Högt blodtryck - hypertoni

Högt blodtryck
Hypertoni
För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det
inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke,
hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad blodcirkulation i
benen (fönstertittarsjuka). Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när
blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och senare tillbaka till hjärtat.
U
ngefär en av tre vuxna i Sverige har högt blodtryck. I
de flesta fall behövs behandling med läkemedel för att
sänka blodtrycket. Bland yngre och medelålders personer är högt blodtryck vanligare hos män. Hos äldre är det
tvärtom, högt blodtryck är då något vanligare hos kvinnor.
Symtom vid högt blodtryck
Du kan få lindriga symtom vid högt blodtryck, till exempel lätt
huvudvärk och trötthet, men det är reaktioner som också kan
ha flera andra orsaker. Många som går omkring med ett alltför
högt blodtryck känner ingenting alls. Det enda sättet att veta
säkert om blodtrycket är förhöjt är genom att mäta det.
Vid riktigt höga blodtryck kan du få tydligare symtom som
trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd. Det är ett
livshotande tillstånd som är ovanligt.
Det är viktigt att mäta blodtrycket
Alla vuxna personer bör någon gång kontrollera sitt blodtryck. Om det övre blodtrycket är 140 mm Hg eller högre och/
eller det undre värdet är 90 mm Hg eller högre kallas det för
högt blodtryck. Ligger det nära gränsen för ett förhöjt värde,
bör du kontrollera det någon gång per år. Distriktssköterskan
eller företagssköterskan kan ge råd om när det är dags att
diskutera mätvärdena med din läkare. Är blodtrycket som det
ska vara bör du göra en ny mätning efter tre till fem år.
Det övre trycket är viktigast
Hos personer som är över 50–55 år är det övre trycket,
det systoliska, det som bäst förutsäger risken för följd­
sjukdomar. Övertrycket stiger med åldern ju stelare puls­
ådrornas kärl­väggar, artärerna, blir. Det övre trycket
avspeglar graden av stelhet men även förfettning av ådrorna,
som ibland kallas åderförkalkning.
Det medicinska namnet för åderförfettning är ateroskleros.
Det är viktigt att behandla ett förhöjt övertryck även om det
undre värdet, det diastoliska, är lågt.
2 HÖGT BLODTRYCK / HYPERTONI
»Det enda sättet
att veta säkert om
blodtrycket är förhöjt är genom att
mäta det.«
Hos yngre personer är det undre blodtrycket det som bäst
förutsäger framtida risk för sjuklighet.
Vad beror högt blodtryck på?
Blodtrycket ökar med åldern. För de allra flesta går det inte
att hitta en enskild orsak till ett förhöjt blodtryck. Den här
typen av förhöjt blodtryck kallas primär eller essentiell hypertoni. Flera omständigheter kan medverka, som ärftliga anlag,
övervikt, stress, matvanor och hög alkoholkonsumtion.
Övertrycket stiger och
undertrycket sjunker
med åldern, ju stelare
puls­ådrorna blir.
Sjukdom kan ligga bakom
Hos ungefär 10–20 procent av alla personer med högt
blodtryck beror tillståndet på en enskild och ibland behandlingsbar underliggande orsak. Det kallas då sekundär
hypertoni. Vanligast är bakomliggande njursjukdom eller
hormonrubbning. Vid dessa sjukdomar bildas för stora
mängder av olika hormoner och det kan höja blodtrycket.
Andra orsaker kan vara kärlmissbildningar eller biverkningar av läkemedel. Om unga människor har högt blodtryck
finns anledning att misstänka sekundär hypertoni.
HÖGT BLODTRYCK / HYPERTONI 3
Komplikationer
Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till skador på
kroppens blodkärl i form av kärlstelhet och åderförfettning
och i många övriga organ som hjärna, hjärta och njurar.
Risken för skador ökar ju fler riskfaktorer du har. Exempel
på riskfaktorer som du själv kan påverka är
33tobaksbruk
33höga kolesterolvärden
33diabetes
33kraftig övervikt
33felaktig kost
33stillasittande livsstil
33hög alkoholkonsumtion
33högt saltintag.
Tre riskfaktorer som du inte själv kan påverka är
33ålder
33kön
33ärftliga anlag för hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder.
Åderförfettning i hjärnan leder till att de små blodkärlen blir
smalare inuti och att benägenheten för proppbildning ökar.
Om en liten blodpropp då helt täpper till kärlet kan det leda
till stroke. I begreppet stroke ingår också hjärnblödning, som
kan ge liknande symtom som en propp, men som är en betydligt ovanligare komplikation. Även risken för hjärnblödning ökar om du har högt blodtryck.
Högt blodtryck kan också leda till hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Hjärtsvikten uppkommer delvis på grund av att det
höga blodtrycket ger en tillväxt och förtjockning av hjärtmuskeln. Risken för hjärtinfarkt ökar vid högt blodtryck
genom att åderförfettningen i hjärtats blodkärl påskyndas
vilket bidrar till att det lättare bildas proppar i kärlen.
Ett högt blodtryck är också en viktig faktor till att njurarnas funktion försämras. Blodkärlen i ögonen och i benen
skadas också av högt blodtryck.
Mätning
Blodtrycket mäts i måttet millimeter kvicksilver (mm Hg)
och anges med två värden, till exempel 120/80, som uttalas
120 över 80. 120 anger här övertrycket som uppstår när
hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. 80 anger undertrycket, när hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod.
4 HÖGT BLODTRYCK / HYPERTONI
Förberedelser
När man ska mäta sitt blodtryck ska man sitta ner och vila
minst fem minuter före. Det är bra att inte röka eller dricka
kaffe en halvtimme innan, eftersom det kan höja blod­
trycket. Man skall inte heller anstränga sig kraftigt fysiskt
före mätningen.
Eftersom trycket kan variera från en gång till en annan
mäts det oftast vid flera tillfällen för att se om det är för högt.
24-timmars blodtrycksmätning
Ett vanligt fenomen är att blodtryck som mäts av läkare är
högre än när det mäts av en sköterska eller av patienten själv
i hemmet. Detta fenomen, ibland kallat »vitrockseffekt«, har
varit ett av skälen till att blodtrycket allt oftare mäts under
en längre period i stället för att endast mäta ett eller ett par
blodtryck hos läkaren eller sköterskan. Den längre mätningen kallas 24 timmars blodtrycksmätning eller ambulatorisk
blodtrycksmätning. Du får då ha på dig en speciell blodtrycksmätare som du bär i ett dygn. Under denna tid mäter
apparaten automatiskt blodtrycket tre gånger per timme, på
natten ibland bara två gånger per timme. Läkaren kan då se
hur blodtrycket ligger under dagen och hur mycket det minskar under natten, och medelvärden kan beräknas.
Samma typ av mätning används ibland också för att utvärdera resultatet av läkemedelsbehandling av blodtrycket.
Att mäta blodtrycket själv
Det finns tillfällen då det kan vara motiverat att mäta blodtrycket själv. Till exempel om du får behandling mot högt
blodtryck och själv vill följa upp effekten av behandlingen.
Eller om du har högre värden på mottagningen på grund av
stressreaktion (vitrockseffekt). Du kan också ha kommit överens med din läkare om att själv mäta trycket. Om du är orolig
för att du har ett högt blodtryck är det bra att första gången
mäta ditt blodtryck på en vårdcentral.
Om du har mätt upp ett högt blodtryck och inte har varit i
kontakt med vården innan bör du gå till vårdcentralen för att
göra en ny mätning.
Blodtrycksmätare finns att köpa på apotek. Du bör köpa en
utrustning som mäter med en manschett på överarmen (inte
handleden) eftersom de är mer pålitliga.
»Ett vanligt
fenomen är att
blodtryck som
mäts av läkare
är högre än när
det mäts av en
sköterska eller
av patienten
själv i hemmet.«
HÖGT BLODTRYCK / HYPERTONI 5
Andra undersökningar
Om du har ett förhöjt blodtryck gör en läkare en vanlig
kroppsundersökning. Du får lämna ett eller flera blodprov,
ta ett EKG och kontrollera ett urinprov.
Undersökningarna ska visa om blodtrycket påverkat
några organ, om det kan finnas någon sjukdom som orsakat
det höga blodtrycket och om det finns andra riskfaktorer för
framtida hjärt-kärlsjukdom som bör åtgärdas. Blodproven
ger läkaren besked om
33salter i blodet
6 HÖGT BLODTRYCK / HYPERTONI
Hög alkoholkonsumtion är
en av de riskfaktorer som
man själv kan påverka.
33njurfunktionen
33blodfetter, t ex kolesterol
33nivån av blodsocker för att utesluta diabetes.
Urinprov ger besked om njurpåverkan av högt blodtryck
och diabetes. Typ 2-diabetes utvecklas oftare hos människor
med högt blodtryck. Ungefär två av tre personer som har
fått typ 2­-diabetes har samtidigt en blodtrycksförhöjning
som kräver behandling. EKG kan visa om blodtrycket har
påverkat hjärtat.
Frågor att ställa till läkaren
Om du får diagnosen högt blodtryck kan det vara bra att se
till att följande frågor besvaras av läkaren:
33Hur högt var blodtrycket?
33Vilket blodtryck är lämpligt att uppnå?
33Är det systoliska trycket, det så kallade övertrycket för
högt?
33Finns det riskfaktorer som jag kan påverka själv? Till
exempel alkoholdrickande, rökning, kost, vikt och motion?
33Hur och när ska mitt blodtryck följas upp?
Om du blir erbjuden läkemedelsbehandling är följande
frågor bra att få svar på:
33Vilka läkemedel är för blodtrycket och hur verkar de?
33Vad finns det för tänkbara biverkningar av läkemedlet?
33När och hur bör jag ta medicinen?
33Finns det någon annan typ av läkemedel jag bör undvika?
Behandling av förhöjt blodtryck
Ett värde på 140/90 mm Hg eller högre betraktas som högt
blodtryck. Men det finns inte en absolut gräns då du bör ta
mediciner mot det höga blodtrycket. I gränsområdet mellan
140/90 och 160/95 beror beslutet på andra riskfaktorer
som ålder, att ha annan hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom,
diabetes, höga blodfetter eller rökning. Att ha högt blodtryck
är mer riskabelt om du samtidigt har diabetes och då får du
oftast mediciner vid ännu lägre blodtryck. Det är alltså inte
bara den uppmätta blodtrycksnivån som avgör om du ska
börja använda läkemedel, utan läkaren ser till den samlade
risken för hjärt-kärlsjukdom.
HÖGT BLODTRYCK / HYPERTONI 7
Du kan alltid diskutera med din läkare om när det är dags att
börja med läkemedel.
Målblodtryck
Om man väljer att behandla med läkemedel för blodtrycket är
målet oftast att nå ett blodtryck under 140/90 mm Hg. Dessa rekommendationer gäller upp till åtminstone omkring 90 års ålder.
Om du har diabetes, njursjukdom eller annan hjärtkärlsjukdom bör du i allmänhet sträva efter att uppnå ett
lägre målblodtryck (130–135/80–85 mm Hg). För att
undvika komplikationer av diabetes är kontrollen av blodtrycket minst lika viktig, kanske till och med viktigare, än att
nå mål för blodsockerkontroll. Det gäller framförallt om du
har typ 2­-diabetes.
Behandling med läkemedel
Syftet med behandlingen, alltså sänkningen av det förhöjda
blodtrycket, är i första hand att minska risken för komplikationer som stroke, hjärtsvikt, njursjukdom och hjärtinfarkt.
Litet förenklat kommer en 20 mm Hg sänkning av det övre
(systoliska) blodtrycket att halvera risken för hjärtinfarkt,
stroke och död.
Blodtryckssänkande läkemedel
Det finns flera läkemedelsklasser som effektivt sänker blodtrycket. För att sänka blodtrycket tillräckligt mycket krävs ofta
en kombination av två eller flera olika läkemedel.
Eftersom det finns flera olika typer av läkemedel som sänker blodtrycket, går det för de allra flesta att få ner blodtrycket
till en lämplig nivå utan biverkningar. Kombinationen med
förbättrad livsstil plus läkemedel ger bäst effekt.
Vilka läkemedel används vid högt blodtryck?
Det finns flera klasser av läkemedel som används för att sänka
blodtrycket. De vanligaste klasserna är:
33vätskedrivande läkemedel, så kallade diuretika
33ACE-hämmare
33kalciumflödeshämmare
33angiotensinreceptorblockerare (ARB)
33beta-blockerare
33övriga blodtryckssänkande medel, till exempel spironolakton och alfa-­blockerare.
8 HÖGT BLODTRYCK / HYPERTONI
Val av läkemedel
I regel får du börja behandlingen med en av läkemedelsgrupperna ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare, kalciumflödeshämmare eller vätskedrivande medel. Det finns tabletter som innehåller en kombination av två olika läkemedel.
Du får pröva dig fram
Om trycket endast är lätt förhöjt är det vanligen ingen
stor brådska att uppnå målblodtrycket. Det är då vanligt att
börja med enbart ett läkemedel och se hur det fungerar under
1–2 månader. Om blodtrycket inte har normaliserats kan
du få höja dosen, byta läkemedelsklass eller kombinera med
en annan läkemedelsklass. Det blir ofta bättre verkan och
mindre risk för biverkningar genom att kombinera två olika
typer av läkemedel i måttliga doser, än att öka dosen av ett
läkemedel.
Om blodtrycket är måttligt eller kraftigt förhöjt behövs
oftast flera olika blodtryckssänkande medel samtidigt. De
flesta patienter med högt blodtryck behöver minst två olika
läkemedel och många kan behöva tre eller fler för att sänka
trycket till målnivån.
Ibland är det svårt att nå önskvärt målblodtryck, till exempel vid biverkningar av att ta flera läkemedel. Då kan du behöva pröva flera sorter och ibland får man acceptera en högre
målnivå för blodtrycket.
»Om blodtrycket
är måttligt eller
kraftigt förhöjt
behövs oftast flera
olika blodtryckssänkande medel
samtidigt.«
Biverkningar av läkemedel
Moderna läkemedel mot högt blodtryck är effektiva och har få
biverkningar. Om biverkningar uppstår kan man byta till en
annan läkemedelsklass. Biverkan av läkemedel som gör att du
måste avbryta behandlingen är ovanligt.
Be om provförpackning
I början av behandlingen kan du på apoteket få små förpackningar, så kallade provförpackningar. Då slipper du köpa
stora förpackningar innan du i samråd med din läkare har
kommit fram till vilket läkemedel som har god effekt och som
du tål bra. Du kan be läkaren göra en markering om provförpackning på receptet.
Behandling om du har andra sjukdomar
Andra samtidiga sjukdomar som hjärtsvikt, kärlkramp,
njursjukdom eller astma kan påverka valet av läkemedel.
HÖGT BLODTRYCK / HYPERTONI 9
Om du samtidigt har kärlkramp är det vanligt att få
beta-blockerare i första hand. Har du samtidigt hjärtsvikt
är en vanlig behandling diuretika, ACE-hämmare eller
angiotensinreceptorblockerare och beta-blockerare.
Vid diabetes med njurpåverkan brukar läkaren välja ACE­
hämmare eller angiotensin­receptorblockerare och diuretika
och kanske ytterligare något läkemedel som tillägg eftersom
blodtrycket behöver sänkas extra mycket då.
Om du har astma kan beta-­blockerare vara olämpligt, och
vid giktattacker är vissa vätskedrivande läkemedel (tiazider)
mindre lämpliga.
Vad kan jag göra själv?
Om du bara har lätt blodtrycksförhöjning kan det räcka att
du förändrar din livsstil. Det kanske inte påverkar blodtrycket så mycket, men det kan ha stor betydelse för att påverka
andra riskfaktorer och på så vis minska risken för hjärt-­och
kärlsjukdomar.
Tobak
Att inte röka är viktigt eftersom rökning ökar risken markant
för hjärt-kärlsjukdom. Snus rekommenderas inte heller.
Stöd finns att få – fråga på vårdcentralen eller ring till
Sluta röka-linjen tel. 020-84 00 00
Stressa mindre
Försök att stressa mindre. Stress påverkar blodtrycket – både
direkt via stresshormoner och genom att det ofta påverkar
levnadsvanorna. Det blir svårare att exempelvis hinna med
att motionera och laga bra mat.
Övervikt
Blodtrycket påverkas också av vikten och många blir hjälpta
av att gå ned i vikt. En viktminskning på bara några kilo om
du är överviktig kan sänka både blodtrycket och halterna av
blodfetter och blodsocker, vilket sammantaget kan minska
risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Rätt kost kan hjälpa
Det är mycket svårare att få fram entydiga resultat på hur
kosten påverkar hälsan än att exempelvis visa effekten på
blodtrycket av ett blodtryckssänkande läkemedel. Även
om viktnedgång är gynnsam för blodtrycket finns det än så
10 HÖGT BLODTRYCK / HYPERTONI
»Om du bara
har lätt blodtrycks­
förhöjning kan det
räcka att förändra
din livsstil.«
länge inga bevis för att en viss typ av kost sänker blodtrycket
på ett avgörande sätt, men en bra kost minskar risken för
hjärt-kärlsjukdom.
Regelbunden motion har
visat sig sänka blodtrycket.
Fysisk aktivitet
Även regelbunden motion som till exempel promenader eller
cykling har visat sig sänka trycket.
Alkohol
En alltför hög alkoholkonsumtion är en vanlig och ofta underskattad orsak till för högt blodtryck. Att dricka mindre alkohol
leder då oftast till ett tydligt bättre kontrollerat blodtryck.
Salta eller inte salta?
Saltets betydelse för blodtrycket är väl visad. Att minska salt­
intaget är en viktig åtgärd för att minska risken för att utveckla
högt blodtryck. Vid förhöjt blodtryck är effekterna av att minska
saltintaget ganska små men kan bidra till att läkemedlen verkar
bättre. Att äta mindre salt bör ingå i kostråden för att förebygga
och sänka ett för högt blodtryck. Med största sannolikhet
varierar effekten av minskat saltintag mellan olika personer.
En vuxen människa bör inte äta mer än 5–6 gram salt per
dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer
än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet
HÖGT BLODTRYCK / HYPERTONI 11
Lakrits kan höja blodtrycket
Lakrits innehåller ett ämne som kan höja blodtrycket. Även
små mängder lakrits kan påverka blodtrycket hos vissa. Om
du känner dig osäker kan du alltid prata med din läkare.
Ofta livslång behandling
Läkemedlen påverkar bara blodtrycket så länge du tar dem.
Det innebär att behandlingen oftast blir livslång. Men efter en
längre tid med ett lägre tryck ombildas ofta blodkärlen, och
då minskar motståndet mot blodflödet i de mindre kärlen.
Det gör att du ofta kan minska medicineringen något efter
några år. Ibland kan livsstilsåtgärder göra att du till och med
kan sluta helt med läkemedel, men då måste du ändå fortsätta att kontrollera blodtrycket.
Om du har en behandling som fungerar bra kan det räcka
med läkarbesök en gång om året och en kontroll dessemellan
hos en sköterska. Mellan dessa besök kan du mäta blod­
trycket själv i hemmet.
Rätt till förståelse
För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det
viktigt att du förstår informationen du får. Vårdpersonalen är
skyldig att se till så att du gör det. Ställ frågor. Du kan också
be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i
lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel­
eller synnedsättning.
FEB 2016
Källa: Informationen baseras på valda delar ur vårdguidens patientinformation om
högt blodtryck. Informationen är anpassad till Stockholms läns landsting och fram­
tagen av avd Stöd för evidensbaserad medicin, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Revision och granskning:
Thomas Kahan, professor, överläkare Hjärtkliniken Danderyds Sjukhus AB.
Hans Persson, docent, överläkare, ordförande i specialitetsrådet för hjärtoch kärlsjukdomar
www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hogt-blodtryck/
www.1177.se/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Lakemedel-vid-hogt-blodtryck/
För beställning av broschyrer via e-post:
[email protected]
Brochyren finns också att hämta i PDF-format:
www.janusinfo.se/Om-oss1/Informationsmaterial/
ALENÄS GRAFISK FORM 2016 FOTO: S. 1 KATARZYNA BIALASIEWICZ/PHOTOGRAPHEE.EU, S. 5–6 DENNY LORENTZEN, S. 3, 8, 11 MASKOT AB
är nämligen dolt i charkuteriprodukter, bröd, pålägg och
färdigmat. Var sparsam med salt när du lagar mat och salta
inte extra på maten vid bordet.