Noora Hagman
Emotioner – instinkter, sociala fenomen eller språkbruks resultat?
Länge har Mensa-testet ansetts som den enda trovärdiga mätaren för att bestämma intelligens.
Nuförtiden sätter man mera värde på människans sociala och emotionella förmågor båda i skolor
och på arbetsplatser. Det här fenomenet är ofta kallat emotionell intelligenskvot som är ett mått på
en persons förmåga när det gäller att kunna handskas med egna och andras känslor, ha relationer,
motivera sig själv och vara empatisk. Känslor, eller rättare sagt emotioner har en biologisk bas.
Emotioner innehåller upplevelser, det vill säga känslor men även neurofysiologiska ändringar,
uppsyn, beredskaper att handla och senare fungerande kognitiva uppskattningar (Helkama,
Myllyniemi & Liebkind, 2010).
Charles Darwin var en av de första forskare som var intresserad av emotioner. Enligt Darwin
emotioner är universala, med andra ord, de förekommer likadana överallt i världen oberoende av
kulturen. Social psykologer har gjort jämförande undersökning och beräknat om människor från
olika kulturer använder samma ansiktsuttryck när de upplever samma känslor. Skillnaderna mellan
kulturerna uppstår av skillnaderna i sederna om hur man visar sina känslor. De här reglerna som
varierar mellan kulturerna kallas ”uttryck regler”. Till exempel, täcks i Asien negativa känslor av ett
”socialt leende” eftersom det inte är lämpligt att visa till exempel avsky eller rädsla i närvaro av
andra människor (Oatley & Jenkins, 1996). Således emotioner är också kollektiva. Enligt en
undersökning man känner starkare känslor i fattigare länder oftare och intensivare än i rikare länder
(Wallbott & Scherer, 1988). Språket, begreppen och kulturen påverkar emotioner signifikant:
hurdana begrepp det finns i kulturkretsen för att peka på saker som är klassificerade som emotioner
och hur de här begreppen flätas in i sociala livet.
Det är viktigt att lära sig om emotioner, speciellt att bli medveten om de kulturella skillnaderna som
finns i världen. Sociala förmågor kommer att vara alltmer viktiga till exempel i arbetslivet. Ibland
kan det vara nyttigt att fundera varför jag är arg eller förvirrad: finns det några miljöfaktorer? Eller
känner jag mig skam för att jag blev röd i ansiktet?
Källor
Helkama, K., Myllyniemi, R., & Liebkind, K. 2010. Johdatus sosiaalipsykologiaan. Helsinki: Edita
Prima Oy.
Oatley, K., & Jenkins, J. M. 1996. Understanding emotions. Cambridge, MA: Blackwell.
Wallbott, H. G., & Scherer, K. R. 1988. Emotion and economic development – Data and
speculations concerning the relationship between economic factors and emotional experience.
European Journal of Social Psychology, 18: 267-273.
