FSDB:s kongress 2017: Underlag till punkt 18
Behandling av motioner
Motion 1
Familjemedlemskap
FSDB Stockholms och Gotlands län vill att förbundet inför familjemedlemskap
för familjer som har barn. Detta skulle underlätta för de regionala
föreningarna när det gäller aktiviteter som föreningarna ordnar om både barn
och vuxna är medlemmar.
Idag kostar medlemskapet 150 kr per person och år oavsett ålder så för en
familj med t.ex. 2 vuxna och 2 barn kostar det då 600 kr per år vilket kan vara
kostsamt för familjerna.
FSDB Stockholms och Gotlands län yrkar
- att FSDB inför familjemedlemskap för familjer med barn.
- att FSDB får i uppdrag att se över avgiftens storlek och utformning.
Stockholm 2017-02-16
Anita Örum
Ordförande
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att avslå motionen, men att ge den nya förbundsstyrelsen i uppdrag att
arbeta vidare med frågan i samband med den pågående
organisationsförändringen (se kongressens dagordning § 17 B).
Motivering:
För närvarande ser förbundsstyrelsen inga praktiska lösningar vad gäller
familjemedlemskap. Men en del av den pågående organisationsförändringen
är att arbeta med medlemsfrågor. Bland annat är det viktigt att alla
medlemmar känner sig respekterade, delaktiga och välkomna till olika
aktiviteter. En av flera åtgärder kan då vara att FSDB har enhetliga riktlinjer
för deltagaravgifter vid olika aktiviteter.
Motion 2
Förbundets intressepolitiska arbete
FSDB Stockholms och Gotlands län känner en stor oro över den utveckling
som sker i samhället inom många områden som påverkar personer med
dövblindhet negativt. Rätten till LSS, den pågående utredningen om
förändringar av handikappersättningen och vårdbidraget, tolktjänsten, rätt till
färdtjänst är några exempel på stora och viktiga frågor som är på nationell
nivå.
Föreningen anser att förbundet måste prioritera de intressepolitiska frågorna
mycket högre än vad man gör idag och att förbundet ska se till att frigöra
resurser på förbundskansliet för att kunna arbeta mer aktivt med de
högaktuella frågor samt andra viktiga aktuella frågor.
FSDB Stockholms och Gotlands län yrkar att
- FSDB gör en översyn över nuvarande kansliorganisation och frigör
ekonomiska resurser för att tillsätta en tjänst som enbart arbetar med
intressepolitiska frågor.
Stockholm 2017-02-16
Anita Örum
Ordförande
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att avslå motionen.
Motivering:
FSDB:s kongress 2015 beslöt att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över
hela förbundets organisation Syftet var bl.a. att ta reda på och föreslå hur
FSDB kan få större resurser till det intressepolitiska arbetet.En sådan översyn
har genomförts och förändringsarbetet har påbörjats och kommer att fortsätta
(se kongressens dagordning § 17 B). Men det är inte kongressens uppgift att
besluta angående en viss tjänst.
Motion 3
Information till de regionala föreningarna
FSDB Stockholms och Gotlands län saknar löpande information från
förbundet om vad förbundet arbetar med, information och uppföljning kring
aktuella intressepolitiska frågor och aktuell information om pågående projekt
som FSDB har. Idag får föreningarna information efter varje styrelsemöte
men det saknas djupare information om de aktuella frågor som förbundet
jobbar med.
FSDB Stockholms och Gotlands län yrkar att
- FSDB ska ta fram ett nyhetsbrev eller liknande som ska skickas ut
regelbundet till de regionala föreningarna och de i sin tur kan sprida det till
alla medlemmar.
Stockholm 2017-02-16
Anita Örum
Ordförande
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att anse motionen vara besvarad.
Motivering:
§ 17 B på kongressens dagordning behandlar FSDB:s
organisationsförändring. Bland annat föreslår förbundsstyrelsen att
kongressen ger den nya förbundsstyrelsen i uppdrag att utveckla förbundets
stöd till regionala föreningar och sektioner. Förbundsstyrelsen anser att ett
nyhetsbrev eller liknande kan vara en del av detta stöd.
Motion 4
Teckenspråkiga utbildare
Mitt önskemål är att alla personer med dövblindhet ska få bättre information
om datavärlden, t.ex. iPhone, iPad och dator av olika slag. Ge bättre
information till personer med dövblindhet i alla våra föreningar. Jag själv har
inte fått bra information och utbildning på fem år. Förbundet och föreningarna
skall påverka alla politiker som bör kunna anställa teckenspråkiga utbildare.
Vänligen,
Gurli Wåglund
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att avslå motionen.
Motivering:
Enligt förbundets verksamhetsplan (se kongressens dagordning § 25) ska
FSDB arbeta med rättighetsfrågor, bl.a. rätt till hjälpmedel, rätt till tolktjänst,
rätt till kommunikation och rätt till information. Men FSDB ska inte arbeta med
att informera om hjälpmedel eller att utbilda medlemmar att använda
hjälpmedel. Det är landstingens uppdrag. Förbundsstyrelsen vet att det är
svårt för landstingen att hänga med i den allt snabbare tekniska utvecklingen.
Här finns Nkcdb:s expertgrupp för teknik och hjälpmedel som kan stötta
landstingen. FSDB kan inte heller kräva att alla som arbetar med hjälpmedel
ska kunna teckenspråk. Ibland måste våra medlemmar använda tolk. Våra
medlemmar som vill ha utbildning utöver vad landstingen erbjuder kan också
delta på aktiveringskurser för personer med dövblindhet vid någon
folkhögskola.
Motion 5
"Klädkod" vid träffar
Det är inte så att varken jag eller förbundet skall bestämma vad
deltagare/medlemmar skall ha på sig. Men det finns en sak som blir väldigt
konstigt. Du som dövblind "kräver" oftast att dina eller våra dövblindtolkar
skall ha mörka och enfärgade kläder - oftast svart, mörk blå eller liknade
färger - för att du som dövblind skall kunna se tolken bra.
Det som enligt mig blir konstigt är:
Att vid olika medlemsträffar/möten har deltagarna/medlemarna inte själva
enfärgat eller lugnt mörkt mönster på sig själv. Utan de har rörigt mönster
t.ex. prickigt, rutigt, randigt, småmönstrat eller ljust eller rött upptill. Det som
blir konstigt är när jag som deltagare som kan själv växla mellan tal och
tecken och inte kan prata med alla utan måste gå via tolk. För att andra
deltagare inte har lugna kläder på sig.
Att skynket på scenen bakom den som skall tala är av färg, svart, mörk blå,
mörk grå. För några gånger har jag sett tyg som är vinrött (vilket flimrar)
precis som text på rött papper.
Jag kan själv erkänna att jag kanske inte alltid har svart på mig. Men jag
försöker att överdelen jag har på mig överst och syns är enfärgad men
kanske istället cerise, turkos, lila, men tröjan under kanske lätt mönstrad.
Monique Eriksson, Trollhättan, FSDB-väst. Daterad 2017-02-17
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att avslå motionen, men att ge den nya förbundsstyrelsen i uppdrag att
arbeta vidare med frågan i samband med den pågående
organisationsförändringen (se kongressens dagordning § 17 B).
Motivering:
Precis som motionären skriver kan förbundet inte bestämma vad deltagare
ska ha på sig vid olika aktiviteter. Men en del av den pågående
organisationsförändringen är att arbeta med medlemsfrågor. Bland annat är
det viktigt att alla medlemmar känner sig respekterade, delaktiga och
välkomna till olika aktiviteter. En av flera åtgärder kan då vara att FSDB
rekommenderar en viss "klädkod".
Motion 6
Ändringar av stadgarna
Jag lägger denna motion om stadgeändring om hur röstning skall tillämpas på
lokal nivå, så att den även liknar rikskongressens förfarande. Denna ändring
av §4.8 gör att deltagare röstar efter eget huvud och inte efter vad andra
tycker eller att det är det mest populära personer utåt sett får platsen utan alla
röstar som man själv vill.
Om personvalen är slutenvotering om någon vill detta även på lokalnivå och i
sektioner kan undvika att personer påverkas av hur andra röstar. Då tolkarna
oftast syntolkar vilka som röstar och en del ändra sitt val innan alla röster
räknade.
Och att meningen om årsmötets ordförande har utslagsröst vid lika röster
skall strykas. Denna person är oftast under årsmötet inte en medlem utan
någon från annat håll. Det är lite underligt att t.ex. en politiker skulle kunna ha
utslagsröst på våra årsmöten.
Andra stadgeändringsförslaget är av §4.5 är att man som medlem i
lokalföreningarna skall veta hur många veckor innan årsmötet eller
rikskongress medlemmarnas motioner skall vara lokalföreningens styrelse
eller riksstyrelsen tillhanda. Det som idag är möjliga att utläsa på hemsida är
X antal dagar/veckor. Om medlemmarna inte vet detta är det svårt att veta
när en motion eller förslag till årsmöte/kongress skall vara inne. Då går det
också att lägga dessa som punkter till årsmöten eller kongressen. Motionen
skall ju vara ett sätt för medlemmar att tycka och även för de som kanske inte
kan närvara. Och det ökar medlemsinflytandet. Det kursiva är de meningar
jag vill ändra här nedanför.
§ 4.5 Motioner
Röstberättigade medlemmar har rätt att lämna in motioner till föreningens
årsmöte. Motioner ska sändas till styrelsen minst X före mötet. Styrelsen
lämnar förslaget till årsmötet tillsammans med sitt eget yttrande.
"Styrelsen har i uppgift att se till så att alla röstberättigade medlemmar i
föreningen i god tid innan årsmötet, vet när och hur kan skicka in motioner."
§ 4.8 Omröstning vid årsmöte
Alla beslut fattas med enkel majoritet och öppen omröstning. Vid lika röstetal
har mötesordföranden utslagsröst.
"Sluten omröstning ska ske endast vid personval, om någon så begär. Om
lika röstetal erhålls vid votering ska lottning tillgripas."
Monique Eriksson, Trollhättan, FSDB-väst. Daterad 2017-02-17
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att avslå motionen.
Motivering:
De föreslagna ändringarna gäller Bilaga 1 till förbundets stadgar som är
normalstadgar för FSDB:s regionala föreningar. I förbundets stadgar § 5.2
står att de regionala föreningarnas stadgar ska innehålla paragrafer enligt
bilaga 1 samt att de regionala föreningarna beslutar själva om ytterligare
paragrafer eller tilläggsmoment i de obligatoriska paragraferna. Där det i
normalstadgarna står X är det meningen att varje regional förening ska lägga
till det som gäller just för denna förening. Det är också meningen att varje
regional förening ska se till att medlemmarna känner till föreningens stadgar.
Förbundsstyrelsen anser att motionären ska vända sig till sin regionala
förening och föreslå ovan nämnda tillägg.
Motion 7
Rösträtt till endast dövblinda!
Återgå till FSDB:s stadgar år 2013
enligt nedan:
§ 2.1 Röstberättigad medlem
En person med dövblindhet enligt definitionen i § 1.2 kan bli röstberättigad
medlem i en av FSDB:s regionala föreningar. Ansökan om medlemskap
prövas av den regionala föreningens styrelse.
Motivering:
FSDB är en riksomfattande sammanslutning av regionala föreningar av
personer med dövblindhet.
Det är inte rättvist att föräldrar har samma rösträtt och inflytande, som
personer med dövblindhet.
Motionen inlämnad av:
Styrelsen i FSDB Skåne
Arne Lorentzson, ordf.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att avslå motionen.
Motivering:
Efter att FSDB:s stadgar § 2.1 Röstberättigad medlem ändrades vid
kongressen 2015 har alla regionala föreningar fått fler röstberättigade
medlemmar. Detta tycker Förbundsstyrelsen bara är positivt.
Förbundsstyrelsen tror inte att några nära anhöriga som företräder barn med
dövblindhet vill utnyttja rösträtten till något som är negativt för FSDB och
personer med dövblindhet. Om någon skulle göra det kan § 2.3 Uteslutning
användas.
Motion 8
Förstärka plattformen för FSDB:s
intressepolitiska arbete.
Vårt samhälle befinner sig i en stor förändringsprocess där lagar och
förordningar som skapats för att göra tillvaron enklare och mer tillgänglig för
personer med olika former av funktionsnedsättningar inte fungerar på samma
sätt som tidigare. Lagar och förordningar har i sak inte förändrats nämnvärt.
Däremot har tolkningar, föreskrifter och domar kommit som gjort att
myndigheter och andra instanser tillämpar de lagar och förordningar som
finns på ett mer restriktivt sätt. Det har medfört indragningar och
nedskärningar på insatser av stöd och hjälp till enskilda som tillhör de redan
utsatta grupperna i samhället. Det handlar om insatser från kommunens
sociala verksamhet som personlig assistans, ledsagning, Försäkringskassan
med assistansersättning, den regionala verksamheten där tolkverksamheten
ingår, tillgång till tekniska hjälpmedel. Listan kan göras hur lång som helst.
Den dövblinda gruppen är en grupp som drabbas särskilt hårt då vårt behov
av kommunikation med omvärlden är helt beroende av vilka insatser och stöd
som finns. Det är visserligen den enskilda personen själv som avgör när hjälp
och stöd behövs men när man har kommit fram till att det här behövs för att
tillvaron ska fungera då ska det finnas en klar och tydlig väg hur man skall gå
till väga och framför allt ska den enskilda inte behöva utsättas för ett
kränkande bemötande innehållande utfrågningar och ifrågasättanden från de
som utreder rätten till stöd och insatser.
Eftersom det blir allt svårare för den enskilde att göra sin röst hörd och bli
trodd och respekterad för den man är och de behov som krävs så blir FSDB:s
roll som aktör på den intressepolitiska arenan ännu viktigare och mer
nödvändig än någonsin tidigare. För att FSDB i sin tur ska bli respekterad och
trodd som organisation så är det inte enbart berättelser om erfarenheter från
enskilda som behövs utan det krävs även faktainsamlingar, undersökningar
och sammanställningar som i sin tur formuleras till rapporter, uttalanden,
uppvaktningar till politiker och beslutsfattare på olika nivåer. Det behövs även
samarbete mellan de närbesläktade funktionshinderorganisationerna inom de
områden där det går att samverka som skola och utbildning, tolkfrågan,
arbetsmarknad.
Men information, upplysning och kunskap om vår egen grupps specifika
funktionsnedsättningar och dess konsekvenser det kan bara FSDB arbeta
med.
För att kunna arbeta mer intensivt och effektivt med de intressepolitiska
frågorna behöver FSDB förstärka de resurser som finns inom organisationen.
Det behövs en särskild personalresurs med kunskap och kompetens som
arbetar med intressepolitiska frågor. Allt arbete kan inte ligga på enskilda
styrelseledamöter som har ett uttalat och engagerat intresse för att arbeta
med samhällsfrågor.
Det andra som behövs är en kommunikationsresurs som arbetar med hur få
ut budskapet om dövblinda/syn - hörselskadades behov som grupp. I det
arbetet ligger också kontakten internt mellan FSDB som förbund och de
regionala föreningarna.
Det är nödvändigt att FSDB prioriterar det intressepolitiska arbetet. Detta
kräver att annan verksamhet prioriteras lägre eller stryks helt. Därigenom kan
ekonomiska resurser frigöras som ger möjlighet till de resursförstärkningar
som föreslås. Detta för att möjliggöra ett bra och tillgängligt samhäller även
för personer med dövblindhet/syn och hörselskador och i det arbetet skall
FSDB finnas i det främsta ledet.
Jag yrkar att Kongressen skall bifalla denna motion om en förstärkt plattform
för intressepolitiskt arbete utifrån de skäl som beskrivs i motionen
Lund 2017-02-20
Monika Steorn
Enskild medlem
E-post: [email protected]
Mobil: 073-3153671
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att bifalla motionen och att ge den nya förbundsstyrelsen i uppdrag att arbeta
vidare med frågan i samband med den pågående organisationsförändringen
(se kongressens dagordning § 17 B).
