text och kommunikation

INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
TEXT OCH KOMMUNIKATION
Någon gång mellan 30 000 och 10 000 år före vår tidräkning började människan att rista i lera, måla bilder på väggar och snida i
ben. För ungefär fem tusen år sedan använde sumererna i mellanöstern ikoner i sin kommunikation. Egypterna skrev samtidigt hieroglyfer på papyrus och i Kina och japan vidareutvecklade man
bildskrivtecken till att bli förenklade skrivtecken. För tre tusen år
sedan utvecklades symboler för talat ljud och därmed det skriftspråk som vi idag använder. Så länge har vi alltså utvecklat konsten att kommunicera med tecken och bokstäver.
HUR SER EN BRA TEXT UT?
En bra text ska vara lätt för läsaren att ta till sig och bra typografi
ska man helst inte märka, bara läsa utan att haka upp sig.
Enhetlighet är ett nyckelord i typografi. Blanda inte för många
olika typsnitt, storlekar och stilar. En bra regel är att inte använda
fler än två typsnitt – en till texten och en till rubriker. Typografi
har en viktig funktion i informationsdesign. Det är typografin som
ska förklara, förtydliga och betona det viktigaste i ett budskap. Informationstext ska den först och främst förmedla information så
bra som möjligt vara lättläst. Det är också viktigt att den text som
finns är lätt att förstå för den utvalda målgruppen. En bra text ska
också fylla sin avsikt: informera, roa eller engagera. Exakt hur en
bra text ska se ut beror på många olika saker, de viktigaste frågorna att besvara är dock: Vad vill du säga? Vem ska läsa texten?
Vad är textens syfte?
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
147
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
Tips för informationstext








Använd tydliga rubriker som säger något om innehållet.
Skriv kort och enkelt och använd svenska skrivregler.
Skriv sakligt men personligt.
Disponera texten logiskt och ta med det viktigaste först.
Ta bara med sådant som är viktigt för sammanhanget.
Korrekturläs texten.
Textens innehålla ska avspegla textens typografi.
Använd högst fyra storlekar: huvudrubrik, underrubriker,
brödtext och kanske fotnoter.
 Använd inte versaler i löpande text i onödan.
RADLÄNGD
Är en rad för lång blir det svårt för ögat att hitta till nästa rads
början. Blicken tvingas söka sig fram, vilket försvårar läsningen på
bekostnad av koncentration och förståelse. Tänk dig att morgontidningarna skulle sakna spalter. Efter en stunds tidningsläsning
börjar du förmodligen känna dig som åskådare på en tennismatch
– huvudet vrids till höger och till vänster i ett försök att hänga
med i nyhetsflödet. Vanligtvis ska en rad inte ha fler än 65 tecken.
När det gäller presentationsmaterial i A4 format kan det vara bra
att hålla sig till textrader om 10-13 cm. Ett enkelt sätt att få kortare rader är att dela upp sidan i spalter.
RADAVSTÅND
Blir avståndet mellan raderna för litet försvåras läsningen. Långa
rader kräver större radavstånd. Radavståndet bör vara 130-140
procent i förhållande till teckenstorleken. En tumregel är att radavståndet ska förhålla sig till teckenstorleken i förhållandet 9/12
eller 10/13 (läses 10 på 13) – alltså att avståndet är tre punkter i
förhållandet mellan teckenstorlek och radavstånd (grad och kägel).
148
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
TECKENSTORLEK
Lämplig teckenstorlek (grad) för löpande text (brödtext) avsedd
att läsas av vuxna med normal syn rekommenderas 10 - 12 punkter. Ju äldre man blir desto mer svårläst blir liten grad. Text avsedd för barn bör ha större teckenstorlek 12 – 14. Tidningar och
tidskrifter sätts ofta med en grad på 8 eller 9.
TEXTJUSTERING
Det är vanligt att vänsterjustera text i till exempel brev och enkla
ensidiga dokument. Man får då en jämn vänsterkant och en ojämn
högerkant och alla ord får samma mellanrum. Marginalljusterad
text är vanligt i böcker och broschyrer, medan högerjusterad och
centrerad test inte bör användas i brödtext.
ATT BETONA ORD
Vissa ord och uttryck behöver ibland sticka ut från övrig text. Om
du överdriver är risken stor att effekten snarare stör läsrytmen än
den framhäver texten. Att byta teckenfärg eller att stryka under
text ger lätt ett amatörmässigt intryck. Eftersom understruken
text många gånger används för att betona länkar på webben, så är
det även av det skälet en mindre lämplig metod att använda i löpande text. I de flesta fall är fetstil eller kursiv stil alldeles lagom. Vill du markera ett helt stycke, kanske ett citat eller liknande, kan du välja att använda ett avvikande teckensnitt.
KAPITÄLER ÄR ETT ANNAT SÄTT ATT BETONA enstaka ord och fraser.
VERSALER DÄREMOT BÖR UNDVIKAS eftersom det kan uppfattas som ”skrikigt”. Versaler skiljer sig från kapitäler genom att
vara lika stora, medan kapitäler är ”stora” bokstäver (versaler)
med samma höjd som ”små” bokstäver (gemener). Slutligen kan
nämnas att man ibland f r a m h ä v e r t e x t g e n o m a t t s p ä r r a
t e x t e n , det vill säga öka utrymmet mellan bokstäverna.
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
149
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
FRAMHÄVA STYCKEN
Man kan framhäva textstycken på ungefär samma sätt som att betona ord och meningar: att byta teckensnitt, använda kursiv eller
fet text. Man kan också rama in texten eller markera den genom
att göra bottenfärgen avvikande:
Man kan framhäva textstycken på ungefär samma sätt som att
betona ord och meningar: tt byta teckensnitt, använda kursiv eller fet text. Man kan också rama in texten eller markera den med
att göra bottenfärgen avvikande.
Man kan framhäva textstycken på ungefär samma sätt som att betona ord och meningar: Att byta teckensnitt, använda kursiv eller
fet text. Man kan också rama in texten eller markera den med att
göra bottenfärgen avvikande.
Man kan framhäva textstycken på ungefär samma sätt som att betona ord och meningar: Att byta teckensnitt, använda kursiv eller
fet text. Man kan också rama in texten eller markera den med att
göra bottenfärgen avvikande.
Man kan framhäva textstycken på ungefär samma sätt som att betona ord och meningar: Att byta teckensnitt, använda kursiv eller
fet text. Man kan också rama in texten eller markera den med att
göra bottenfärgen avvikande.
UTSMYCKAD TYPOGRAFI
Även om man ska vara försiktigt med att använda utsmyckad typografi, kan det ibland vara berättigat att använda för att betona
eller markera någonting speciellt:
150
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
Läsbarheten påverkas av följande:
 Typsnitt och storlek på typsnittet.
 Radlängd och justering.
 Dekorationer: till exempel understruken eller skuggad text.
Undvik detta som regel.
 Sidans layout (se sidan 172 om layout).
 Håll en stilren design och undvik ”blingbling”.
TECKENSNITT FÖR LÄNGRE TEXTER
När det gäller tryckt material finns en allmän regel om att rubriker
gärna kan vara av typen sanserif – alltså utan ”fötter” – men att
lästexten (brödtexten) alltid ska ha det. För text som ska visas digitalt gäller andra regler. Oftast blir text lättläst på datorskärmen
om den inte har seriffer/fötter. Man använder alltså ofta antikva
till löptext och sanserif till rubriker. De små fötterna gör att blicken lätt kan haka tag i bokstaven under läsningens gång och föra
ögat vidare in i texten. Människor har använt sådan text sedan
medeltiden. I längre texter bör man använda teckensnitt som är
behagliga för ögat.
ÄLDRE TYPSNITT MED SERIFFER
Century
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque magna nisi a mauris.
Garamond
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendrerit,
mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque
magna nisi a mauris.
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
151
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
NYARE TYPSNITT MED SERIFFER
Times New Roman
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque magna nisi a mauris.
Century Schoolbook
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque magna nisi a mauris.
Bodini
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent
hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus,
ut pellentesque magna nisi a mauris.
Bembo
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendre−
rit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pel−
lentesque magna nisi a mauris.
TECKENSNITT UTAN SERIFFER
Arial
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent
hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque magna nisi a mauris.
Franklin Gothic
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent
hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus,
ut pellentesque magna nisi a mauris.
Calibri
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Praesent hendrerit, mauris id feugiat molestie, dolor justo consectetur metus, ut pellentesque magna nisi a mauris.
152
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
TYPOGRAFI FÖR WEBBEN
Utgångspunkten när man väljer typsnitt för alla typer av texter
måste alltid vara att texten ska vara lätt att läsa. Det innebär också
att det finns olika regler för information avsedd att läsas datorn,
och för tryckt material. Typsnitt som är lättlästa och snygga i tryck
eller på utskrifter passar ibland inte för att visas på en datorskärm
och vice versa.
Verdana är ett enkelt typsnitt som skapar en lättläst text.
Verdana lämpar sig särskilt väl till text på knappar.
Tahoma liknar Verdana men är lite tätare, vilket gör att det tar
mindre plats. Det kan vara bra i de fall då utrymmet är begränsat,
till exempel för knappar och rubriker.
Andra typsnitt som är värda att testa när det gäller rubriker och
knapptexter är Arial, Gill Sans och Helvetica.
För brödtext har Microsoft tagit fram typsnittet Georgia. Georgia
har ”fötter” och lämpar sig att använda där man i tryck text kanske
skulle ha använt Times New Roman eller liknande.
RUBRIKER SKA TALA
Rubrikerna ska tydligt tala om vad texten handlar om så att läsaren kastas in i ”handlingen”. Använd formatmallarna för webbsidan och lägg in så många sökord som möjligt.
När det gäller text som ska läsas på en datorskärm bör du i första
hand tänka på följande:
 Texten måste vara lätt att läsa och förstås av så många som
möjligt.
 Textraderna bör inte vara för långa – helst inte över 65 tecken.
 Innehållet bör vara strukturerat, lättöversiktligt och logiskt
uppbyggd.
 Allting i texten ska ha med ämnet att göra och budskapet måste
vara tydligt.
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
153
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
TIPS OM ATT LÄSA KORREKTUR
Ordet korrektur kommer från latinets correctum, som betyder ”rättning”. Du bör ta för
vana att noga kontrollera att texten är i bra
skick. Det finns ingen anledning att låta användaren haka upp sig på skrivfel och stavfel, när
det faktisk inte tar särskilt lång tid att rätta till
dem.
NÅGRA RIKTLINJER NÄR DU KONTROLLERAR TEXT
 Läs långsamt så upptäcker du fler felskrivningar.
 Gå igenom all text många gånger.
 Glöm inte att kolla rubrikerna.
 Läs gärna som du gjorde när du började lära dig att läsa – högt
eller genom att följa texten med en linjal eller ett finger.
 Rätta stavning, grammatik och eventuella tankefel.
 Sök på dubbla mellanslag. I Word klickar du på Ctrl + B, slår in
två mellanslag i fältet ”Sök efter”, klicka på ”Ersätt”, slår in ett
mellanslag i fältet ”Ersätt med”.
 Sök på dubbla punkter på samma sätt som med dubbla mellanslag.
 Kontrollera om det saknas mellanslag: Till exempel mellan
siffra och procenttecken eller långa tal. Använd hårda mellanslag i de här fallen så att talet inte delas upp på olika rader
vid radbrytning. Kortkommandot för hårt mellanslag i Word är
Skift + Ctrl + mellanslag.
154
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
BRA SPRÅKHJÄLPMEDEL
Språkrådet: http://www.sprakradet.se/
TT:s skrivråd – http://tt.se/ttsprak/
Myndigheters skrivregler:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/15/83/7be35768.pdf
Rikstermbanken - Sveriges nationella termbank:
http://www.rikstermbanken.se/
Läsbarhetsräknare - http://www.lix.se/
Sammanfattning
TEXT OCH KOMMUNIKATION
En bra text ska vara lätt för läsaren att ta till sig. Enhelighet är ett
nyckelord i typografi.
 Man använder ofta antikva till löptext och sanserif till rubriker
i tryckt material. Oftast blir text lättläst på datorskärmen om
den inte har seriffer/fötter.
 Blanda inte för många olika typsnitt, storlekar och stilar. En
bra regel är att inte använda fler än två typsnitt – en till texten
och en till rubriker.
 Anpassa typografi och stil till målgruppen.
 Vanligtvis ska en rad inte ha fler än 65 tecken. När det gäller
presentationsmaterial i A4 format kan det vara bra att hålla sig
vid textrader på 10 - 13 cm.
 Undvik som regel att dekorera text. Håll en stilren design –
undvik blingbling.
 Statistik och faktarutor kan framhävas med avskiljande bakgrundsfärg och/eller ram.
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
155
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
(Plats för anteckningar)
156
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
KOMMUNIKATION OCH BILD
ATT TOLKA BILDER
Människan har, vad man vet i dag, kommunicerat med varandra i
30 000 år. För ungefär fem tusen år sedan började sumererna i
mellanöstern att använda ikoner. Detta var en del av början att till
utveckla ett skriftspråk. Forskning visar att kommunikation med
visuella inslag är mycket mer effektiv än kommunikation utan. Att
kunna tolka bilder och förstå deras betydelse och sammanhang är
en viktig del i att förstå visuell kommunikation.
SEMIOTIK OCH BILDANALYS
Man gör bildanalys för att kunna genomskåda bilder och bilders
budskap och för att kunna välja ut rätt bilder till ett kommunikationsprojekt. Det finns flera sätt att göra en bildanalys. De förslag
som presenteras här är en kombination av beprövade metoder.
Bildanalys har sin grund i semiotiken där man studerar TECKEN
och BETYDELSE (se sidan 31 ). Det handlar om att man läser en bild
på två olika nivåer: dels den PLASTISKA NIVÅN som är hur bilden är
komponerad och färg och form, dels det IKONISKA SKIKTET som är
hur man tolkar en bild.
I ett semiotiskt perspektiv delar man också in bilder i KONSTRUKTION (som foto eller illustration), FUNKTION (som ett reportagefoto
eller en reklamaffisch) och SPRIDNING (som annonser eller affischer).
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
157
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
DU TITTAR MED ÖGONEN, MEN SER MED HJÄRNAN
Våra sinnen styrs inte bara av vem man är själv, utan också av årtusenden av nedärvda erfarenheter. Ett exempel på detta är att
nästan alla människor känner ett intuitivt obehag när vi ser något
som kan vara farligt för oss – som ormar eller insekter.
Förenklat kan man beskriva hur vi visuellt uppfattar omvärlden i
tre steg:
Steg 1 – vi tittar med ögonen på de fysiska egenskaperna hos något – som storlek, ljus, färg, linjer och djup.
Steg 2 – hjärnan uppfattar, tolkar och ger mening åt synintrycken
och jämför med tidigare kunskaper.
Steg 3 – Hjärnan för samman 1 och 2 till en helhetsbild.
DENOTATION OCH KONNOTATION
I avsnittet om semiotik kunde du se att orden DENOTATION och
KONOTATION som ungefär betyder ”abstrakt” och ”verkligt”. Man
brukar använda termerna för att dela upp bildanalysen på följande
sätt:
Denotation
 Vad föreställer bilden?
 Hur är den uppbyggd? Form? Färg? Vinkel?
 Var fastnar blicken?
Konnotation
 Vad gör bilden intressant?
 Vilka associationer och tankar ger bilden upphov till?
 Vad säger bilden på ett kulturellt plan?
 Vad associerar bilden till på det privata planet?
 Vilka värderingar lägger vi in i bilden?
158
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
SYMBOLSPRÅK
Fördelen med att kommunicera med symbolspråk är att symboler
kan överbrygga språkgränser och kan förstås av människor med
kognitiva svårigheter. En ikon eller ett pictogram liknar det som
det ska avbilda, medan ideogram uttrycker abstrakta idéer. Du
behöver till exempel inte veta vad ”toalett” heter på ett främmande språk på en internationell flygplats eller järnvägsstation
för att hitta dit. Du letar efter piktogram-symbolen. Du vet också
att en överkorsad cigarett betyder "rökning förbjuden". Idag finns
det flera tusen standardiserade pictogram.
Exempel på pictogram: det här får inte göra på en strand på Kanarieöarna
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
159
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
GESTALTLAGARNA
Hjärnan vill organisera vad vi ser med ögonen, sluta ofullständiga
former och bestämma i vilket fack föremål, företeelser, människor
och annat hör hemma.
I bilden/texten ovan finns det egentligen två stycken i:n, men
hjärnan tolkar ordet, associerar vad det betyder och läser det
”rätt”. Du ser också en bild på en ”familj” trots att det inte alls är
en bild av en familj. Detta är hjärnans också sätt att lära in mening
i det den ser, och tolka det mot äldre erfarenheter.
I början av 1900-talet utformades en inriktning inom psykologin
kallad GESTALTPSYKOLOGI. Man menar att människans sinnen har
en tendens att vilja forma enskilda delar till större enheter, och att
relationerna mellan olika element har större betydelse för hur
man uppfattar olika gestalter än elementen själva. Gestaltlagarna
beskriver alltså hur relationerna mellan olika element och figurers
placering och färger bestämmer hur hjärnan uppfattar helheten.
Hjärnan som informationsbehandlare
Att känna till gestaltlagarna gör att man bättre kan förstå hur man
sätter samman text och bild så att det blir lättare för människohjärnan att få ordning på informationen. Hjärnan är en informationsbehandlare som vill sortera och skapa ordning och reda.
Lagen om närhet (proximity)
Texter och bilder som är grupperade i närheten av varandra uppfattas av hjärnan som att de hör ihop. I bilden nedan vill inte hjärnan uppfatta att alla svarta fyrkanter hör ihop, utan enbart de som
är placerade i närheten av varandra:
160
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
Om du tänker dig att de grå rutorna på följande bild är foton på en
hemsida eller ett informationsblad, så märker du att i den vänstra
bilden vill du läsa bilderna från vänster till höger, medan i den
högra figuren vill du läsa bilderna uppifrån och ner. Detta är ett
exempel på hur du kan utnyttja lagen om närhet för att styra hur
läsaren rör sig genom en bild eller en sida:
Laken om likhet (similarity)
Objekt som liknar varandra uppfattas som att de tillhör en grupp.
I detta exempel vill hjärnan gruppera ihop de rosa sniglarna till en
enhet. Man kan på detta sätt använda sig av färger eller former för
att få betraktaren att gruppera ihop olika element på en sida eller i
en bild.
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
161
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
Lagen om tillslutning (closure)
Hjärnan vill sluta öppna objekt. I exemplen nedanför kommer
hjärna att se figurerna som en fullbordad cirkel, respektive en
zebra. Hjärnan vill tolka 2D-biler bilder till 3D och det som inte
syns fylls i av hjärnan.
Lagen om kontinuitet (continuity)
Hjärnan tenderar att vilja fylla i delar som den uppfattar som saknade. Korset nedanför uppfattas hellre som uppbyggt av två linjer
än av fyra linjer.
162
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
Lagen om kontinuitet säger att ögat vill följa enklaste vägen. Som i
detta exempel:
Lagen om symmetri (symmetry)
Vi tenderar att tolka komplexa scener på ett sätt som förenklar
dem. Vi filtrerar helst enkel bort onödiga intryck. Till exempel ser
vi formen till vänster som två överlappande rektanglar, inte som
figuren bilden till höger.
Lagen om figur-grund (figure-ground)
Två olika förgrundsfärger får betraktaren att uppfatta två olika saker i en och samma bild. Den rosa bilden nedan är ett klassiskt exempel på detta. Hjärna vill uppfatta bilden både som en bägare
och som två profiler.
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
163
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
Lagen om figur-grund visar att en del objekt kan dominera synfältet så att vissa objekt inta en ledande roll medan andra drar sig
tillbaka till bakgrunden. Hjärnan vill inte uppfatta att bilden har
två skilda former utan enbart fokusera på antingen den ena eller
det andra. Man kan utnyttja detta i till exempel logtyper. I logotypen för det företaget Fedex på föregående sida kan du se att mellan bokstäverna ”E” och ”X” syns en liten pil riktad i ögats riktning, höger, vilken kan vara lämpligt för ett företag som säljer
transporttjänster.
FÄRG OCH KOMMUNIKATION
Färg är en viktig förmedlare av information och för att skapa
stämningar. Färger styrs ofta av vad som är modernt för tillfället.
Färg tolkas också mycket olika av olika individer i olika kulturer.
Färg betyder också olika saker därför att man helt enkelt har bestämt sig för det. Man kan som ett exempel ta ljussignaler, där rött
betyder stopp och grönt betyder gå eller kör. Vissa färger signalerar fara för både djur och människor eftersom de kan vara giftiga till exempel intensivt gula och röda färger.
I figuren intill ser du att den
gula texten uppfattas olika
beroende på hur mörk bakgrunden är.
VARMA OCH KALLA FÄRGER
Färger har en psykologisk påverkan på oss människor och kan
väcka känslor och stämningar. Rent allmänt anses att röda och
gula färger är varma eller kanske till och med aggressiva och förknippas med eld. Blå och gröna färger är mer kyliga. Grönt har
används mycket i väntrum och på sjukhus eftersom det anses vara
en lugnande färg. I västerlandet är rött en färg som ibland förknippas med kärlek, medan man i vissa afrikanska kulturer kan
förknippar samma färg med död. En del färger anses också passa
bättre ihop än andra, men även här spelar personlig smak och
mode en stor roll.
164
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
FÄRGERS ASSOCIATIONER
Vitt
Gult
Orange
Brunt
Grönt
Rosa
Rött
Lila
Blått
Grått
Svart
Symboliserar giftemål, oskuld och renhet i västerlandet medan det symboliserar död i många österländska kulturer.
Den mest intensiva färgen för ögat. Vanlig varningsfärg och hinduernas heliga färg.
Halloween och höst.
Jord, pålitlighet, kartonger och papper.
Naturen, lugn, avundsjuka, vanlig färg i sjukhus.
Hello Kitty, småflickor, romantik.
Kärlek, blod, fara, jul.
Kungligheter, välstånd mystik, lyx.
Lugn, kyla, vatten, melankoli, tillit, säkerhet, exklusivitet.
Den färg som är mest behaglig för ögat att se på. Tråkighet, betong, futurism.
En färg som i västerlandet både symboliserar död
och sorg, men på samma gång elegans och välstånd.
Symboliserar ofta makt, rockmusik, sorg, depression,
sex, mystik, elegans.
FÄRG OCH FUNKTION
En aspekt som man kanske inte så ofta tänker på är att färger inte
bara tjänar till att skapa intresse och ett snyggt utseende på en
produkt, det utan kan vara ett hinder. Starka röda och blå färger
passar till exempel inte ihop. Vissa färger och färgkombinationer
kan skapa trötthet i ögonen.
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
165
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
FÄRGBLINDHET
Något som man ska tänka på när man arbetar med färg är att omkring 10 % av alla män är färgblinda. Generellt sett handlar det
om svårighet eller oförmåga att skilja mellan röda och gröna färger. Av det skälet bör viktig information inte anges enbart med
färger, utan kombineras med symboler och ibland också text. Om
du till exempel använder en grön och en röd knapp (eller annan
symbol), där du menar ”gå” och ”stopp”, bör du också skriva detta
med text eller använda andra symboler för att det inte ska uppstå
missförstånd.
Samma färg ser olika mot olika bakgrund
BILDER I LAYOUT
Det finns i huvudsak olika sorters bilder i kommunikationssammanhang: STÄMNINGSBILDER som vill väcka nyfikenhet och känslor
och INFORMATIONSBILDER som är realistsiska faktaillustrationer.
Man kanske skulle kunna lägga till att det finns en tredje kategori
bilder som inte passar in i någon av kategorierna men som ofta
används för att ”lätta upp texten”. Huvudregeln är att välja bilder
som är relevanta. Mindre relevanta bilder bör inte ta upp lika
mycket utrymme som de mer relevanta.
166
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
PLACERING AV BILDER
Placera viktiga bilder i övre delen av en sida eller ett uppslag – det
är troligen är där som läsaren först kommer att titta. Markera
också riktning i bilden åt det håll du vill att läsningen av informationen ska gå. Använd gärna oväntade bilder – till exempel ett
oväntat motiv eller beskär en bild på ett djärvt sätt. Ta bort det
som är oviktigt i en bild genom att beskära och redigera eller låt
bilderna flöda över marginalerna.
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
167
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
TIPS FÖR ATT HITTA BILDER
Du kan söka efter bilder med Creative Commons-rättigheter här:
search.creativecommons.org
Många organisationer och företag har bilder som får användas
med särskilda villkor – man hittar dem på respektive webbplats
under namn som ”pressrum”, ”nyhetsrum” och liknande.
Exempel på bildbyråer:
http://www.gettyimages.se/
http://www.istockphoto.com/
När du köper en bild av en bildbyrå eller en fotograf köper du bara
rätten att använda den i ett bestämt sammanhang. Man får inte
ändra i bilden utan att upphovsmannens tillstånd, och upphovsmannens namn ska alltid sättas ut i samband med publicering.
168
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
Sammanfattning
KOMMUNIKATION OCH BILD
Visuellt uppfattar vi omvärlden i tre steg: vi tittar med ögonen,
hjärnan uppfattar tolkar och ger mening och hjärnan för samman
1 och 2 till en helhetsbild. Man kan dela in bildanalys i två delar:
Vad är det vi ser (denotation)
 Vad föreställer bilden?
 Hur är den uppbyggd? Form? Färg? Vinkel?
 Var fastnar blicken?
Vad är det vi upplever (konnotation)?





Vad gör bilden intressant?
Vilka associationer och tankar ger bilden upphov till?
Vad säger bilden på ett kulturellt plan?
Vad associerar bilden till på det privata planet?
Vilka värderingar lägger vi in i bilden?
Hjärnan vill organisera det vi ser med ögonen och bestämma i vilket fack någonting hör hemma. GESTALTLAGARNA beskriver hur
relationerna mellan olika element och figurers placering och färger bestämmer hur hjärnan uppfattar helheten.
Färger har en psykologisk påverkan på oss människor och kan
väcka känslor och stämningar. Färger styrs ofta av vad som är
modernt för tillfället.
Det finns i huvudsak olika sorters bilder i informationssammanhang: STÄMNINGSBILDER som vill väcka nyfikenhet och känslor och
INFORMATIONSBILDER som är realistiska faktaillustrationer. Huvudregeln är att välja bilder som är relevanta. Mindre relevanta
bilder bör inte ta upp lika mycket utrymme som de mer relevanta.
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
169
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
(Plats för anteckningar)
170
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
INFORMATIONSMATERIAL
Kommunikationsarbete handlar till stor del om att utforma informationsmaterial - både i tryckt form och i digital. Det finns
inga allmängiltiga regler för vad som är fult eller vacker, men det
finns regler om hur man underlättar för användaren att ta till sig
ett visuellt budskap. Kommunikation ska vara kommunikation på
användarens villkor. Vad fungerar och vad fungerar inte? Den som
producerar eller beställer informationsmaterial behöver anpassa
materialet efter målgrupp, sammanhang och syfte. Brist på genomtänkt utformning kan leda till att användaren uppfattar meddelandet på ett helt annat sätt än vad som ursprungligen var planerat.
ATT PLANERA INFORMATIONSMATERIAL
När du sätter dig ner för att göra eller planera informationsmaterial finns kanske risken att du fastnar i planeringsstadiet. Du
letar efter lämpliga teckensnitt för rubriker och brödtext och funderar på vilka bilder du ska lägga in.
Ett bra råd är att du så snabbt som möjligt skriver ned det du vill
ha sagt. När du väl vet vad din presentation ska handla om, kommer mycket att ge sig av sig självt. Arbetsgången och principerna
för att skapa ett informationsblad är i stort sett samma som för
informationsblad, flygblad, produktinformation eller vad det kan
handla om.
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012
171
INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION - LÄROBOK
ARBETSGÅNG FÖR NFORMATIONSMATERIAL
1. Planera informationsarbetet
2. Research och informationsarbete
3. Skriva manus
4. Layoutskisser
5. Välja bilder
6. Satta samman materialet
7. Korrekturläsning
8. Distribution
PROGRAM FÖR LAYOUT
Det finns en rad olika program för att skapa och planera informationsmaterial. Ledande ordbehandlingsprogram – som Microsoft
Word, kan idag behandla bilder och layout ganska bra. För mer
kvalificerad design krävs däremot ett layoutprogram som till exempel InDesign.
ATT GÖRA LAYOUT
Att ordna bilder, rubriker, text och annat över en viss yta kallas för
LAYOUT. Man gör layout för att skapa struktur och balans i innehållet och för att guida in läsaren i informationen. Huvudbudskapen med bra layout bör vara:
1. Det ska vara enkelt att uppfatta innehållet i informationen.
2. Det ska vara attraktivt för öga och hjärna att titta på.
Helheten bestämmer hur betraktaren ser på en bild och var blicken kommer att falla först på en webbsida eller ett uppslag i en tidskrift och liknande. Det gäller att fånga uppmärksamheten formgivningen och leda in betraktade i informationen.
172
©THELIN LÄROMEDEL & MEG MARNON 2012