJA
Oljepalmen är den mest effektiva oljegrödan när
det gäller markanvändning. Den ger den största
avkastningen per hektar mark jämfört med
andra oljegrödor. Frukterna börjar skördas när
oljepalmerna är tre till fyra år gamla.
Palmolja har den största avkastningen
(Oil World 2016)
Största avkastning
Indonesien och Malaysia
står för 85 % av världens
produktion
0,7
Solros
0,5
Soja
0,8
Raps
Palm
olja (ton per hektar)
Världens palmoljeproduktion har ökat från
15,2 miljoner ton 1995 till 62,6 miljoner ton 2015.
Detta är den största produktionsvolymen av alla
vegetabiliska oljor och den överstiger den näst
största oljefrögrödan med mer än 10 miljoner
ton. Denna mängd produceras huvudsakligen av
Indonesien (53 procent) och Malaysia (32 procent).
Det har även skett en markant ökning i produktionen
av palmolja i andra delar av världen. Det mesta
av den återstående mängden framställs i Sydoch Centralamerika (3,4 miljoner ton), Thailand
(1,8 miljoner ton) och Västafrika (2,4 miljoner ton).
3,8
Global produktion och de största ursprungsregionerna för palmolja, 2000–2015 (Oil World 2016)
x miljoner ton
Världen
Indonesien
Malaysia
70
62,6
60
50
40
33,4
30
20,0
20
10
2000
<< föregående sida
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
HISTORIEN OM PALMOLJA - 5
2010
2011
2012
2013
2014
2015
nästa sida >>
Andra palmoljeproducerande länder/regioner med den starkaste volymtillväxten, 1995–2015 (Oil World 2016)
3,5
x miljoner ton
3,41
1995
3
2015
2,5
2,39
2
1,83
1,5
1,35
1
0,5
0,88
0,50
0,35
Andinska regionen
och Centralamerika
Västafrika
Bland de större oljefrögrödorna svarar oljepalmen
för den minsta procentandelen (6,6 procent) av all
odlad mark för oljor och fetter i världen, men står
för den största procentandelen (38,7 procent) av den
totala produktionen. Den använder mindre än hälften
av den mark som krävs för andra grödor (t.ex. solros-,
sojaböns- eller rapsolja) för att producera samma
mängd olja.
Trots dessa fördelar är den effekt som oljepalmer har
på områden med höga bevarandevärden, torvmark
och tidigare tropiska skogar där oljepalmer växer,
något som behövs bemötas på ett tillfredsställande
sätt. Tillverkning och användning av hållbar palmolja
bidrar till att bevara eller förbättra biologiska,
ekologiska och sociala värden i ursprungsländerna.
<< föregående sida
0,22
Thailand
Papua Nya Guinea
Stora oljefröer: Area 2015
(Totalt 274,4 miljoner hektar) (Oil World 2016)
6,6 %
markanvändning
Rapsolja
Bomullsfröolja
Solros
Palmolja
Andra: Jordnöt,
kopra, linfrö,
sesamfrö och
ricin
HISTORIEN OM PALMOLJA - 6
Brasilien
Global produktion av oljor och fetter 2015
(Totalt 179,6 miljoner ton) (Oil World 2016)
Sojabönsolja
Palmolja
0,40
0,08
Palmolja
38,7 %
produktion
Palmolja och
palmkärnolja
Sojabönsolja
Rapsolja
Solros
Bomullsfröolja
Jordnötsolja
Andra
nästa sida >>
Världens produktion av viktiga vegetabiliska oljor 2015 (totalt 177,39 miljoner ton) (Oil World 2016)
x miljoner ton
70
60
50
40
30
20
10
Palmolja
Sojabönsolja
HÅLLBAR PALMOLJA
Rapsolja
Solrosolja
Oljepalmer odlas på både storskaliga plantager
och småskaliga familjelantbruk. Utmaningen med
hållbar odling är tvådelad: producenten ska uppnå
största möjliga avkastning samtidigt som naturen
ska påverkas så lite som möjligt. Som ett resultat
av befolknings- och välståndstillväxten i länder som
Kina och Indien fortsätter efterfrågan på palmolja
att öka starkt. Produktionen av palmolja förväntas
växa till en global nivå på över 68 miljoner ton innan
2020. I de flesta länder där palmolja produceras kan
palmoljehandeln bidra betydligt till ekonomisk tillväxt
och minskning av fattigdom.
<< föregående sida
Palmkärnolja
Bomullsfröolja
Jordnötsolja
Långsiktigt fokus
Med denna globala ökning i efterfrågan på palmolja
expanderar markområden som är avsedda för
palmoljeodling snabbt. Utmaningen ligger i att
säkra att expansionen sker på ett hållbart sätt, med
respekt för människor och natur i länder med några
av de mest biologiskt mångfaldiga regionerna på
vår planet. Avverkning och minskningen av kollager
(områden som bevarar en stor kolmängd) är
allvarliga problem. Om den inte hanteras korrekt kan
storskalig palmoljeproduktion ha en negativ effekt på
värdefull natur, göra intrång på lokalbefolkningens
markrättigheter och leda till överdriven användning
av bekämpningsmedel.
HISTORIEN OM PALMOLJA - 7
Majsolja
Kokosolja
Olivolja
Hållbar palmolja
Som svar på det brådskande och trängande behovet
att bemöta dessa problem och uppfylla den globala
efterfrågan på hållbart producerad palmolja slog
sig en grupp företag och icke-statliga organisationer
samman år 2004.
RSPO är en ideell organisation som
förenar intressenter från sju sektorer
inom palmoljebranschen: palmoljeodlare,
palmoljeförädlare eller -handlare,
konsumtionsvarutillverkare, återförsäljare,
banker och investerare, icke-statliga miljö- och
naturskyddsorganisationer och icke-statliga sociala
och utvecklingsinriktade organisationer.
nästa sida >>
De etablerade den första hållbarhetsstandarden för
att certifiera produktion och användning av hållbar
palmolja, och grundade RSPO (Roundtable on
Sustainable Palm Oil). Andra hållbarhetsstandarder,
t.ex. ISCC (International Sustainability Standard) eller
Rainforest Alliance, har också ett certifieringssystem
för hållbar palmolja.
Indonesien och Malaysia har också utvecklat egna
normer för certifierad hållbar palmolja. ISPO och
MSPO (indonesisk respektive malaysisk hållbar
palmolja) är viktiga steg mot en mer hållbar
leveranskedja för palmolja.
Europeiska initiativ för hållbar palmolja
För att öka spridningen av hållbar palmolja måste
industrier i palmoljans leveranskedja slå sig samman.
Företag och sektorföreningar jobbar tillsammans för
detta syfte i ”nationella allianser för hållbar palmolja”.
Dessa allianser är nu spridda över hela Europa för
att få fler företag och sektorer att förbinda sig att
använda hållbar palmolja. Alla nationella allianser
har förbundit sig att använda 100 % certifierad
hållbar palmolja, och flera förbund arbetar också för
ytterligare kriterier och för konstant förbättring av
certifieringsstandarder.
Dessa åtaganden är alla förenade genom ESPOprojektet (European Sustainable Palm Oil) i
dess ”åtagande att stödja”. Målet är att öka och
justera efterfrågan för hållbar palmolja i Europa
genom att arbeta tillsammans med de europeiska
sektorföreningarna organiserade under ESPOAG
(European Sustainable Palm Oil Advocacy Group)
och certifieringsstandarder som RSPO. Åtagandet att
stödja stöttas också av sex europeiska regeringar i
Amsterdamdeklarationen till stöd för en helt hållbar
leveranskedja för palmolja innan 2020.
Aktuella nationella initiativ för hållbar palmolja i Europa (i grönt)
Stödjer Amsterdamdeklarationen
17 % av
den globala
produktionen av
palmolja är RSPOcertifierad (2016)
Årlig hållbar produktion
12,9
miljoner ton
9,8
5,6
2011
<< föregående sida
2013
2015
HISTORIEN OM PALMOLJA - 8
nästa sida >>
KONSUMTION AV PALMOLJA
Den globala konsumtionen steg från 14,6 miljoner
ton 1995 till 61,1 miljoner ton 2015, vilket gör palmolja till den mest konsumerade oljan i världen.
Huvudkonsumenterna av palmolja är Kina, Indien, Indonesien och EU. Indien, Kina och EU producerar inte
rå palmolja vilket innebär att efterfrågan helt och
hållet uppfylls genom import. År 2015 stod Indien,
Kina och EU för 47,9 procent av den globala importen.
Stora konsumenter av palmolja (Oil World 2016)
x miljoner ton
1995
2000
8
2005
2010
6
2015
4
2
Indien
Kina
EU
Global konsumtion av oljor och fetter under 2015 (totalt 204,3 miljoner ton) (Oil World 2016)
Indonesien
Malaysia
x miljoner ton
60
50
40
30
20
10
Palmolja
<< föregående sida
Sojabönsolja
Rapsolja
Ister och talg
Solrosolja
Andra
Smör
HISTORIEN OM PALMOLJA - 9
Palmkärnolja
Bomullsfröolja
Jordnötsolja
Majsolja
nästa sida >>
ANVÄNDNING AV PALMOLJA
Palmolja kan användas både som råolja och i raffinerad form. Endast en fjärdedel av palmoljan och palmkärnoljan i världen används som råolja. I Sydostasien,
Afrika och delar av Brasilien används rå palmolja ofta
för hushållsmatlagning.
Mer än hälften av produkterna som säljs i
livsmedelsbutiker är tillverkade med palmolja
I Europa och USA används palmolja mest i sin raffinerade form. I raffinerad form är den ljusgula palmoljan
lukt- och smakfri, vilket gör den till en värdfull ingrediens som ger struktur och bra smakegenskaper till en
mängd olika produkter. Raffinerad palmolja används
som en prisvärd ingrediens i många livsmedelsprodukter, t.ex. margarin, sötsaker, choklad, glass och
bageriprodukter. Den används också mycket i andra
produkter förutom mat, t.ex. tvål, ljus och kosmetika.
Global konsumtion av vegetabiliska oljor
x miljoner ton
200
Andra
Solrosolja
150
Rapsolja
Sojabönsolja
Palmolja
100
50
95/96
<< föregående sida
05/06
06/07
07/08
08/09
09/10
10/11
HISTORIEN OM PALMOLJA - 10
11/12
12/13
13/14
14/15
15/16
nästa sida >>
EN MÅNGSIDIG INGREDIENS
FETTSYRASAMMANSÄTTNING
Oljor och fetter för matlagning, oavsett ursprung,
innehåller både mättade och omättade fettsyror.
Proportionen beror på typen av olja eller fett.
Termen mättade fettsyror förkortas ofta på
engelska till SAFA (Saturated Fatty Acid). I en mättad
fettsyra är kolatomerna sammankopplade med
enkelbindningar, vilket gör att kedjorna blir alldeles
raka, vilket i sin tur gör det möjligt för fettsyrorna att
packas tätt samman. Oljor och fetter som är rika på
mättade fettsyror har därför en tätare struktur, som
kräver mer energi för att bryta upp. De har därmed
högre smältpunkt och är fastare vid rumstemperatur.
Omättade fettsyror kan vara antingen enkelomättade
(MUFA) eller fleromättade (PUFA). Omättade
fettsyror innehåller en eller flera dubbelbindningar
i sin kolkedja. Dubbelbindningen skapar en böjning
i kolkedjan vilket gör det svårare för fettsyrorna
att packas tätt. Oljor som är rika på enkel- eller
fleromättade fettsyror är därför ofta flytande vid
rumstemperatur, som t.ex. matlagningsoljor.
Molekylstrukturen i fettsyror
Omättat fett (≥ 1 dubbelbindning)
Cis-dubbelbindning (böjd form)
Trans-dubbelbindning (rak form)
Rapsolja
Solrosolja
SAFA: <20 %
Olivolja
Palmolja
Ister
Talg
SAFA: 45–55 %
Fleromättade fettsyror
Enkelomättade fettsyror
Mättade fettsyror
Transfettsyror (>1 %)
Fettsyrainnehåll i palmolja
50 %
omättade
fettsyror
50 %
Mättade
fettsyror
Mättat fett (ingen dubbelbindning)
kol
<< föregående sida
SAFA: >60 %
Kakaosmör
I genomsnitt innehåller palmolja nästan lika
mycket mättade som omättade fettsyror. Andelen
mättade fettsyror kan ungefär jämföras med
innehållet av mättade fettsyror i andra fetter som
används på liknande sätt, t.ex. kokosolja, smör
och kakaosmör. Palmolja innehåller väldigt små
mängder transfettsyror (<1 procent av det totala
fettinnehållet). På grund av växtursprunget kan
variationer i fettsyrasammansättningen förekomma
beroende på till exempel geografiska faktorer,
jordtyp, väderförhållanden och typ av oljepalm.
Fettsyrainnehåll i olika fetter och oljor
Mejerismör
Transfettsyror (TFA) är omättade fettsyror
vars kolkedja sträcker sig ut från båda sidor
av dubbelbindningen. Detta resulterar i en rak
molekylstruktur med liknande funktionella
egenskaper som en mättad fettsyra.
Kokosolja
Palmolja används i stor utsträckning av
tillverkare av livsmedel och andra produkter på
grund av dess funktionella fördelar, mångsidighet
och utbredda tillgänglighet. Palmolja har många
olika tekniska egenskaper. Den ger en halvfast
konsistens och lång hållbarhet. Den tål också
höga matlagningstemperaturer. Palmoljans
jämna och krämiga konsistens och avsaknaden
av lukt gör den till en perfekt och prisvärd
ingrediens i många recept där den främjar smak
och konsistens.
syre
HISTORIEN OM PALMOLJA - 11
nästa sida >>
FÖRDELAR MED ATT ANVÄNDA
PALMOLJA
Oljor och fetter uppfyller många funktioner
i den mat vi äter. I livsmedelsprodukter
kombineras palmolja ofta med andra oljor
och fetter, vilka tillsammans bestämmer
fettsyrasammansättningen och funktionaliteten
hos slutprodukten. Palmolja erbjuder
mångsidiga och funktionella fördelar. Palmoljans
huvudsakliga fördelar är:
•
•
Stabilitet vid höga matlagningstemperaturer:
palmolja behåller sina egenskaper även vid höga
temperaturer. Den presterar bättre vid höga
temperaturer än vissa andra oljor och fetter.
Långvarig hållbarhet: palmolja är väldigt
lämplig för bruk i produkter med lång livslängd.
Produkter som innehåller palmolja bevarar
sin smak och struktur, t.ex. krispighet eller
knaprighet, under en längre tid.
•
Neutral smak och lukt: palmolja kan användas
i många olika livsmedel utan att det påverkar
smak eller lukt negativt.
•
Fast eller halvfast tillstånd vid
rumstemperatur: en högre andel fast innehåll,
till följd av förekomsten av mättat fett, krävs
för att upprätthålla de fysiska och kemiska
egenskaperna i vissa livsmedelsprodukter. Till
exempel skulle margarin utan mättat fett vara
flytande vid rumstemperatur.
•
Jämn och krämig konsistens: palmolja är en
mycket lämplig lösning för att öka produktens
fasthet och förbättra dess konsistens.
Livsmedelsprodukter med palmolja har en
behaglig känsla i munnen som uppfyller de
specifika egenskaper som behövs i olika
produkter. Till exempel är palmoljan ansvarig
för den jämna och krämiga konsistensen och
bredbarheten i margarin och chokladpålägg
samt sprödheten och knaprigheten i kex och
croissanter.
ALTERNATIV TILL TRANSFETT
En av orsakerna till den ökade användningen av
palmolja inom livsmedelsbranschen under 90-talet var övergången från att använda ohälsosamma
transfetter. Eftersom palmolja är naturligt jämn och
stabil är den en bra ersättning för delvis härdat fett
som innehåller transfettsyror. Som de flesta naturliga fröoljor innehåller palmolja endast mycket små
mängder transfetter (<1 procent).
I många livsmedelstillämpningar har användningen
av palmolja och palmoljefraktioner varit
en bidragande orsak till minskningen av
transfettnivåerna. Den framgångsrika minskningen
av transfettsyror i exempelvis margarin har främst
berott på användningen av särskilda kombinationer
av palmolja och flytande oljor.
Valet av fetter och oljor påverkar näringssammansättningen i kommersiellt tillgängliga kex
Energiprocent i slutprodukter
70
Proteiner (E%)
Kolhydrater (E%)
Fetter (E%)
SAFA (E%)
71 %
60
68 %
50
53 %
40
41 %
30
20
24 %
23 %
16 %
10
6%
11 %
Kex med palmolja (440 kcal/100 g)
<< föregående sida
7%
Kex med smör (450 kcal/100 g)
HISTORIEN OM PALMOLJA - 12
6%
4%
Kex med solrosolja (479 kcal/100 g)
nästa sida >>
EN DEL AV EN BALANSERAD KOST
Alla behöver fett i kosten. Fett är en energikälla
och en del av fettsyrorna utgör viktiga byggstenar
för kroppens celler. Fetter hjälper också kroppen
att tillgodogöra sig vitaminerna A, D, E och K. Allt
fett som kroppen lagrar kommer inte från fett
i kosten. Kroppen kan även själv producera fett
från kolhydrater och alkohol.
FETTREKOMMENDATIONER
Fetter är en viktig energikälla för kroppen,
tillsammans med kolhydrater och proteiner. För att
uppnå en hälsosam kost rekommenderar EFSA (den
europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) att
minst 20 procent och högst 35 procent av det dagliga
energiintaget bör komma från fett (EFSA 2010).
Liknande rekommendationer görs i 2010 års riktlinjer
från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAOWHO 2010), där det rekommenderas att minst
15 procent och högst 35 procent av det dagliga
energiintaget bör komma från fett.
Rekommendationer för mättade fettsyror
Mättade fettsyror har viktiga funktioner för
ämnesomsättningen, men kan tillverkas av
kroppen och är inte nödvändig i vår diet. För de
flesta kostrekommendationer är minskat intag av
mättade fettsyror ett stort fokus, med målet att
förebygga kroniska sjukdomar som bl.a. hjärt- och
kärlsjukdomar. Nationella och internationella
kostexpertpaneler rekommenderar att konsumtionen
av mättat fett i kosten inte bör överstiga mellan
10 procent (Tyskland, Nederländerna, de nordiska
länderna, FAO/WHO 2010) och 12 procent (Frankrike)
av det totala dagliga energiintaget. EFSA ger rådet
att intaget av mättade fettsyror bör vara så lågt
som möjligt inom ramen för livsmedelsbaserade
kostriktlinjer (EFSA 2010). Trots de väletablerade
riktlinjerna är intaget av mättade fettsyror
fortfarande över rekommendationerna i många
europeiska länder (Harika 2013).
Ersätta mättade fettsyror
Om man inte är uppmärksam på vad mättade
fettsyror ersätts med är det inte säkert att en
WHO:s rekommendationer (WHO/FAO 2010)
Kostingrediens
Förkortning
Totalt fett
Energiprocent
15–35 E%
Mättade fettsyror
SAFA
<10 E%
Enkelomättade fettsyror
MUFA
baserat på skillnad
Fleromättade fettsyror
PUFA
6–11 E%
•
Omega-6-fettsyror
n-6 PUFA
2,5–9 E%
•
Omega-3-fettsyror
n-3 PUFA
0,5–2 E%
TFA
<1 E%
Transfettsyror
<< föregående sida
HISTORIEN OM PALMOLJA - 13
minskning av de mättade fettsyrorna faktiskt minskar
riskerna för kronisk ohälsa. Nyligen genomförda
metaanalyser av en prospektiv kohortstudie
visar att konsumtion av mättade fettsyror i sig självt
inte är kopplat till ökad risk för hjärt- och
kärlsjukdomar (Siri-Tarino 2010, Chowdhury 2014,
de Souza 2015). Den visade ersättningen av mättade
fettsyror med fleromättade fettsyror är däremot
kopplad till lägre risk för hjärtinfarkt (Jakobsen 2009).
Detta har bekräftats av randomiserade kontrollerade
studier. En nyligen genomförd systematisk
granskning ledde till slutsatsen att en minskning
av mättade fettsyror minskar risken av hjärt- och
kärlrelaterade incidenter med i genomsnitt 17 %.
Ersättning av mättade fettsyror med fleromättade
fettsyror visade sig beskyddande av hjärt- och
kärlrelaterade incidenter, medan ersättning med
kolhydrater inte var fördelaktig (Hooper 2015).
FAO anser att det finns övertygande bevis för att
dra slutsatsen att ersättning av mättade fettsyror
med fleromättade minskar risken för hjärt- och
kärlsjukdomar. Det finns sannolika bevis på att
ersättningen av mättade fettsyror med huvudsakligen
sockerarter och snabbsmälta stärkelser inte har
någon gynnsam effekt på hjärt- och kärlsjukdomar,
utan att detta till och med kan öka risken för sådana
sjukdomar och gynna utvecklingen av metaboliskt
syndrom (FAO/WHO 2010).
Individuella mättade fetter
Individuella mättade fettsyror har särskilda effekter
på blodfetter (Mensink 2016). Det finns dock få
studier som undersöker effekten av individuella
mättade fettsyror på risken för särskilda sjukdomar.
Specifika mättade fettsyror uppstår naturligt som
en blandning, och olika fetter och oljor varierar stort
beträffande fettsyrasammansättning. Detta gör det
nästa sida >>
Kaloribegränsning istället för begränsning av specifika makronäringsämnen
är den viktigaste avgörande faktorn för viktminskning
svårt att dra slutsatser om vilken påverkan särskilda
fettsyror har på vår hälsa vilket resulterar i olikheter
vad gäller kostrekommendationer. I Frankrike skiljer
sig rekommendationerna för mättade fettsyror
mellan de individuella fettsyrorna (ANSES 2011).
Enligt Nederländernas råd för hälso- och sjukvård
är den vetenskapliga kunskapen otillräcklig för att
etablera ett rekommenderat dagligt intag för alla
enskilda fettsyror var för sig (Health Council of the
Netherlands 2001).
Jämfört med andra fetter och oljor innehåller
palmolja genomsnittliga nivåer av mättade fetter.
En ny metaanalys på effekten av att ersätta
palmolja med andra fetter och oljor på validerade
biomarkörer för hjärtsjukdom visade att utbytet av
palmolja mot andra fetter resulterade i en blandning
av fördelaktiga och ofördelaktiga förändringar i
markörer för hjärt- och kärlsjukdomar. Tydliga
gynnsamma förändringar inträffade när palmolja
ersatte transfettsyror (Fattore 2014).
PALMOLJA OCH HÄLSA
Intag av palmolja
I livsmedelsprodukter kombineras palmolja ofta med
andra fetter och oljor, vilka tillsammans bestämmer
fettsyrasammansättningen hos produkten och
slutligen hälsoeffekterna. Det finns i dag inga data
om palmoljekonsumtion som omfattar hela Europa.
I Frankrike uppgick konsumtionen av palmolja 2013
till 2,7 gram per dag, vilket motsvarar cirka 4 procent
Från ett näringsperspektiv finns inga indikationer
på att konsumtion av palmolja i en balanserad
kost är kopplad till några särskilda hälsoproblem.
Förhållandet mellan näringsämnen och hälsa måste
betraktas som en del av hela kosthållningen och inte
för enskilda livsmedel.
<< föregående sida
HISTORIEN OM PALMOLJA - 14
av det totala intaget av mättad fettsyra hos vuxna
(CREDOC 2014).
Risken med att vara överviktig
Vikthantering är avgörande för det övergripande
välbefinnandet och hälsan. Risken med att vara
överviktig är ett av de orosmoment som förknippas
med den totala mängden fett i maten. Granskningar
visar att kaloribegränsning i stället för begränsning
av makronäringsämnen är den viktigaste avgörande
faktorn när det gäller viktminskning (Mozaffarian
2011). FAO/WHO:s expertsamråd 2010 om fetter
och fettsyror i mänsklig kosthållning tydde på
att en energibalans är väsentlig för att uppehålla
en hälsosam kroppsvikt samt för att garantera
optimalt näringsintag, oavsett energifördelning av
makronäringsämnen som procent av total fettmängd
och procent av total kolhydratmängd (FAO/WHO
2010).
nästa sida >>
HÄLSOSAM LIVSSTIL
För att bevara god hälsa måste vi fokusera på en
hälsosam kost och livsstil. Enkelt uttryckt grundas
en hälsosam livsstil på tre faktorer: variation av
livsmedel och måltider, ett balanserat energiintag
och tillräckligt med fysisk aktivitet för att förhindra
viktökning. En hälsosam kost innehåller rikligt
med frukt och grönsaker, ett balanserat intag av
kolhydrater, fett och protein, och att man undviker
ett högt intag av salt, raffinerade kolhydrater,
mättade fetter och transfetter.
Allt som allt
En hälsosam och balanserad kost är beroende
av variation och måttlighet. Livsmedel som
innehåller mycket mättade fettsyror kräver måttlig
konsumtion. Ur ett näringsmässigt perspektiv kan
utbytet av palmolja mot andra fetter och oljor i
livsmedelsprodukter ha både gynnsamma och
ogynnsamma effekter. Aktuella konsumtionsnivåer
av palmolja, enligt data från Frankrike, borde inte ge
upphov till särskild oro.
Att byta ut palmolja mot andra vegetabiliska oljor
eller animaliska fetter kommer att kräva att mer
mark används för ett motsvarande antal ton oljor
eller fetter. Detta kan visa sig vara kontraproduktivt
för miljön. Från ett miljöperspektiv är det viktigt att
fokusera på hållbar produktion av palmolja. Om vi
klarar av att producera och utvinna palmolja på ett
ansvarsfullt sätt kan palmolja till stor del vara svaret
på den förväntade tillväxten i global efterfrågan på
fetter och oljor.
En hälsosam livsstil är grundad på tre faktorer: variation av livsmedel och
måltider, ett balanserat energiintag och tillräckligt med fysisk aktivitet för att
förhindra viktökning.
<< föregående sida
HISTORIEN OM PALMOLJA - 15
nästa sida >>
OM EPOA
VETENSKAPLIG GRUND
Som ett företagsinitiativ är EPOA (European
Palm Oil Alliance) engagerat i att skapa en
vetenskapligt grundad och balanserad syn på
närings- och hållbarhetsaspekterna av palmolja.
EPOA berättar hela historien och främjar den
europeiska debatten om palmolja.
Målet med EPOA är att skapa en balanserad och
objektiv syn på närings- och hållbarhetsaspekterna av
palmolja, genom att erbjuda vetenskapligt grundad
information. EPOA strävar efter en hållbar produktion
av palmolja.
För mer information och ansvarsfriskrivning:
European Palm Oil Alliance
Louis Braillelaan 80
2719 EK Zoetermeer
Nederländerna
[email protected]
www.palmoilandfood.eu
Vår vetenskapligt rådgivande panel
EPOA stöds av SAP, en vetenskapligt rådgivande
panel. SAP (Scientific Advisory Panel) grundades
2013 och tillhandahåller oberoende insikter, råd
och vägledning när det gäller näringsfrågor och
diskussioner om palmolja. Dess syfte är att säkra den
vetenskapliga grunden och att garantera giltighet och
pålitlighet i kommunikationer och budskap.
Följande europeiska experter i kost och hälsa är
medlemmar i SAP:
• Prof. dr. Jean Michel LeCerf
(Institut Pasteur de Lille, Frankrike)
• Prof. dr. Sebastiano Banni
(Università degli Studi Cagliari, Italien)
• Prof. em. dr. Gerard Hornstra
(NUTRI-SEARCH, Nederländerna)
Nuvarande medlemmar i European Palm Oil Alliance
är: Cargill, IOI Loders Croklaan, Indonesian Palm Oil
Association, Malaysian Palm Oil Council, MVO (den
nederländska olje- och fettbranschen), Sime Darby,
Unigra och Olenex.
Vi välkomnar företag och organisationer att ta del av vår vision
och arbeta tillsammans i en allians mot gemensamma mål
<< föregående sida
HISTORIEN OM PALMOLJA - 16
nästa sida >>
REFERENSER
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
ANSES. Actualisation des apports nutritionnels conseillés pour les acides gras. ANSES, May 2011
CREDOC. Comportements et consommations alimentaires en France 2013. CREDOC operations for the French Alliance for Sustainable Palm Oil, October 2014
Chowdhury R et al. Association of Dietary, Circulating, and Supplement Fatty Acids With Coronary Risk: A Systematic Review and Meta-analysis. Ann Intern Med.
2014;160(6):398-406
De Souza RJ et al. Intake of saturated and trans unsaturated fatty acids and risk of all cause mortality cardiovascular disease, and type 2 diabetes: systematic
review and meta-analysis of observational studies. BMJ. 2015;351:h3978
EFSA. Panel on Dietetic Products and Allergies (NDA). Scientific Opinion on Dietary Reference Values for fats, including saturated fatty acids, polyunsaturated fatty
acids, monounsaturated fatty acids, trans fatty acids, and cholesterol. EFSA Journal 2010;8(3):1461-568
FAO-WHO. Fats and fatty acids in human nutrition. Report of an Expert Consultation. FAO Food and Nutrition Paper 2010; 91, ISBN 978-92-5-106733-8
Fattore E et al. Palm oil and blood lipid–related markers of cardiovascular disease: a systematic review and meta-analysis of dietary intervention trials. Am J Clin
Nutr. 2014;99(6):1331-1350
Harika RK et al. Intake of fatty acids in general populations worldwide does not meet dietary recommendations to prevent coronary heart disease: a systematic
review of data from 40 countries. Ann Nutr Metab 2013;63(3):229-238
Health Council of the Netherlands. Dietary Reference Intakes: energy, proteins, fats, and digestible carbohydrates. The Hague: Health Council of the Netherlands,
2001; publication no. 2001/19ER
Hooper L et al. Reduction in saturated fat intake for cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev. 2015;10(6):CD011737
Jakobsen MU et al. Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies. Am J Clin Nutr. 2009;89(5):1425-32
Mensink RP. Effects of saturated fatty acids on serum lipids and lipoproteins: a systematic review and regression analysis. Geneva: World Health Organization;
2016.
Mozaffarian D et al. Components of a cardioprotective diet. New insights. Circulation 2011; 123(24):2870-2891
Siri-Tarino PW et al. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular diseases. Am J Clin Nutr 2010
91(3):535-546
<< föregående sida
HISTORIEN OM PALMOLJA - 17
nästa sida >>
Kontakta oss för mer information:
[email protected]
www.palmoilandfood.eu
<< föregående sida
