SV SV MOTIVERING 1. Syftet med konventionen om skydd av

EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 2.9.2014
COM(2014) 544 final
2014/0252 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om fastställande av dem ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar
avseende förslag till ändringar från olika konventionsparter av bilagorna till
konventionen om skydd av flyttande vilda djur vid partskonferensens elfte möte
SV
SV
MOTIVERING
1. Syftet med konventionen om skydd av flyttande vilda djur (även kallad Bonnkonventionen)
är att skydda flyttande arter av landdjur, vattendjur och fåglar i hela deras utbredningsområde.
Konventionen är ett mellanstatligt avtal, som ingåtts med stöd av Förenta nationernas
miljöprogram, om bevarandet av vilda djur och livsmiljöer i hela världen. Europeiska unionen
är part i Bonnkonventionen sedan den 1 november 19831.
2. De flyttande arter som ska skyddas anges i bilaga I (utrotningshotade arter) och II (arter
som är föremål för överenskommelser) till konventionen. I artikel III i konventionen
föreskrivs att bilaga I ska innehålla en förteckning över utrotningshotade flyttande arter och
där föreskrivs också att parter som är utbredningsstater för de berörda arterna ska eftersträva
att vidta olika bevarandeåtgärder och förbjuda att djur som tillhör sådana djurarter fångas. I
artikel IV i konventionen föreskrivs att bilaga II ska innehålla en förteckning över flyttande
arter med en ogynnsam bevarandestatus och som kräver internationella överenskommelser för
att bevara och förvalta dem samt över dem som har en bevarandestatus som i hög grad skulle
gynnas av det internationella samarbete som kan uppnås genom en internationell
överenskommelse
3. Partskonferensen är konventionens beslutsfattande organ med befogenhet att utvärdera
bevarandestatusen för de flyttande arterna och därefter ändra bilagorna I och II till
konventionen.
4. I enlighet med artikel XI i konventionen får alla parter lägga fram ändringsförslag. En
ändring av bilagorna träder i kraft för samtliga parter nittio dagar efter det partskonferensmöte
då den antas, utom för de parter som anmäler en reservation.
5. Partskonferensen för konventionen håller sitt elfte möte i Quito (Ecuador) den 4–9
november 2014. Inför detta möte föreslog unionen en ändring av bilaga I till konventionen för
att lägga till delpopulationen av ziphius cavirostris i Medelhavet och fågelarten coracias
garrulus samt att lägga till tre rävhajsarter alopias super cilio sus, alopias vulpinus och
alopias pelagicus.
6. Andra konventionsparter har lämnat in förslag till ändringar av bilagorna I och II till
konventionen för arterna ursus maritimus, alla underarter av panthera leo, kobus kob,
eudorcas rufifrons, otis tarda, calidris pusilla, calidris tenuirostris, car dellina canadiensis,
carcharhinus falciformis, sphyrna lewini, sphyrna mokarran, anoxypristis cuspidate, pristis
elavata, pristis pectinata, pristis zijsron, pristis pristis, mobula mobular, mobula japonica,
mobula thurstoni, mobula tarapacana, mobula eregoodootenkee, mobula kuhlii, mobula
hypostoma, mobula rochebrunei, mobula munkiana, manta alfredi och anguilla anguilla.
7. Unionen bör stödja alla förslag eftersom de bygger på vetenskapliga resultat, vilket
överensstämmer med unionslagstiftningen och med unionens åtagande inom internationellt
samarbete till skydd för den biologiska mångfalden. Upptagandet av dessa arter i bilaga I
eller II till konventionen enligt förslaget skulle inte kräva någon ändring av
unionslagstiftningen.
8. Det är därför nödvändigt för rådet att fatta ett beslut för att fastställa vilken ståndpunkt som
ska antas på unionens vägnar inför partskonferensens elfte möte med avseende på
ändringsförslag.
1
SV
Rådets beslut 82/461/EEG av den 24 juni 1982 om ingående av konventionen om skydd av flyttande
vilda djur (EGT L 210, 19.7.1982, s. 10).
2
SV
2014/0252 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om fastställande av dem ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar
avseende förslag till ändringar från olika konventionsparter av bilagorna till
konventionen om skydd av flyttande vilda djur vid partskonferensens elfte möte
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1
jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)
I enlighet med rådets beslut 82/461/EEG av den 24 juni 19822 är unionen part i
konventionen om skydd av flyttande vilda djur (nedan kallad konventionen).
Partskonferensen är konventionens beslutsfattande organ och bland dess befogenheter
ingår mandatet att utvärdera bevarandestatusen för de flyttande arterna och följaktligen
att ändra bilagorna I och II till den konvention som innehåller en förteckning över de
arter som ska bevaras.
(2)
I enlighet med artikel XI i konventionen träder en ändring i kraft för samtliga parter
nittio dagar efter det partskonferensmöte vid vilket den antas, utom för de parter som
anmäler en reservation.
(3)
Partskonferensen för konventionen håller sitt elfte möte i Quito (Ecuador) den 4–9
november 2014.
(4)
Inför detta möte överlämnade konventionens sekretariat ett förslag till ändring av
bilaga I till konventionen så att den omfattar arten coraicas garrulus och
delpopulationen i Medelhavsområdet av arten ziphius cavirostris samt för att ändra
bilaga II till konventionen så att den omfattar arterna alopias superciliosus, alopias
vulpinus och alopias pelagicus3.
(5)
Andra konventionsparter har också lagt fram förslag till ändring av bilagorna I och II
till konventionen.
(6)
Unionen bör stödja samtliga förslag eftersom de bygger på vetenskapliga resultat, i
enlighet med unionens lagstiftning och med unionens åtagande om internationellt
samarbete för skydd av biologisk mångfald i enlighet med artikel 5 i FN:s konvention
om biologisk mångfald och beslut som enligt denna konvention fattas vid
partskonferensen, i synnerhet med det globala mål som man kom överens om vid det
2
Rådets beslut 82/461/EEG av den 24 juni 1982 om ingående av konventionen om skydd av flyttande
vilda djur (EGT L 210, 19.7.1982, s. 10).
Rådets beslut av den 5 juni 2014 om att bemyndiga Europeiska kommissionen att på Europeiska
unionens vägnar lägga fram ett förslag till ändring av bilaga 1 till konventionen om skydd av flyttande
vilda djur inför det elfte mötet i partskonferensen.
3
SV
3
SV
tionde mötet: Senast 2020 ska utdöendet av kända hotade arter ha stoppats och deras
bevarandestatus, särskilt de som är mest på tillbakagång, ska ha förbättrats och
stabiliserats.
(7)
Valen ziphius cavirostris är upptagen i bilaga IV till rådets direktiv 92/43/EEG av den
21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter4. Sålunda skulle
upptagandet av denna art i bilaga I till konventionen inte kräva någon ändring av
unionslagstiftningen.
(8)
Däggdjuren ursus maritimus, alla underater av panthera leo, utom panthera leo
persica, och kobus kob förekommer inte inom EU. Sålunda skulle upptagandet av
denna art i bilaga II till konventionen inte kräva någon ändring av
unionslagstiftningen.
(9)
Däggdjuren panthera leo persica och eudorcas rufifrons förekommer inte inom EU.
Sålunda skulle upptagandet av dessa arter i bilaga I till konventionen inte kräva någon
ändring av unionslagstiftningen.
(10)
Fågeln otis tarda tas upp i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar5. Sålunda skulle
upptagandet av denna art i bilaga I till konventionen inte kräva någon ändring av
unionslagstiftningen. Den centraleuropeiska populationen av otis tarda är redan
upptagen i bilaga 1 till konventionen och omfattas av samförståndsavtalet om
bevarande och förvaltning av den centraleuropeiska populationen av stortrapp (otis
tarda), i vilket tolv medlemsstater är parter. Dessutom är hela världspopulationen
redan upptagen i bilaga II till konventionen.
(11)
Fåglarna calidris pusilla, calidris tenuirostris och cardellina canadiensis förekommer
inte inom EU, utom på utomeuropeiska territorier som inte omfattas av direktiv
2009/147/EG. Sålunda skulle upptagandet av dessa arter i bilagorna I och II till
konventionen inte kräva någon ändring av unionslagstiftningen.
(12)
Fågeln coradas garrulus är upptagen i bilaga I till direktiv 2009/147/EG. Sålunda
skulle upptagandet av denna art i bilaga I till konventionen inte kräva någon ändring
av unionslagstiftningen. Bevarandebehoven är mest akuta för den europeiska
populationen av denna art.
(13)
Populationerna av hajarna alopias superciliosus, alopias vulpinus, alopias pelagicus,
carcharhinus falciformis, sphyrna lewini och sphyrna mokarran faller under den
gemensamma fiskeripolitiken, vilken erbjuder EU de instrument som krävs för att
skydda dem när dessa arter tas upp i bilaga II till konventionen.
(14)
Sågfiskarna anoxypristis cuspidate, pristis elavata, pristis pectinata, pristis zijsron,
pristis pristis, mobularockorna mobula mobular, mobula japonica, mobula thurstoni,
mobula tarapacana, mobula eregoodootenkee, mobula kuhlii, mobula hypostoma,
mobula rochebrunei och mobula munkiana faller under den gemensamma
fiskeripolitiken, vilken erbjuder EU de instrument som krävs för att skydda dem när
dessa arter tas upp i bilagorna I och II till konventionen.
(15)
Rockan manta alfredi faller under den gemensamma fiskeripolitiken, vilken erbjuder
EU de instrument som krävs för att skydda dem när dessa arter tas upp i bilagorna I
och II till konventionen. Arten identifierades som en separat art från manta birostris
kort efter det att denna art hade tagits upp i bilagorna I och II till konventionen 2011.
4
EUT L206, 22.7.1992, s. 7.
EUT L20, 26.1.2010, s. 7.
5
SV
4
SV
(16)
Den europeisk ålen, anguilla anguilla, är en fiskart som faller under den gemensamma
fiskeripolitiken, vilken erbjuder EU lämpliga instrument för att bidra till att förvalta
skyddet av den. I rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om
åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål6 föreskrivs åtgärder till skydd
för europeisk ål, inbegripet en möjlighet för medlemsstaterna att utarbeta
förvaltningsplaner för ål tillsammans med länder utanför EU med vilka de delar
ålhabitat. I artikel IV i konventionen uppmuntras internationella avtal för att införa
skyddsåtgärder och därmed uppmuntras också avtal om gemensamma
förvaltningsplaner för ål i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1100/2007. Enligt
artikel IV i konventionen kan också andra internationella avtal uppmuntras som för
EU:s medlemsstater inte får leda till sämre skydd än vad som krävs enligt rådets
förordning (EG) nr 1100/2007. Enligt artikel XII.3 i konventionen får parterna anta
strängare nationella bestämmelser om bevarande av sådana flyttande arter som
förtecknas i bilagorna I och II. Upptagandet av anguilla anguilla i bilaga II till
konventionen skulle vidare överensstämma med införandet av dessa arter i bilaga II till
konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och
växter till följd av gemenskapens förslag 2007 och kommissionens beslut av den 25
juni 2014 som inrättas genom artikel 10.1 i konventionen till skydd för den marina
miljön i nordöstra Atlanten (OSPAR-konventionen), för att skydda de arter som anses
särskilt sårbara i nordöstra Atlanten.7 Något nytt internationellt avtal rörande denna art
inom ramen för Bonnkonventionen planeras inte. Bevarandeåtgärder skulle snarare
bestå av samordnade åtgärder till förmån för bevarandet av arten.
(17)
I den mån som konventionen om bevarande av flyttande vilda djur faller både inom
unionens behörighet och medlemsstaternas behörighet bör kommissionen och
medlemsstaterna bedriva ett nära samarbete för att anta ändringar av bilagorna till
konventionen, i syfte att uppnå enighet i unionens internationella representation.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Vid det elfte mötet i partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur ska
kommissionen lägga fram följande ståndpunkt för unionen när det gäller förslag till ändringar
av bilagorna I och II till konventionen:
(1)
Kommissionen bemyndigas härmed att stödja införandet i bilaga I av följande arter:
Däggdjur:
(a)
Ziphius cavirostris
(b)
Panthera leo persica
(c)
Eudorcas rufifrons
Fåglar:
6
7
SV
(d)
Otis tarda
(e)
Calidris pusilla
(f)
Calidris tenuirostris
(g)
Coracias garrulus
EUT L 248, 22.9.2007, s.17.
Beslut antaget vid OSPAR-kommissionens möte den 23–27 juni 2014.
5
SV
Fiskar:
(2)
(h)
Anoxypristis cuspidate, pristis pristis pectinata, clavata zijsron, pristis pristis
pristis,
(i)
Mobula mobular, mobula japonica, mobula thurstoni, mobula tarapacana,
mobula eregoodootenkee, mobula kuhlii, mobula hypostoma, mobula
rochebrunei och munkiana mobula
(j)
manta alfredi.
Kommissionen bemyndigas härmed att stödja införandet i bilaga II av följande arter:
Däggdjur:
(a)
Ursus maritimus
(b)
Panthera leo (alla underarter förutom Panthera leo persica)
(c)
Kobus kob leucotis
Fåglar:
(d)
Cardellina canadiensis
Fiskar:
(e)
Anguilla anguilla
(f)
Alopias superciliosus, alopias vulpinus och alopias pelagicus
(g)
Anoxypristis cuspidate, pristis clavata, pristis pectinata, pristis zijsron och
pristis pristis
(h)
Carcharhinus falciformis
(i)
Sphyrna lewini och sphyrna mokarran
(j)
Mobula mobular, mobula japonica, mobula thurstoni, mobula tarapacana,
mobula eregoodootenkee, mobula kuhlii, mobula hypostoma, mobula
rochebrunei och mobula munkiana
(k)
Manta alfredi.
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till kommissionen.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
SV
6
SV