1
landstingetsormland.se
transpersoner
homosexuella
bixsexuella
Den broschyr som du håller i din hand är resultatet av
ett målmedvetet arbete som pågått under flera år i
Landstinget Sörmland.
Policyn har arbetats fram av en blocköverskridande
politisk arbetsgrupp, antogs av landstingsfullmäktige
under sommaren 2010 och syftar till att motverka och
synliggöra diskriminiering på grund av sexuell läggning.
Men också till att öka förståelsen och kunskapen bland
landstingets medarbetare för att främja en god hälsa och
förebygga ohälsa hos HBT-personer.
Arbetet för HBT-personers (HBT är en förkortning för
homosexuella, bisexuella- och transpersoner) rättigheter
handlar om mänskliga rättigheter och är en självklar del
av visionen om ett öppet och modernt landsting för alla.
Det handlar också om att slå vakt om varje människas
okränkbara rätt att vara den man är.
2
Innehåll
Inledning5
Policyns syfte
8
Policyns inriktningsmål
10
Lagar och styrande dokument
12
HBT-perspektiv och heteronormens innebörd
14
Rätten till en trygg och säker sexualitet
15
HBT-personers livsvillkor och hälsa
19
Hur hänger diskriminering och hälsa ihop?
22
HBT-perspektiv och heteronormens
betydelse på arbetsplatsen
24
Att gå från ord till handling
26
Tre år med HBT-policy i Landstinget Sörmland
27
Bilaga 1 - Att ha kunskap och kompetens
om HBT-personer – vad innebär det?
28
Bilaga 2 - ABC om HBT
30
3
Landstinget Sörmlands HBT-policy
Denna policy beskriver övergripande mål och inriktningsmål
för Landstinget Sörmlands arbete med HBT– perspektivet.
Policyn beskriver vad som ska uppnås, motiv och ansvariga funktioner för utförande samt inne­håller en del om
uppföljning och kvalitetssäkring av önskat resultat. Kopplat
till policyn ska det utarbetas riktlinjer som be­skriver hur
arbetet ska genomföras.
Policyn följs upp årligen och uppdateras senast vid 2013
års utgång.
Arbetsgruppen som arbetade fram HBT-policyn 2009-2010
bestod av:
Fredrik Pettersson (S), ordförande, Ann Berglund (-), Ylva G.
Karlsson (MP), Rune Nyberg (FP), Karin Wieslander (C),
Monica Pärus, Folkhälsocentrum, utredande sekreterare
4
Inledning
” ”
Övergripande målsättning för Landstinget Sörmlands
arbete med m
­ änskliga rättigheter är att:
Landstinget Sörmland är ett öppet landsting
som bejakar mångfald och visar respekt för
alla människors lika värde och rättigheter.
Under de senaste åren har landstinget intensifierat sitt arbete
med att främja lika rättigheter, delaktighet och inflytande för
alla, som ett led i att förverkliga FN’s deklaration om mänskliga
rättigheter.
Under 2009 togs beslut i Landstinget Sörmland om att för­
stärka arbetet med att motverka diskriminering på grund av
sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck.
I budget med uppdrag 2009 fick Landstingsstyrelsen i uppdrag
att ta fram en landstingsövergripande HBT-politik. En politisk
arbetsgrupp tillsattes för att ta fram en policy som bland annat
ska medverka till höja kunskapsnivån och kompetensen om HBTgruppen samt förbättra bemötande och stöd till denna grupp.
5
Mänskliga rättigheter beskriver
Vad som inte får göras mot någon människa
Vad som måste göras för varje människa
Genom att anlägga ett rättighetsperspektiv stärks den enskilda
människan vilket ger ökad självständighet – ”det är min rättig­
het”. Det bidrar också till att synliggöra strukturella faktorer
och maktförhållanden som ger upphov till diskriminering inom
­organisationen och synliggör ansvarsfrågorna inom Lands­
tinget Sörmlands olika verksamheter och funktioner.
Fokus läggs på både
• måluppfyllelse – att rättigheter efterlevs och
• processen att nå dit – att folkligt deltagande i samhälls­
utvecklingen är en rättighet
Alla människors rätt till lika behandling, det vill säga ickediskriminering, är en bärande princip för de mänskliga rättigheterna.
Detta innebär att ingen människa ska utsättas för negativ
särbehandling på grund av kön, könsidentitet/-uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Denna policy lägger fast Landstinget Sörmlands förhållningssätt till diskriminering. Alla former av diskriminering är strukturella så till vida att de bottnar i rådande samhällsstrukturer.
Det kan gälla handlingar som begås av individer likväl som av
institutioner i samhället och det kan ske medvetet eller omed-
6
vetet. Strukturer som är relevanta i detta sammanhang omfattar relationen mellan underordnade och dominerande grupper
exempelvis homosexualitet kontra heterosexualitet.
Med strukturell diskriminering avses regler, normer, rutiner,
vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner
och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för underordnade grupper att uppnå lika rättigheter och möjligheter som dominerande grupper har. Sådan diskriminering
kan vara synlig eller dold och den kan ske avsiktligt eller
oavsiktligt.
Det finns två typer av diskriminering, direkt och indirekt diskriminering. Ett exempel på direkt diskriminering är om en arbetsgivare behandlar en arbetssökande ofördelaktigt på grund av
den arbetssökandes kön, sexuella läggning, könsidentet eller
liknande. Det måste alltså handla om personer som är jämförbara och arbetsgivarens agerande måste ha ett samband med
den missgynnandes kön, etniska tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder, sexuella läggning eller könsidentitet.
Exempel på indirekt diskriminering är om arbetsgivaren
använder en bestämmelse eller ett beteende, som framstår
som neutralt, men som i praktiken är diskriminerande. Om en
arbetsgivare ställer krav på felfri svenska trots att det inte behövs för tjänsten eller har ett krav på en viss minimilängd utan
motivering, kan det vara fråga om indirekt diskriminering.
Trakasserier, nedlåtande behandling och kränkande kommentarer om familjeförhållanden eller liknande är också exempel på
diskriminering.
HBT-gruppen är ingen enhetlig grupp, man har olika åsikter,
värderingar, yrken och livsstilar. En förklaring till att samlingstermen HBT används är att den typ av fördomar, bemötande,
diskriminering och våld som utövas mot dessa grupper är
gemensam för hela HBT-gruppen.
7
Policyns syfte
Denna policy ska bidra till att säkerställa att HBT –
personers (homosexuella, bisexuella och transpersoner) rättigheter efterlevs i Landstinget Sörmland. Det är
ett steg i arbetet med att uppnå landstingets mål om
ett öppet landsting för alla.
Varför en HBT-policy?
• HBT-personer utsätts oftare för diskriminering och kränkande behandling än genomsnittsbefolkningen
• Det är tre gånger så vanligt med symtom som ängslan, oro
och/eller nedstämdhet bland bi-, homosexuella och transpersoner jämfört med genomsnittsbefolkningen. Största
andelen med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest
fanns bland unga transpersoner
8
• Unga HBT- personer upplever att de inte blir lyssnade på
vid kontakt med verksamheter inom landstinget såsom;
vårdcentral, hälso- och sjukvården och Ungdomsmottagningar i samma utsträckning som genomsnittsungdomen
• Många HBT-personer känner inte att de kan vara öppna
med sin sexuella läggning på sin arbetsplats
• Heteronormativiteten bygger på föreställningen om att
heterosexualiteten är det normala och uppdelningen i två
kön samt de normer som gäller för hur dessa kön förväntas
vara. Den genomsyrar samhällets alla miljöer och påverkar
hur vi bemöter människor och hur vi blir bemötta. Heteronormen innebär att icke-heterosexuella personer betraktas
som avvikande av majoritetssamhället och blir under­
ordnade den heterosexuella majoriteten
• HBT-gruppen osynliggörs på grund av den rådande hetero­
normen, exempelvis i informationsmaterial och blanketter
• Policyn ska bidra till ökad likvärdighet i landstingets alla
verksamheter när det gäller kunskap om och kompetens att
bemöta HBT-personer
9
Policyns inriktningsmål
Landstinget Sörmland
• Skapar förutsättningar för en positiv hälsoutveckling hos
HBT-personer i Sörmland
• Skapar förutsättningar för att HBT-personer kan utveckla
en trygg och säker sexualitet
• Tar ansvar för att synliggöra och främja mångfaldsfrågor
inom de fora där vi medverkar, i samhällsdebatten, vid
externa kontakter, genom kultur- och utbildningsarbete.
Arbetsgivaren i Landstinget Sörmland:
• Bedriver ett aktivt arbete för att främja likvärdig behandling
och synliggöra mångfald på arbetsplatserna
• Bedriver ett aktivt och kontinuerligt arbete för att skapa en
öppen och inkluderande arbetsmiljö
10
Personalen i Landstinget Sörmland:
• Bemöter medborgarna på ett respektfullt sätt oavsett
­sexuell läggning eller könsidentitet
• Har kunskap och kompetens att ge relevant stöd och
vård till HBT-personer
• Politiker, chefer och medarbetare har kunskap om
HBT-policyn och heteronormens innebörd
Bilden av Landstinget Sörmland:
• I de miljöer där personal och patienter vistas är det viktigt
att landstingets mål om mångfald och öppenhet beaktas
• Informationsmaterial, trycksaker, rapporter etc ska präglas
utifrån ett HBT-perspektiv och en medvetenhet om heteronormens betydelse och existens
11
Lagar och styrande dokument
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
Så inleds FN’s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. I internationella konventioner har Sverige åtagit sig att till
fullo utnyttja alla tillgängliga resurser för att trygga de mänskliga rättigheterna och att därmed tydliggöra statens och den
kommunala/landstingskommunala förvaltningens ansvar inför
medborgarna.
FN:s konvention om barnets rättigheter
I artikel 2 slås fast att alla barn har samma rättigheter och lika
värde. Oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnads­
havares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan
åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom,
handikapp, börd eller ställning i övrigt får inget barn diskrimineras.
Regeringsformen
Enligt 1 kap. 2 § regeringsformen ska det allmänna motverka
diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt
ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder,
sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller
den enskilde som person.
12
Diskrimineringslagen
Enligt 1 kap. 1 § i diskrimineringslagen har lagen till ändamål
att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
En god vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdslagens mål är en god vård på lika villkor
för alla patienter. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet och
den ska främja goda kontakter mellan patient och hälso- och
sjukvård.
Socialstyrelsens kvalitetsföreskrift ”God vård”
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för
kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, anges
i fjärde kapitlet vilka områden som omfattas, det är bland
annat bemötande, metoder för vård, diagnostik, behandling
och kompetens. I 1 § står under Bemötande av patienter, att
ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner så att
patientens värdighet och integritet respekteras, patienten och
närstående visas omtanke och respekt, oavsett till exempel
­ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk
eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning, och att patienten
och närstående informeras och görs delaktiga, om det inte
finns hinder för detta enligt sekretesslagen (1980:100) eller
lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjuk­
vårdens område.
13
HBT-perspektiv och heteronormens
innebörd
Att ha ett HBT-perspektiv betyder i hög utsträckning att tänka
kring och vara medveten om de normer som finns i samhället, till exempel kring sexualitet och kön. Vi lever i ett heteronormativt samhälle och det innebär att heterosexualiteten
fungerar som norm i samhället och att den, medvetet eller
omedvetet, tas för given.” Det betyder att vi antar att det finns
två kön som är olika, att man måste vara antingen tjej/kvinna
eller kille/man och att man ska attraheras av och förälska sig i
personer som har ett annat kön än man själv. Heteronormativiteten genomsyrar samhällets alla miljöer och påverkar hur vi
bemöter människor och hur vi blir bemötta. Icke-heterosexuella
personer betraktas som avvikande och underordnade den
heterosexuella majoriteten. Heteronormen säger oss också
hur ”riktiga” flickor/kvinnor och ”riktiga” pojkar/män förväntas
uttrycka sig och agera – och att de förväntas komplettera varandra, som ”riktiga” par.
För att kunna förändra strukturer i samhället är det viktigt med
ett normkritiskt resonemang. Detta förutsätter till exempel en
medvetenhet om att de i samhället rådande normerna samspelar, det vill säga att exempelvis homosexuella kvinnor löper
större risk att utsättas för diskriminering än homosexuella män,
då de riskerar att missgynnas på grund av såväl kön som
sexuella läggning.
Den rådande heteronormativiteten i samhället är ett problem
som bidrar till osynliggörande och diskriminering av HBTpersoner. Brist på HBT-kompetens inom vården innebär att
HBT-personer riskerar att få sämre vård och bemötande och
att väsentlig information kan förbises på grund av att man tar
för givet att en patient är heterosexuell.
14
Ett exempel på hur heteronormen är styrande för hur vi tänker
är i bilden av kärnfamiljen som synonymt med mamma, pappa
och barn. Sällan förknippas kärnfamiljen med bilden av pappa,
pappa och barn, när man talar om vilken familjebild som råder
för ett barn. Detta kan ses som ett utslag av den rådande samhällsnormen (heteronormen).
Rätten till en trygg och säker
sexualitet
Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande
för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg
sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är
hälsosam. Världshälsoorganisationen, WHO, menar att sexualitet är en central del av varje människa livet igenom. Den omfattar kön, könsroller, könsidentiteter, sexuell läggning, intimitet
och fortplantning. Sexualiteten påverkas av interaktioner mellan
biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, etiska, legala, historiska, religiösa och andliga faktorer.
Med norm menas det
normala eller accepterade beteendet i en
social grupp eller i ett
samhälle. Att leva enligt
normen innebär att
man har vissa privilegier
jämfört med dem som
bryter mot normen. Som
normperson riskerar
man till exempel inte att
betraktas som onormal
och man behöver inte
dölja vem man är av
rädsla för att bli utstött.
Oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/­
uttryck har alla i Sörmland rätt till en trygg och säker sexualit­et.
Landstinget Sörmland har följande inriktningsmål för området
sexualitet och hälsa.
Landstinget ska medverka till att människor
i Sörmland ges likvärdiga förutsättningar att
utveckla en trygg och säker sexualitet.
15
Det finns tre delmål för det övergripande inriktningsmålet;
- Sexuellt välbefinnande - landstinget ska medverka till att
utveckla och stärka människors sexualitet som friskfaktor
och resurs för hälsan
- Reproduktiv hälsa - landstinget ska underlätta för människor att göra egna val gällande sitt föräldraskap och minska
antalet oönskade graviditeter
- Sexuell ohälsa - landstinget ska medverka till att minska
negativa konsekvenser av sexualitet.
Sexualitet och hälsa
Sexuell hälsa kan beskrivas som ett tillstånd av fysiskt, ­psykiskt
och socialt välbefinnande. Sexuell hälsa innefattar många
perspektiv bland annat handlar det om kärlek, heteronormativitet, ­kunskap, normer kring sexualitet, komma ut-processen,
­säkrare sex och frågor som rör hiv samt könssjukdomar.
I Landstinget Sörmlands arbete med sexualitet och hälsa delas
begreppet in i tre delar, sexuellt välbefinnande, reproduktiv
hälsa och sexuell ohälsa, tre skilda delar som tillsammans
utgör en helhet.
Sexuellt välbefinnande har en koppling till det allmänna
välbefinnandet och den enskildes förmåga att kunna fungera
på ett bra sätt tillsammans med andra. Att själv få välja om
och hur och när man vill ha sex är viktigt för den egna hälsan.
Sexuellt välbefinnande är ett subjektivt begrepp som ingen
människa kan definiera åt en annan.
16
Reproduktiv hälsa har ingen vedertagen definition men det
innefattar ofta graviditet barnafödande, aborter, graviditetsskydd och sexuellt välbefinnande. Det handlar om att ha frihet
att planera sitt barnafödande, det vill säga tillgång till effektiva
och acceptabla metoder för familjeplanering. Reproduktiv hälsa
är viktig för den enskilda individen ur biologisk reproduktiv synvinkel men även ur emotionell och sociokulturell aspekt.
Sexuell ohälsa kan bestå av många olika problem, både för
den enskilda personen och i olika parrelationer. Sexualiteten
och sexuallivet är nära förknippat med självkänsla och identitet.
Därför kan dåliga erfarenheter eller utsatthet inom det här området ge stora skador. Sexuell ohälsa kan handla om sexuellt
överförda infektioner men också om diskriminering, övergrepp,
våld, olust, smärta, sexuella trakasserier och utnyttjande.
Sexuell ohälsa kan också vara otrygghet, rädsla och ensamhet. Sexuell ohälsa medför allvarliga konsekvenser både på ett
individuellt och på ett samhälleligt plan.
Att förstå och tala om sexualitet och kön
Sexualitet kan förstås på olika sätt och det finns egentligen inte
en samstämmig bild av vad som menas med homo- bi och
heterosexualitet. Sexualitet kan beskrivas som en attraktion till
andra personer och där könet på den man attraheras av avgör
ens egen sexualitet. En bög är en kille som blir kär i andra killar,
fokus i detta sätt att betrakta sexualitet hamnar på känslor förälskelsen. Detta i motsats till att lägga fokus på individens
sexuella praktik, det som man gör, till exempel en lesbisk tjej är
en tjej som har sex med tjejer.
17
Kön är liksom sexuell läggning ett mångfacetterat
begrepp, det kan beskrivas som:
• biologiskt kön – hur den faktiska kroppen ser ut (handlar
bland annat om fortplantning, kromosomer och köns­
hormoner)
• mentalt kön - könsidentitet - hur jag uppfattar mitt eget kön
– är jag man, kvinna eller både och eller något helt annat?
• juridiskt kön – det kön som finns registrerat i mitt pass eller
personnummer (samhällets sätt att registrera kön)
• socialt kön – kulturellt kön – (genus) betecknar den roll som
man intar i samhället eller det kön som omgivningen uppfattar att du tillhör
För den enskilda människan är det oftast viktigare att få bli
respekterad utifrån den egna uppfattningen om sin könstillhörighet eller sitt sociala beteende. Sexuell läggning har inte heller
någon koppling till kön. När man talar om transfrågor är kön,
könsidentitet/-uttryck centralt och inte den sexuella läggningen,
även om transpersoner också förstås har en sexualitet. Transfrågan i sig handlar om personens upplevelse och gestaltning
av sitt eget kön samt hur man önskar att andra uppfattar ens
kön.
Varje människa har den okränkbara rättigheten att
vara sig själv, identifiera sig själv och att utifrån den
man är bli respektfullt bemött
18
HBT-personers livsvillkor och hälsa
I Sverige har vi en positiv hälsoutveckling som innebär att en
stor del av befolkningen mår bra och att medellivslängden
fortsätter att öka. Samtidigt vet man att hälsan inte är jämlikt
fördelad i befolkningen. Ojämlikhet i hälsa hänger starkt samman med faktorer som social position ekonomi, kön, sexuell
läggning, utbildningsnivå, boendesituation, sysselsättning och
socialt stöd.
Sammanfattningsvis kan konstateras att en övervägande del av
HBT-personerna har en god hälsa.2 Det är dock en betydligt
större andel med sämre hälsa bland HBT-personer än i den
övriga befolkningen. Speciellt den psykiska hälsan är betydligt
sämre. En betydande andel av HBT-personer i Sverige rapporterar ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är tre gånger
så vanligt med symtom som ängslan, oro, nedstämdhet bland
HBT-personer jämfört med genomsnittsbefolkningen.3
Landstinget Sörmlands undersökning Liv & Hälsa ung 2008
visar bland annat att unga homosexuella och bisexuella:
• i mindre grad upplever sig ha blivit lyssnad på vid kontakt
med verksamheter inom landstinget såsom; vårdcentral,
hälso- och sjukvården och Ungdomsmottagningar
• i högre grad mår dåligt, är nedstämda, stressade och
­ängslig/orolig
• i högre grad har självskadebeteende såsom att rispa eller
skära sig själv
2 Hälsa och livsvillkkor bland hbt-personer, Statens folkhälsoinstitut 2006:08
3 Underlagsrapport A 2005:19, Statens folkhälsoinstitut
19
Beträffande den äldre HBT populationen framhålls i en studie
från Folkhälsoinstutet att: ”hälsans utveckling över tid som
starkt beroende av det stöd de äldre homo- och bisexuella
möter i det omgivande samhället, möjligheten till möten och
förekomsten av mötesplatser samt attityder, kunskaper och
kompetens hos myndigheterna, inte minst inom hälso- och
sjukvården.”4
Folkhälsoinstitutet
(FHI Rapport nr
A 2005:19) anser
att det angeläget
att hitta lämpliga
åtgärder inom hbtområdet i syfte att
minska diskrimineringen, öka
hälsan och därmed
minska ojämlikheten i hälsa i
befolkningen.
Skillnaderna i hälsa är också stor inom gruppen HBT-personer.
Bisexuella och transpersoner har i studier uppvisat sämre
allmänt hälsotillstånd än homosexuella personer. Transpersoner uppvisar oftare ett sämre hälsoläge än bisexuella och
homosexuella. Största andelen med svåra besvär av ängslan,
oro eller ångest fanns i FHI’s studie bland unga transpersoner.
Ungdomsstyrelsens utredning Hon Hen Han från 2010 visar
att var femte HBT-ungdom blivit utsatt för våld i hemmet och
hälften har blivit utsatt för kränkande behandling de senaste tre
månaderna. Undersökningen visar att 65% av kvinnorna och
48% av männen har blivit bemötta på ett kränkande sätt.
Det är vanligare att sakna emotionellt stöd från sin omgivning
bland homo- och/eller bisexuella personer än i övriga befolkningen. Inom HBT-gruppen är det är också vanligare att
transpersoner saknar emotionellt stöd än bland homosexuella
personer.5
Homo- och/eller bisexuella har oftare kontakt med vården än
i den övriga befolkningen. Bland homo- och/eller bisexuella
­kvinnor har man oftare haft kontakt med psykolog, sjukgymnast eller varit inlagd på sjukhus än bland kvinnor i övriga
befolkningen. Bland homo- och/eller bisexuella män är det
vanligare att ha besökt läkare på sjukhus än bland män i övriga
befolkningen. Transpersoner hade träffat psykolog i större
utsträckning än homo- och bisexuella personer och det är
vanligare bland transpersoner att ha träffat kurator än bland
homosexuella personer.6
4 Underlagsrapport A 2005:19, Statens folkhälsoinstitut
20
5 Hälsa och livsvillkkor bland hbt-personer, Statens folkhälsoinstitut 2006:08
6 Hälsa och livsvillkkor bland hbt-personer, Statens folkhälsoinstitut 2006:08
Folkhälsoinstitutets Underlagsrapport kring HBT 2005 ger bland annat
följande förslag på åtgärder för att stärka HBT gruppens situation:
”En viktig insats är att samhällets befintliga r­esurser
utnyttjas. För att det ska kunna ske krävs emellertid
en allmän kunskap­sökning i de verksamheter som
tillhanda­håller resurserna.”
21
Hur hänger diskriminering
och hälsa ihop?
Hälsa blev en
mänsklig rättighet
1946 i och med
WHO:s tillkomst
– den bästa hälso­
nivån blev då en
grundläggande
mänsklig rättighet
som alla människor
skall åtnjuta – utan
diskriminering!
Att se hälsa som
en mänsklig rättighet innebär att
samhälIet har en
skyldighet att arbeta för att alla ska
ha samma möjligheter att uppnå en
god hälsa.
22
I Sverige finns en nationell folkhälsopolitik med ett övergripande
mål; att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är att hälsan förbättras för de grupper i samhället som är mest utsatta
för ohälsa och en sådan grupp är de som är mest utsatta för
diskriminering i samhället. I de nationella folkhälsomålen poängteras i målområde 8 (Trygg och säker sexualitet) behovet av
samhällets anpassning för att tillmötesgå olika undergruppers
specifika behov och förutsättningar. I målområde 1 (Delaktighet
och inflytande i samhället) uppmärksammas diskriminering som
bestämningsfaktor för hälsa.
Det är tre gånger vanligare med nedsatt välbefinnande för män
och kvinnor som blivit utsatta för kränkande bemötande. Det
finns också samband mellan diskriminering och ohälsosamma
levnadsvanor (tobak, alkohol, narkotika) och psykisk och
fysisk ohälsa. En fjärdedel av dem som utsatts för kränkande
behandling uppger någon av diskrimineringsgrunderna som
orsak till kränkningen. Denna grupp uppvisade också ett starkare samband till ohälsa. Personer med funktionsnedsättning,
utländsk bakgrund och personer med annan sexuell läggning
än heterosexuell eller könsidentitet/-uttryck är alla exempel på
grupper som i högre grad än andra i befolkningen diskrimineras
och också i högre grad riskerar att drabbas av ohälsa.
Att vara homo- bisexuell eller transperson innebär, som visats
ovan, att man på flera sätt tillhör en utsatt grupp i samhället.
Personer inom HBT-gruppen som även har en funktionsnedsättning, kommer från en kultur som tar avstånd från HBT-personer eller kanske tillhör den äldre generationen där HBT-perspektivet varit ganska osynligt lever i en sorts dubbel utsatthet.
Det kan innebära att det finns ökad risk för att drabbas av
ohälsa som en konsekvens av diskriminering i samhället.
Utsatthet och våld i HBT-gruppen
Utsatthet för hot och våld är vanligare bland homo- och/­eller
bisexuella personer, framför allt unga män, än i den övriga
befolkningen. Att ha varit utsatt för trakasserier eller våld på
grund av sexuell läggning någon gång i livet är vanligare bland
homosexuella än bland bisexuella personer. Att ha blivit diskriminerad på grund av sin sexuella läggning eller könsuttryck/
könsidentitet var lika vanligt bland homo- och bisexuella samt
transpersoner.
Våld i samkönade relationer är en viktig aspekt att uppmärksamma då HBT-personers situation kan skilja sig i jämförelse
med till exempel mäns våld mot kvinnor. En heteronormativ
syn inom de verksamheter som möter våldsutsatta personer
kan bidra till att det är göra det svårare att få syn på, stödja och
bemöta HBT-personer som utsatts för våld i nära relationer.
Det som kallas hedersförtryck berör även HBT-personer,
både kvinnor och män. Det har förekommit att HBT- personer
mördats av sin familj eller begått självmord för att man är ”en
skam” för familjen. I vissa länder är det belagt med dödsstraff
och långa straff för den som lever som homosexuell. Gemensamt för de personer som utsätts för hedersrelaterad våld är
en livsituation som innebär slutna familje-och/eller vänsystem
med egen rättsskipning snarare än att de tillhör någon särskild
kultur, religion och tradition.
23
HBT-perspektiv och heteronormens
betydelse på arbetsplatsen
Aktuell forskning visar att risken för ohälsa ökar väsentligt i
miljöer där fördomar och trakasserier förekommer. Samtidigt
visar forskning att regioner och företag som aktivt arbetar med
mångfaldsarbete får en positiv ekonomisk tillväxt och utveckling. Att arbeta aktivt för att göra arbetsplatsen till en öppen
och inkluderande arbetsmiljö bidrar alltså både till friska och
engagerade människor såväl som en ökad tillväxt.
”Vi är väl på jobbet för att jobba (jag bryr mig
väl inte om vilken sexuell läggning mina arbetskamrater har)”
Arbetslivet präglas ofta av normen att alla är heterosexuella.
Homo-, bi- och transsexualitet ses som något onormalt eller
talas inte om överhuvudtaget. Heteronormen är fortfarande
stark i vårt samhälle – även om öppenheten om andra sätt att
leva har ökat. En studie bland HB-personer från Arbetslivsin­
stitutet från 2004 visade på att hälften av alla homosexuella
och bisexuella inte är öppna med sin läggning på arbetsplatsen. Man tar ofta för givet att alla på arbetsplatsen är hetero­
sexuella, vilket osynliggör människor med andra sexuella läggningar eller könsidentitet. Utan att tänka på det delar vi mycket
av våra liv med våra arbetskamrater, vi berättar om makens
40-årsfest, om semesterresan till Spanien, om biobesöket i
helgen osv. Att inte kunna delta i den sortens samvaro på jobbet, för att man inte är öppen om vem man lever med kan vara
både jobbigt och begränsande.
24
”Man måste få tycka vad man vill”
Jämfört med flera andra minoritetsgrupper är HBT-gruppen en
grupp som många anser sig ha rätt att ha åsikter om, ungefär
som man kan ha i politiska frågor. Knappast någon skulle få
för sig att fundera på samma sätt – om det är RÄTT – att vara
svart, jude eller att ha ett funktionshinder. Det finns arbetsplatser där man ser på HBT-gruppen som just en åsiktsfråga, där
den ena åsikten är så god som den andra. Det är helt felaktigt!
Yttrande- och åsiktsfrihet ger ingen rätt att diskriminera och
kränka grupper i arbetslivet. Alla har samma lagstadgade rätt
att bemötas med respekt och värdighet på jobbet.
Vad har sexuell läggning med jobbet att göra?
25
Att gå från ord till handling
Politiker, tjänstemannaledning, förvaltnings-/divisionschefer,
verksamhetschefer och all personal i Landstinget Sörmland
har ansvar för att medverka i arbetet med att uppnå målen för
denna HBT-policy.
Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige har ansvar för att
efterfråga resultat och följa upp policyn.
Chefer på alla nivåer ansvarar för att :
• informera om policyn
• ta fram handlingsplaner utifrån policyn och dess riktlinjer
• diskutera heteronormen och synliggöra HBT-perspektivet
vid arbetsplatsmöten eller motsvarande
• beakta att de miljöer där personal och patienter vistas
präglas av mångfald och öppenhet
• informationsmaterial, broschyrer och liknande är granskade
utifrån ett HBT-perspektiv
Personalutvecklingsenheten ansvarar för att HBT-perspektivet
finns med i chefsutbildningar och vid introduktionsprogram för
nyanställda
Alla medarbetare har ansvar för att bidra till en inkluderande
och trivsam arbetsmiljö
All personal med medborgarkontakt ska ha kunskap och
­kompetens att bemöta HBT-personer på ett respektfullt sätt
samt vid behov ge adekvat stöd och vård
26
Tre år med HBT-policy i Landstinget Sörmland
HBT-policyn som togs fram av Landstinget Sörmland till sommaren 2010 har sedan dess använts i verksamheten på olika sätt. Arbetet har bland annat lett till följande konkreta resultat.
På SESAM-mottagningen i Eskilstuna finns ett direktval för lesbiska och bisexuella kvinnor
när de söker telefonkontakt med mottagningen. En rapport om uppdraget presenterades för
landstingsfullmäktige i november 2012 och där konstaterades att direktvalet är en bra service
för homo- och bisexuella kvinnor trots att telefonnumret inte använts i så stor omfattning.
Landstinget har deltagit i Spring Pride i Eskilstuna och Stockholm Pride under 2009–2012.
Det övergripande syftet är att uppmärksamma och synliggöra landstingets arbete med HBTpolicyns inriktningsmål internt och externt. Landstingets deltagande har uppmärksammats
övervägande positivt och HBT-policyn har rönt stort intresse hos andra myndighets- och
organisationsföreträdare.
I samband med Spring Pride-festivalerna anordnar landstinget olika kompetenshöjande aktiviteter kring HBT-området. Under festivalveckan 2012 genomförde Habilitering och hjälpmedel
en utbildningsdag för alla sina medarbetare kring mångfald. En fotoutställning på temat
”Tvillingar - Hur kommuniceras kön” visades under festivalen på ett köpcentrum i Eskilstuna
och dansperformance ”Stor konst i små sammanhang” presenterades på Fristadstorget.
Insatser pågår fortsatt för att landstingets verksamheter ska ge relevant stöd och vård till
HBT-personer. Fem arbetsplatser i landstinget är HBT-certifierade, SESAM-, ungdoms- och
gynmottagningen i Eskilstuna, vårdcentralen City, Eskilstuna och ungdomsmottagningen i
Strängnäs. Ytterligare arbetsplatser är på gång att certifiera sig, bland annat familjecentralen
Brandkärr i Nyköping. Fler arbetsplatser har visat intresse för en certifiering.
Arbetsplatsträffar har under 2012 varit forum för förankring och kunskapsspridning av HBTpolicyn i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, på Regionsjukhuset Karsudden, inom förvaltningen Habilitering och hjälpmedel — på sistnämnda förvaltning har en handlingsplan med
insatser för att öka kunskapen om policyn upprättats. Kultur- och utbildningsförvaltningen har
sin utgångspunkt i HBT-policyn vid planering av sin verksamhet.
27
Bilaga 1
Att ha kunskap och kompetens om
HBT-personer – vad innebär det?
Kunskap som begrepp handlar om inlärda teoretiska förmågor,
alla fakta inom ett ämnesområde eller vad någon känner till om
ett sakförhållande eller en situation.
Kompetens som begrepp innefattar en individs förmåga att
utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter.
Det är det som sker i praktiken.
HBT-kompetens
Den som kommer till Landstinget Sörmland ska bemötas på
ett professionellt och respektfullt sätt. Det är viktigt att i mötet
med andra människor, arbetskamrater, patienter, klienter etc,
ha kunskap om hur professionellt bemötande styrs av normer
kring kön och sexuell läggning.
Nivå 1 - kunskap om HBT-perspektivet och heteronormen
• heteronormen styr hur vi bemöter andra människor genom
att vi har en förutfattad föreställning som baserar sig på den
rådande normen om kön, vad som är kvinnligt och manligt
och utifrån sexuell läggning
28
• att heteronormens starka fäste i samhället inskränker
HBT-gruppens förutsättningar att vara fullvärdiga samhällsmedborgare i Sörmland
• att diskriminering, kränkande bemötande bidrar till ohälsa
hos HBT-gruppen
• att arbetsmiljön har betydelse för HBT-gruppens hälsa
och välbefinnande och att HBT-personer inte osynliggörs,
kränks eller diskrimineras
Kunskap motsvarande nivå 1 bidrar till att personalen i landstinget på ett professionellt sätt kan bemöta HBT-gruppen.
Nivå 2 – Specifik kunskap om de specifika gruppernas
unikhet och skillnader mellan (homosexuella, bisexuella
och transpersoner.
Hkunskap
Bkunskap
Tkunskap
Här är en HBT-certifiering av en verksamhet ett sätt att uppnå
denna kunskap och kompetens att bemöta HBT-personers
specifika behov av stöd och vård.
29
Bilaga 2
ABC om HBT
HBT
benämning på homosexuella, bisexuella
och transpersoner som grupp
Sexuell läggning homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet
Sexuella beteenden såsom pedofili, sadomasochism är inte
sexuella läggningar
30
Lesbisk/flata
homosexuell kvinna
Bög
homosexuell man
Homosexualitet
förmåga att attraheras av/bli kär i någon
med samma kön
Bisexualitet
förmåga att attraheras av/bli kär i någon
oavsett kön
Heterosexualitet
förmåga att attraheras av/bli kär i någon
med motsatt kön
Transperson
samlingsnamn på människor som överskrider samhällets normer kring kön, t.ex.
transvestiter och transsexuella
Transsexuell/
Transsexualism
en person som upplever sig vara av motsatt kön jämfört med sitt biologiska kön.
Är en medicinsk diagnos och kan vara ett
sätt att identifiera sig.
Transvestit/
Transvetism
en person som är transvestit vill tidvis,
ofta eller alltid ikläda sig eller använda sig
av motsatta könets kläder och/eller andra
attribut. Är ett könsuttryck.
Komma ut berätta för omgivningen om sin sexuella
läggning
”Outa”
berätta för omgivningen om en persons
sexuella läggning mot dennes vilja
Heteronormen
föreställningen att alla är heterosexuella
och att det är det normala och naturliga,
andra anses som avvikare
Könsidentitet
det kön man själv väljer att identifiera
sig som
Könsuttryck
hur man signalerar till andra vilket kön
man vill bli uppfattad som
Samkönad relation en relation mellan två personer av ­
samma kön
RFSL
Riksförbundet för homosexuellas,
bisexuellas och transpersoners rättigheter
FIAAALEH
RFSL:s gyllene regel: Förutsätt inte att
alla alltid lever enligt heteronormen
31
landstingetsormland.se
32
Grafisk form www.telegraf.se Tryck Joma Grafisk Produktion 2013-05
Landstinget Sörmland är ett öppet landsting
som bejakar mångfald och visar respekt för
alla människors lika värde och rättigheter.
