Rubrik

Vad innebär en delegering?
Att överlåta en arbetsuppgift
Formell kompetens
Reell kompetens
Hälso och sjukvårdspersonal
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Hur får man en delegering ?
Reell kompetens
Utbildning
Kunskapstest
Delegering:
1. Personlig
2. Skriftlig
3. Tidsbegränsad
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Ansvar för den som tar emot en
delegering:
Att anse sig kunna utföra
uppgiften
Hur du fullgör uppgiften
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Ansvar för den som delegerar
•
•
•
•
Ge utbildning
Kunskapstest
Uppföljning
Ge information om vart man vänder sig
vid frågor
• Återkalla delegering vid behov
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
När används
delegeringar?
Ansvarsövertagande
Egenvård
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Lagar och författningar som styr:
Hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetslagen
SOSFS 1997:14 Delegeringar…
SOSFS 2000:1 Läkemedel…
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Hälso- och sjukvårdslagen
God och säker vård
God kvalitet och hygien
Trygghet i vård o behandling
Respekt o Integritet
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Patientsäkerhetslagen 1:a kap
• Hälso o sjukvårdspersonal:
Legitimation för ett yrke inom hälsooch sjukvård
• Den som biträder en legitimerad
yrkesutövare
• Delegerings krav: God o säker vård
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Patientsäkerhetslagen kap 6:
• Du har eget ansvar för hur
arbetsuppgiften utförs
• Rapportera risker för vårdskada
• Rapportera vårdskada
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läkemedel:
•
•
•
•
Botande, ex antibiotika
Lindrande, ex smärtstillande
Substituerande, ex insulin
Förebyggande, ex blodtryckssänkande
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Att tillföra läkemedel=
Administrering
•
•
•
•
•
•
Munnen
Lungor
Ändtarm
Injektion
Slemhinnor (ex under tungan och vaginalt)
Hud
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läkemedel via munnen:
• Tabletter(depå-resoribletter mm)
• Kapslar
• Flytande (Vätska eller droppar)
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kontroll vid överlämnande av
läkemedel:
•
•
•
•
•
Id kontroll
Läkemedelslista
Administreringssätt
Signeringslista
Avvikelse
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Överlämnande av läkemedel
Att tänka på:
• Fastande eller ihop med måltid
• Sitta upp
• Rikligt med vätska
• Sväljningsförmågan
• Förvissa sig om att läkemedel blivit
nedsvalt.
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Inandning : Inhalation
Via inhalator,pulver eller vätska
Att tänka på:
• Sitta upp
• Andas ut ordentligt innan administrering
• Inandning med läkemedlet
• Håll andan ca 10 sekunder
• Skölj munnen
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Injektion:
• Underhudsfett (subcutant)
• Muskel (intramuskulärt)
• Blodåder (intravenöst)
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Ändtarmen/ rektalt
Stolpiller=suppositorier eller klysma eller salva
Att tänka på:
• Använd handskar
• Låt patienten ligga på sidan(helst vänster)
• Trubbiga delen på stolpillret först
• Innanför ringslutmuskeln
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Vagina / slida
vagitorier eller slidpiller eller salva
•
•
•
•
Att tänka på
Använd handskar
Integritet
Låt patienten ligga på rygg eller sidan
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Huden!
salvor, krämer, lösningar, spray, depåplåster
Att tänka på:
• Använd handskar
• Följ individuell ordination noga
• Depå plåster: byta områden på kroppen
datum,klockslag och
signatur
ej kastas i vanliga sopor
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Ögondroppar, ögonsalvor
Att tänka på:
• Tvätta händerna
• Följ ordinationen: Vilket öga? Hur
många droppar?
• Ges i nedre ögonlocket.
• Hygienen
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Örondroppar och salvor
• Tvätta händerna
• Låt patienten ligga på sidan
• Använd fetvadd efter
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Diabetes
Tecken på för lågt blodsocker:
 Blek o kallsvettig
 Hjärtklappning o darrighet
 Retlighet o aggressivitet
 Huvudvärk o yrsel
 Synstörning o talsvårigheter
 Nedsatt koncentration o dåsighet
Elisabeth C Ekman
Orsaker till för lågt blodsocker;
insulinkänning
För mycket insulin
För litet mat el försenad måltid
För mycket motion
För mycket alkohol
Elisabeth C Ekman
Åtgärder vid insulinkänning
Om personen kan svälja:
3-4 sockerbitar, druvsocker, juice,
mjölk, söt saft eller honung
Om personen inte kan svälja:
prova med druvsocker under tungan
Elisabeth C Ekman
Tecken på för högt blodsocker
Trötthet o slöhet
 Ökad törst o muntorrhet
Kramp i vader o torrhud
Dimsyn
Irritation o aggressivitet
Genital klåda
Elisabeth C Ekman
Orsaker till för högt blodsocker
 För litet insulin
Felaktig kost
Infektioner eller feber
Elisabeth C Ekman
Insulingivning
1. Kontoll av hur patienten mår
Vid annorlunda beteende tex irriterad, har
feber, illamånde, kladdig , svettig,
orolig eller ovanligt trött
 Ta ett blodsocker och kontakta
sjuksköterska
Elisabeth C Ekman
fortsättning Insulingivning
2. Kontroll av ordinationen på
läkemedelslistan och signeringslistan
Rätt patient, rätt insulin, rätt tid,
rätt mängd
3. Vänd insulinpennan 10 ggr innan
rätt dos vrids fram
Elisabeth C Ekman
fortsättning Insulingivning
4. Följ instruktionen för pennan
5. Dubbelkontroll av dosen
6. Injisera i underhudsfettet på mage, lår
eller skinka
7. Om snabbverkande insulin, se till att
patienten äter så snart som möjligt
8. Samla nålarna i speciellt kärl
Elisabeth C Ekman
Syrgasbehandling
Syrgas är ett läkemedel
Läs på läkemedelslistan o
signeringslistan
Ordination ska ange syrgas i liter /minut
Planerad behandlingstid
Elisabeth C Ekman
Observation av patienten
 Missfärgade ( blå) läppar och naglar
trötthet o aggressivitet = Syrebrist
 Onormal slöhet vid KOL= För mycket
syrgas (koldioxidnarkos)
 Munvård
Elisabeth C Ekman
Säkerhet vid syrgasbehandling
Ej rökning o öppen eld
 Undvik olja
Syrgastuber
Stäng av när den inte används
Ej över +50 o ej under -20 grader
Undvik syntetmaterial
Sätt upp varningsskyltar
Elisabeth C Ekman
Injektion av blodförtunnande
läkemedel
Ges i underhudsfettet i magen, låren
eller skinkorna
Spruta inte bort den luft som finns i
sprutan
Injicera sakta
Samla sprutorna i speciellt kärl
Elisabeth C Ekman
PEG- nutrition
Skötsel
Inspektera huden runt om
Rengör 1 gång per dag o torka torrt
Vrid slangen ½ varv/dag
Spola dagligen slangen 20-50 ml
ljummet vatten
Elisabeth C Ekman
Matning via PEG
Rumstempererad sond välling
Spola igenom slangen med 20 -50 ml
ljummet vatten innan
Ge eventuellt krossade läkemedel
Halvsitta –Sitta
Spola efteråt med 50 ml ljummet vatten
Elisabeth C Ekman
Komplikationer vid PEG-nutrition
Kontakta ansvarig tjänstgörande
sjuksköterska vid problem
Sonden ramlat ur - sätt skyndsamt in en
kateter i hålet
Kan sitta i så länge den fungerar ca 1år
men vid stopp eller kladdig slang
kontakta sjuksköterskan
Elisabeth C Ekman
Vårdavvikelse:
•När?
•Hur?
•Varför?
Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig sjuksköterska