Delrapport 1 från Nätverket GAME 2014-02-18
Utredning 2014:
Klimatneutrala Västsverige
www.gamenetwork.se
Klimatneutrala Västsverige
Forskarna är överens om att vi människor
påverkar klimatet och resultatet är en global
temperaturökning. Effekten av att temperaturen
ökar förutspås vara dramatiska men ändå
fortsätter vi att släppa ut allt mer
klimatpåverkande gaser. Kommer Västsverige
att kunna bli klimatneutralt innan det är för
sent? I denna delrapport går vi kort igenom var
man står just nu.
Sedan början av den industriella eran har mänskliga
aktiviteter bidragit till en betydande ökning av så kallade
växthusgaser i atmosfären och genom den ökningen har den
globala medeltemperaturen ökat med 0.6 grader Celsius. Det
är svårt att tydligt förutspå vad som kommer att ske när
temperaturen fortsätter att öka men man är överens om att
alla tecken talar för betydande förändringar för de flesta
samhällen. Helst skulle man vilja få på plats en
överenskommelse som siktar på att temperaturen inte stiger
mer är 2.0 grader Celsius.
Figur från IPCC rapport: Climate Change 2013: The
Physical Science Basis
FN:s klimatpanel
Europeisk klimatstrategi
Just nu lämnar FN:s klimatpanel IPCC sina rapporter om
den samlade forskarkårens senaste bedömning av
klimatutvecklingen. Det är ett flertal rapporter som
presenteras, den första (sep 2013) gav en uppdaterad bild av
det naturvetenskapliga kunskapsläget kring
klimatförändringarna, den andra rapporten (mars 2014)
handlade om vilka effekter som klimatförändringarna hittills
har haft och kan förväntas i framtiden, den 11 april kommer
den tredje delrapporten om vilka åtgärder som kan vidtas för
att begränsa klimatets förändringar.
Den europeiska energi- och klimatstrategin sträcker sig fram
till 2020 och är förankrad i ett direktiv där målsättningen är
att minska utsläppen av växthusgaser i Europa med 20
procent jämfört med år 1990. För att nå detta mål har varje
medlemsland infört egna regler och egna aktiviteter. Vid den
senaste uppföljningen år 2012 hade de totala utsläppen av
växthusgaser i EU-28 minskat med 1 procent mellan 2011
och 2012 vilket innebar att minskning av 2012 års EUutsläpp är cirka 18 procent jämfört med 1990 års nivåer. EU
är därför mycket nära att nå sina 20 procent minskningsmål,
åtta år före 2020. Prognoser från medlemsstaterna tyder att
de totala EU-28 utsläppen kommer att ytterligare minska
mellan 2012 och 2020. Med den nuvarande uppsättningen
av nationella inhemska åtgärder på plats, EU: s utsläpp
förväntas nå en nivå år 2020 vilket är 21 procent under 1990
års nivå
Den första rapporten beskriver att det är tydlig påverkan och
ökningen förväntas fortgå då haven reagerar långsamt men
obönhörligt. Ska man nå 2-gradersmålet så bör utsläppen av
växthusgaser minska snabbt.
Globalt klimatmål
Det finns många skäl till varför man inte har någon global
överenskommelse på plats. Ett av skälen är att man inte kan
komma överens om hur mycket var och en ska minska sina
utsläpp. Den vanligaste växthusgasen är koldioxid som
bildas vid förbränning av fossila bränslen vilka största delen
består av kol. Man tänker sig att det finns en total mängd kol
som kan släppas ut i atmosfären utan att temperaturen
stiger och att hittills sedan början av den industriella eran
har man släppt hälften av denna kolmängd. Hur ska man då
dela på den mängd som är kvar? Per person, per land eller
ska man ta hänsyn till att en del länder har byggt sin välfärd
genom att släppa ut en betydande del av den första halvan av
kolmängden. Här står diskussionen och under tiden
fortsätter utsläppen.
Det är spännande att se det positiva resultatet ovan men nu
är det dags att sätta upp mål för perioden från 2020-2030.
Klimatkommissionär Connie Hedegaard försöker att driva
en process för att få fram en ny överenskommelse fram till
2030. Det är inte lätt att få frågan prioriterad då den senaste
tiden har präglats av mer akuta frågor, tidigare den
ekonomiska krisen och utvecklingen i Östeuropa. Hedegaard
vill öka ambitionsnivån från det nuvarande målet om 20
procent på 30 år till ytterligare 20procent (totalt 40procent
från 1990) på 10 år. Detta innebär att minskningstakten
skulle behöva tredubblas.
Svenska klimatutsläpp
Den officiella rapporteringen av klimatutsläpp baseras på
vad släpps ut från produktion av tjänster och produkter i
Sverige. Enligt denna sammanställning minskade utsläppen
av växthusgaser i Sverige med 5 procent mellan år 2011 och
2012 och uppgår nu till 57,8 miljoner ton
koldioxidekvivalenter. Det är den lägsta noteringen sedan
basåret 1990. Totalt har utsläppen minskat 20 procent sedan
år 1990, enligt preliminära data.
Vägtrafiken står för en tredjedel av de nationella utsläppen.
Vägtrafikens totala utsläpp av växthusgaser minskade med
sex procent under år 2012 jämfört med året innan.
Minskningen motsvarar drygt en procent av de samlade
nationella utsläppen. Vägtrafikens utsläpp ligger på samma
nivå som år 1990. Minskningen av utsläppen beror till
största delen på att de nya bilar som sålts är bränslesnålare
än äldre, men även på en ökad andel biobränsle och på att
den totala mängden trafik på vägarna; personbilar och
lastbilar, minskade under år 2012, enligt Trafikverkets
analyser.
Utsläpp från jordbruk beräknas till 7,6 miljoner ton
koldioxidekvivalenter år 2012, vilket är 2 procent mindre än
år 2011 och 16 procent mindre än år 1990. Utsläpp från
avfallshantering beräknas till 1,6 miljoner ton
koldioxidekvivalenter år 2012, vilket är 6 procent mindre än
2011 och 53 procent mindre än år 1990.
De årliga svängningarna i utsläpp varierar i hög grad med
konjunktur och väderförhållanden. Naturvårdsverket gör
även mer långsiktiga bedömningar av utsläppsutvecklingen.
Svaga utsläppsminskningar kommer att ske från år 2012
fram till år 2030 enligt Naturvårdsverkets senaste prognos
för växthusgasutsläppen. Dessa minskningar kommer främst
ske inom avfallssektorn samt för uppvärmning av bostäder
och lokaler.
transportsektorn minskade något (70 000 ton) under 2011
jämfört med föregående år, främst utsläppen från
personbilstrafiken men även den tunga lastbilstrafikens
utsläpp minskade under året.
Utsläppen i länet har i flera år pendlat runt målet för år 2010
(12,2 miljoner ton) som är en minskning med 4 procent
mellan åren 1990 och 2010. Däremot är det långt kvar till
länets mål för år 2020 och det långsiktiga målet till 2050.
Klimatpåverkan från konsumtion
Samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar i Sverige,
så har utsläppen i andra länder till följd av svensk
konsumtion ökat. Under perioden 1993–2010 har de ökat
med 26 miljoner ton och är nästan dubbelt så stora som
utsläppen i Sverige till följd av den svenska konsumtionen.
Utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion
ökar och bidrar till ökad negativ miljöpåverkan, globalt sett.
Denna utveckling strider mot generationsmålet och det
globala tvågradersmålet.
De totala utsläppen orsakade av svensk konsumtion har ökat
från 100 till 115 miljoner ton koldioxidekvivalenter under
perioden 1993 till 2010 vilket motsvarar 15 procents ökning.
Utsläppen i andra länder som sker till följd av svensk
konsumtion har ökat med 26 miljoner ton.
Ökningen kan huvudsakligen förklaras av en ökad
konsumtion som tillgodoses av en större andel importerade
varor. Ökningen kan också orsakas av att sammansättningen
av konsumtionen förändras; andra typer av produkter
importeras som av olika skäl orsakar högre utsläpp, eller så
sker produktionen av de importerade varorna i länder som
orsakar större utsläpp för att producera likadana varor.
Ungefär hälften av ökningen kan förklaras med
befolkningsökning under perioden.
Bilen, Biffen och Bostaden
År 2005 presenterades en statlig utredning om hur
samhället kan utveckla en Hållbar Konsumtion.
Utredningens rubrik ”Bilen, Biffen och Bostaden” pekar
tydligt ut vilka områden det främsta handlar om och
generellt gäller det att följa två huvudspår inom dessa
områden: Vi bör konsumera ”grönare”. Alltså välja mat, ny
bil, semesterresa etcetera så resurseffektivt, miljövänligt och
solidariskt vi förmår. Vi bör steg för steg minska andelen
varor i vår hushållsbudget till förmån för konsumtion av
resurssnåla tjänster såsom kulturupplevelser (musik, teater,
böcker, bio), utbildning, förebyggande eller rehabiliterande
hälsovård och så vidare.
Utredningen presenterar inom varje område ett antal förslag
på huvudstrategier och inom dessa ett antal åtgärdsförslag:
Äta hållbart – sex huvudstrategier -20 åtgärdsförlag; Bo
hållbart – fem huvudstrategier – 10 åtgärdsförslag; Resa
hållbart – sex huvudstrategier – 20 åtgärdsförlag.
Figur: Klimatpåverkande utsläpp i Västra Götalands län
uttryckta i koldioxidekvivalenter och fördelade på sektorer
Slutsatser
Västsvenska utsläpp
Nätverket GAME anser att det är viktigt att starta fler
gemensamma aktiviteter i Västsverige för att påskynda
minskningen av växthusgaser.
Utsläppen i Sverige har minskat med 15 procent mellan åren
1990 och 2011. I Västra Götalands län har utsläppen av
växthusgaser minskat med 6 procent under samma period.
Länets totala utsläpp var 11,7 miljoner ton år 2011*, det är en
minskning jämfört med år 2010. Det är främst i sektorn
”Energiförsörjning via el- och värmeverk samt inom
industrin” som minskningen skett (535 000 ton), vilket
bland annat illustrerar att året 2010 var förhållandevis kylig
år som krävde mer uppvärmning. Även utsläppen från
Klimatpåverkan orsakad av vår konsumtion är ett viktigt
perspektiv då det lyfter fram det globala perspektivet i
klimatfrågan. Det bör man alltså ha med sig i
initiativtagandet av nya klimatfrämjande åtgärder.
Kontakt: [email protected]
