Ladda ned PDF - Hållbar Stad

advertisement
HÅLLBARHET FÖR VEM?
2015-10-27
Av: SLU
Storskaligt jordbruk och monokulturer orsakar problem för insekterna.
Text och foto: Anders Henning
När vi talar om hållbar utveckling, utgår vi ofta ifrån våra skyldigheter gentemot kommande generationer.
Men hur blir det om vi ser på våra handlingar med naturens egenvärde som utgångspunkt? Anders Henning,
student vid SLU, beskriver med ett antal exempel vilken inverkan våra vardagsliv har på naturen.
Brundtlandrapporten från 1987 uppmärksammade det globala behovet av att hushålla med världens resurser och
definierade hållbar utveckling som:
”En hållbar utveckling tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter
att tillgodose sina egna behov” (WCED, 1987)
En klar antropocentrisk formulering. Begreppet ekosystemtjänster visar tydligt hur vi ser naturen som ett servicecenter till
oss människor. Utgångspunkten borde i stället vara naturen där vi fokuserade på att respektera och vårda de värden det
finns i denna. Nedan finns några exempel på hur vi tillgodoser våra behov i dag, men hur är det med kommande
generationers behov och vår påverkan på naturen?
Vårt vatten
I Sydsvenskan den 25 september rapporterades om Sydvattens planer på investeringar det närmsta decenniet på 1,6
miljarder kronor för att säkra tillgången på rent vatten i västra Skåne. Orsaken är bland annat att Vombsjöns vatten
riskerar bli odrickbart framöver på grund av enskilda avlopp som rinner ut i sjön samt gödsel och bekämpningsmedel från
åkrarna runt om sjön. Planen är att i stället använda vatten från sjön Bolmen i Småland i en större utsträckning. Vombs
vattenverk använder enligt Sydvattens produktionsrapport 2014 inte mindre än 1 565 000 kg kemikalier till
reningsprocessen årligen. Det åtgår 15 500 000 kWh energi, vilket ungefär motsvarar vad som åtgår till hushållsel och
uppvärmning för 775 villor.
Vatten är även en utmärkt dryck…
Malmö Stad förbrukar omkring 25 200 000 000 liter dricksvatten per år och får cirka 80 % av sitt vatten från Vombsjön. I
Malmö Stad finns omkring 318 000 invånare, om dessa går på toaletten 5 gånger per dag så kommer de att spola ned sitt
kiss och bajs med cirka 3 500 000 000 liter rent dricksvatten (En spolning förbrukar cirka 6 liter vatten). Malmös
avloppsvatten renas via avloppsverken i Sjölunda och Klagshamn som också renar en del av omgivande kommuners
avloppsvatten. I reningsprocessen användes 6 225 000 kg kemikalier 2013 enligt miljörapporterna.
Hållbar utveckling? Eller kan vi hantera vårt vatten på ett smartare sätt?
Blommor och bin
Jordbruksverkets rapport beskriver vårt beroende av insekter som pollinatörer. Mer än 75 % av alla omkring 250 000
kända vilda och odlade blomväxter är beroende av insekter för att överföra en tillräcklig mängd pollen mellan blommor.
Vilda pollinerande insekter minskar i antal och artrikedom. De senaste 50 åren har det skett globala nedgångar i
artrikedom och antal av vilda pollinatörer, som till exempel humlor, solitära bin, fjärilar och blomflugor. Antalet växtarter
som är beroende av insektspollinering har också minskat kraftigt. Miljöförändringar anses vara det främsta skälet till att
förklara minskningarna.
Detta beror framförallt på förändringar i landskapet och ett allt intensivare och mera storskaligt jordbruk. Bevarande av
vilda pollinatörer är viktig av flera skäl. Risken finns att pollineringen av växter bryter samman när mångfalden utarmas.
Detta kan få genomgripande konsekvenser för stora delar av ekosystemet. Det är ett risktagande att förlita sig på en eller
ett fåtal arter för tillräcklig och säker leverans av ekosystemtjänster som pollinering.
De senaste 50 åren har arealen med grödor som behöver eller gynnas av pollinering globalt ökat med mer än 300
procent. På grund av lantbrukets utveckling finns det i många områden dålig tillgång på pollen- och nektarväxter när de
dominerande monokulturerna inte blommar. På slättbygden i Sverige och speciellt i Skåne finns det ingen blommande
gröda när höstrapsen slutar blomma.
En viktig anledning till att bevara vilda pollinatörer är att det innebär en risk att förlita sig på endast en art för pollinering.
Ett flertal arter med olika egenskaper behövs för att säkra en stabil nivå på ekosystemtjänster. Om en pollinatör
försvinner kan det leda till en försämrad i frösättning hos en växtart som i sin tur kan ge en fördel för andra konkurrerande
växter. Därmed förändras växtsamhällets sammansättning, vilket har stora konsekvenser för växtätande djur och deras
naturliga fiender.
Det flitiga biet är viktigare än man tror.
Insektspollinering ökar skörden hos exempelvis oljeväxter, frukt samt vilda och odlade bär.
I USA transporteras bisamhällen runt på lastbil för att pollinera olika grödor. Ett bisamhälle kan flyttas upp till 22 gånger
på ett år. Hösten 2006 drabbades många amerikanska biodlare av dramatiska förluster av bin. Någon entydig orsak till
förlusterna kunde inte utpekas och biodlarna rapporterade om 32 delvis nya symtom. I Sverige förekommer det att humlor
köps in och placeras till exempel i fruktodlingar för att öka skörden. Ett trippelsamhälle med jordhumlor kostar cirka 1 100
kr och innehåller cirka 540 arbetarhumlor. Humlesamhälles levnadstid är kort, endast cirka sex veckor.
Hållbar utveckling? Eller kan vår odling av mat ske på ett annat sätt?
Med dessa exempel vill jag visa att vi snarare parasiterar naturen än lever i respektfull harmoni med den. Kommer
kommande generationer att kunna tillgodose sina behov? Även om vi bara ser naturen som en tjänsteleverantör till oss
människor, så är det tveksamt om den kan ge framtida generationer samma tjänster om vi inte vårdar vår värld bättre.
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards