Att vara utsatt för våld i nära relationer
Alla påverkas av att leva i våld. Övergrepp är konsekvent kränkande och samtidigt
mycket oförutsägbara. Att vara utsatt för våld är att vara utsatt för brott. Vem som
helst oavsett nationalitet, samhällsklass, utbildning kan bli utsatta för våld i nära
relationer. Förövaren av brottet finns i alla samhällsklasser.
Fysiskt våld
Fysisk misshandel kan vara knuffar, örfilar, knytnävsslag, dra i håret, sparkar,
stryptag, slag med tillhyggen, hot om eller användande av vapen.
Psykiskt våld
Psykisk misshandel lämnar ofta spår som blir långvariga. Den går på djupet och
skadar den uppfattning man har om sig själv. Den psykiska misshandeln varierar från
att handla om ständiga nedsättande och kränkande anmärkningar, förtäckta eller
öppna hot, till mycket utstuderade övergrepp som närmar sig tortyr. Hoten kan
innebära allt från att ta barnen ifrån henne till att skada hennes släktingar. En del
förövare är våldsamma mot familjens husdjur.
Den som utsätter kvinnan förödmjukar henne, ger henne skulden och får henne att
känna sig underlägsen vilket urholkar självkänslan. Många kvinnor berättar att de ofta
får höra att de inte är psykiskt friska.
Sexuellt våld
En kvinna utsatt för våld är också ofta utsatt för våldtäkt och/eller andra sexuella
övergrepp. Många kvinnor vittnar om att de inte vågar neka mannen samlag.
Ekonomiskt våld
Kvinnan får inte skaffa eller behålla ett jobb eller t ex studera. Många kvinnor får inte
ha egna pengar utan bara lite fickpengar. Detta leder till att kvinnan blir tvingad att be
om pengar. Hon får inte heller veta hur familjens skulder och tillgångar ser ut. En del
förövare sätter kvinnan i skuld genom att köpa saker i deras namn.
Materiellt våld
Förövaren förstör hennes privata ägodelar t ex fotografier, kläder, brev, minnessaker.
Andra metoder som förövare använder för att kontrollera och dominera
kvinnan:
Isolering
Förövaren kontrollerar vad kvinnan gör, vem hon umgås med och talar med, vad hon
läser och var hon vistas. Kvinnor vittnar om att förövaren kontrollerar hennes
mobiltelefon, post m m. Förövaren begränsar hennes aktiviteter utanför hemmet och
talar om för henne vem som är bra eller dålig att umgås med. Kontakten kan därför
brytas med släkt och vänner. Hon kan vara tvingad att redogöra för varje stund
utanför hemmat. Förövaren kan säga att han är svartsjuk för att därigenom försvara
och förklara sitt beteende.
Skrämsel
Förövaren kan bete sig på ett sätt som gör kvinnan rädd. Hit hör brutalt uppträdande
som att slå sönder möbler och dylikt, hotfulla gester och blickar. Vanligt är att
förövaren använder ett röstläge som låter henne förstå att våldet inte är långt borta.
Hit hör också att köra bil på ett vårdslöst sätt och hot om att köra ihjäl sig själv och
barnen eller hela familjen. Förövaren kan ta fram vapen och även hota med att ta sitt
eget liv.
Utpressning via barnen
Barnen får framföra meddelanden till mamman som kan innehålla förtäckta hot mot
henne. Ofta blir kvinnan kritiserad som mamma inför barnen för att försvaga hennes
föräldraroll. Om föräldrarna lever åtskilda kan hämtning och lämning av barnen
utnyttjas av pappan för att komma åt mamman.
Hur barnen blir påverkade
Alla ovanstående situationer påverkar och sätter djupa spår hos barnen i familjen.
Ofta blir barnen också fysiskt misshandlade och hotade. Barnen är alltid utsatt för
psykiskt våld genom att de lever i en situation där misshandel förekommer. Både
under tiden som det psykiska och fysiska våldet pågår och efter att det har upphört är
det vanligt med olika symtom som kan yttra sig på följande vis:
Fysiska:
magproblem, svårigheter att äta och sova, yrsel, bröst-/ryggsmärtor, huvudvärk,
utmattning.
Psykiska:
känslomässiga: sorg, skuld, skam, ångest, ilska, irritation, återkommande
mardrömmar, ensamhetskänsla, koncentrationssvårigheter, förvirring,
maktlöshetskänsla, förlamande rädsla, lättskrämdhet, depression.
Relationsmässiga:
svårt att känna tillit, kritiska känslor gentemot andra, främlingskap gentemot familj,
vänner och skolkamrater.
Råd till kvinnor som blir utsatta för våld
För dagbok
Anteckna med datum varje gång han slår/hotar dig eller barnen.
Berätta för någon
Tala med någon som du har förtroende för och beskriv din situation. Även om du inte
orkar göra något åt saken just nu finns det i alla fall någon som vet hur du har det.
Uppsök läkare för undersökning och vård
Våga berätta för läkaren vad du har varit med om. Kräv att läkaren fotograferar
synliga skador. Även om du inte vill polisanmäla just nu, så finns det dokumenterat
om du senare väljer att anmäla.
Information om skydd
Besöksförbud
Kvinnor utsatta för våld kan ansöka om besöksförbud hos polisen och åklagare. Ett
besöksförbud innebär ett förbud att besöka eller på något annat sätt ta kontakt med
eller följa efter den person som fått ett beslut om att skyddas. Det betyder att
förövaren ej får söka upp kvinnan som ska skyddas. Förövaren får ej heller ringa,
skicka brev, e-posta, faxa, skicka sms och får ej heller söka kontakt med kvinnan
genom någon annan person. Det innebär att förövaren ej får be t.ex. en släkting att
ringa åt sig. Överträdelse av besöksförbud är ett brott som enligt 24 § lagen om
besöksförbud kan leda till straff i form av böter eller fängelse i högst ett år. Den som
misstänks för brott om besöksförbud kan gripas, anhållas och häktas.
Det är viktigt att kvinnan inte tar kontakt med förövaren eftersom besöksförbudet då
kan hävas
Trygghetslarm
Ansökan om trygghetslarm görs hos polisen.
Personskydd
Uppgifterna i folkbokföringsregistret är vanligtvis offentliga. I vissa fall kan
skatteverket besluta att inte lämna ut uppgifter om en person.
Sekretessmarkering
Sekretessmarkering/spärrmarkering begärs hos det skatteverk där kvinnan är
folkbokförd. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla personnummer, namn och
adress samt anledningen till varför kvinnan vill att personuppgifterna
sekretessmarkeras. De skäl som åberopas bör styrkas genom intyg från t ex sociala
myndigheter eller polisen. För mer information kontakta skatteverket.
Kvarskrivning
Vid kvarskrivning framgår inte den verkliga bostadsorten av folkbokföringsregistret. I
stället anges som postadress adressen till skatteverket på den tidigare bostadsorten.
Ansökan om kvarskrivning ska vara skriftlig. Beslutet bör föregås av en utredning hos
polisen angående hotbilden. För mer information kontakta skatteverket
Varför är det svårt att lämna en relation där våld förekommer?
När våldet i en relation övergår till att bli ett naturligt inslag i vardagen, för båda
parter, har man gått in i en process som kallas normaliseringsprocessen. Våldet
upplevs som ett normalt inslag i vardagen. Övergången sker oftast gradvis. Genom
hot och kontroll minskas den utsattes utrymme.
För båda parter förskjuts gränserna för vad som kan accepteras. Personen som är
utsatt omtolkar perioderna utan våld som positiva just för att de saknar våld. Våldet
normaliseras. Typiska inslag är kontroll, isolering, och växling mellan värme och våld.
Denna process ser oftast ut på liknande sätt vid partnervåld i samkönade relationer.
Att den person som är utsatt stannar kvar i en relation där våld förekommer kan
bero på
rädsla för värre misshandel, till och med för att bli dödad.
konsekvenserna för barnen, deras ”rätt” till pappa.
rädsla för ensamhet.
ekonomiska svårigheter.
skuld och skam.
att man är psykologiskt nedbruten.
hoppet om en förändring.
Att den person som är utsatt går från en relation där våld förekommer kan bero på
att man inte ser något fortsatt hopp för relationen.
att man fruktar för sitt liv.
att man inte vill att någon annan skadas, barn eller husdjur
