Kliniska riktlinjer - Diagnostik och behandling av
retinoblastom
Viktig information till läsarna:
Författarna till detta dokument, eventuella granskare och utgivaren av dokumentet har gjort stora
ansträngningar för att försäkra sig om att behandlingar, läkemedel och doseringar som nämns i
dokumentet är korrekta och att informationen i dokumentet ansluter sig till vetenskap och klinisk
erfarenhet vid publikationstillfället. Kunskapen om olika sjukdomstillstånd och deras behandling
förändras dock successivt. Kontinuerlig forskning, ökande klinisk erfarenhet, rimliga åsiktsskillnader
mellan olika auktoriteter, unika aspekter på den enskilda kliniska situationen och möjligheten av
felaktighet i dokumentet pga den mänskliga faktorn under framställandet av ett dokument, kräver dock
att läsaren använder sitt eget individuella omdöme, när vederbörande fattar kliniska beslut, och att
läsaren om nödvändigt kontrollerar informationen i dokumentet via andra kunskapskällor. Läsaren
uppmanas särskilt att noga genomläsa fabrikantens produktinformationen för varje läkemedel, innan
det förskrives eller administreras, speciellt om läkemedlet är obekant för läsaren eller om det användes
sällan.
Dessa riktlinjer är anpassade för svenska förhållanden.
Mer information finns i
State of the Art - Retinoblastom
Diagnostik
Klinisk undersökning.
Standardiserat ultraljud.
Eventuellt datortomografi eller magnetkameraundersökning.
Systemundersökning
Vanligen görs ingen systemutredning, men barnläkare brukar kontaktas.
Om växt av tumör utanför ögat konstateras med histopatologisk undersökning, görs en ingående
utredning, vanligen av barnonkolog. Den inriktas i första hand mot CNS-påverkan.
Behandling av lokal sjukdom
Vanligen upptäcks tumören i det första ögat på ett stadium då den enda möjliga behandlingen är att
operera bort ögat. Operationen görs på sedvanligt sätt med minst 10 mm optikusstump. I samband
med operationen tas tumörvävnad för snabbdiagnostik och för nedfrysning för senare genetisk
utredning. Tvärsnitt av optikus´ resektionsrand tillvaratas för snabbdiagnostik.
Om man kan inspektera papillen och man bedömer att användbar syn kan räddas, kan även extern
strålbehandling av det första ögat övervägas, speciellt om tumören är dubbelsidig.
Mindre tumörer behandlas beroende på storlek med extern strålbehandling, alternativt med applikator.
Vid återfall eller otillfredsställande effekt kan behandlingen kompletteras med kryobehandling eller
fotokoagulation.
Behandling med volymreducerande cytostatika kombinerad med strålbehandling ingår ännu inte i
behandlingsalternativen men kan vara ett kommande komplement.
Extraokulär tumörväxt med lokalt återfall behandlas med operation, kemoterapi och strålbehandling.
Vid spridd sjukdom ges kemoterapi och strålbehandling. Behandlingen sker i samarbete med
barnonkolog.
Uppföljning
Efter behandlingen följs patienten med olika intervall, beroende på risken för återfall. Uppföljningen görs
vanligen i intervall om tre till fyra månader fram till fyra års ålder, därefter var sjätte månad till sju-åtta
års ålder. Syskon och barn till föräldrar med retinoblastom följs på liknande sätt.
Genetisk rådgivning
I samband med behandlingen och vid första återbesöket informeras föräldrarna om den genetiska
bilden. Barn med dubbelsidig tumör och deras föräldrar, och barn till föräldrar med retinoblastom,
remitteras för detaljerad genetisk utredning.
Dokumentinformation
Institution:
Sveriges ögonläkarförening
Titel:
Retinoblastom
Dokumentdatum:
1999-09-21
Publiceringsdatum (Internet):
2000-02-08
Version:
1.0
Publiceringshistorik:
Bibliografisk referens:
Personlig
huvudman/huvudexpert:
Docent
Erik Kock
S:t Eriks Ögonsjukhus
112 82 Stockholm
Dokumenttyp:
Kliniska riktlinjer
Diagnoskod enl Klassifikation
av sjukdomar 1997:
Åtgärdskod enl Klassifikation
av kirurgiska åtgärder 1997:
ATC-kod:
För dig utan ramar: Hemsidan | Innehållsförteckning
Denna webbplats använder inte cookies. © Sveriges ögonläkarförening 1996-2009. Webbmaster.
besökare sedan 16/1 2005.
