SSU Stockholms politiska handlingsprogram
Antagen på SSU Stockholms årskonferens 2016
Allmänna grundsatser
Socialdemokratins mål
Den unga socialdemokratins mål är att befria människan genom att ersätta det
kapitalistiska klassamhället med ett klasslöst socialistiskt samhälle. Vägen dit går genom
att stärka arbetarklassen och lägga makten över produktionen i hela folkets händer.
Med människans befrielse menar vi att varje individ ska befrias från de bojor
ekonomiska, sociala och kulturella klyftor innebär. Varje individ ska befrias från
beroende av maktgrupper och strukturer utanför dennes kontroll. Vår dröm är ett
samhälle där varje människa, oavsett klass, kön, sexualitet, etnisk eller kulturell
bakgrund, ska kunna leva sitt liv efter sin egen vilja och efter sina bästa stämningars
längtan.
Den unga socialdemokratins viktigaste princip är den om alla människors lika värde. För
oss är människovärdet någonting handfast och inte bara en abstrakt teori. Vi skiljer oss
både från liberaler och från totalitära kommunistiska läror. Liberalerna accepterar det
lika människovärdet på vissa områden, allmän och lika rösträtt, likhet inför lagen,
yttrandefrihet etcetera, men erkänner inte de sociala och ekonomiska rättigheterna.
För de totalitära kommunisterna är det tvärtom, där demokratiska rättigheter offras på
jämlikhetens altare. Endast den demokratiska socialismen drar konsekvenserna av det
lika människovärdet fullt ut. Vår övertygelse om det moraliskt riktiga i alla människors
lika värde gör oss övertygade om jämlikhetens vikt, inte bara i chans utan även i utfall.
Den politiska jämlikheten uttrycks bäst i demokratin och principen en människa en röst.
För oss är demokratin ett självändamål och vi tar med bestämdhet avstånd från
totalitära och elitistiska läror. Vi vill bredda och fördjupa demokratin till att omfatta
mer än att bara gå och rösta vart fjärde år. Demokratin ska genomsyra samhällets alla
delar. Vi vill öka delaktigheten och störta hierarkier på samhällets alla nivåer.
Alla människor har ett ömsesidigt beroende av varandra och har gemensamma
intressen; Endast då alla inser detta kommer en hållbar värld att byggas. Vi som lever
idag måste också visa solidaritet med kommande generationer och inte överexploatera
våra gemensamma tillgångar. Den unga socialdemokratin vill se ett framtida samhälle i
ekologisk balans där vi människor känner respekt inför användandet av våra begränsade
resurser. Vi kämpar för ett samhälle som är jämlikt, demokratiskt och solidariskt, där
människor lever i fred och frihet. Så når vi det socialistiska samhället.
Människosyn
Som demokratiska socialister har vi en i grunden positiv människosyn. Människan är
själv och i samverkan med andra en skapande varelse med kraft att förverkliga sig själv.
Alla människors förmåga måste tas tillvara i samhällsbyggandet. Alla människors lika
värde måste också vara en realitet i vardagen. I ett socialdemokratiskt samhälle kan vi
aldrig acceptera att människor slås ut och inte ges chansen att komma igen. Det är här
vår välfärdspolitik har sin ideologiska grund.
Människan som en socialvarelse är en del av en gemenskap. Vi präglas av våra sociala
omständigheter, av uppväxt, arbete, familjeförhållanden och var vi bor. De ideologiska
uppfattningar som försöker göra gällande att våra gener på förhand dömer vissa
människor till exempelvis kriminalitet eller missbruk är avarter av en biologistisk syn på
människor som vi tar avstånd ifrån; liksom alla elitistiska och totalitära ideologier som
inte erkänner människans egen förmåga till deltagande i samhällsomdaningen.
Historien har visat att det är de system där människorna själva och tillsammans med
andra utformat samhället om gett mest frihet, jämlikhet, solidaritet och demokrati.
Först när alla människor har chansen att delta på lika villkor kan det goda samhället
byggas.
Klass och kön
Samhället är präglat av konflikter mellan olika grupper. Konflikterna handlar om
fördelning av makt och resurser. I dagens samhälle är denna fördelning ojämlik, vilket
leder till att människor förtrycks på grund av sin sociala tillhörighet och olika
förutsättningar. Klass och könsförtrycken liksom rasismen intar en särskild ställning
eftersom de drabbar stora delar av befolkningen och genomsyrar hela samhället. Klass
och kön är också grundläggande för människors makt över sina liv och över samhället i
stort.
I stort sett alla hittillsvarande samhällen har präglats av klasskamp, och så även det
nuvarande kapitalistiska. Denna klasskamp grundar sig i just dessa konflikter om makt
och resurser. Klasskampen är den kamp som förs mellan skilda intressen: Dels intresset
att upprätthålla det nuvarande klassamhället med dess snedfördelning av resurser och
därmed makt, dels intresset att krossa detta klassamhälle och ersätta det med ett
klasslöst. Dessa två intressen representerar två skilda klassers intressen.
Klasstillhörigheten bestäms av din ställning i produktionen och i samhället, det vill säga
om du måste arbeta för att överleva eller om du kan leva på det kapital som andra
arbetar ihop åt dig. Vi använder oss av en bred definition av vad arbetarklass innebär. Vi
menar att arbetarklassen består av människor som säljer sin arbetskraft för sin
försörjning, och därtill förenas av att v i har litet eller inget inflytande över vårt eget liv
och arbetssituation samt över hur deras arbete organiseras. Här finns stora delar av de
svenska arbetarna. En viktig del av denna brett definierade arbetarklass är också de
arbetslösa, som inte ens fått chansen att komma in på arbetsmarknaden.
Arbetarklassen förenas av en frånvaro av makt över sin livssituation, en frånvaro som
skapar en alienation, ett främlingskap inför samhället. Där finner vi en stor del av
förklaringen till varför valdeltagandet bland dessa grupper är lägre.
I det mångkulturella samhälle Sverige är idag, så ser vi hur en stor majoritet av de med
utländsk härkomst ingår i arbetarklassen i förhållande till hur det ser ut i gruppen med
etniska svenskar. Detta är ingen enhetlig grupp, utan består av allt från
migrantarbetare till människor som i sina ursprungsländer har hört till andra klasser
men sedan blivit proletariserade i Sverige. Ytterligare en grupp kommer till det
senkapitalistiska Sverige från förhållanden som ibland är mer eller mindre feodala.
Detta har skapat en ny situation, där klassamhället inte alltid är lika synligt som i det
gamla, mer mono‐kulturella, Sverige. Detta har fört med sig stora delar av det
proletariat som har utländsk härkomst, inte nödvändigtvis identifierar sig som
”arbetarklass”. Samtidigt så ser vi hur delar av de skiktningar som existerar inom
arbetarklassen, har ”fått färg” ‐ något som kan tjäna som en potentiell grogrund för
fördomar, främlingsfientlighet, och i längden fascism. Allt detta, är något som
arbetarrörelsen måste förhålla sig till, för att kunna organisera dessa stora grupperingar
inom arbetarklassen ‐ något som vår rörelse historiskt sett har varit dåliga på.
Eftersom de arbetande skapar rikedomarna i samhället har de också makten och
kunskapen att kunna avskaffa förtrycket. Globalt är klassförtrycket ännu hårdare än i
vårt relativt privilegierade svenska samhälle, för att befria arbetarklassen måste
kampen ske globalt. Socialdemokratins syfte är att organisera den brett definierade
arbetarklassen och verka i dess politiska intressen. Endast tillsammans i en enad
arbetarrörelse kan arbetarklassen bryta främlingskapet kapitalismen försätter oss
människor i, och bygga ett socialistiskt samhälle byggt på frihet, jämlikhet och
solidaritet.
Vi är en feministisk rörelse. Det innebär att vi ser att det i samhället finns en struktur
som överordnar män och förtrycker kvinnor. Från den dag vi föds behandlas vi, av
samhället, omgivningen och familjen, på ett visst sätt, beroende på vilket kön vi har.
Under hela vårt liv skolas vi in i sociala kön, genus, som bestämmer vilka egenskaper vi
ska ha och hur vi ska bete oss.
Vi vill beskriva könsförtrycket i ett genussystem där män och kvinnor dels skiljs åt och
dels värderas olika. De egenskaper som tillskrivs mannen är de som värderas högst i
vårt samhälle, vilket gör att mannen betraktas som normen medan kvinnan blir den
underordnade. Åtgärder som syftar till att uppvärdera ”kvinnliga” egenskaper ger
därmed bara en upplevd förändring. Det är bara genom att bryta både isärhållandet och
skiktningen som vi kan motverka könsförtrycket och i första hand bli betraktade som
människor och inte som kön.
Ojämlikheten i makt och inflytande beror inte på biologiska skillnader mellan könen,
utan istället på ett långt och pågående förtryck av kvinnan. Ojämlikheten bryts enbart
då patriarkatet bryts. Precis som man i ett kapitalistiskt samhälle inte kan upphäva
klasserna, kan man inte i ett patriarkalt samhälle upphäva ojämlikheten mellan könen.
En avgörande uppgift för en feministisk arbetarrörelse är därför att förändra samhället
på ett sådant sätt att det råder ekonomisk, social och sexuell jämlikhet mellan könen.
Kapitalismen och patriarkatet är tätt sammanbundna men inte desamma, även i
ickekapitalistiska samhällssystem kan patriarkat finnas. Det är socialdemokratins
uppgift att störta dessa människoförtryckande strukturer.
Våra rötter
Den svenska socialdemokratiska arbetarrörelsen uppstod i slutet av 1800‐talet då
Sverige gick från bondesamhälle till industrisamhälle. Människor bröt upp från
jordbruket och flyttade in till städerna.
Fattigdom, misär, dåliga bostäder och dåliga arbetsförhållanden gjorde att arbetare slöt
sig samman i fackföreningar. Tillsammans blev de starka. Inspirerade av socialistiska
idéer från övriga Europa började kampen för människans frigörelse. Snart insåg man att
det inte räckte med fackföreningar. För att påverka sin vardag i ett vidare perspektiv
blev det naturligt att också arbeta politiskt i ett av fackföreningsrörelsen bildat parti,
det Socialdemokratiska arbetarepartiet. Arbetarrörelsen blev snabbt en folkrörelse i
vid mening.
Behovet av kultur och bildning skapade ABF, monopol och dåliga livsmedel gav
kooperationen. Ungdomars drömmar och visioner om en bättre framtid skapade
utrymme för SSU. Alltsedan dess har arbetarrörelsens olika grenar varit delar av ett
och samma träd.
Det allra första målet för arbetarrörelsen var kampen för allmän och lika rösträtt.
Kampen för politisk demokrati fördes mot högern. När den parlamentariska
demokratin väl var vunnen vidtog arbetet med att omdana samhället i en demokratisk
socialistisk riktning. Folkhemsbygget tog vid. Nu gällde det att ta Sverige ur misär och
massarbetslöshet. Den sociala demokratin växte fram. Det räckte givetvis inte med
politisk demokrati för att kunna omdana samhället.
Under efterkrigstiden möjliggjorde rekordstor tillväxt och politisk handlingskraft
uppbyggandet av det starka välfärdssamhället. Med hjälp av en utbyggd offentlig
sektor och reformer som ATP och införande av generella barnbidrag minskades
klassklyftor och andra orättvisor. Kvinnornas frigörelse tog stora steg framåt då
utbyggnaden av den offentliga sektorn möjliggjorde för stora grupper att komma ut på
arbetsmarknaden.
Som unga socialdemokrater vill vi också se på vår historia med självkritiska ögon. Tyvärr
klarade socialdemokratin inte av att använda den radikala 70‐talsvågen till att
genomföra några avgörande reformer för ekonomisk demokrati, den tredje
byggklossen i bygget av en sammanhållande demokrati. Sverige har drabbats av flera
kriser. Två borgerliga regeringsperioder har bidragit till att underminera statens
finanser. Samtidigt har högern satsat enorma resurser på politiska kampanjer för att
tvinga arbetarrörelsen på knä.
Även socialdemokratin har gjort misstag, såsom valuta‐ och kreditavregleringarna och
skattereformen, misstag som minskat vårat eget handlingsutrymme. Dessa misstag är
oförlåtliga och mycket svåra att reparera. Nya vägar måste hittas för att komma till
rätta med dessa problem. Nedskärningarna, privatiseringarna och den försämrade
situationen på arbetsplatserna har slagit hårt.
Folkhemspolitiken gjordes möjlig genom ett samförstånd mellan arbete och kapital,
skapad genom kapitalägarnas rädsla för arbetarrörelsens styrka. Kapitalet tillät
löneökningar och utbyggnad av välfärden, mot att arbetarrörelsen erbjöd arbetsfred
och avstod från att använda sin politiska makt gentemot själva kärnan i kapitalismen:
ägandet. I dag är denna samförståndsanda bruten, vilket leder till att arbetarrörelsen nu
mer än någonsin måste försvara vad vi byggt upp och mer aktivt söka nya strategier för
att kunna utmana kapitalismens nya hegemoni.
Sverige idag
Socialdemokratin har stora uppgifter framför sig. Vi lever i ett klassamhälle. Social
bakgrund, klasstillhörighet, bestämmer i stor utsträckning var en person bor, jobbar
med, vilken utbildning hon har, hälsa och livslängd. Klassklyftorna och orättvisorna har
under de senaste årtionden ökat. Arbetarklassen har skiftat karaktär, främst genom att
antalet anställda inom vissa industrisektorer sjunkit, samtidigt som antalet anställda
inom tjänstesektorn ökat dramatiskt. Arbetare blir lättare utbytbara och kan därmed
lättare kontrolleras. Samtidigt har ägarförhållandena koncentrerats till ännu färre
händer.
Det sociala utanförskapet ökar återigen i Sverige. I storstäderna är skillnaderna mellan
dem som har en plats i samhället och de som står helt utanför tydligast. Fler än tidigare
lever som uteliggare och tiggeri har blivit ett vanligt inslag i vardagen. Bland de som
flytt eller invandrat märks ett Sverige som inte omfattar alla, ett samhälle som är djupt
segregerat.
Invandrare
diskrimineras
ofta
redan
innan
de
kommit
till
anställningsintervjun. Och de som får ett arbete erbjuds ofta otrygga och tillfälliga
anställningar.
Många svenskar har idag utländsk härkomst. Klasskillnaderna, och även splittringar
inom arbetarklassen, förstärks av det materiella förtryck, men även den diskriminering,
som människor med utländsk bakgrund utsätts för. Trots hög utbildning och goda
kunskaper blir människor med annorlunda klingande namn bortsorterade i
samhällskonkurrensen. Detta beror på att det råder en strukturell rasism i Sverige som
drabbar både nya svenskar och deras barn samt adopterade. Den strukturella rasismen
är inte någon ren idéprodukt, utan ytterst en materiell företeelse, både till sitt ursprung
och till sitt uttryck. Rasismen uppstår inte för att människor känner för att vara
rasistiska eller för att det på något sätt skulle vara tillfredställande att vara rasistisk,
utan därför att folk upplever ett privilegium som hotat ‐ och i längden underblåses den
för att vissa människor tjänar på den. Denna rasism är inget vi kommer undan från
genom fina informationskampanjer, rasismen är ett förtryck som andra förtryck och
därmed krävs att det samhällssystem som premierar rasism också störtas. Samtidigt
måste vi arbeta för att definitionen av svenskhet omdefinieras för att inkludera alla som
bor i landet.
Jämlikheten mellan kvinnor och män är en annan stor utmaning inför framtiden.
Sverige berömmer sig gärna med att ha kommit långt i denna fråga, men fortfarande är
det mycket kvar att göra. Manliga strukturer är förhärskande vilket drabbar kvinnor på
alla positioner i samhället. Vi ser ingen motsättning mellan en radikal kamp mot
klassklyftor och en kamp mot klyftor mellan könen. Tvärtom ser vi dessa två
utmaningar som beroende av varandra.
I dagens samhälle har högerns intressen och värderingar blivit dominerande. Svenskt
näringslivs tal om ett konfliktfritt samhälle och marknadslösningar som den enda
utvägen ur den ekonomiska krisen är ett exempel på högerns dominans. Detta har gjort
det svårare att kritisera maktutövningens grundvalar. Det är svårt att kritisera den
kapitalistiska samhällsordningen och manssamhällets förtryck, när den fria marknaden
och de rådande könsrollerna tas för givna. Denna tankehegemoni måste brytas.
Socialdemokratin måste verka för att de starka samhällsgruppernas värderingar inte blir
dominerande och för att de underordnades intressen och erfarenheter görs hörda. På
så sätt skapas ett klimat där maktrelationerna inte tas för givna utan i stället blir kritiskt
ifrågasatta.
En värld i förändring
Vi lever i en delad värld. Klyftorna mellan den fattiga och den rika världen kan ibland
tyckas oövervinneliga. För oss är det dock en självklarhet att tillsammans med kamrater
i hela världen föra en ständig kamp mot globala orättvisor och snedfördelning.
Det ökade ekonomiska beroendet över nationsgränserna har inneburit ett minskat
spelrum för demokratiska församlingar. Det globaliserade kapitalets möjlighet att
blixtsnabbt förflytta sig över nationsgränserna har förstärkt dess makt på bekostnad av
folkvalda, fackföreningar och löntagarintressen. Hot om att flytta produktion till länder
med lägre skatter och sämre sociala villkor har bidragit till ett mindre solidariskt
samhälle, även i de fall hoten aldrig verkställs. Därför måste de demokratiska
motvikterna till det globaliserade kapitalet förstärkas. Det ska ske genom ökat
internationellt politiskt samarbete men också genom ökat internationellt fackligt
samarbete, där fackföreningar i olika länder bereds möjlighet att samordna sina krav.
Den ojämlika resursfördelningen i världen tär på jordens resurser på ett sådant sätt att
framtida generationers förutsättningar för ett gott liv är hotade. Det största hotet mot
miljön är den globala ekonomiska ojämlikheten. För att hindra detta måste även våra
naturresurser fördelas rättvist. Ekonomiska intressen ska inte styra hur naturresurserna
används.
Sverige har länge varit en nation som varit beroende av export och följaktligen haft ett
stort beroende av andra länder. Vi ser inga problem med att fortsätta ha en välfärdsstat
av svensk modell med höga skatter och en stor offentlig sektor även i framtiden. Vi
inser också att vi inte kan bortse från behovet av global kraftsamling från alla världens
progressiva krafter. I mångt och mycket påminner dagens globala ekonomi om den som
Karl Marx beskrev i det kommunistiska manifestet. Dagligen kan vi se exempel på hur
makten över världens storföretag koncentreras till allt färre händer, samt hur kapitalet
spelar ut världens arbetare mot varandra. För att möta detta måste arbetarrörelsen på
allvar bli internationalistisk. ”Arbetare i alla länder, förenen eder” kan inte bara vara ett
slagord, utan måste bli ett tydligt upprop som leder till konkreta åtgärder.
I morgon socialism
Vårt mål är förverkligandet av den demokratiska socialismen. Vi vill bygga ett samhälle
som är i grunden annorlunda än det nuvarande. Ett samhälle som sätter samarbete före
konkurrens,
gemenskap
framför
utslagning,
solidaritet
framför
egoism
och
långsiktighet framför snabba vinster. För att våra mål ska uppnås måste den nuvarande,
kapitalistiska, samhällsordningen ersättas med ett i verklig mening demokratiskt
samhälle.
Vår vision är en värld som präglas av jämlikhet. Det innebär att alla människor ska vara
lika mycket värda och ha lika stora möjligheter att påverka samhället. Ingen ska leva i
fattigdom, och samhället ska inte acceptera att människor slås ut. Jämlikheten ska vara
både ekonomisk, social, kulturell och politisk, eftersom allt detta hänger ihop. Vi kan
inte vara jämlika på ett område och samtidigt ojämlika på ett annat.
Jämlikheten är också en förutsättning för att alla människor på samma villkor ska
tillåtas vara olika. Kapitalismen, patriarkatet och heteronormativiteten tvingar ihop
människor i grupper, ställer krav på att vi ska vara på ett visst sätt och göra vissa livsval
för att passa in. Vår vision är därför också ett samhälle som präglas av frihet. Friheten
att leva ditt liv som du själv önskar och efter dina egna värderingar. Olika kulturer ska
få existera sida vid sida på samma villkor. Samhället ska inte missgynna vissa på grund av
sexuell läggning. Människor med fysiska eller psykiska funktionsvariationer ska ges
möjlighet att delta i samhällsgemenskapen på samma villkor som alla andra. Den
demokratiska socialismen är därför ett frihetsprojekt.
Jämlikheten måste också vara en politisk jämlikhet. Det innebär att samhället måste
styras demokratiskt, på alla nivåer. I ett demokratiskt socialistiskt samhälle är ingen
människa i någon situation berövad sina demokratiska rättigheter att vara med och
bestämma på lika villkor. Det gäller på arbetsplatsen och i skolan, såväl som i familjen
och i samhället i stort. I dagens klassamhälle tas stora viktiga beslut om hela landets
framtid i storbolagens anonyma styrelserum, och det är naturligtvis oacceptabelt.
Makten över ekonomin måste istället läggas i hela folkets händer och ekonomisk
demokrati införas.
Vårt idealsamhälle är också ett samhälle som präglas av fred och solidaritet. Krig och
våld är klassamhällets mest brutala uttryck och de som förlorar mest på krig är alltid de
som är mest utsatta, de som står längst ner på samhällstrappan och har minst
möjligheter att försvara sig. Kampen för mänskliga rättigheter är idag lika levande som
någonsin förr, och ingen socialism kan existera utan fullständig respekt för alla
människors rätt till sitt liv, sin kropp, sina åsikter och möjligheten att yttra dessa utan
risk för repressalier.
Den solidaritet vi vill se är inte bara en solidaritet med nuvarande generationer utan
också en solidaritet med kommande generationer och övrigt liv på̊ vår jord. Den
kapitalistiska rovdriften på djur och natur måste ersättas med respekt för hushållning
med våra gemensamma tillgångar.
Kampen för ett bättre samhälle är det som driver oss framåt. Alla människors rätt till
ett gott och rikt liv kräver att vi varje dag handlar enligt våra visioner om frihet,
jämlikhet och solidaritet. På så sätt kan vi nå målet om en demokratisk socialism.
Demokrati
För att Sverige ska vara ett bra land att leva i, ett land där grundläggande trygghet
existerar för alla, är en utvecklad demokrati ett måste. Våra mål, den demokratiska
socialismen, det klasslösa samhället och alla människors frigörelse är omöjliga att uppnå
utan den demokratiska beslutsformen. För att samhället ska vara demokratiskt krävs en
demokratisering av alla områden och införandet av politisk, social, ekonomisk och
kulturell demokrati.
Det är först när alla dessa existerar som vi kan prata om en heltäckande demokrati.
Utan en politisk demokrati där alla får delta i de politiska besluten kan man över huvud
taget inte prata om demokrati. Detta är den första byggstenen. Utan en social
demokrati där ekonomisk och social trygghet garanteras för alla kan inte heller alla ta
del av den politiska demokratin och utan en ekonomisk demokrati lämnas stora delar av
den vardagliga makten utanför människors inflytande. Demokratin ska även genomsyra
kulturlivet. Alla ska ha samma rättigheter och möjligheter att påverka, delta och
uppleva kultur. Strävan i vårt demokratiarbete ska vara att utöka de domäner som står
under demokratisk kontroll.
Även rätten till att definiera samhällets grundläggande värderingar är en av dessa
domäner. Det är detta vi menar med kulturell demokrati. För att demokratin ska vara
betydelsefull och inte förlora folkets förtroende är det viktigt att den ständigt
ifrågasätts och utvecklas. Vi ska aldrig försvara förlegade lösningar bara på grund av
dess historiska bakgrund. Vårt demokratiska system är ett resultat av de maktkamper
och de kompromisser som blev dess följd vid 1900‐talets början. Det är inte självklart
att dessa är de optimala. Därför måste vi alltid kämpa för en förbättrad och fördjupad
demokrati.
Politisk demokrati
Politisk demokrati innebär att människorna i ett samhälle får gehör för sina åsikter och
att de genom fria och allmänna val kan tillsätta och avsätta makthavare. Alla människor
ska ha möjlighet att delta i den demokratiska processen.
Från 16 års ålder ska vi kunna bli valda, ha rätt att rösta och delta på det sätt vi själva
önskar. Medborgaren ska ha rätt att rösta från och med det datum den fyller, istället
för att som i dagens läge invänta sitt födelsedatum. För att öka människors deltagande
är det viktigt att anpassa de politiska strukturerna för alla.
Den politiska demokratin ska vara utformad för att kunna hantera resultaten av den
maktkamp som skapas av de olika intressegrupper samhället har. Demokratin finns inte
för att alla ska få som de vill. Olika grupper kommer alltid att vara missnöjda med beslut
som är fattade i demokratisk ordning. Vi tror på majoritetsprincipen, den största delen
av folkets vilja ska följas. Den löser självklart inte alla problem och skapar vissa nya. Till
exempel kan majoriteten utnyttja sitt tillfälliga övertag till att skaffa sig mera makt och
därmed cementera sin politiska makt. För att förbättra demokratin måste man därför
finna nya vägar. Skyddande rättigheter, krav på kvalificerad majoritet och vetorätt är
sådana lösningar. Man ska dock vara försiktig med att tillämpa dessa för att inte göra
demokratin handlingsförlamad.
För att full politisk demokrati ska uppnås krävs det att republik införs. I Sverige är
statschefsposten reserverad för en familj och dess efterkommande, det är
odemokratiskt. Däremot kan det krävas en politiskt neutral företrädare för landet och
en person som kan vara utrikespolitisk talesman i krigstid. Lämpligen ges riksdagens
talman dessa uppgifter. Innan republik införts ska vi rusta ner monarkin. All makt, både
reell och formell ska fråntas kungahuset. Kungafamiljen ska vara lika inför lagen som
alla andra. Det är oacceptabelt att en svensk medborgare har andra skyldigheter och
rättigheter än andra.
Det är viktigt att alla förstår den politiska processen och det språk och termer som
används där. Här har skolan, medierna och de politiska rörelserna en viktig uppgift att
förmedla politik på ett lättförståeligt och korrekt sätt samt att lära alla hur den
demokratiska processen fungerar och hur man ska bära sig åt för att delta.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Rösträttsåldern ska sänkas till 16 år.
• Året den röstande fyller avgör rösträtten, istället för datumet.
• Monarkin ska avskaffas.
• Så länge Sverige är en monarki ska kungafamiljen såsom alla andra vara lika inför
lagen.
Demokrati och representativitet
Alla demokratiska system bygger mer eller mindre på representativitet. Det är viktigt
att systemen är anpassade så att denna representativitet inte blir falsk eller
verkningslös. I vårt svenska system med relativt många politiska partier är det till
exempel ett måste med flermansvalkretsar. Skulle vi ta ett steg mot enmansvalkretsar
skulle stora delar av den svenska valmanskåren inte bli representerade. De stora
partierna skulle bli överrepresenterade.
Vi tror på ett partivalssystem där partierna är megafoner för den folkliga viljan. Detta
förutsätter partier med många medlemmar och att partierna i sin tur har demokratiska
beslutsformer och är öppna för nya idéer. Dock är det viktigt att försvara partivalet.
Hot mot detta är personval och de diskussioner som kommer med detta om vem eller
vilka den personvalda representerar. Ofta profilerar personkandidater sig på lokala
frågor eller på frågor där denna skiljer sig från partilinjen. Då är det svårt att veta hur
kandidaten ställer sig i andra frågor, de mindre profilerade politiska frågorna hamnar i
skymundan och det är omöjligt att veta kandidatens hela politiska agenda. Personval
hotar systemet med politiska partier. Andra problem med personval är att personer
med redan upparbetade politiska kanaler och en fet kampanjkassa gynnas på bekostnad
av nya eller resurssvaga kandidater. Personval är ett steg mot en kommersialisering av
politiken och därför bör personvalet avskaffas i svenska val.
På samma sätt är enfrågepartierna problematiska, också dessa utan heltäckande politisk
agenda. Istället för att engagera sig i partier för att jobba fram sina frågor förminskas
den politiska processen till att kryssa för ett namn på en lista var fjärde år eller rösta på
ett enfrågeparti som påstår sig jobba med samma fråga som en själv. Demokratin
försvagas och blir smalare.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Enmansvalkretsar ska inte användas i svenska val.
• Personvalen ska avskaffas i svenska val.
Demokrati och legitimitet
En avvägning som måste göras är den mellan demokrati och effektivitet. Långdragna
diskussioner och debatter kan innebära att det blir svårt att fatta viktiga och akuta
beslut. Som en konsekvens drabbas samhället av detta, socialt, ekonomiskt och
politiskt. Tempot i samhället och dess förändringsprocesser har ökat och politiken
måste anpassas efter detta. Även demokratiskt blir det en förlust om folkets vilja
förhalas. Dessutom kan många förlora intresset för systemet om det är långsamt och
svårbegripligt. Byråkrati och långa beslutsvägar ska inte hindra viktiga beslut.
För att kunna fatta snabba beslut krävs starka och modiga politiker. Det är också viktigt
att politikerna är kapabla att försvara svåra beslut mot snäva opinioner. Opinionsläget i
landet får aldrig styra de politiska besluten, vi som socialdemokrater måste alltid vara
en framåtsträvande rörelse som vågar ta beslut oberoende av den politiska opinionen.
En professionalisering av politiken med starka politiska tjänstemän som styrande istället
för politikerna är ett symptom på att politiken försvagas. Koncentration av uppdrag till
relativt få heltidspolitiker är ett annat symptom. Denna utveckling måste brytas.
Vi tror på gemensamma valdagar för valen till riksdag, landsting och kommun. Visst
riskerar detta att flytta fokus från de lokala frågorna men samtidigt riskerar
valdeltagandet att minska om röstandet blir alltför vardagligt. Exempel på detta kan vi
se i det schweiziska systemet med folkomröstningar med mycket lågt valdeltagande.
Därför tror vi också på att folkomröstningsverktyget ska användas mycket restriktivt
och enbart då man kan misstänka att sakfrågan skär rakt igenom de politiska partierna
och således inte kan avgöras i de allmänna valen.
För att ett valresultat ska få legitimitet och för att politiker på allvar ska tvingas ta itu
med systemfelen i politiken ska folkomröstningar eller ett allmänt val som samlar
mindre än 75 % av de röstberättigade ogiltigförklaras. Valet ska genomföras igen tills
75 % deltagande uppnås.
Om politiker materiellt hamnar för långt från väljarna finns det risk för att deras
verklighetssyn försvinner. En idé att hindra det är att heltidspolitiker aldrig tjänar mer
än ett prisbasbelopp. Kansliavgiften ska ersättas med en partiskatt. Dessutom ska man
inte kunna inneha samma politiska uppdrag mer än tre mandatperioder. Vi tror inte
heller att heltidspolitiker är något man bör vara för evigt.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• De politiska uppdragen ska delas på fler förtroendevalda.
• De gemensamma valdagarna ska behållas.
• Val med valdeltagande under 75 % ska underkännas.
• En folkomröstningsomgång ska alltid ha två alternativ.
• En heltidspolitiker ska inte tjäna mer än ett prisbasbelopp i månaden.
• Man ska inte kunna ha samma politiska uppdrag mer än tre mandatperioder i sträck.
• Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP) ersätter kansliavgiften med en partiskatt.
Procenten på denna skatt skall regleras beroende på lön. Detta så att ingen
förtroendevald inom Socialdemokraterna skall kunna tjäna mer än 27500 kr netto på
sitt uppdrag/månad.
Social demokrati
Den sociala demokratin handlar om jämlikhet och välfärd och om insikten i att
demokratin inte är fulländad bara för att alla får rösta och demokratiskt styra samhället.
Materiella ojämlikheter skapar ojämlikheter i inflytande. Orättvisor och klassklyftor
sätter svåröverkomliga hinder för människors möjligheter att delta i det demokratiska
arbetet på jämlika villkor. Därför är kampen för demokrati alltid intimt kopplad till krav
på ökad jämlikhet. Den sociala demokratins konkreta mål kan man läsa mer om i
välfärdsavsnittet.
Ekonomisk demokrati
Hela våra liv påverkas av hur varor och tjänster produceras. I arbetslivet märks det
genom det förtryck som lönearbete innebär och alienationen som blir resultatet av
brist på inflytande. Även på fritiden påverkas vi av reklam och de produkter som vi
köper. Eftersom detta spelar stor roll i allas liv är det viktigt att alla kan ha makten över
vad som produceras, hur, av vem, varför, var, när, och till vilken kostnad produkten ska
säljas.
Idag är det den som äger produktionsmedel i form av fabriker, kapital, och råvaror som
har makten över vad som ska tillverkas. Därför är ägandeskapet viktigt. Även
arbetslösa, studerande, pensionärer, föräldralediga, sjukskrivna och små barn påverkas.
Om ett företag flyttar från en ort spelar det stor roll dels för dem som jobbar på
företaget men även för deras familjer och det övriga näringslivet på orten.
När det är en, eller ett fåtal personer, som har ett vinstintresse i produktionen kommer
den inte att bedrivas på allas villkor. När vinstintresset är målet är det marknaden, och
dess snäva definition av behov enligt principen tillgång och efterfrågan som styr, inte
det sanna behovet. När vinstintresset styr försämras arbetsvillkor, priser höjs, och
hänsyn till miljön tas inte om detta inte gagnar vinsten för företaget. Som första steg
mot ett fullt gemensamt ägande har det tack vare arbetarrörelsen skapats ett
gemensamt ägande av flera olika samhällstjänster, till exempel skola, sjukvård och
infrastruktur, som utgör livsviktiga behov för medborgarna. Detta är en grundval i det
svenska välfärdssamhället.
Den privata äganderätten är ett sätt för kapitalismen att utöva sin makt. Vi anser att allt
som produceras och konsumeras tillhör alla. Att hävda att en person eller ett företag
äger ett stycke land eller resultatet av andra människors arbete är bara konsekvenser
av det system som tvingar människor att sälja sitt arbete. Därför vill vi avskaffa den
privata äganderätten och ersätta denna med ett gemensamt samhälleligt ägande.
Många människor har fått uppleva hur företag har utarmat deras samhällen och dumpat
giftiga avfall vid deras hem. Alla berörda människor ska ha ett jämlikt inflytande och
ägande över det som produceras. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter
behov. Ingen skulle i ett socialistiskt samhälle tjäna pengar på någon annans arbete,
ingen skulle tjäna pengar på att lura folk till att köpa en viss produkt och ingen skulle
tjäna pengar på att områden utarmas.
All infrastruktur, såväl fysisk såsom vägar och järnvägar, samt telekommunikativ och
informationsteknologisk
infrastruktur
ska
ägas
gemensamt
och
drivas
utan
vinstintresse. Detta betyder att infrastrukturen för mobiltelefoni, internet, telefoni
samt alla järnvägar bör återförstatligas.
SSU Stockholm föreslår därför att:
·
·
Arbetarrörelsen ska återuppta kampen för ekonomisk demokrati.
Arbetarrörelsen ska genom det ägande de idag har utöva makt i linje med den
demokratiska socialismens mål.
·
Den privata äganderätten ska avskaffas.
·
Naturtillgångar ska ägas gemensamt.
·
All infrastruktur ska ägas gemensamt.
·
Näringslivet ska demokratiseras och löntagarnas inflytande ska stärkas över den egna
arbetssituationen.
·
Börja uppbyggandet av en statlig bank som ska tillgodose medparten av de
grundläggande ekonomiska behoven, till exempel lönekonto, sparkonto samt ge lån
som inte i första hand är konsumtionsdrivande.
·
Påbörja nedmonteringen av de privata bankerna och ge staten monopol över
bankverksamheten.
·
Påbörja nedmonteringen av de privata bankerna och i denna process ge SBAB monopol
över bankverksamheten.
·
Att under nedmonteringen av de privata bankerna starkt reglera dessa och sätta
hårdare krav för att få starta samt upprätthålla en bank.
Kulturell demokrati
Att vara människa handlar inte bara om att arbeta och producera. Centralt för en
människa är också det sociala livet. I människans sociala liv har kulturen en fundamental
betydelse. Det är genom kulturen som människan utvecklar sitt intellektuella, spirituella
och estetiska väsen. Kulturen är viktig både för var och en av oss och för samhället som
helhet. Därför är det viktigt att kulturen är tillgänglig för alla i ett samhälle som gör
anspråk på att vara demokratiskt. Det är först då människor har rätten och
möjligheterna att fritt uttrycka sig kulturellt, på lika villkor, som vi kan tala om en
verklig yttrandefrihet.
Eftersom kulturen är fundamental för människans sociala utveckling måste den vara
jämlikt fördelad och tillgänglig för alla. Samhällets roll är att tillhandahålla resurser till
kulturen och att garantera alla människors jämlika tillgång till kultur. Men kultur är dock
inte endast ett positivt inslag i människors vardag för dess avslappnande och
utvecklande roll. Kulturen spelar även en stor, för att inte säga avgörande, roll i hur
samhällen utformas och hur människor förhåller sig till dem och till sina liv. Kulturen
ingår i samhällets överbyggnad, och är en del av den hegemoni som existerar i alla
samhällen. Kulturen, och hegemonin via den, definierar vad som är ”sunt förnuft”, vad
som är rätt och fel, de grundläggande värderingarna och föreställningarna i ett
samhälle. Utifrån detta, så är det en självklarhet att rätten att definiera kulturen måste
läggas i hela folkets händer, och inte som idag, vara ett privilegium för en elit. Kampen
om hur hegemoninutformas. Kampen mot kapitalismen är inte bara en kamp om politisk
och ekonomisk makt. Det är även en kamp om vem som har rätten att definiera
kulturen i samhället; kampen om hur hegemonin utformas.
Internet har revolutionerat kulturen . Nya kulturformer har spridits och tillgängligheten
till kultur från hela världen har ökat. Kulturen har i vissa hänseenden fått en annan
form. Detta har också inneburit problem i form av en uppluckrad upphovsrätt som i
vissa fall har drabbat kulturutövare. Kulturutövare ska även i framtiden kunna leva på
sitt arbete. Vi tror på fri nedladdning kombinerat med gemensamma ersättningssystem
för upphovspersoner. Liknande system finns redan för musik som spelas i radio eller
medier som lånas på bibliotek. Det finns ingen anledning att dessa system inte skulle
kunna exporteras till att fungera på internet också. En liten avgift för
bredbandsanvändande går till en fond kontrollerad av upphovspersonerna. Fonden
delar sedan ut ersättning till upphovspersonerna till den media som laddats ner eller
använts. Lagen om fildelningsförbud utgår inte från dagens verklighet och måste
upphävas.
Media och makt
Massmedia spelar en viktig roll för hur människor uppfattar verkligheten. Därför är det
viktigt med en radikal framsynt mediepolitik. Särskilt viktigt tycker vi det är att unga
människor från början får redskapen att kritiskt förhålla sig till och också själva använda
massmedia. Ungdomar måste också ges möjligheterna att själva uttrycka sig genom
exempelvis tidningar, radioprogram eller liknande.
Såväl den nationella som den globala mediemarknaden är koncentrerad till en handfull
privata mediekoncerner. Dessa koncerner äger tidningar och Tv-kanaler, bokförlag,
filmbolag, biografer, butiker, leksakstillverkare, nöjesparker och agenturer. Genom sin
monopolställning kan företagen helt kontrollera kulturutbudet. Kontrollen över
medierna är ett sätt att ta makten över människors tankar, historieskrivning och
verklighetsuppfattning; kontrollen över hegemonin. Trots att medierna saknar formell
politisk makt påverkar de den förda politiken i samhället, både genom att granska, men
också genom att driva sin egen politik. Detta är inte acceptabelt och underminerar i
längden det fria meningsutbytet och demokratin. När det är nödvändigt måste
lagstiftningen förändras för att garantera det fria meningsutbytet. En fri
mediemarknad är inte bara en där fri konkurrens och yttrandefrihet råder. Där måste
också olika perspektiv lyftas fram och olika historier berättas.
Ägarkoncentrationen osynliggör människor, intressen och åsikter. Detta är skadligt för
vår demokrati, då den är beroende av en bred debatt och många deltagare.
Arbetarrörelsens eget ägande i media har minskat drastiskt. Därför är det också viktigt
att vi åter får inflytande i medielandskapet.
Mångfalden inom media kan också skapas genom att sändningstillstånden inom
lokalradion fördelas på ett sådant sätt att så många kultur‐, åsikts‐ och smakriktningar
som möjligt ska kunna bli tillfredsställda. Samma sak gäller TV. Det fördelningssätt som
tidigare använts, där tillstånden sålts till högstbjudande, har lett till likriktning och
kommersialisering. Att ha väl fungerande, reklamfri public service med ett brett utbud
av program är en viktig demokratifråga. Det är viktigt att SVT behåller sin kompetens
inom radio och TV och fortsätter vara ledande både i produktion och teknik. TV‐
licensen bör ersättas med en kollektiv uppbörd via skattsedeln. Dagens system är
orättvist och innebär endast en inbillad självständighet, då nivåerna på licensen trots
allt avgörs av statsmakterna.
Public service radio‐ och tv har visat sig främja oberoende journalistik. Det i
kombination med att alla ska ha tillgång till en dagstidning tycker vi gör att en nationell
public service tidning bör införas. Presstödet bör på ett bättre sätt utformas så att fler
mindre tidskrifter kan existera. Reklamens inflytande över media är stort och
problematiskt.
Genussystemet är sällan så påträngande i offentligheten som i media. Mediebilden visar
kvinnor som passiva objekt istället för aktiva, agerande subjekt. Genusnormen slår åt
båda håll; kvinnor framställs som sexobjekt, galna maror eller helgonlikna husmödrar
och män som sexgalningar eller fumliga klantar som varken kan svabba golv eller slå i en
spik. Vi accepterar ingetdera. Skeva kvinnoideal skapas och reproduceras inte bara i
film och reklam. Också i sändningen av idrott utgör mannen normen. Ett uppenbart
exempel är att man talar och fotboll och damfotboll, män spelar fotboll, kvinnor spelar
damfotboll.
Medieföretagens viktigaste konsumenter är inte den som tar del av produkten utan är
snarare en del av den produkt som medieföretagen säljer till reklamköparna. Detta
innebär i sin tur att medieutbudet planeras för att passa reklamköparna, inte brukaren.
Tv-reklam för barn bör förbjudas i hela EU, detta för att enskilda Tv-kanaler inte ska
kunna undgå nationell lagstiftning genom att sända från andra länder.
SSU Stockholm föreslår därför att:
·
Presstödet ska utvecklas och stärkas.
·
Public service ska utvecklas och stärkas.
·
Ägarkoncentrationen på den privata mediemarknaden ska motverkas.
·
En nationell dagstidning ska startas i public service‐regi.
·
Objektifieringen av kvinnor och män och befästandet av genus i vardaglig media ska
motarbetas med tydligare lagstiftning.
·
Lika mycket kvinnoidrott som mansidrott ska sändas på TV.
·
Sexistisk reklam ska vara förbjuden på alla annonsplatser.
·
Statligt ägd media ska vara ett föredöme på alla områden vad gäller jämställdhet och
därför kontrollera till exempel hur mycket dam‐ respektive herridrott visas och hur
dessa benämns.
·
Arbetarrörelsen måste ta nya initiativ på mediemarknaden. Ett sådant är att en ny
nationell, rörelseägd, dagstidning startas.
·
Tv‐licensen ska ersättas med en kollektiv uppbörd via skatten.
·
En oberoende etisk nämnd som bedömer reklam efter rimliga regler för att förhindra
objektifierande och sexualiserande media ska införas.
Kön och genussystemet
SSU Stockholm är en feministisk organisation. Med feminism menar vi att det
övergripande målet i arbetet för jämlikhet mellan könen är att skapa ett samhälle där
könstillhörighet inte ska avgöra människans möjligheter till makt, ekonomisk
självständighet, arbete och personlig utveckling. Olikheter som uppkommer ur förtryck
kan aldrig accepteras.
I Sverige idag är det bara socialt accepterat att antingen vara kvinna eller man. Det
finns större könsvariationer än så, hur många olika kön det är relevant att prata om är
svårt att säga. Som det ser ut idag tvingas alla människor in i två fack, antingen kvinna
eller man. Ovanpå detta läggs starka patriarkala normer som genomsyrar hela vårt
samhälle. Detta kallas för genussystemet. Genussystemet värderar det kvinnor och
män gör och tänker som olika värt, där det kvinnor gör och tänker är mindre värt än det
män gör och tänker. Det är också genussystemet i sin nuvarande form som separerar
män och kvinnor i olika områden.
Genussystemet är föränderligt men i sin nuvarande form underordnar det kvinnor och
överordnar män. Redan från födseln fostras vi till att passa in i detta system som
bygger på en social könsuppfattning. Genom att i större utsträckning lära pojkar att det
är viktigt prestera och ta plats, medan många flickor i stället lär sig att vara
omhändertagande och att värdera relationer, ges olika förutsättningar för att agera i
samhället. Den sociala könsuppfattningen förstärks under uppväxten då föräldrar,
lärare i skolan och kompisar förväntar sig olika saker beroende på vilket biologiskt kön
man har. Skolan och barnomsorgen har därför en viktig roll i kampen för ett jämställt
samhälle.
Ojämlikheten mellan män och kvinnor handlar inte om att vi föds med olika biologiska
kön. Genus beror på sociala uppfattningar och eftersom alla människor är en del i ett
socialt sammanhang är det omöjligt att individuellt frigöra sig från dessa stereotyper.
Vår sociala uppväxtmiljö präglar oss alltså och medverkar till att kvinnor och män
utvecklar olika egenskaper och får begränsade valmöjligheter när det gäller att forma
sitt liv och sin person. Vår identitet skapas av samhällsvillkoren runt oss. Därför är det
som vi oftast menar med man och kvinna, vårt sociala kön ‐ genus, något som skapas
och därigenom också något som kan motverkas. Politiskt ska vi på alla områden i
samhället arbeta för just detta. Att alla människor i första hand ses som människor, inte
kön.
Vårt mål sträcker sig längre än till att värdera män och kvinnor lika. Vårt mål är att alla
människor ska kunna välja sitt sätt att leva och accepteras för detta, vårt mål är en värld
utan kön. Könsmaktsordningen måste krossas så att vår kultur ställer samma krav och
förväntningar på alla, i egenskap av människor, inte kön. Det nuvarande manssamhället
begränsar såväl män som kvinnor, samtidigt som de reproducerar kvinnornas underläge
som grupp. En ordning som både män och kvinnor bär ansvaret för.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Vi ska medverka till att avskaffa det genussystem vi lever i.
Frihet och makt oavsett kön
Det strukturella förtrycket mot kvinnor har sin grund dels i det förtryck som
genussystemet skapar, men också i kvinnans ekonomiska beroendeförhållande både till
enskilda män och till män som kollektiv. Både för den ekonomiska och den sociala
frigörelsen är därför rätten till arbete ett viktigt redskap för kvinnors frigörelse. Några
av de politiska verktyg vi har att tillgå i arbetet för ett samhälle med mer jämlikhet
mellan könen är arbetsmarknadspolitik, välfärdspolitik och transfereringar, medveten
familjepolitik och arbete i skolan, kvotering och bildningsarbete samt opinionsbildning
från folkrörelserna.
Även den politiska makten är till stora delar förbehållen män. Kvinnor innehar formellt
sett ett antal politiska poster, men den stora delen av den reella makten ligger hos
männen. Här är det viktigt att arbeta på formell såväl som informell nivå. Politikens
villkor är i dag definierade av män utifrån mäns villkor och behov. För att få jämställda
organisationer måste både män och kvinnor ha lika möjligheter, utifrån sina tidigare
erfarenheter, att tillsammans forma den politiska ordningen. För att detta ska vara
möjligt krävs det att kvinnor ska vara delaktiga i det politiska livet. För oss är det
självklart att både den politiska makten och makten inom näringslivet ska delas lika
mellan könen. Detta ska ske enligt principen minst hälften kvinnor i alla sammanhang.
Då maktordningen vi vill motverka inte är könsneutral kan inte heller åtgärderna vara
det. Att kvotera in män fyller inte samma funktion som att kvotera in kvinnor, och en
övervikt av kvinnor är inte heller problematisk på samma sätt som en
överrepresentation av män. Ett steg på vägen dit är könskvotering , men det slutgiltiga
målet är att bryta de strukturer som återskapar könsmaktsordningen i politiken och i
samhället i stort.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Jämn könsfördelning av de politiska uppdragen på alla nivåer.
• En lagstiftning om kvotering i näringslivet, på områden där en jämn könsfördelning
inte har uppnåtts, ska införas.
Sexualitet och könsidentitet
Samhället genomsyras av en heterosexuell norm, som exkluderar människor som inte
passar in i normens givna system. Andra sexualiteter betraktas idag som något
avvikande och mindre värt. Analysen av heteronormen klargör att sexualiteter är
socialt, kulturellt, historiskt och geografiskt konstruerade och därmed inte statiska som
den förtryckande normen hävdar. Alla människor bör få rätten att definiera sin egen
sexualitet. Den heterosexuella normen ska därför krossas för att befria människan.
Förtrycken i samhället samexisterar och samverkar, till exempel kommer en
homosexuell man att premieras över en homosexuell kvinna även fast båda upplever
ett förtryck baserat på deras sexualitet. Rasismen, kapitalismen, patriarkatet och
heteronormen är alla grunder för förtryck och måste krossas.
Så länge som lagen inte jämställer alla sexualiteter kommer det vara legitimt att
diskriminera på grund av sexualitet. Därför krävs en ändring av dagens diskriminerande
lagstiftning. Olika sexualiteter måste behandlas lika i lagen. Oavsett sexualitet ska alla
ha samma rättigheter och skyldigheter.
Förtrycket mot sexuella minoriteter är i vissa fall mer påtagligt i många andra delar av
världen. I många länder är det olagligt att vara homosexuell, visa sin sexuella läggning
offentligt, i vissa länder är det till och med förbjudet att informera om homo‐, bi och
transsexualitet. Sverige måste ta sitt internationella ansvar och verka för att de sexuella
minoriteternas villkor förbättras även utanför Sveriges gränser.
Idag diskrimineras transpersoner, personer vars fysiska könstillhörighet inte stämmer
överrens med deras könsidentitet, grovt i samhället. Detta är oacceptabelt. Lagen om
hets mot folkgrupp måste ändras så att den inbegriper transpersoner. Transpersoner
måste också lättare kunna få uppdaterade identitetshandlingar utan att det ska krävas
att utredningen blir stärkt på nytt av svenska myndigheter. Man ska också ha rätt att
ändra namn i gamla dokument så att gamla betyg och meriter är fortsatt giltiga.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Krossa heteronormen för att befria människan.
• Skolan, i synnerhet sex‐ och samlevnadsundervisningen, ska vara fördomsfri och
inkluderande för alla människors sexualitet, kärlek och könsidentitet
• Sexuella minoriteter ska få samma rättigheter som alla heterosexuella både i och
utanför Sverige.
• Sambolagen ska även omfatta samboende av samma kön.
• Lagen om hets mot folkgrupp ska skydda transpersoner.
• Namnlagen ska vara könsneutral.
• Att Sverige inför ett tredje juridiskt kön.
• Den byråkratiska processen vid ett könsbyte avsevärt förenklas och effektiviseras.
• Avskaffa kravet att en person måste vara svensk medborgare för att få börja en
könskorrigeringsprocess.
• Avskaffa kravet att en person måste vara myndig för att få påbörja en
könskorrigeringsprocess.
• Inför ett förbud mot diskriminering av transpersoner inom arbetsmarknaden.
• Kroppskorrigerande ingrepp utan personens medgivande ska förbjudas, oavsett
personens ålder.
• I alla offentliga byggnader med toalett och omklädningsrum ska finnas könsneutrala
sådana.
• Svensk författningssamling och övriga statliga, kommunala och landstingsägda
företag, myndigheter och institutioners stadgar och föreskrifter ska ha könsneutrala
titlar och
pronomen
Sexualiserat våld och sexuellt förtryck
Våld är alltid ett sätt att utöva makt. Därför riktar sig mycket av våldet i samhället mot
de grupper som är mest utsatta för förtryck och diskriminering. Skrämmande många
våldsdåd sker inom hemmets väggar. Det finns ännu inte tillfredsställande skydd för
den som blir offer för detta maktvåld. Kvinnor som utsätts för misshandel och
förföljelse ska ges skydd och stöd samtidigt som våldsverkare ska hindras att upprepa
sina brott genom till exempel besöksförbud. Människor som har blivit fällda för
sexualbrott ska inte ha rätt att neka behandling inom kriminalvården. För att
kvinnomisshandeln ska upphöra måste samhället även erbjuda hjälp till de män som
misshandlar. Kvinnors och barns rätt till trygghet ska alltid vara det centrala. Idag ligger
ansvaret för vård och skydd av kvinnor utsatta för våld på ideella föreningar. Detta
ansvar ska ligga på kommunerna och finansieras med gemensamma medel. Även inom
homo‐ och bisexuella relationer är patriarkala maktstrukturer verksamma. Därför måste
även våld inom dessa familjer behandlas på motsvarande sätt som våld inom
heterosexuella familjer.
Förtrycket av kvinnor innebär även ett sexuellt förtryck och sexualiserat våld. Detta
förtryck visar sig bland annat genom könsstympning och sexuella övergrepp. Sexuella
trakasserier har alltid varit en del av kvinnors vardag och ansetts som ”normalt”. Idag
när det är formellt förbjudet förekommer det fortfarande i stor utsträckning och
troligen
är mörkertalet mycket stort.
Sexuellt förtryck kan även innebära mer subtila begränsningar av kvinnors livs‐ och
rörelseutrymme. Det kan vara sådant som att man väljer att stanna hemma på kvällen
för att slippa gå hem själv när det är mörkt, eller att man anpassar sitt liv efter sin
partners eller familjs önskemål.
I dagens samhälle gör porrindustrin delsstora vinster på utnyttjande av människor, dels
befäster och återskapar den en traditionellsexuell ordning och hindrar människan från
att skapa sin egen sexualitet . Pornografi innebär i praktiken förnedring och förtryck,
det finns ekonomiska intressen bakom pornografin och människor far illa i sexindustrin.
En majoritet av de som säljer sig i sexindustrin gör inte detta frivilligt, utan tvingas till
detta av utsatt ekonomisk situation eller andra traumatiska upplevelser i livet.
Pornografi är dokumenterad prostitution och ska därför motverkas med de lagar som
finns mot prostitution, det vill säga förbud av köp av sexuella tjänster och koppleri.
Därför bör kommersiell pornografi förbjudas.
Prostitution är ett sexuellt förtryck som bygger på klassamhället och patriarkatet. De
ekonomiska villkoren måste bli så goda för alla människor att ekonomi inte längre ska
utgöra skäl för prostitution. Prostitution är ett sätt för män att upprätthålla sitt
förtryck av kvinnor, genom att reducera (främst) kvinnor till sexuella objekt och
handelsvaror. Vi accepterar inte att människor tvingas sälja sin kropp, inte heller att
någon köper sig rätten att förnedra någon annan. Det är viktigt att vi även tar ansvar
för problem som uppstår utanför vårt hemland. Kortsiktigt kan vi med hjälp av
gemensamma polisiära ansträngningar motarbeta sexturismen.
Trafficking är ett utbrett problem som ska bekämpas aggressivt. De steg som den nya
sexualbrottslagen innebär är bra men den är långt ifrån tillräcklig. Istället ska en
samtyckeslag införas. Det innebär att åklagaren åläggs att bevisa att offret ej samtyckt.
Samtycke ska krävas vid sexuellt umgänge.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Sexindustrin ska motverkas med målet att helt bli av med pornografi.
•Lagen om köp av sexuella tjänster och kopplerilagstiftningen ska användas för att
motverka sexindustrin.
• Människor som utsätts för misshandel och förföljelse ska ges skydd och stöd.
• Straffskalan för sexualiserat våld ska skärpas.
• Våld inom homo‐ och bisexuella familjer ska behandlas på motsvarande sätt som våld
inom heterosexuella familjer.
• Prostituerade ska ges stöd och ekonomisk hjälp att finna en annan vardag.
• Varje kommun ska ha minst en kommunal kvinnojour.
• Utredning av sexualbrott och våld mot kvinnor ska ges högre prioritet och resurserna
för att klara upp dessa ska ökas.
• Sexualbrott ska regleras genom en samtyckeslag.
Människor med funktionsvariationer
I dagens samhälle diskrimineras människor med funktionsvariationer genom den
strukturella utestängning de upplever. Det kan handla om attityder som människor med
funktionsvariationer dagligen möter, det kan handla om att tillgängligheten på allmänna
ytor inte är anpassade. Detta är saker vi måste komma tillrätta med för att alla fullt ut
ska få ta del av vårt samhälle.
Politik för människor med funktionsvariationer måste syfta till att ge full delaktighet i
samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Det krävs både generella åtgärder, för att
människor med funktionsvariationer ska bli likställda med andra människor, men också
individuella åtgärder för att ge personliga förutsättningar för ökad självständighet och
bättre livskvalitet.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Systemet med lönebidrag är bra för att få in människor med funktionsvariationer på
arbetsmarknaden.
• Människor med funktionsvariationers tillgång till alla samhällets funktioner är
fundamental och ska säkerställas.
Rasism och främlingsfientlighet
Främlingsfientligheten bygger i första hand på en känsla av hotade privilegier, men
även på fördomar, okunskap och rädsla. Mycket av detta grundar sig i fattigdom,
arbetslöshet och utanförskap. Rasism och fascism är politiska ideologier och dessa
måste bemötas med ord och handling. En sammansmältning av samhällets alla delar till
en ny enhet är en omöjlighet utan respekt för andras kulturer, religioner, traditioner
och så vidare. Samhället i stort, speciellt skolor och fritidsgårdar har ett stort ansvar att
ständigt ha en öppen dialog om de motsättningar som finns.
Vi måste också inse att problemet inte bara utgörs av enskilda rasistiska personer eller
organisationer. Strukturell diskriminering utövas mot personer med annan etnisk
bakgrund än svensk från alla delar av samhället. Det gäller såväl samhällets offentliga
institutioner, som till exempel arbetsplatser, eller organisationer, som vårat eget parti .
Vi måste öka medvetenheten om denna strukturella diskriminering, för att kunna
motverka den.
Trots att Sverige har en tydlig lagstiftning gällande brott med rasistiska motiv eller
inslag blir det få fällande domar. Polisen ska ta ett tydligare ansvar och rättsväsendet
ska få mer resurser för att klara upp den här typen av brott. Ett av skälen till att
rasistiska brott eller diskrimineringsbrott inte tas på allvar i rättsväsendet kan vara att
det juridiska systemet och poliskåren i princip är fritt från människor med annan etnisk
bakgrund än svensk. Vid anställningar och antagningar ska dessa grupper positivt
särbehandlas.
I kampen mot rasism har folkrörelser, föreningar och frivilligorganisationer en stor
möjlighet att göra många bra insatser. Vi har ett gemensamt ansvar för att genom både
politiskt och ekonomiskt stöd ge föreningslivet förutsättningar att ta sig an denna
uppgift.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Det ekonomiska stödet till arbete mot rasism ska utökas.
• Skolans roll som mötesplats för att främja integrationen och för att bekämpa rasism
och fördomar ska stärkas.
• Positiv särbehandling ska användas för att få in personer med invandrarbakgrund i
rättsväsendet och poliskåren.
• Myndigheten för ungdoms‐ och civilsamhällesfrågor har en antirasistisk policy som
förbjuder stöd till organisationer som agerar rasistiskt, på något sätt har med vit‐makt‐
rörelser att göra eller har en rasistiskt segregerande policy/anda.
• Sverige ska förbjuda organisationer och organiserad och annan porpaganda, som
främjar och uppmanar till rasdiskriminering, samt förklara deltagande i dylika
organisationer eller dylik verksamhet som en brottslig handling enligt lag.
• Polisens resurser ska tydligare prioriteras för att bekämpa rasdiskriminering och hets
mot folkgrupp.
Mångkulturellt samhälle
Sverige ska vara ett land där olikheter ses som en resurs snarare än ett hot. Allas
erfarenheter ska bejakas och tas till vara, inte bara för att det är moraliskt och
ideologiskt riktigt, utan även för att det vore ett enormt resursslöseri att låta bli.
Oförmåga att förstå varandra och acceptera varandras olikheter skapar rasism och
diskriminering och leder till utanförskap, kriminalitet och arbetslöshet. En politik för ett
fungerande mångkulturellt samhälle är därför inte bara integrationspolitik, utan även
ett stort demokratiprojekt.
Integration är ingen ensidig process, utan en ömsesidig handling. Det handlar om en
sammansmältning av samhällets alla olika delar till en ny helhet, där varje enhet
respekteras. Rätten till ett arbete är nödvändig för att kunna vara delaktig i samhället.
Idag så ser vi hur det globaliserade kapitalet har fört med sig att vi i dagens Sverige har
allt fler migrantarbetare ‐ arbetare som har kommit hit för att arbeta under en period,
antingen via tillfälliga kontrakt eller som ren arbetskraftsinvandring. Dessa
migrantarbetare får ofta leva under de mest odrägliga förhållanden här i Sverige,
saknar
ofta rättigheter på arbetsmarknaden, utsätts för rasism och våld. Kapitalet använder
dessa människor dels för ren lönedumpning, dels för att splittra arbetarklassen inom
Sverige. Samtidigt så utnyttjas ofta dessa migrantarbetare som kanonmat, då svenska
arbetare känner sig hotade av denna utveckling. Detta har blivit en grogrund för
rasism, samtidigt som det stärker kapitalets makt. Mitt i allt detta så glöms ofta
migrantarbetarna bort, och det faktum att de är de som nog lider mest av denna
utveckling. Arbetarerörelsen Arbetarrörelsen måste möta denna verklighet med
solidaritet och kamp, inte genom protektionism och smygrasism. Att hävda
migrantarbetares rättigheter är att handla internationalistiskt på hemmaplan. Målet
med mångkultur ska dock inte vara att upprätthålla olikheter och inta en konservativ
inställning till nuvarande kultur, målet ska vara skapandet av en helt ny. Detta 'skapande
av den nya kulturen' ska vara ett fortlöpande arbete, i en ständig process. Detta måste
ske i anda av 'kulturell demokrati', där alla är med och sätter sitt avtryck i den nya
kulturen. 'Mångkultur' mynnar ut i 'nykultur'.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Riksdagen och regeringen ska driva en aktiv integrationspolitik för att ta vara på alla
de resurser som mångfalden innebär för Sverige.
• Segregerade områden ska utvecklas och satsas på, i samverkan med de boende, så att
sociala och ekonomiska skillnader utjämnas.
Asyl och flyktingpolitik
Målet för asylpolitiken i Sverige ska vara att den är effektiv, rättssäker och att den
utgår
från solidaritet och på sikt fri invandring. Vårt mål är att alla världens länder ska ha
öppna gränser.
Det är viktigt att flyktingens situation går före Sveriges uppfattning om landets
öppenhet då det kan vara svårt för flyktingar från länder som anses vara öppna och
demokratiska att söka asyl på grund av politisk förföljelse. De som blir förföljda på
grund av sin identitet, tillexempel tillhör HBTQ+‐spektrat eller är politiskt aktiva, ska ha
rätt till asyl likväl som de som flyr från en krigsförande armé. Varje asylärende ska
prövas individuellt.
För att värna rättssäkerheten krävs att flera juridiskt kunniga människor beslutar om
varje fall och att asylärenden ska kunna överklagas till domstolar, med regeringen som
den högsta instans som fattar beslut i prejudicerande fall.
Handläggningstiden måste vara kort för att minska lidandet och göra det lättare för de
berörda människorna att komma in i det svenska samhället. Det ska finnas en
preskriptionstid på ett år vid asylärenden. Efter ett år utan beslut ska den asylsökande
automatiskt få uppehållstillstånd.
I väntan på uppehållstillstånd ska den asylsökande ha samma rätt till vård som alla andra
som bor i Sverige. Folkrörelser och föreningsliv har en viktig roll i den tidiga
integreringen. Vi förordar att det ges permanenta uppehållstillstånd för att skapa
trygghet och vilja till delaktighet i det svenska samhället.
Barn och ungdomar är särskilt sårbara vid flyktingsituationer och det måste finnas en
fungerande mottagning som särskilt tar hänsyn till barn och ungdomars behov. Så länge
Dustin Zojaji 2016-12-19 23:58
Kommentar [1]: Tillägsattsats J4
HBTQ > HBTQ+
Dublinkonventionen tillämpas ska alla ensamkommande flyktingbarn i Sverige undantas
denna konvention.
Ingen kommun ska tillåtas att vägra ta emot flyktingar. Den som har uppehållstillstånd i
Sverige ska ha rätt att bo var den vill. Staten bör ta ett ökat ansvar för att ge
kommunerna en rimlig chans att hantera situationen och kunna ge alla människor en
bra start. Detta bör göras genom en individuell etablerings‐ och bossättningsplan, där
man fastställer och ger rättighet till en etableringsbostad för att genomföra en
solidarisk politik från statens sida. Detta ger möjligheten till en jämnfördelad
integrationspolitik mellan kommunerna. Alla ska ha rätt till tolkhjälp så länge behovet
finns.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Sveriges invandring ska öka med fri invandring som slutmål.
• Asylsökandes rättssäkerhet ska garanteras.
• Handläggningstiden ska förkortas.
• Det ska finnas en preskriptionstid på ett år vid asylärenden.
• Den asylsökande ska ha samma rätt till vård som svenska medborgare.
• Lagen om eget boende måste reformeras i syfte att ge reell frihet för nyanlända.
• Man ska kunna söka asyl i Sverige från Sveriges ambassader och konsulat utomlands.
• Dublinförordningen avskaffas.
Internationellt
Alla folks frihet Hela världens fred
SSU är en del av den internationella arbetarrörelsen. Målet, en socialistisk värld,
förenar oss med unga socialdemokrater i hela världen och vi kämpar gemensamt i den
socialistiska ungdomsinternationalen, IUSY, mot förtryck och orättvisor på alla
kontinenter.
Vi arbetar för fred, demokrati och mänskliga rättigheter, mot rasism, diskriminering
och sociala orättvisor. För att kunna få en värld utan konflikter måste vi bekämpa
orsakerna till mänskliga konflikter. Vår globala utmaning är att ersätta den globala
kapitalistiska världsordningen med en demokratisk och rättvis ekonomisk världsordning
där människovärdet sätt i centrum.
Vi verkar för öppna gränser som ger människor möjlighet att röra sig fritt i världen.
Varje stat måste vara suverän på sitt eget territorium. Vi kan aldrig acceptera en
världsordning där stater ges rätt att ingripa militärt på andra staters territorium,
förutom i de fall då mänskliga rättigheter grovt kränks och FN‐sanktionerade insatser
kan vara nödvändiga.
Kapitalets globalisering har lett till en maktförskjutning från demokratin till marknaden
och anser att demokratin måste återta makten över utvecklingen. Vi anser att icke
statliga organisationer som fackföreningar och andra sociala rörelser som exempelvis
kvinno‐, miljö‐ och konsumentrörelser har en viktig roll i det här arbetet. Det globala
klassamhället har alla förutsättningar att utrotas, världens rikedomar är enorma, det
som saknas är en rättvis fördelning.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Den globala kapitalistiska världsordningen ska ersättas med en demokratisk och
rättvis ekonomisk världsordning.
• FN ska som sista utväg kunna använda militära medel för att värna de mänskliga
rättigheterna.
• Alla människor ska ha rätt att röra sig fritt i världen.
• En global kapitalskatt ska förhandlas mellan världens länder.
• Att den globala kapitalskatten är en nationell skatt vars skattesats förhandlas mellan
alla världens länder.
• Förhandlingen om global kapitalskatt är ett mellanstatligt samarbete och förutsätter
att alla länder deltar.
Demokrati och mänskliga rättigheter
SSU Stockholm ser att de mänskliga rättigheterna inte är något värda om man inte ser
orsakerna till att dessa ej uppfyllts. De sociala, ekonomiska, kulturella och politiska
rättigheterna som alla människor har rätt till enligt deklarationen om de mänskliga
rättigheterna kan aldrig uppfyllas så länge kapital, resurser och makt inte är jämnt och
rättvist fördelade mellan alla människor, i alla länder. Vi är övertygade om att samhällen
endast kan utvecklas genom ett aktivt deltagande av alla dess medborgare och den
beslutande makten i varje land ska ligga i hela folkets händer.
Vi kräver av både stater och befrielse‐ och demokratirörelser att de har respekt för
demokrati och mänskliga rättigheter i sitt arbete. Kampen för fred och frihet bör, så
långt det är möjligt, föras med fredliga medel även om det ibland krävs väpnat
motstånd för att sätta press på regimer som inte tillåter demokratiskt arbete.
För att få ett slut på den olagliga ockupationen av Gaza, Västbanken och Östra
Jerusalem är det centralt att Sverige med omedelbar verkan stoppar all vapenhandel
med Israel, återkallar den svenska militärattachén från Israel och stoppar svensk
finansiering av forskning som ligger till grund för israelisk vapenindustri.
På många håll i världen förvägras folkgrupper och urbefolkningar sina grundläggande
rättigheter och vi stödjer dessa folk i deras kamp för sitt folks självständighet eller
självstyre. Vårt mål med flyktingpolitiken är en gränslös värld med fri in‐ och
utvandring. Då är orsakerna till människors emigration oviktig. Miljoner människor i
världen på flykt undan förföljelser, tortyr, krig, eller andra katastrofer. Vår viktigaste
uppgift är att förhindra att sådana flyktingsituationer överhuvudtaget uppstår.
För att komma till rätta med att smugglingen av människor omsätter stora pengar och
skapar stort mänskligt lidande anser vi att alla ska kunna söka asyl på ambassader eller
på något av EU:s konsulat runt om i världen.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Kampen för fria och demokratiska val globalt ska fortsätta.
• Vi kräver på sikt en gränslös värld.
• Sverige ska arbeta för att undanröja orsakerna till att människor tvingas på flykt
genom att föra en mer aktiv bistånds‐ och säkerhetspolitik.
• Sverige stoppar all vapenhandel med Israel, återkallar den svenska militärattachén
från Tel Aviv och stoppar svensk finansiering av forskning som ligger till grund för
israelisk vapenindustri.
Kvinnors rättigheter
Brist på jämställdhet kan aldrig ursäktas med hänvisning till religion, kultur eller
historia. Vi arbetar för att kvinnor ska ha samma rättigheter som män på alla områden i
hela världen. Genom att stödja kvinnor ekonomiskt och politiskt, och genom utbildning,
skapas en social trygghet och en ekonomisk utveckling som bidrar till att lösa många av
de problem som uppstått med svält, fattigdom och befolkningsökning. En viktig del i
utvecklingen är att både män och kvinnor har arbete. Målet full sysselsättning måste
råda i hela världen och kompletteras med en fungerande barnomsorg.
Sexuellt våld som vapen och krigsföring riktat mot kvinnor blir allt vanligare i väpnade
konflikter. Kvinnor tillhör den grupp som idag är överrepresenterade bland de
som faller offer för krig. I krigshärjade områden där människor och folkgrupper ställs
mot varandra sprids det sexuella våldet idag ifrån soldater till civila. Kvinnors situation
och utsatthet i krig måste belysas. Detta eskalerande förtryck och problem av
krigsföring måste bekämpas. Dessa kvinnors rätt till asyl bör ses över och stärkas.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Det svenska biståndet och utrikespolitiken ska i stor utsträckning ska riktas direkt till
kvinnor.
• Ökad sexualundervisning och preventivmedelsrådgivning ska ges, i första hand till
kvinnor, men även till män i mindre utvecklade länder.
• Risk för könsstympning ska utgöra en grund för asyl i Sverige.
• Sveriges utrikespolitik ska inriktas på att stoppa det globala förtrycket mot kvinnor.
• Rätten till fri abort ska gälla alla kvinnor i hela världen.
• Sverige ska ta emot och hjälpa kvinnor som vill göra abort i Sverige trots att det är
förbjudet i deras hemländer.
Kvinnor som befinner sig i konflikthärjade områden ska få stärkt asylrätt.
• Målet full sysselsättning måste råda i hela världen.
• Surrogatmödraskap ska förbjudas i Sverige.
• Sverige ska verka för att förbjuda surrogatmödraskap i hela världen.
En jämn fördelning av jordens resurser
SSU Stockholm vill se en ny världsordning där de ekonomiskt mer utvecklade länderna
visar solidaritet med världens fattiga länder. För att detta ska vara möjligt krävs
gemensamma överenskommelser om hur vi vill organisera både den globala ekonomin
och ländernas inbördes ordning. En rättvis handel är något alla vinner på i längden,
mindre utvecklade länderna vinner genom större möjligheter till ekonomisk utveckling
och mer utvecklade länderna vinner genom att social dumpning, miljödumpning och
liknande minskar.
En bärkraftig global ekonomi grundad på rättvis fördelning och ekologisk hushållning
kan inte skapas utan att de rika håller tillbaka sin konsumtion och lämnar utrymme åt
de fattiga att höja sin levnadsstandard. Idag dör miljontals människor i ekonomiskt
mindre utvecklade länder i olika epidemier som moderna mediciner antingen helt kan
bota eller åtminstone hämma. Orsaken är många gånger läkemedelsbolagens
kortsiktiga
vinstintressen. Vi vill därför se en översyn av patenträtten för att säkerställa fattigare
länders tillgång till medicin.
Tillväxt anses av många vara måttet på ekonomisk framgång och utveckling. BNP
(bruttonationalprodukten) kan dock mycket väl öka kraftigt utan att de svagaste
grupperna i samhället får det bättre eller att samhället som helhet utvecklas positivt.
BNP‐tillväxt är dessutom ett mått på konsumtion som kräver fortsatt överutnyttjande
av
jordens resurser. Därför måste BNP ersättas med ett mått som även tar hänsyn till
bland
annat social utveckling, arbetslöshet, läskunnighet och miljön.
Den skuldfälla som tynger många mindre ekonomiskt utvecklade måste åtgärdas. De
internationella utlåningsbankerna (framförallt Världsbanken) och den internationella
valutafonden (IMF) har kommit att styra utvecklingsländernas politik endast utifrån
nyliberala idéer och kortsiktiga planer som är bra för bankerna för att säkerställa
återbetalning från fattiga länder, detta är oacceptabelt. Sverige ska arbeta politiskt för
att skapa ekonomiska världsorganisationer där syftet är att minska klassklyftorna i
världen och att skapa ett ekonomiskt välstånd åt alla. Det finns flera sätt att kontrollera
de internationella kapitalströmmarna, till exempel en internationell skatt på
valutarörelser och anmälningsplikt vid stora valutarörelser.
Sverige bör ta initiativ till att rösträtten i de internationella ekonomiska institutionerna
ska bygga på principen om ett land ‐ en röst, alternativt att ett land har mer inflytande
ju större befolkningen är. Ett lands ekonomiska storlek får inte avgöra hur mycket
inflytande man har.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Resurserna i världen ska fördelas jämlikt.
• Frihandel ska erkännas som en viktig del av den internationella handeln, men ska ske
under rättvisa förutsättningar.
• Sverige tar avstånd från alla former av investeringsskydd som syftar till att skydda
företags intressen.
• Att Sverige aktivt motverkar och tar avstånd från ett införande av TTIP.
• De mindre utvecklade länderna ska tillåtas skydda sina hemmamarknader under ett
uppbyggnadsskede.
• Sverige ska ta initiativ i FN för att avskrivningar ska ske av lån från ekonomiskt rika
länder till skuldtyngda ekonomiskt fattiga länder.
• FN:s utarbetade mått ska användas snarare än BNP för att mäta välfärd och välstånd.
• IMF som är underordnat FN ska underordnas FN‐stadgarna och demokratiseras.
• Avskrivningar ska ske av lån från ekonomiskt rika länder till skuldtyngda ekonomiskt
fattiga länder.
• En internationell skatt (Tobinskatt) på valutatransaktioner ska införas och fördelas
efter en rättvis omfördelningspolitik.
• Privata företags uppköp av naturresurser i tredje världen ska förbjudas.
Bistånd
Biståndet ska inte bara lindra fattigdomen, den ska undanröja dess orsaker. Vi kräver av
alla mer utvecklade länder att de höjer sitt bistånd till den målsättning FN har stadgat
på
en procent av BNI (bruttonationalindex) eller mer. Vi säger nej till villkorade bistånd
som tvingar mindre utvecklade länder att köpa material och teknologi från givarlandet.
Det är viktigt med åtgärder för att bidra till att bygga upp fungerande institutioner och
regelverk. Att främja demokratin på landets egna villkor blir därför ett viktigt mål för
biståndet. Vi menar att bistånd måste bedrivas utifrån mottagarlandets villkor och
förutsättningar. En väl fungerande form av bistånd är att de rika länderna ökar sin
import från de fattiga länderna. Samtidigt är transporterna över världen ett stort
klimatproblem och det är nödvändigt att så mycket som möjligt närproduceras. För att
inte hämma utvecklingen i världen får rika länder aldrig subventionera produktion av
varor som kan produceras i ekonomiskt fattiga länder.
I dagsläget går 1% av Sveriges BNP till bistånd, vilket bör höjas till 2%.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Nivån på det svenska biståndet ska omedelbart höjas till två procent av BNI.
• Sverige arbetar för att de rika länderna höjer sitt bistånd till en procent av BNI.
• Det svenska biståndet ska utgå från deklarationen om de mänskliga rättigheterna
samt demokratiska värderingar.
• Den övergripande principen för svenskt bistånd ska vara hjälp till självhjälp.
• Industrialiserade länder ska i så stor utsträckning som möjligt importera varor från
utvecklingsländer.
• Att regeringen inför 2%‐målet.
• Att biståndsreglerna skärps.
Befolkningsökning
I en värld med snedfördelade resurser är befolkningstillväxten ett stort problem. För
att skapa en hållbar befolkningsökning måste man bekämpa fattigdomen och öka
utbildningsnivån (se vidare i miljöavsnittet). De internationella offentliga institutioner
som har ett starkt inflytande över politiken i dagens fattiga länder bör verka för att
uppmuntra
länderna
att
satsa
på
utbildning,
sjukvård,
äldreomsorg
och
landsbygdsutveckling.
Kampen för en hållbar befolkningsutveckling får aldrig inbegripa tvång eller sanktioner
riktade mot människor, som t.ex. i exempel Kina.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• De internationella institutionerna ska ta ansvar för att alla länder satsar utbildning,
sjukvård och landsbygdsutveckling.
• En mer sund befolkningsökning ska eftersträvas genom ökad välfärd och satsningar på
ökad jämställdhet och kunskap.
Dustin Zojaji 2016-12-20 00:02
Kommentar [2]: Ändring, se C2 (attsats
1)
• Tillgången på preventivmedel (och då i synnerhet kondomer) ska öka i
utvecklingsländer.
Förenta nationerna
SSU Stockholm ser FN som det, i brist på andra tillräckligt starka organ, bästa verktyg
vi har idag för att skapa och bibehålla världens fred. Men FN är långt ifrån perfekt, utan
måste reformeras. Vetorätten i FN organ måste omedelbart avskaffas till förmån för
demokratiska omröstningar.
Det är de enskilda länderna i världen som bär huvudansvaret för världens flyktingar. De
ska ställa upp med ekonomiska resurser och ge flyktingarna det skydd som de har rätt
till. I de fall som de enskilda länderna inte tar detta ansvar är det nödvändigt att FN
istället kliver in och gör det. FN är också ansvariga för att samordna medlemsländernas
insatser och för att leda arbetet med att finna långsiktiga lösningar för dem som har
tvingats på flykt. FN: s flyktingkommission , UNHCR, måste också få större
befogenheter att se till att de utdelade flyktingkvoterna efterföljs.
FN bör inrätta ett ekonomiskt, socialt och miljöpolitiskt säkerhetsråd för att samordna
olika aktörer och lägga grunden för en rättvis handel samt för att samordna olika
sociala rörelser och ge dem en tydligare roll i FN:s arbete. Vi tycker att alla
fredsbevarande insatser ska ske inom ramen för FN.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Enskilda länders vetorätt inom FN ska avskaffas.
• FN:s flyktingkvoter ska utökas för att kunna täcka de behov som finns.
• UNHCR ska få befogenheter att tillse att flyktingkvoterna efterföljs.
• FN ska instifta ett globalt ekonomiskt, socialt och miljöpolitiskt säkerhetsråd.
• Sverige ska utöka sina internationella insatser inom ramen för FN.
Europeiska unionen
SSU Stockholm ser EU som en i grunden odemokratisk organisation byggd på nyliberala
ideal där den fria marknaden är överordnad alla andra principer.
Dustin Zojaji 2016-12-20 00:04
Kommentar [3]: Stycket efter denna
mening borttaget i enighet med motion C6
(attsats 2)
Omfattande förändringar av EU:s konstitution som förändrar unionens funktion och
demokrati bör avgöras i nationella folkomröstningar. Vi vill att Europaparlamentet ska
avskaffas. Ministerrådet ska fatta beslut i frågor som ska avgöras på EU‐nivå. Samtliga
länder ska ha vetorätt.
Vi vill att offentligheten i EU ska öka och att ett meddelarskydd inrättas, sekretess
måste
bli undantag. Det är också viktigt att EU:s politiskt tyngsta organ, Europeiska rådet,
som
fattar beslut om nya fördrag omgående blir ett i realiteten öppet organ. Ett sätt att
stärka den folkliga insynen är att inrätta ett konstitutionsutskott i EU‐parlamentet som
kan granska hur makten används. Strikta bestämmelser ska tvinga lobbyister att öppet
redovisa såväl uppdragsgivare som finansiär.
Boende inom EU ska ges lika rättigheter. Fortfarande finns stora delar av Europas
befolkning utanför EU. EU bör närma sig den delen av Europa för att på lång sikt kunna
trygga säkerhet och stabilitet i hela regionen. EU måste vara öppet för alla Europas
stater och stater i Europas närhet som önskar delta och som respekterar de mänskliga
rättigheterna. Många av ansökarländerna behöver ekonomiskt stöd för att klara de krav
EU ställer på inträdet. Detta stöd ska innefatta ett alleuropeiskt frihandelsavtal,
miljöbistånd, och tekniskt bistånd till olika miljöprojekt. Allt stöd som ansökarländerna
får måste vara utformat efter deras förhållanden.
I vår vision om Europa finns inga passkontroller eller nationsgränser som hindrar mötet
mellan människor. Den flyktingkontroll som lyftes in i Amsterdamfördraget i och med
Schengenavtalet vill vi omedelbart skrota till förmån av en rättvis, öppen och generös
flyktingpolitik. De människor som befinner sig i ett EU land men saknar ett
medborgarskap i en stat ska ges möjlighet till ett medborgarskap i ett av EU‐länderna.
Vi
är motståndare till Stockholmsprogrammet. Detta program godkänner en högre grad
registrering och övervakning av EUs medborgare. Enligt SSU Stockholm syftar detta
program främst till att legitimera hetsjakten på människor som inte är medborgare i ett
EU land. Det måste bli ett omedelbart stopp på denna inhumana behandling av
människor som kommer till EU. Frontex är en institution som tar livet av människor
som
söker ett bättre liv. Sverige måste kräva att Frontex reformeras och till dess sluta
stödja
institutionen.
Det är demokratin som ska sätta spelreglerna for marknaden, inte tvärtom. I denna
strävan är EMU ett steg i fel riktning. I EMU grundlagsfäst en nyliberal ekonomisk
ordning där inflationsbekämpning går före arbetslöshetsbekämpning, där
penningpolitiken undandras all demokratisk kontroll och där kapitalet flödar fritt över
gränserna. EMU är odemokratiskt redan i konstruktionen. Vi är inte emot
valutaunioner om de sker i bra valutaområden och med en acceptabel demokrati, tvärt
om kan det vara ett sätt att minska valutahandeln. EU är förmodligen ett för stort
område för en fungerande valutaunion, så länge världsordningen är kapitalistisk är det
viktigt att Sverige har en självständig finans‐ och penningpolitik för att undvika allt för
djupa lågkonjunkturer som alltid drabbar de fattiga svårast.
EU ska i internationella organ som till exempel WTO verka för att tredje världens
intressen får ett större genomslag. EU ska inte skriva handelsavtal med länder som
grovt
kränker de mänskliga rättigheterna som Turkiet, Marocko och Israel, i de fall sådana
handelsavtal finns ska de suspenderas. Viktigt är också att EU tar bort sina tullmurar
gentemot andra länder. Arbete åt alla är en förutsättning för välfärden och en
socialdemokratisk målsättning i såväl Sverige som EU.
Målet för att uppnå full sysselsättning i EU är en av de främsta uppgifterna i EU.
Medlemskapet i den Europeiska unionen ställer svensk fackföreningsrörelse inför en ny
stor uppgift. Den europeiska arbetsmarknaden kräver tydliga regler gällande
arbetsmiljö, lönesättning och övrig arbetsrätt. Vi menar att svensk fackföreningsrörelse
måste arbeta tillsammans med de europeiska fackföreningarna för att skapa rättvisa
villkor på den europeiska arbetsmarknaden. Den nordiska traditionen med
avtalslösningar på arbetsmarknaden måste dessutom erkännas och förstärkas. Det
lands
kollektivavtal där arbetet utförs är det som ska gälla för gästarbetare. Om inte rätten
till
vår svenska modell med krav på kollektivavtal säkras, utan undantag, ska Sverige lämna
EU.
Den internationella brottsligheten och narkotikahandeln måste mötas av ett förstärkt
polisiärt samarbete inom EU och ett politiskt arbete mot de liberaliseringstendenser
som finns inom Europa på synen på narkotika. En mindre liberal syn på prostitution i
väst och bekämpning av fattigdomen i öst är avgörande för ett stopp av slavhandel, så
kallad trafficking. I sitt arbete mot organiserad brottslighet ska polisen se detta som sin
mest prioriterade fråga.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• EU ska användas för att styra utvecklingen för ett demokratiskt socialistiskt Europa,
som en motvikt till marknadskrafterna.
• En utträdesparagraf ska inskrivas i EG‐rätten.
• Vi verkar för ett nej till EU:s nya grundlag.
• Europaparlamentet ska avskaffas.
• EU ska ha en stark offentlighetsprincip och ett starkt meddelarskydd.
• Kommersiell lobbyverksamheten måste regleras och synliggöras.
• Sverige ska inte vara med i Schengen.
• EU ska arbeta för full sysselsättning.
Dustin Zojaji 2016-12-20 00:06
Kommentar [4]: Två punkter under
denna strukna i enighet med C6 (attsats 1)
• Gemensamma regler ska finnas mot etnisk och könsrelaterad diskriminering.
• Fackliga organisationer ska kunna ta fram koncernfackliga avtal på europanivå.
• Rätten att vidta övernationella strids och sympatiåtgärder ska garanteras.
• Vi motsätter oss alla direktiv som syftar till ett försvagande av arbetsrätten.
• Det lands kollektivavtal där arbetet utförs ska gälla för gästarbetare.
• EU ska arbeta hårdare för att motverka trafficking.
• Sverige ansöker och verkar för ett fullständigt och omedelbart utträde ur den
Europeiska unionen
Frihet för människor
SSU Stockholm ser rätten att organisera sig fackligt är den viktigaste åtgärden för att
kunna angripa hur de multinationella företagen på många håll i världen hänsynslöst
utnyttjar människor i sin strävan efter vinstmaximering. Vi bör stödja strävanden som
syftar till att bygga upp fungerande fackföreningar i alla länder. Det är viktigt att
fackföreningarna är fria och varken är starkt knutna till regimer eller till de företag de
ska vara en motpol till. Det finns problem i många länder där den fackliga kampen
Dustin Zojaji 2016-12-20 00:07
Kommentar [5]: Denna punkt tillades i
enighet med C7 (attsats 2)
förhindras av att det är andra intressen än medlemmarnas som styr organisationen.
För att säkerställa att fria fackföreningar ges möjlighet att organisera arbetare i alla
världens länder måste ILO ges rätt att införa sanktioner mot länder som bryter
mot dess konventioner och rekommendationer.
Barnarbete får inte förekomma någonstans i världen. Barn under 15 år ska aldrig
behöva förvärvsarbeta för att försörja sig eller bidra till sin familjs försörjning. Barn ska
alltid ges reella rättigheter att gå i skolan och ska tillåtas att vara barn.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Vi ska stödja strävanden att bygga upp fria fackföreningar i alla länder.
• Barnarbete får inte förekomma någonstans i världen.
Folkförsvar
För att tanken om ett folkförsvar ska bestå är det viktigt att så många människor som
möjligt på ett eller annat sätt deltar i landets totalförsvar. Vi anser att Sverige borde
införa en allmän mönstrings‐ och totalförsvarsplikt för både män och kvinnor. För att
möjliggöra detta måste kvinnors situation inom försvaret radikalt förbättras. Vi tar
avstånd från tanken på ett frivilligförsvar eller ett yrkesförsvar då det leder till ett
försvar som står vid sidan av resten av samhället.
Sverige borde inte behöva något militärt försvar. Vi ska dock ha ett insatsförsvar som
på
uppdrag av FN kan skickas utomlands. Under utbildningen ska man kunna få en
grundutbildning för att kunna arbeta i förband och lösa olika militära och civila hot och
påfrestningar. Det ska vara möjligt att genomföra utbildningen helt vapenfritt. Vid
avslutad utbildning ska utbildningsintyg utfärdas.
Den svenska krisberedskapen, både på hemmaplan och utomlands, måste förbättras. Vi
tror att detta görs bäst genom en utveckling av civilplikten. Vi på att införa civila
insatsstyrkor som snabbt kan vara på plats med hjälp vid katastrofer, både här hemma
som var som helst i världen.
Då Sverige inte är ett krigförande land ska vi inte heller tjäna pengar på att exportera
vapen. Den svenska vapenexporten ska därför förbjudas.
Sveriges säkerhet är starkt påverkad av Europas säkerhet. Nyckeln till Europas säkerhet
ligger enligt vår mening i en demokratisk utveckling i de forna öststaterna. Ryssland
måste aktivt delta för att skapa långsiktig säkerhet och stabilitet på vår kontinent. Vi
motsätter oss att det utvecklas ”battlegroups” inom EU men är övertygade om att EUs
säkerhetspolitiska roll kommer att växa, vilket förutsätter att EU fortsätter att utvidgas
med de forna öststaterna och på sikt även med Ryssland. Sverige ska även i
fortsättningen hålla sig utanför alla militära allianser. Sverige ska även aktivt arbeta för
att de militära allianser som finns avskaffas.
SSU Stockholm tar kampen mot imperialismen. NATOs och dess överhuvud USAs
krigsföring genom historien och fortsatt idag är ett brott mot folkrätten. Den tvingar
människor att flytta från sina hem och gå in i flykt. Miljontals liv förstörs för alltid. SSU
Stockholm kommer alltid vara en motståndare mot denna imperialism och därmed mot
ett NATO‐medlemskap. Vi tycker även att NATO på sikt borde upplösas.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Allmän mönstrings‐ och totalförsvarsplikt ska införas för både män och kvinnor.
• Sveriges militära försvar ska på sikt avvecklas.
• Det civila meritvärdet måste ökas så att det känns lönt att göra lumpen.
• Den svenska vapenexporten ska förbjudas.
• Inget medlemsland i EU ska kunna tvingas att genomföra militära insatser.
• Sverige ska arbeta aktivt för att NATO och andra militära allianser avvecklas.
• Sverige ska vara alliansfritt i fredstid med syftande på neutralitet i krigstid.
• Yrkesförsvaret ska avskaffas omgående.
Arbete
Arbete åt alla
Arbete åt alla är en av socialdemokratins viktigaste politiska målsättningar. Full
sysselsättning är den främsta förutsättningen för en ökad ekonomisk jämlikhet.
Inkomstojämlikheterna blir allt större mellan de som arbetar och de som är arbetslösa.
Först när alla har en inkomst finns förutsättningarna för en långtgående utjämning av
de ekonomiska klyftorna i samhället. Full sysselsättning och en stark arbetsrätt är
förutsättningen för att en effektiv solidarisk lönepolitik ska kunna föras. Även
samhällsekonomiskt innebär varje arbetslös en förlustpost. Arbetslösheten motsvaras
inte bara av en kostnad i statsbudgeten, utan även av ett produktionsfall. Ju färre som
arbetar, desto mindre produceras rimligtvis. Varje steg mot full sysselsättning är
sålunda en stor samhällsekonomisk vinst. Ekonomisk tillväxt skapas genom arbete.
Den fulla sysselsättningen är också löntagarkollektivets starkaste vapen i kampen för
högre löner, bättre arbetsvillkor, sociala reformer och en demokratisering av
arbetslivet.
I tider av arbetslöshet ökar arbetsköparens möjligheter att sätta press på de anställda
och deras organisationer. Med en stor grupp arbetssökande i ryggen kan arbetsköparen
spela ut löntagarna mot varandra. Vid full sysselsättning är rollerna ombytta och
arbetsköparens beroende av de anställdas acceptans ökar.
Den fulla sysselsättningen kan inte uppnås och behållas i en ekonomi som inte har
sysselsättningen som huvudmål. En alltför hög inflation hotar förutsättningarna för
välfärden, fördelningspolitiken och på sikt sysselsättningen. Konkurrenskraften riskerar
att urholkas och därmed välfärdens bas. Detta måste socialdemokratin motarbeta, men
vi får inte göra inflationsbekämpning till den ekonomiska politikens främsta mål. Målet
ska vara full sysselsättning.
Samhället ska driva en aktiv finanspolitik som syftar till att utjämna
konjunktursvängningar. Detta innebär att staten, kommunerna och landstingen i sina
budgetar inte ska sträva efter ett nollresultat varje år, utan i stället utjämnar
konjunktursvängningar genom att under lågkonjunktur satsa extra på offentliga
investeringar och i högkonjunktur strama åt ekonomin.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Kampen för full sysselsättning är den viktigaste politiska frågan för socialdemokratin i
dagens Sverige.
• Alla människor har lika rätt till arbete.
• Inflationsmålet är underordnat målet om full sysselsättning.
• Arbete åt alla ska vara det övergripande målet för den ekonomiska politiken.
• Skattepolitiken ska stimulera till arbete och investeringar.
• Den ekonomiska politiken ska vara konjunkturutjämnande och inriktas på att
upprätthålla en långsiktigt hög efterfrågan.
• Penningpolitiken ska användas i kampen mot arbetslösheten.
• Sverige behöver en keynesiansk politik, som stimulerar i lågkonjunktur och stramar åt
i högkonjunktur.
• Samhället ska genom en aktiv finanspolitik motverka arbetslöshet.
• Vi verkar för att ta tillbaka riksbanken under demokratisk kontroll.
• Vi verkar för att ta tillbaka ränteinstrumentet under politisk kontroll.
• En trappstegsmodell för A‐kassan ska införas, där de 20 % med den lägsta inkomsten
får 100 % av sin lön som arbetslöshetsersättning och där ersättningen faller med 5 %
per 20 % ‐intervall av befolkningen ens inkomst faller inom.
En jämställd arbetsmarknad
Genussystemet medverkar till att män och kvinnor väljer olika yrken. Detta har fått till
följd att det råder en stor könssegregation på den svenska arbetsmarknaden. Män
producerar medan kvinnor generellt sysslar med reproduktivt arbete såsom vård och
omsorg. Det är också betydligt fler män än kvinnor som är chefer i alla sektorer, liksom
kvinnor generellt sett har de mest monotona och okvalificerade arbetsuppgifterna.
Denna segregation grundar sig i det maktförhållande mellan könen som råder i
samhället. Förutom den könsvisa uppdelningen i förvärvsarbetet råder även en ojämlik
arbetsdelning mellan lönearbete och oavlönat hemarbete som måste brytas. Kvinnors
underordning på arbetsmarknaden syns bland annat genom att kvinnodominerade
yrken har lägre status och lön än manligt dominerade yrken. Skolan ska på ett mer
aktivt
sätt uppmuntra till könsmässigt icketraditionella yrkesval.
Ett annat sätt att bryta segregationen på arbetsmarknaden är positiv särbehandling. Vi
anser att det underrepresenterade könet ska få förtur vid anställningar, förutsatt att
kvalifikationerna i övrigt är likvärdiga. Det handlar inte om att låta kön gå före
kompetens, utan att verka för en jämställd arbetsmarknad och en solidarisk
lönebildning. Kvinnor återfinns mer sällan än män på ledande positioner. Det
grundar sig i genussystemet som skapar sociala kön, som leder till att det existerar
föreställningar om att män i större utsträckning än kvinnor innehar de goda
ledaregenskaper som en chef förväntas ha. Belägg för dessa föreställningar saknas och
i
praktiken innebär det att vi idag kvoterar in män i ledande positioner. Positiv
särbehandling ska även tillämpas vid tillsättandet av chefstjänster.
Genom att kvinnors arbeten finns på hemmamarknaden är kvinnor fortfarande
ekonomiskt beroende av män, även om beroendet i dag är mer kollektivt än
individuellt.
Den könssegregerade arbetsmarknaden gör att det är kvinnors arbeten som ständigt är
hotade: ett exempel är neddragningar i den offentliga sektorn. Många har ofrivilliga
deltidsarbeten, därför måste heltid bli en rättighet och deltid en möjlighet.
Samtidigt som neddragningarna bidragit till att arbetslösheten bland kvinnor ökat mer
än hos män, har de flesta arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktats in på att ge
sysselsättning åt de manligt dominerade yrkesgrupperna. Bakom detta vilar ofta en
föreställning om män som familjeförsörjare och att de därför är i större behov av
arbete
än kvinnor. Arbetsmarknadspolitiken måste sluta missgynna kvinnor. Den ofta dolda
arbetslösheten bland deltidsanställda kvinnor får inte heller glömmas bort i
arbetsmarknadspolitiken.
I dag finns det en lag som säger att alla företag med tio eller fler anställda ska ha en
jämställdhetsplan, där jämställdhetens aktuella läge finns presenterad och där en
framtida plan för att förbättra företagets jämställdhet på längre sikt finns beskriven. .
Denna plan ska förnyas årligen. Jämställdhetsplanen måste också brytas ned på den
lokala arbetsplatsen för att kunna ha inverkan i det dagliga arbetslivet, men även
kompletteras med en löneanalys efter varje löneförhandling. I dag finns
jämställdhetsplaner på knappt hälften av de arbetsplatser som är ålagda att inneha en
sådan. För att dessa ska bli en självklarhet för företagen menar vi att den ska skickas till
AMV (arbetsmiljöverket) vid varje årsskifte.
Kvinnor diskrimineras eftersom kvinnor föder barn och därefter antas ta huvudansvar
för barn. Det ska vara förbjudet att under en anställningsintervju kräva att kvinnan
skriver under ett babykontrakt samt förbjudet att fråga om den arbetssökande kvinnan
planerar att bli gravid. Vi anser att en individualisering av föräldraförsäkringen den
enda vägen för att barn ska få tillgång till alla sina föräldrar och för att skapa ett
jämställt uttag av föräldraledigheten. Att individualisera föräldraförsäkringen är ett sätt
att göra kvinnor mer attraktiva på arbetsmarknaden. Idag vet arbetsköpare att om de
anställer en ung kvinna är det troligt att hon kommer att vara föräldraledig en längre
tid
än vad en man skulle vara. Kvinnors möjlighet till pensionssparande och befordringar
försämras också när hon är hemma med barn längre än en man.
Idag
är
en
av
de
mest
utestängande
företeelserna
på
arbetsmarknaden
bemanningsföretagen. Både unga och invandrare “stängs in” i långvariga “anställningar”
hos bemanningsföretag. Bemanningsproblematiken innebär att människor kan arbeta
heltid på samma arbetsplats, utan att få fast anställning med alla rättigheter och
privilegier
det
innebär.
Historiskt
så
har
arbetarrörelse
varit
emot
bemanningsföretagen och sett dem som strejkbrytarförmedlingar. Vi har i inte
övergett denna ståndpunkt, och ser hur bemanningsföretagen har en splittrande effekt
på de solidariska kollektiv som arbetarklassen bygger upp ute på arbetsplatserna.
Bemanningsproblematiken är därför en av vår tids största arbetsmarknadsfrågor, både
för dess utestängande av stora grupper unga och invandrare, samt för dess splittrande
verkan på arbetarklassen , där arbetare sätts emot arbetare.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Skolan och samhället i övrigt ska uppmuntra till könsmässigt icketraditionella yrkesval
och utbildningar.
• Det underrepresenterade könet ska positivt särbehandlas vid anställningar.
• Vid tillsättandet av högre chefstjänster ska det underrepresenterade könet positivt
särbehandlas.
• Arbetsmarknadspolitiken får inte missgynna kvinnor.
• Lönerna för kvinnor och män inom samma yrkesgrupp ska vara lika.
•
Löneskillnaderna
mellan
manligt
och
kvinnligt
dominerade
sektorer
av
arbetsmarknaden ska försvinna.
• Bemanningsföretag ska förbjudas.
•
Reglerna
för
lönekartläggning
i
diskrimineringslagarna
bör
skärpas.
Lönekartläggningar ska krävas från arbetsköpare minst en gång per år.
• I bolagsstyrelser ska jämn könsfördelning uppnås genom kvotering så det aldrig finns
färre än 40 procent av ett kön i styrelsen.
• En individualiserad föräldrarförsäkring skall införas.
En arbetsmarknad för alla
Problematiken med diskriminering växer på dagens hårda arbetsmarknad. I tider av
arbetslöshet ökar arbetsköparens makt och möjlighet att selektera bland horder av
arbetssökande. Systematiskt har människor med invandrarbakgrund, människor med
funktionsvariationer, människor som har från normen avvikande sexualitet, psykiska
eller fysiska handikapp eller äldre valts bort. Detta är inte förenligt med principen om
alla människors lika värde.
Människor med funktionsvariationer har ofta svårt att ta sig in på den svenska
arbetsmarknaden, inte minst i tider med hög arbetslöshet. Det beror oftast på
fördomar
och att arbetsplatserna inte är tillgängliga för dem. Det är ett gemensamt ansvar för
fackföreningsrörelsen och samhället att ställa krav på näringslivet att det finns
möjligheter till goda arbeten tillgängliga för människor med funktionsvariationer.
Systemet med lönebidrag för människor med funktionsvariationer måste byggas ut
utan
att konkurrera med de avtalsenliga lönerna. Människor med funktionsvariationer får
inte bli billig arbetskraft.
Samhällets syn på människor med från normen avvikande sexuell läggning är intolerant
och detta blir tydligt i arbetslivet. Många kränks och mobbas av sina kollegor.
Framförallt gör sig detta gällande på mansdominerande arbetsplatser där en intolerant
manlighetskultur odlas fram. HBTQ+-kompetensen hos de anställda samt arbetsledare
och arbetsköpare måste öka. Det krävs också regler som fråntar arbetsköparen rätt att
ställa integritetskränkande frågor vid anställningsintervjuer.
Det är oacceptabelt att äldre människor sorteras ut från arbetsmarknaden på grund av
ett allt för högt uppskruvat arbetstempo. Äldre människor i LO- yrken har också svårt
att byta arbete då utbytbarheten i dessa yrken ofta är hög och arbetsköpare väljer att
anställa yngre, billigare arbetskraft.
Åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden i dessa yrken ofta är hög och arbetsköpare
väljer
att
anställa
yngre,
billigare
arbetskraft.
Åldersdiskrimineringen
på
arbetsmarknaden måste brytas. Som ett led att bryta diskriminering och
fördomsbildning i arbetslivet anser vi att det borde upprättas en typ av
antidiskrimineringsplaner. Dessa planer kan innehålla strategier för att bryta fördomar
och förhindra diskriminering. Planerna upprättas av central arbetsköpare och anpassas
på lokal nivå och liksom jämställdhetsplanerna förnya de årligen. Planerna kan också
innehålla utbildningsstrategier kring diskrimineringslagstiftning och värderingsgrunder.
Ett långsiktigt folkbildningsarbete mot rasism och intolerans måste också kontinuerligt
föras i arbetslivet för att bryta diskrimineringen.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Invandrare ska få lättare att validera sina utbildningar i ett tidigare skede än i nuläget.
• Samhällets resurser till lönebidrag ska ökas.
• Antidiskrimineringsplaner ska upprättas på samtliga arbetsplatser.
• Diskrimineringslagstiftningen måste utvecklas så att kränkande handlingar vid
anställningsintervjuer kan åberopas.
Utbildning och forskning för framtidens arbetsmarknad
Dagens och framtidens arbetsmarknad kräver att man ständigt lär sig nya saker. Det är
därför viktigt att satsa på utbildning. Det behövs ett gott samarbete och utbyte mellan
utbildningsväsendet, näringslivet och samhället i övrigt. Forsknings och
utvecklingsarbete är av strategisk betydelse för att skapa nya jobb. De företag som inte
hänger med i den tekniska utvecklingen slås snabbt ut i den allt hårdare internationella
konkurrensen. Även samverkan mellan olika forskningsmiljöer i samhället måste utökas
och förbättras.
Särskilt vill vi betona vikten av tvärvetenskaplig forskning och ett utökat samarbete
mellan universitet, högskolor, folkhögskolor och näringslivet inom miljöområdet.
Särskilt viktigt är det att de som sedan tidigare inte haft tillgång till utbildning får
möjlighet att vidareutbilda sig. Många som blivit av med jobbet under lågkonjunkturen
har svårt att komma tillbaka då de saknar den utbildning som efterfrågas på
arbetsmarknaden. Genom utbildning kan man ge dessa en ny chans i arbetslivet.
Som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd ska kompetensförhöjande studier ses som
primärt. Vi tycker det är viktigt att antalet platser på de olika utbildningarna speglar
dagens och framtidens behov av arbetskraft. Risken är annars att människor
blir arbetslösa i onödan då det finns för många som har en viss utbildning när det på
arbetsmarknaden efterfrågas en annan. Detta kan lösas genom ett aktivare samarbete
mellan arbetsmarknadens parter och skolan.
Forskning kring arbetslivet är viktigt för att skapa underlag för politiska beslut, därför
kräver vi att arbetslivsinstitutet återinförs.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• En hög kunskapsnivå är strategiskt viktig i kampen för full sysselsättning.
• Ytterligare satsningar måste göras på forskning och utveckling.
• Gymnasieskolorna, högskolorna och universitetens samverkan med näringslivet ska
utvecklas och premieras.
• Företagen ska uppmuntras att satsa på innovationer.
• Den största delen av nya utbildningsresurser ska gå till dem som sedan tidigare har
lägst utbildning.
• Antalet platser på utbildningarna ska spegla dagens och framtidens behov av
arbetskraft.
• Fler åtgärdsprogram med syfte att öka kompetensen ska tillföras i perioder av
arbetslöshet.
• Arbetslivsinstitutet ska återinföras.
Grön näringspolitik Så bygger vi ett hållbart samhälle
Omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle kommer att skapa många nya jobb.
Att på detta sätt kombinera det kortsiktiga behovet, att lyfta oss ur arbetslösheten,
med
det långsiktigt nödvändiga, att skapa ett hållbart samhälle, är en enorm politisk
utmaning. Vi får inte acceptera att man ställer arbetstillfällen mot miljöhänsyn då en
god
miljöpolitik förutsätter att människor har arbete och att samhället har en hållbar
ekonomisk tillväxt.
Den snabba tekniska utvecklingen, särskilt inom informationsteknologin och
miljösektorn, visar redan i dag att miljöskydd och miljövänligare teknik är en
framtidsbransch med en mycket stor tillväxtpotential. Om Sverige blir ett
föregångsland
på miljöområdet genom att som första nation ställa om till ett hållbart samhälle ser vi
stora möjligheter till en framtida kunskapsexport på detta område. I framtiden kommer
det att finnas en världsomspännande efterfrågan på miljökunnande.
Genom riktade insatser, främst med ekonomiska styrmedel men även genom
lagstiftning, vill vi ställa om till en mer miljövänlig produktion. Vi tror inte på
skatteväxling, en växling mellan skatt på arbete, det vill säga arbetsgivaravgifter, och
skatt på exempelvis avgaser och utsläpp. Däremot vill vi genom avgifter och skatter
göra
det dyrt att förstöra miljön. Dessa avgifter ska sedan användas till att finansiera en aktiv
miljöpolitik. Vi kallar detta system för ”skattestyrning”. Denna politik ska dels bygga på
sanering av de miljöskador som redan uppkommit och dels på en gynnsam finansiering
för olika miljöinvesteringar. Eftersom detta leder till arbeten bör resurserna dessutom
förstärkas med medel som annars hade använts som arbetsmarknadsmedel.
Det finns ett behov av investeringar inom miljöområdet och det behöver tillföras mer
riskvilligt kapital. Staten måste genom en grön investeringsfond ställa kapital till
förfogande för de företag som vill investera i miljövänlig teknik. Kommuner och
fastighetsägare måste ställa om bostadsbeståndet så att det får ett nytt hållbart
VA‐system (vatten och avlopp) samt använder mindre energi. Energisystemen måste
ställas om och transporterna bli miljövänligare. Vi vill alltså få genomfört ett
miljonprogram för miljön för att skapa arbetstillfällen och bygga om Sverige till
bärkraft.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Staten ska skapa nya jobb genom att satsa på miljön och ställa om till ett hållbart
samhälle.
• Staten ska genom lagstiftning, stimulanser och avgifter gynna miljövänligt agerande.
•
Intäkterna
från
miljöavgifter
och
miljöskatter
ska
tillsammans
med
arbetsmarknadsmedel användas till att skapa miljövänliga jobb och investeringar.
• En grön solidarisk investeringsfond med riskvilligt kapital för miljöinvesteringar ska
inrättas.
Arbetsmarknadspolitik
En aktiv arbetsmarknadspolitik med en väl fungerande allmän arbetsförmedling är en
av grundpelarna i den socialdemokratiska strategin för full sysselsättning. Detta innebär
att man rustar den arbetslöse genom utbildning och träning för att kunna möta
arbetsmarknadens krav . Detta tjänar både individen och samhället på. En aktiv
arbetsmarknadspolitik i kombination med en hög a‐kassa är viktigt för att hålla priset på
arbete uppe, det vill säga motverka lönedumpning.
SSU Stockholm ser inte arbetsmarknadspolitik som något som bara ska stimulera
människor att söka arbeten på en efterfrågestyrd arbetsmarknad. Samhället ska också
ta en aktiv roll i att styra utbudet av arbetstillfällen. För att arbetsmarknadspolitiken ska
fylla en funktion måste det finnas arbeten att söka och politiken måste aktivt delta i
skapandet av arbetstillfällena.
Det viktigaste är att människor får arbete eller utbildning och därefter en övrig åtgärd.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör organiseras så att de inte konkurrerar med
vanligt lönearbete. Utbildning är en av de viktigaste delarna av
arbetsmarknadspolitiken. Många arbetslösa förblir arbetslösa för att deras utbildning
inte längre räcker till. Därför ska omskolning och vidareutbildning vara en prioriterad
arbetsmarknadspolitisk insats.
Många arbetslösa upplever i dag att de bara skickas runt mellan olika myndigheter och
åtgärder. Därför är det viktigt att politiken formas så att den enskilda sätts i centrum.
Rundgången ska ersättas av individuella utvecklingsplaner som syftar till att den
enskilda ska bli attraktiv på arbetsmarknaden. Utbildningsinsatser måste dock vara
efterfrågade av såväl de arbetssökande som arbetsmarknaden, vara relevanta och hålla
hög kvalitet. Ekonomi får inte vara ett hinder för den arbetssökande. Kommunerna
ska bära ansvaret för dessa utvecklingsplaner och åläggs att varje år redovisa resultatet
av sina insatser. De så kallade ”Jobbtorgen” är inte en sådan insats.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Arbetsmarknadspolitiken ska bygga på aktiva åtgärder som syftar till arbete.
• Varje arbetslös ska ha en individuell utvecklingsplan.
• Kommunerna ska varje år redovisa effekterna av de åtgärder de genomfört.
• Utbildning och omskolning ska vara en av de huvudsakliga uppgifterna för
arbetsmarknadspolitiken.
• Friår ska återigen införas med målsättningen att det nyttjas än mer än då det senast
fanns.
• En aktiv arbetsmarknadspolitik måste tillämpas för att bryta utanförskap bland
ungdomar.
• ”Jobbtorgen” ska avskaffas.
• Karensdagen i a‐kassan slopas.
Arbetslöshetsförsäkring
Arbetslöshetskassan, a kassan, är en försäkring vars främsta uppgift är att motverka
låglönekonkurens bland arbetslösa, en metod för löntagarkollektivet att hålla sina löner
uppe. Därför måste ersättningsnivåerna höjas till 90 % för 90 % av löntagarna, och all
karens vid uppsägning från arbetsköparen avskaffas. För att människor ska behålla
förtroendet för a‐kassan och känna att de får ut en arbetslöshetsersättning de kan leva
på är det även viktigt att taket i a‐kassan höjs rejält.
BYT DETTA TILL NYTT BESLUT OM A‐KASSAN
För de arbetslösa som saknar grundskole eller fullgod gymnasieutbildning ska
möjligheten finnas att läsa in detta samtidigt som man uppbär ersättning på a‐kassenivå.
Vi stödjer därför insatser liknande Kunskapslyftet. De första terminerna på högskolan
ska
också
kunna
finansieras
för
långtidsarbetslösa.
Utöver
a‐kassan
består
arbetslöshetsersättningen av delar som snarast är att betrakta som en del av
socialpolitiken. Ersättningen är så låg att den för många måste drygas ut med
socialbidrag.
Allt
fler
verkar
under
nya
former
på
arbetsmarknaden
och
tillsvidareanställning är inte längre den vanligaste anställningsformen bland ungdomar.
Detta ställer stora krav på a‐kassesystemet att inte stäga ute ungdomarna.
Intjäandereglerna måte däfö ädras. Vi tar avståd frå alla föslag som fösvåar ungdomars
inträde i a‐kassesystemet och frå en politik som öar skillnaderna mellan olika
ersätningsformer.
Alla som drabbas av eller riskerar att drabbas av arbetslöhet ska ha en trygghet äen om
arbetslöheten blir lågvarig. I en tid dådet ä mycket svåt att fåen ordinarie anstälning ä
det av stor vikt att arbetsmarknadspolitiska ågäder kan anvädas fö att kvalificera sig fö
en ny ersätningsperiod. Det ä viktigt att skapa fasta och lågvariga regler fö a‐kassan. En
viktig sak ä att antalet ersätningsperioder blir obegräsade. Det som kallas en bortre
parentes blir fööande fö väfädsstaten och bö inte finnas i den svenska
arbetslöhetsfösäringen. Vid en anstälning med avtalsenlig lö få arbetssäjaren en
inkomst som gö att han/hon inte drabbas lika håt ekonomiskt. Äen arbetslöa ska ha rät
att kunna planera sin fritid och måte ha rät att fåkäna sig riktigt lediga. Vi kräer däfö att
arbetslöa har rät till 25 dagars ledighet per arbetslöhetså med bibehålen a‐kassa.
Det ska inte löa sig fö arbetsköaren att byta frå en anstäld till en arbetslö
lötagare. Skillnaden mellan priset fö den anstälde och den arbetslöe måte vara lå.
Nämare bestät måte skillnaden i pris vara mindre ä det kostar fö arbetsköaren
att byta ut en anstäld mot en arbetslö, den såkallade utbyteskostnaden. Det handlar
om att skydda våt fackliga löte, vädet av våt kollektivavtal och vå löekartell.
•A‐kassan ska vara en omstälningsfösäring.
•Kvalifikationskraven i a‐kassan ska säkas.
•En trappstegsmodell fö A‐kassan ska inföas, dä de 20 % med den lästa inkomsten få
100 % av sin lö som arbetslöhetsersätning och dä ersätningen faller med 5 % per 20 % ‐
intervall av befolkningen ens inkomst faller inom.
•A‐kassan måte ge en hö ersätning till de arbetslöa fö att löenivårna inte ska anvädas
som ett instrument fö att bekäpa arbetslöheten.
•Ingen bortre parentes ska inföas i a‐kassan.
•Taket i a‐kassan ska höas rejät.
•Alla ska ha rät att läa in grundskola och gymnasium med ersätning påa‐kassenivå
•Lågtidsarbetslöa ska kunna böja läa påhöskolan med ersätning påa‐kassenivå
•Arbetslöa ska ha rät till 25 dagars ledighet per arbetslöhetså.
Demokrati i arbetet
Arbetet är en grundläggande förutsättning för att människor ska kunna leva ett
utvecklande och tillfredsställande liv. Dock är det också i arbetslivet som de mest
utmanande exemplen på demokratiska brister finns. Många människor vantrivs på sina
arbetsplatser. I stället för att vara en skapande och utvecklande process har arbetet
blivit ett tvång, en meningslös handling utförd mot betalning. Det dåliga arbetet
riskerar
att leda till minskat självförtroende och ett försämrat socialt liv.
Demokrati i arbetet innebär att den anställde ska ha rätt att på jämlika villkor delta i
såväl utförandet som planeringen och organiseringen av arbetet. Det kräver vidare en
arbetsorganisation som sätter den enskilda människan i centrum. Då vi inom
arbetarrörelsen har ett stort inflytande inom kommuner och landsting har vi ett ansvar
för att den offentliga sektorn ska vara ett föredöme som arbetsköpare.
Genom lagstiftning ska vi skapa en grund för att avtalsvägen lösa detaljerna i
demokratiseringsfrågan. Därför vill vi att medbestämmandelagen ändras så att
företagen upprättar demokratiseringsplaner. Demokratiseringsplanernas uppgift är att
beskriva hur företagen avser att ge de anställda delaktighet i planerings‐ och
organisationsfrågor
på
arbetsplatsen.
Vi
anser
också
att
lagen
om
styrelserepresentation
bör förändras så att löntagarnas representation i framför allt mindre företag kan
förbättras. Genom EU bör man även reglera hur man förbättrar inflytandet för de
anställda i de transnationella företagen.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Anställda ska planera och organisera sitt arbete.
• Anställda ska ha stort inflytande över arbetstid, semester och vidareutbildning.
• Arbetarrörelsen ska arbeta för att den offentliga sektorn blir ett föredöme som
arbetsköpare.
• Företagen ska upprätta demokratiseringsplaner.
• Anställda ska ha rätt att rösta fram hälften av platserna i bolagsstyrelsen.
• Vi verkar för att arbetarrörelsen blir ett föredöme som arbetsköpare.
• Anställda ska genom löntagarfonder på sikt överta ägandet av företagen där de
arbetar.
Lönepolitik
Lönespridningen är för stor i dagens samhälle. Människor som arbetar lika mycket får
sitt arbete värderat väldigt olika. Det tycker vi är fel. En minskad lönespridning, med
likvärdig lön för likvärdigt arbete, ska vara ett mål för lönepolitiken. Vi värnar om
kollektivavtalsmodellen där fackförbund och arbetsköparorganisationer centralt sluter
avtal om lönebildningen.
För att uppnå målet om lika lön för likvärdigt arbete krävs att ett modernt, rättvist och
jämställt arbetsvärderingssystem utvecklas. Det är oacceptabelt att det fortfarande
förekommer lönediskriminering på grund av kön. Därför måste lönerna inom de
kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden höjas.
Vi
vill
att
lönebildningen
avgörs
genom
avtal
på
central
nivå
mellan
huvudorganisationerna. Ingen individuell lönesättning ska tillåtas. Endast så kan man
trygga reallöneutvecklingen, rättvis fördelning och hålla inflationen i schack. Som LO's
ungdomsförbund är vi kritiska till att fackförbund väljer attha utrymme för individuell
lönesättning i kollektivavtalen.
Vi anser att LO tydligare måste bejaka den solidariska lönepolitiken, det vill säga det
system där högproduktiva branscher är normgivande för lönebildningen vilket leder till
att lågproduktiva företag slås ut. Samtidigt håller löntagarna i högproduktiva företag
tillbaka sina lönekrav för att inte glida ifrån de övriga löntagarna. Denna fackliga
strategi skapar sammanhållning i löntagarkollektivet samtidigt som endast företag som
har råd att betala rimliga löner överlever.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Principen om lika lön för likvärdigt arbete ska genomsyra lönepolitiken.
• Ingen lönediskriminering ska tillåtas.
• Lönenivån inom de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden ska höjas.
•
Lönebildningen
ska
avgöras
genom
samordnade
centrala
avtal
mellan
huvudorganisationerna.
• Kriterierna för lönesättningen ska avgöras genom avtal.
• Ingen individuell lönesättning ska tillåtas.
• LO ska bejaka den solidariska lönepolitiken.
Arbetsmiljö
Arbetsköparen har det huvudsakliga ansvaret för att garantera de anställda en god
arbetsmiljö. I det ligger både sådant som att tillhandahålla företagshälsovård och sådant
som att ta ansvaret för kostnader som uppkommer på grund av arbetsskador,
förtidspensionering och liknande. Det är viktigt att alla former av arbetsskador ger
samma rätt till ersättning, även förslitningsskador ska räknas som arbetsskador och
ersättas efter samma princip. Vi kan inte acceptera en lagstiftning som bygger på att
ansvaret ska ligga på den skadade arbetssäljaren. Bevisbördan ska istället ligga på
arbetsköparen.
Miljön på arbetsplatsen ska först och främst utgå från den anställda. Ett stort
arbetsmiljöproblem är de monotona arbetsuppgifterna många yrken präglas av.
Arbetsorganisationen måste utvecklas och ge mer utrymme för arbetsrotation och
andra
åtgärder som leder till en bättre arbetsmiljö. Arbetsköparen har även ansvar för
rehabilitering som leder till att arbetsskadade kan återgå till arbetsmarknaden. För
att följa upp att rehabilitering genomförs ska en rehabiliteringsplan upprättas inom 6
månader tillsammans med arbetsköpare, fackförening och försäkringskassa.
Många människor lider även av en dålig psykisk arbetsmiljö. Det kan bero på sexuella
trakasserier, mobbning eller arbetsplatsens organisatoriska förutsättningar. Naturligtvis
har arbetsköparen ansvaret för att hindra sådant. Vi har i dag en arbetsmarknad som
snabbt förändras. Det ökade inslaget av ny teknik medför såväl positiva som negativa
effekter på arbetsmiljön. Här behövs ökad forskning om effekten av nya
arbetsmetoder.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Arbetstagarna ska få en större makt över sin arbetsmiljö.
• Alla arbetsskador ska ersättas efter samma princip och ge samma rätt till ersättning.
• Arbetsmiljölagstiftningen ska förändras så att bevisbördan för arbetsskador inte ligger
på den enskilde arbetssäljaren utan på arbetsköparen.
• Alla anställda ska ha rätt till företagshälsovård.
Arbetsrätt
Arbetsrätten ska ge den anställda rättstrygghet och medverka till att utjämna
maktförhållanden på arbetsmarknaden. En av arbetsrättens viktigaste uppgifter är att
hindra godtycke från arbetsköparen. Det behövs till exempel klara och tydliga
turordningsregler vid uppsägning. Vi anser att turordningsreglerna ska vara utformade
enligt principen sist in först ut. . Därför bör undantagsregeln inom LAS tas bort för
företag med tio eller färre anställda. Reglerna om tidsbegränsade anställningar ska vara
ett effektivt hinder mot att arbetsköpare fyller permanenta arbetskraftsbehov med
tidsbegränsade anställningar.
Arbetstagarnas rättigheter måste stärkas och vidgas, då arbetsmarknaden förändras
och
tenderar att blir mer rörlig. För att inte arbetsrätten ska kännas stel för arbetsköpare
och arbetssäljare måste det finnas utrymme för flexibilitet. Denna flexibilitet
åstadkommer man genom att göra delar av arbetsrätten dispositiv. Då kan parterna
komma överens om villkoren i kollektivavtal. Vi anser alltså att flexibilitet på
arbetsmarknaden inte handlar om en svagare arbetsrätt utan dispositivitet genom
kollektivavtal.
Tillsvidareanställning ska utgöra den huvudsakliga anställningsformen. Vi ser dock att
andra anställningsformer blir allt vanligare. Ofta missbrukas möjligheterna till
visstidsanställningar och vikariat, något vi motsätter oss. Vi anser att om man arbetat i
12 månader hos samma arbetsköpare med olika sådana anställningsformer ska man ha
rätt till en fast anställning. Gymnasieskolan ska ha ett ansvar i att lära ut de fackliga
rättigheter man som arbetssäljare har, men också informera om anställningsvillkor och
arbetsskydd.
Uthyrningsföretagen ställer till problem då det finns företag som upptäckt att man kan
använda dessa för att slippa undan det arbetsgivaransvar som regleras i lag och avtal.
För att trygga de fackliga rättigheterna på dessa företag bör därför det fackliga vetot i
medbestämmandelagen (MBL) stärkas så att fackföreningen och arbetsköparen tvingas
komma överens om utsträckningen i entreprenadfrågor.
För tvister i frågor om arbetsrättens tolkning och tillämpning finns en särskild domstol
inrättad Arbetsdomstolen (AD). Syftet med en särskild domstol för arbetsrättsliga
tvister är framförallt den expertis som kan tillämpas. Det skulle förmodligen också ta
väldigt lång tid innan fallen prövas och utreds. En annan viktig del är att en AD‐dom
aldrig kan överklagas. Vi anser att AD ska finnas kvar även i framtiden. Vi tar starkt
avstånd från förslag som syftar till att förminska AD:s roll och handlingskraft. Denna
domstol är också demokratiskt riktigt då det finns klara och tydliga intressekonflikter i
samhället mellan arbete och kapital och dessa konflikter avspeglas enligt vår mening
även i rättsväsendet.
Vi har under de senaste åren sett hur företag i Sverige säger upp fackligt aktiva för att
sedan gå hela vägen genom lokal och centralförhandling upp till AD. När arbetsköparen
sedan förlorar i AD så åberopar man paragraf 39 i Lagen om anställningsskydd (LAS)
vilket innebär att man kan mot ett visst skadestånd beräknat i månadslöner kan ”köpa
ut” den uppsagda personen och frångå AD:s dom. Vi vill avskaffa paragraf 39 i LAS.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Lagstiftningen ska vara dispositiv genom kollektivavtal som slutits av central
organisation och inte i sin helhet.
• Rätten att bevilja undantag från Lagen om anställningsskydd återinförs till de centrala
fackliga organisationerna.
• Vetorätten vid MBL i entreprenadfrågor stärks.
• Arbetsrätten ska ge den enskilda rättstrygghet och medverka till att utjämna
maktförhållanden på arbetsmarknaden.
• Arbetsmarknaden ska få klara och tydliga spelregler att anpassa sig till.
• I första hand ska villkoren på arbetsmarknaden regleras genom kollektivavtal och i
andra hand genom lagstiftning.
• Tillsvidareanställning ska utgöra den huvudsakliga anställningsformen.
• Max tre månaders provanställning.
• Arbetsdomstolen behålls.
• Möjliga anställningsformer ska vara provanställning, vikariat och tillsvidareanställning.
• Arbetsköparen ska motivera varför tillfällig anställning upphör.
• Lagstiftning om automatisk tillsvidareanställning om arbetsköparen bryter mot
reglerna.
• LAS paragraf 39 avskaffas.
De arbetslösa
Idag finns det grupper på arbetsmarknaden som står helt eller delvis utan skydd av
arbetsrätten; arbetsrättslösa. Dessa är papperslösa, ungdomar och andra i tillfälliga
anställningar samt arbetare med f‐skattsedel. Näringslivet utnyttjar grupper med en
svag ställning på arbetsmarknaden.
Papperslösa har ingen legal rätt att vistas i Sverige. De kan därför inte heller vara
medlemmar i de flesta fackförbund och hindras därmed att driva sina frågor rättsligt,
varför papperslösa utnyttjas som svart arbetskraft för usla löner. Detta måste stoppas.
LO måste börja organisera papperslösa. Ungdomar som går från olika typer av vikariat,
projektanställningar och behovsanställningar hamnar utanför den trygghet som Lagen
om anställningsskydd (LAS) innebär. Detta gör också att ungdomar kan användas av
näringslivet för att en osäker grupp på arbetsmarknaden som tar arbeten till lägre löner
och till sämre villkor än andra arbetare.
Förutom att detta innebär svårigheter för de enskilda skadar detta löneutvecklingen i
stort. Dels måste lagstiftning tydligare begränsa möjligheten att anställa i osäkra
former, dels måste LO ta ungdomars intressen tillvara tydligare. Ett tvärfackligt LO
medlemskap bör kunna erbjudas då ungdomar går mellan tillfälliga jobb i olika
branscher.
Ett problem som växer är att arbetsköpare i vissa branscher lurar anställda att starta
egna ”företag”. Att arbeta som vanligt men med f‐skattsedel. Dessa arbetare faller
utanför all vanlig arbetsrätt och denna utveckling måste stoppas.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• LO ska organisera papperslösa.
• Ett tvärfackligt medlemskap ska införas.
Arbetstider
Makten över arbetstidens längd och förläggning är i mycket en nyckel till makten över
arbetet och dess organisation. För den tidiga arbetarrörelsen handlade kampen för en
kortare arbetstid inte enbart om en kamp för mer fritid och bättre hälsa. Det var också
en kamp för frigörelse i ett större perspektiv. Genom att minska arbetstidens längd
med bibehållen lön ville man öka de arbetandes andel av det skapade mervärdet och på
så vis minska graden av exploatering av de arbetande. Det är tid att ytterligare förkorta
normalarbetstiden, med 30 timmars normalarbetsvecka, det vill säga 6 timmars
arbetsdag.
Många, framförallt kvinnor, är idag ofrivilligt deltidsarbetslösa. Vi kräver att rätten till
heltid fastslås i lag. Vi vill ytterligare begränsa möjligheten till övertidsuttag. Idag
används möjligheterna till övertidsuttag flitigt av arbetsgivarna. Övertidsuttaget
innebär inte bara ett ökat slitage på de arbetande, det motsvaras också av ett stort
antal arbetstillfällen. Om denna övertid kunde erbjudas arbetslösa skulle nya
arbetstillfällen kunna skapas.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Anställda ska i möjligaste mån bestämma över sin egen arbetstid.
• En generell arbetstidsförkortning är en viktig välfärdsreform. Detta ska ske via
lagstiftning.
• Anställningar i projektform ska bara få förekomma i vissa undantag.
• Möjligheterna till övertidsuttag ska kraftigt begränsas, och att i ett första steg sätta
ett tak till 100 timmar per år.
• Vi verkar för att 6 timmars arbetsdag införs snarast med bibehållen lön.
• Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet.
• Det ska införas fem nya lediga dagar med bibehållen lön i Sverige som arbetstagarna
har rätt att ta ut när de vill.
Utbildning
En skola för alla
Det är självklart att skolan ska vara utformad så att alla elever kan lära sig på ett sätt
som passar dem. Alla vill lära sig och utforska, skolan ska bli ett verktyg för detta.
Skolan
bygger broar mellan människor. Detta är ett av de viktigaste instrumenten för att
demokratisera samhället, motverka ojämlikhet och segregation och skapa förståelse för
olika kulturer. Att obehindrat kunna uttrycka sig i tal och skrift är i dagens samhälle en
förutsättning för att klara sig i kontakter med myndigheter, i yrkeslivet och för att
kunna
delta i det demokratiska samtalet och arbetet. Genom kunskap kan en människa befria
sig själv från förtryck. Utbildning är en av de största grunderna till ett rättvist samhälle
och ska därför vara en fundamental del av samhället. Pengar till skolan ska fördelas
utifrån behov och inte utifrån antalet elever. Varje elev kostar inte lika mycket så det
måste vara möjligt att på politisk väg kunna dirigera olika mycket pengar till olika
skolor. Vi vill förstatliga skolan för att få ett system där förskola, grundskola och
gymnasieskola är mer jämbördig mellan kommuner. Skillnader på kvalitet på läromedel,
lärarlöner, och elevdemokrati ska inte bero på kommunens budget.
Även i fortsättning är det viktigt att det finns kommunala skolnämnder för att
garantera
en demokratisk skola med inflytande närmare invånarna. Det är endast på lokal nivå
behov kan upptäckas och tillgodoses. Syftet med skolan ska vara att ge alla en likvärdig
utbildning oavsett bakgrund och förutsättningar.
Privata eller ekonomiska intressen får inte tala när det kommer till viktiga saker som
utbildning. Därför vill vi förbjuda fristående och privata skolor. Fristående skolor
urholkar den kommunala skolan. Många fristående skolor erbjuder idag alternativ
pedagogik, det är viktigt att det tillvaratas. Avgifter får inte tas ut från elever i förskola,
grundskola eller gymnasium oavsett om det rör sig om pengar till skolmat eller till en
klassresa. Skolan drivs och finansieras i sin helhet av det offentliga.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Kommunerna ska ha ansvaret för att det finns ett brett utbud av olika pedagogiker.
• Fristående och privata skolor ska förbjudas.
• Innan fristående och privata skolor är avskaffade ska samma lagar och rättigheter
gälla för både elever och lärare på dessa skolor som på kommunala skolor.
• Alla aktiviteter och måltider i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska vara
avgiftsfria.
• Skolor ska tilldelas medel efter elevernas behov. Särskilt skolor i socialt utsatta
områden ska ha mer pengar.
• Staten ska ha det ekonomiska ansvaret för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan
samt vuxenutbildning på grundskole‐ och gymnasienivå.
Den jämställda och jämlika skolan
Skolan är en plats där ungdomar tillbringar mycket tid under sin uppväxt och därför är
det viktigt att skolan agerar för att motverka könsmaktsordningen och för ett jämlikt
samhälle. Det ligger på skolans ansvar att ge eleverna en undervisning där man redan
från början lär sig att arbeta mot könsdiskriminering och där man uppmuntrar unga att
bryta de traditionella yrkesvalen.
Det är viktigt att elever uppmuntras att jobba aktivt med jämställdhet med olika
verktyg,
till exempel jämställdhetsgrupper. Tjejgrupper kan vara ett bra sätt att stärka tjejer på
skolor med få tjejer eller där den manliga jargongen är svår. Killgrupper kan också vara
ett sätt att arbeta aktivt mot patriarkala mönster.
Tydliga tendenser på ett sexualiserat språkbruk med nedvärderande beteckningar för
särskilt tjejer förekommer överallt. Jämställdhetsplaner och handlingsplaner mot
sexuella trakasserier på varje skola måste utvärderas, utvecklas och framförallt aktivt
användas. Det är i skolåldern de flesta människor formar och upptäcker sin sexualitet.
Därför är det viktigt att skolmiljön är tolerant för alla läggningar och sexuella
preferenser. För att även undvika fördomar om till exempel sexuella läggningar bör det
ges mer utrymme för att ta upp homo‐, bi‐ och andra sexuella relationer.
Det är även viktigt att under ett därtill lämpligt område av undervisningen, förslagsvis
sexualkunskapen, arbeta med rådande kroppsideal i samhället, och elevernas
självuppfattning. Det är viktigt att alla får samma möjligheter att tillägna sig den
undervisning skolan erbjuder, vilket idag kan vara svårt för elever med olika
funktionsvariationer då många har svårt att få det stöd de behöver. För att alla elever
ska få samma chans måste skolan vara skyldig att utreda alla elevers speciella behov
och erbjuda hjälp utifrån dessa då behovet av stöd varierar beroende på
funktionsvariationer.
Idrott och motion är några av grunderna för ett långt och friskt liv. Därför är det viktigt
att utveckla undervisningen i idrott och hälsa i såväl för‐ och grundskola som i
gymnasieskolan. Då elever har olika preferenser och olika uppfattningar om vilken typ
av idrottande som är bäst för dem, bör ett brett utbud av såväl sport som motion
erbjudas i undervisningen.
Undervisningen får inte vara normaliserande. All undervisning ska ske utan förutfattade
meningar. Exempelvis får religionsundervisning inte utgå från en viss religion. Skolan är
en plats där barn och ungdomar med olika bakgrunder träffas. Skolan måste därför ta
ansvar för att uppmärksamma och låta elever diskutera detta.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Alla elever ska ges undervisning i feminism och genustänkande.
• Jämställdhetsplaner på skolor och i förskolor ska uppdateras och användas aktivt.
• En lagstiftning ska tas fram för att garantera elever i skolan samma rättigheter som
diskrimineringslagarna ger anställda.
• Elever ska uppmuntras att organisera sig i egna jämställdhetsgrupper och även
tjejgrupper.
• Heterosexualitet, homosexualitet, bisexualitet, transvestism och transexualitet, ska
tas upp i sexualundervisningen.
• Skolan ska arbeta för att förbättra elevernas självuppfattning.
• Skolan ska upplysa om och arbeta kring problematiken med samhällets rådande
kroppsideal.
• Diskriminering och trakasserier i skolan på grund av från normen avvikande sexualitet
ska tas på allvar.
• Varje skola ska ha ansvar för att elever med funktionsvariationer får den hjälp de
behöver för att kunna tillägna sig samma kunskaper och upplevelser som elever utan
funktionsvariationer.
• Skolan ska erbjuda en bred och varierad idrottsundervisning. Simundervisning ska
vara obligatorisk i grundskolan.
• Varje elev ska ha rätt till en dyslexi‐ och dyskalkyliutredning.
• Varje elev ska ha rätt till den stödundervisning de behöver inom ramen för ordinarie
skoltid.
• Tankar om det mångkulturella samhället ska diskuteras i skolan.
• Elever i skolan ska ha tillfälle att diskutera skillnaden på integrering och assimilering.
Lärandet
Läraren har länge betraktats som allvetaren med uppgift att förmedla sin kunskap
vidare till eleverna i form av katederundervisning. Idag handlar det för läraren mer om
att vara den som inspirerar, handleder och vägleder eleven i sitt sökande efter kunskap.
Målet är att forma självständiga och kritiskt tänkande individer.
För att en lärare ska kunna känna sig trygg i sin roll och för att eleverna ska
garanteras bra undervisning är det viktigt att lärare är välutbildade. Lärare på en skola
ska i så stor utsträckning som möjligt vara behöriga, både som pedagoger och som
ämneskunniga, oavsett ämne. Det ska även ingå att vara utbildad inom genusvetenskap
för att aktivt kunna motverka genussystemet och heteronormativiteten.
En god handledare ser varje individ och utformar undervisningen där efter, oavsett om
det handlar om att presentera fakta eller låta eleven utforska själv. Att veta var man
söker viss information, hur man hämtar hem den, hur man sovrar och väljer ut det
viktigaste i materialet och hur man kritiskt granskar detta, är ytterst viktigt i dagens
kunskapssamhälle.
Den till varje ämne öronmärkta tiden ska minska. Samtidigt får den sammanlagda
undervisningstiden inte minska eftersom det är en rättighet för varje elev att få tid i
skolan. De praktiskt inriktade ämnena är av lika stor betydelse för människans
utveckling som de teoretiska och de får därför inte nedvärderas eller underskattas vid
fördelning av undervisningstid. För att förbereda eleverna inför det kommande
arbetslivet i form av erfarenhet och kontaktnät, ska praktikinslagen vara ofta
återkommande på alla program under högstadiet och gymnasiet. En genomsnittlig
skoldag ska inte vara längre än sex timmar.
Skolan ska präglas av samarbete och samförstånd istället för konkurrens och
utslagning.
Elever ska uppmuntras och deras självförtroende ska stärkas. Det är viktigt att ta till
vara varje elevs unika kunskaper och förutsättningar. Lusten att lära ska stimuleras och
den många gånger hårda psykiska belastningen i skolmiljön ska minska. Därför ska
betygen snarast avskaffas. Detta görs genom att betygens betydelse successivt
minskar,
genom att inte sätta betyg förrän på gymnasiet och genom att låta en allt större del av
intagningen till högskolan ske genom intagningstester.
Alla elever ska istället ha en individuell utvecklingsplan som följer dem genom hela
skolgången, och som kontinuerligt och aktivt används och utvärderas. Där utformar
pedagoger och eleven tillsammans hur läroplanens uppsatta mål ska uppnås, samt följer
upp och vidtar åtgärder när så inte sker. I de tidigare skolåren krävs samverkan och
samsyn mellan olika yrkesgrupper som kommer i kontakt med barnet, där barnet sätts i
centrum.
Om eleven inte når de uppsatta målen krävs extra resurser så att målen nås. Det är
alltid
viktigt att veta hur en elev ligger till. Därför anser vi att skriftliga omdömen
kontinuerligt ska delges elever och föräldrar. De ska inte ha som syfte att jämföra
elever
utan ska ge eleverna möjlighet att allteftersom förbättra sina kunskaper och
färdigheter
på områden där det behövs. Fram tills det att betygen avskaffats anser vi att en elev
ska
ha rätt till en andra prövning om han/hon anser att läraren har satt ett felaktigt betyg.
Kommunen ska ansvara för att en rättvis omprövning sker på elevens begäran.
När arbetaren gått hem infaller ledighet, något annat skulle inte accepteras. De måste
också gälla elever. Läxor är inget annat än överarbete och till stor del något som måste
ses som ett misslyckande för skolsystemet. Utbildning ska vara lärarledd och ske på
lektionstid och inte efter skolan. Läxor befäster också stora klasskillnader. Detta
eftersom de med högskoleutbildade föräldrar i mycket större utsträckning kan få hjälp
hemma än de med en ensam, dubbelarbetande vårdnadshavare.
Elever ska placeras i sin närmaste skola. Detta för att kommunen aktivt ska kunna
motverka segregation, samtidigt som de på ett mer effektivt sätt kan använda sina
resurser. I storstadsregioner där stor bostadssegregation råder är det dock inte
tillämpningsbart. (Läs mer i Stockholmsavsnittet.) Alla elever ska få den för dem bästa
undervisningen, det får inte spela någon roll vilken skola de går i.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Alla elever har rätt till den undervisningstid och handledning som eleven behöver.
• Praktiken under högstadiet och gymnasiet ska utökas.
• Skoldagen ska vara max 6 timmar.
• Det ska finnas individuella utvecklingsplaner för varje elev.
• All skolpersonal ska vara utbildad i feminism, genustänkande och HBTQ+ ‐frågor.
• Alla elever i ett tidigt skede ska få lära sig söka kunskaper ur olika typer av källor.
• Undervisningen ska kännetecknas av variation där elevens eget sökande efter kunskap
står i centrum.
• Läroböcker och annat material ska granskas ur ett genusperspektiv och HBTQ+ ‐
perspektiv.
• Skolan ska inte få bistå med sponsrade läromedel.
• Betygen ska avskaffas till förmån för godkänd och ännu icke godkänd.
• Bedömningen av elevers kunskap ska individanpassas med hänsyn till elevers förmåga
och förutsättningar.
• Närhetsprincipen ska tillämpas vid intagning med undantag för storstadsregioner.
• Elever ska ha rätt till att överpröva sina betyg.
• Läxor i grundskolan ska avskaffas.
Trygghet i skolan
För många ungdomar fungerar skolan som den tryggaste platsen, med många vuxna
och
kontinuerlig tillvaro. För alla ungdomar är skolan viktig som en sluss till övriga
samhället och som ett stöd i svåra tider. En viktig uppgift som skolan har är att
upptäcka
problem hos eleverna och ge dem hjälp. Såväl alkohol som narkotikamissbruk drabbar
många barn i vårt samhälle mycket hårt, både när det är föräldrar som missbrukar och
när en ung människa inleder ett missbruk. Vi måste se till att vi har en skola där inga
ungdomar tillåts falla igenom eller förklaras som hopplösa fall och bli lätta offer för den
verklighetsflykt droger erbjuder. För att förhindra att barn och ungdomar far illa,
måste
barnomsorgs‐ och skolpersonal bli bättre på att fullfölja sin skyldighet att handla när de
misstänker att något inte är som det ska.
Detsamma gäller elever som utsätts för mobbing. Det är skolans ansvar att se till att
kraftfulla åtgärder vidtas för att förebygga förekomst av mobbing. I de fall mobbing
förekommer är det viktigt att det är den utsatta eleven som sätts i centrum, och att alla
insatser utgår från vad som är bäst för denne. Oavsett skolans upplåtelseform ska ett
väl
fungerande avtalat samarbete mellan skolan och socialtjänsten finnas. Även friskolor
ska samarbeta med samhällsinstitutioner för att kunna tillgodose alla elevers behov.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Skolan ska ansvara för att fånga upp elever med problem och erbjuda dem hjälp,
antingen i skolan eller utanför.
Skolan i det mångkulturella Sverige
För att kunna leva och bo i ett nytt land som fullvärdig medborgare krävs kunskaper
både om den gamla och nya kulturen. I takt med internationaliseringen krävs dessutom
fördjupade kunskaper om och insikter i olika språk och kulturer. De språk‐ och
kulturkunskaper som en stor del av eleverna i den svenska skolan har är en resurs som
bättre bör tillvaratas. För en större gemensam förståelse bör det i
samhällsvetenskapsundervisningen ingå ett avsnitt om olika kulturer och traditioner
och då inte bara de som finns representerade på skolan eller i klassen.
Vår vision är en internationell skola, där allas erfarenheter är viktiga redskap i
utbildningen. Att ha ett språk som i framtiden kan vara avgörande för näringslivet eller
den offentliga sektorn som modersmål är en faktor som måste tas hänsyn till i
utformandet av utbildningen. För att till fullo kunna tillgodogöra sig ett nytt språk krävs
det att man behärskar sitt modersmål, varför modersmålsundervisning bör uppmuntras.
Samtidigt måste undervisningen i modersmål ses som ett frivilligt val. Om man vill ska
man kunna studera sitt modersmål som b‐språk, men valet att läsa båda ska också
finnas.
Vi anser att elever bör ha möjlighet att läsa vissa ämnen på ett främmande språk. Vi vill
att syftet ska vidgas till att vissa elever får till exempel matematik eller
kemiundervisningen på sitt modersmål för att underlätta inlärningen. Naturligtvis får
inte flerspråkig undervisning inkräkta på alla elevers rätt att gå ut skolan med fullgoda
kunskaper i svenska. Men idag har vi det omvända problemet. Många elever går ut
skolan med dåliga baskunskaper i alla ämnen på grund av brister i det svenska språket.
Här krävs det större insatser redan idag. Elever med utländskt modersmål ska vid behov
erbjudas språkhjälp. Skolan måste ansvara för att alla elever kan ta del av utbildningen.
Simundervisning ska kunna erbjudas i könsseparata grupper. Deltagande i
sexualkunskap ska vara obligatoriskt, och också kunna erbjudas i könsseparata grupper,
om det är efterfrågat för att alla ska kunna delta.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Alla som vill ska garanteras modersmålsundervisning under skoldagen.
• Man ska få studera modersmål under hela sin skolgång.
• Internationalisering av gymnasieskolan ska uppmuntras.
• Alla elevers kunskaper ska tas tillvara på ett bättre sätt än i dagens skola.
• Det ska vara möjligt att läsa sitt modersmål som b‐språk.
• De elever som behöver i en övergångsperiod ska erbjudas undervisning i basämnen på
sitt modersmål.
• Alla elever ska gå ut skolan med fullgoda kunskaper i svenska.
Förskolan
Det är viktigt att små barn får växa upp i en trygg och stimulerande miljö. Att träffa
andra barn och komma i kontakt med flera vuxna är nödvändigt för barns personliga
utveckling och lärande. Förskolan spelar en avgörande roll för barns demokratiska
fostran. Barn ska lära sig att acceptera annat än heteronormen tidigt. Därför är det
viktigt att framhålla att förskola är en verksamhet som måste präglas av pedagogisk
professionalism och hög kvalitet. Förskolan handlar i första hand om barns rätt, inte om
föräldrars. Därför vill vi att förskolan ska vara obligatorisk från tre års ålder.
Maxtaxa i förskolan ska finnas i landets alla kommuner, men målet är avgiftsfri förskola.
Alla barn har samma rätt till likvärdig förskoleplats, detta oavsett föräldrarnas
sysselsättning. Att låta barn till arbetslösa enbart vara halvdagar på förskolan, mot
föräldrarnas vilja, är inget annat än social diskriminering. Ett grundläggande syfte med
den offentliga förskolan är att föräldrarna ska ha möjlighet att förvärvsarbeta. Därför
måste det även erbjudas förskola på alla dygnets timmar.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Kommunerna ska garantera bra förskola för alla.
• Förskolan ska vara avgiftsfri.
• Förskolan ska vara obligatorisk från tre års ålder.
• Det ska finnas förskolor tillgängliga på alla dygnets timmar.
Elevdemokrati i grundskolan och gymnasiet
Vi vill kraftigt stärka elevinflytandet och ge eleverna makt över sin skolsituation. Vi vill
att elever och lärare gemensamt planerar, sätter upp mål för och utvärderar
undervisningen. Inflytande ska även röra andra områden. Att få bestämma över sin
vardag, kunna påverka förändringar i sin omgivning och känna delaktighet är lika viktigt
för elever i skolan som för alla andra i samhället. Den elev som känner delaktighet tar
dessutom automatiskt ett större ansvar för sina studier, sina kamraters välbefinnande
och sin arbetsmiljö.
För att eleverna ska få ett ökat inflytande över sin situation i skolan ska varje skola, med
elever från skolår 6 till och med gymnasiet, ha en lokal skolstyrelse med elevmajoritet.
De ska styra över avgörande beslut, såsom budget, pedagogiska ramar och annat som
rör skolvardagen. Elevrepresentanter ska även vara med vid tillsättandet av tjänster
samt få delta vid beslut om avstängning av lärare.
För stärka elevdemokratin ska elever på alla skolor ha tillgång till en elevombudsman
som kommer från en utomstående instans. Elevombudsmannen ska känna till elevernas
rättigheter och stödja elever i tvister.
Detta innebär att elevdemokrati och elevinflytande måste ges stor betydelse i
bestämmelser rörande skolornas verksamhet. För att detta ska få genomslag och leda
till en förbättring vill vi också att det ska vara eleverna förbehållet att tolka vad som
avses med elevdemokrati och elevinflytande.. I det fall elever anser att inflytandet inte
är tillräckligt ska man kunna vända sig till skolverket för prövning eller en
elevombudsman.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Elever och lärare ska planera och utvärdera undervisningen tillsammans i alla skolans
nivåer.
• Elever och skolledning ska samråda vid omorganiseringar av skolverksamheten i alla
skolans nivåer.
• Eleverna själva ska besluta hur de vill organisera sig och vilka som ska representera
dem.
• Skolstyrelser med elevmajoritet ska vara obligatoriskt från skolår 6 och i
gymnasieskolan.
• De elever som ska delta i skolstyrelsens arbete ska ha rätt att genomgå en utbildning
för att kunna delta på mer jämlika villkor.
• Alla elever ska ha tillgång till en elevombudsman.
Grundsärskola och träningsskola
Det är viktigt att alla elevers rättigheter och behov tillgodoses. Alla elever ska ha
samma
rättigheter och skyldighet oavsett skolform. Skolan ska vara skyldig att utreda varje
elevs enskilda behov och utefter dessa erbjuda individanpassad utbildning. Inom
grundsärskolan ska undervisningen bli mer målinriktad, för att föräldrar och elever ska
kunna ställa högre krav på utbildningen. Det främsta målet med träningsskolan ska vara
att eleverna ska uppleva en meningsfull vardag samt lära sig att på egen hand leva en
meningsfull vardag även i framtiden.
Vuxenutbildning, folkbildning och SFI
Det finns flera komplement till grundskolan och gymnasieskolan, bland annat grundvux,
komvux och särvux. Vuxenutbildningar ger möjlighet att skaffa sig en komplett
grundskoleutbildning eller gymnasieutbildning även i vuxen ålder. Dessa utbildningar är
mycket viktiga kanaler för fortsatta högre studier och ska erbjudas alla som önskar
komplettera eller läsa upp sina grundskole‐ eller gymnasiebetyg. Den kurslitteratur som
används vid grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska avgiftsfritt
tillhandahållas av skolan.
Utöver dessa kan man som vuxen gå på folkhögskola eller utbildningar i stil med
kunskapslyftet, dessa måste i större utsträckning prioriteras av staten ekonomiskt.
Denna typ av utbildningar är väldigt viktiga för folkbildningen och måste få högre
status
i samhället. Vi tror att olika typer av fortbildning måste användas för att få
långtidsarbetslösa aktiva på arbetsmarknaden.
De offentliga vuxenutbildningarna och folkbildningen är också en del av det livslånga
lärandet. Det ska alltid vara möjligt för människor att läsa ämnen de är intresserade av
eller som de kan tänkas behöva i livet.
Idag är grundläggande vuxenutbildning en rättighet, vi tycker att gymnasial
vuxenutbildning också ska vara det.
Det svenska språkets betydelse för integration kan inte nog understrykas. Svenska för
invandrare (SFI) ska hålla en hög kvalitet. Med det menar vi bland annat att
undervisningen ska anpassas till en nivå som passar den specifika gruppen. Man kan
inte undervisa analfabeter och akademiker på samma villkor. Undervisningen ska också
varvas med arbetsplatspraktik, då syftet till stor del är att underlätta inträdet på
arbetsmarknaden. SFI undervisningen ska inte enbart handla om det svenska språket,
utan även om svenska lagar, traditioner och kultur.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Komvux ska erbjuda ett brett kursutbud.
• Förskola ska erbjudas studerande även på kvällar.
• Samma regler för komvux, grundvux och särvux ska gälla oavsett i vilken kommun
man bor i.
• Vuxenutbildningar på grundskole‐ och gymnasial nivå ska erbjudas av kommunen till
alla som saknar en komplett grundskole‐ eller gymnasiekompetens.
• Alla ska generellt ha rätt att läsa upp betyg, även kurser som eleven redan fått
godkänt i.
• En satsning på behovsanpassad svenskundervisning ska ske på alla nivåer från
språkförskolor till svenskundervisning för vuxna.
• SFI ska hålla hög kvalitet bland annat genom att utbildningen varvas med
arbetsplatspraktik och genom att man anpassar undervisningen efter elevernas
förutsättningar.
• SFI ska inte enbart bestå av språkundervisning, utan också handla om svenska lagar,
traditioner och kultur.
• Vuxenutbildningar ska alltid vara avgiftsfria.
Studielön
Alla har idag inte möjlighet att studera någon form av vuxenutbildning eller på
högskolan, eftersom det är svårt att försörja sig på de studiemedel som erbjuds idag.
Genom att införa heltäckande studielön som därmed inte är återbetalningspliktig
minskas den sociala snedrekryteringen. Alla studier på högskolenivå måste i realiteten
vara heltidssysselsättningar.
Alla människor har rätt att när som helst under sin livstid börja studera eller återuppta
sina studier. Därför är det viktigt att äldre studenter inte diskrimineras i form av
åldersbaserade bidragssystem.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Heltäckande studielön ska införas för studenter.
Högskolan
Genom att garantera alla människor rätten till en god utbildning kan vi motverka
klassklyftor och minska segregationen. När högre utbildning är en reell möjlighet för
alla
skapas chanser för människor att välja yrke och sysselsättning. Denna satsning på
utökade högskoleplatser måste kombineras med ökade resurser.
Det är viktigt att utveckla och stärka samarbetet mellan utbildningsväsendet,
myndigheterna och näringslivet för att kunna erbjuda en bra studievägledning som är
anpassad efter samhällets utveckling. Vi anser att det yttersta ansvaret för högre
utbildning ska vila på det allmänna och att den ska vara avgiftsfri.
Än idag spelar ursprung, uppväxtmiljö och social bakgrund en avgörande roll för
människors förutsättning att studera. Vi ser den sociala och etniska snedrekryteringen
som ett av högskolans stora problem. Speciella insatser måste riktas mot
gymnasieelever och deras föräldrar för att öka förståelsen och kunskapen om
utbildningens betydelse. Gymnasieskolan måste ge alla behörighet att studera vidare på
högskolan, och det ska inte vara möjligt att på ett tidigt stadium kunna välja bort sina
framtida utvecklingsmöjligheter. Det måste dock finnas goda möjligheter att i
efterhand
kunna reparera begångna misstag. För att underlätta studierna för studenter från
studieovana hem ska högskolan erbjuda akademiska introduktionskurser.
Vi anser att satsningar främst bör göras på små och medelstora högskolor. Detta görs
bland annat genom ekonomiska satsningar och genom att förlägga
högstatusutbildningar där. Ett tungt vägande skäl är att de regionala högskolorna bidrar
till en minskad social snedrekrytering. En högskola på orten betyder också mycket för
framtidstron, för att behålla den yngre generationen och som representant för
utveckling och nytänkande.
För att öka möjligheterna för personer boende utanför de stora högskoleorterna att
studera bör ökade satsningar göras på nätburen undervisning samt Nitus. Dessutom
bör
samarbete om högskoleutbildningar mellan olika lärosäten uppmuntras för att
möjliggöra att samma utbildning ska kunna läsas vid olika högskolor och universitet.
Staten ska ha god insyn i hur verksamheten fungerar och allmänföreträdare ska finnas
med i högskolans inre organ. Vi förespråkar ett starkt, reellt studentinflytande. Ett
viktigt medel för studenters reella makt är studentkårer. Alla högskolor ska ha en
studentkår, utformad av eleverna. För att kårerna ska hållas starka vill vi behålla
kårobligatoriet. Högskolor får inte genom utformning av behörighetskrav och
urvalsregler diskriminera vissa gymnasiala utbildningar som till exempel komvux, särvux
eller folkhögskolor. Även kvotering är ett sätt att öka mångfalden inom högskolan.
För att uppmuntra fördjupande och breddade studier ska vi arbeta för att det ska finnas
frikostiga dispensregler från det tidsbegränsade studiemedlet samt att ett
treterminssystem införs. Samtidigt som ett treterminssystem införs ska även fyra
betalda semesterveckor på högskolan införas. Även studerande är behov av årsvila och
semester. Heltidsstudier ska jämställas med heltidsarbete och studenter ska åtnjuta
samma rättigheter gällande föräldra‐ och sjukförsäkring som vanliga arbetssäljare.
Ersättningsbeloppen ska minst motsvara studielönen. Innan ett treterminssystem införs
ska de studenter som vill beredas möjlighet att läsa relevanta kurser under sommaren
för att dels kunna förkorta sin studietid och dels inte tvingas ta ett sommarjobb. För att
så snart som möjligt förbättra den ekonomiska situationen för studenter vill vi att
kurslitteratur ska beläggas med högkostnadsskydd.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Fler utbildningsplatser ska fördelas på de små och medelstora högskolorna.
• Ökade satsningar måste göras på nätburen undervisning och Nitus.
• Samarbete mellan lärosäten kring gemensamma utbildningar ska uppmuntras.
• Om kårobligatoriet avskaffas ska det återinföras.
• Staten ska ta ansvar för all högre utbildning.
• Alla högskolor ska ha en studentkår.
• Alla ska beredas plats på högskola eller universitet.
• Kontakter mellan gymnasie‐ och högskola ska intensifieras.
• Att akademiska introduktionskurser på högskolorna instiftas.
• Flera utbildningsplatser ska vara reserverade för folkhögskolestuderande.
• Föräldrapenning för studenter som inte har arbetat tidigare ska uppgås vid samma
summa som studielönen.
• Tidsbegränsningen av studiemedel kompletteras med frikostiga dispensregler.
• Att ett treterminssystem införs.
• Fyra betalda semesterveckor ska införas på högskolan.
• Studenter ska jämställas arbetssäljaren rörande föräldra‐ och sjukförsäkring.
• Kurslitteratur ska beläggas med ett högkostnadsskydd på 1000 kronor per termin.
Utnyttja den kompetens som finns
Personer som har utbildat sig utomlands har många gånger svårt att validera sina betyg
inom det svenska utbildningsväsendet. Svenska myndigheter hyser ofta tyvärr stor
skepticism mot utbildningar från andra delar av världen. Det ska vara lättare att
översätta betyg så att de blir giltiga även i Sverige. I vissa fall kan det behövas en
kortare
kompletteringsutbildning för att betyget ska godkännas.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Utländska utbildningar i större utsträckning ska erkännas som fullgod utbildning.
• Det ska vara enklare att validera utländska utbildningar.
Jämställdhet inom högskolan
Mer än hälften av studenterna på högskolans grundutbildning är kvinnor. Trots detta
präglas högskolevärlden av manliga normer och värderingar som gör att andelen
kvinnor minskar kraftigt för varje högre steg man kommer. Endast tio procent av
professorerna är kvinnor. Ett sätt att bryta den manliga dominansen är att tillämpa
positiv särbehandling och kvotering vid tillsättandet av tjänster inom högskolan samt till
dess beredande och beslutande organ.
Även undervisningen måste förändras. Genusperspektivet måste genomsyra samtliga
utbildningar och det är av stor vikt att kurslitteratur skriven av kvinnliga författare ges
ökat utrymme. Studenter måste omfattas av den jämställdhetslag som förbjuder all
form av diskriminering på grund av kön.
Positiv särbehandling ska tillämpas vid tillsättande av doktorandtjänster, lärartjänster,
professorstjänster och lektorstjänster samt till beredande och beslutande organ inom
högskolan.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Andelen kurslitteratur skriven av kvinnliga författare ska öka.
• Genusperspektivet ska genomsyra alla högskoleutbildningar.
• En jämställdhetslagstiftning motsvarande den som finns i arbetslivet ska instiftas.
Forskning
Idag är de forskarstuderande som antagits garanterade finansiering i form av
utbildningsbidrag
eller
doktorandtjänst,
alternativt
externfinansiering
såsom
exempelvis stipendiefinansiering eller bidrag från näringslivet. Dock innebär den låga
ersättningsnivån som utbildningsbidraget utgör att fler forskartalanger istället väljer att
avstå från en forskarkarriär.
Det försök som gjorts med forskarskolor där doktorander inom en viss disciplin
tillsammans genomgår forskarutbildningens obligatoriska kurser, visar på att
studerande som genomgått dessa forskarskolor fortare blir färdiga med sina
avhandlingar. Detta är en möjlighet som alla forskarstuderande ska ges.
Med politiska styrmedel ska forskningen användas för att skapa ett bättre samhälle.
Forskningen medverkar till att utveckla arbetstillfällen, bidra till en bättre miljö och till
en ökad kunskap. Universitet och högskolor måste bli bättre på att sprida sina
forskningsresultat till näringsliv, politiker, och andra delar av utbildningsväsendet.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Alla forskarstuderande ska erbjudas plats på forskarskola.
• Finansiella resurser ska avsättas för att stödja och uppmuntra internationellt
forskarutbyte och forskarstudier utomlands.
• Genusperspektivet ska genomsyra all utbildning och all forskning vid högskolor och
universitet.
• Staten ska påverka vilken typ av forskning som ska genomföras genom finansiering.
Bolognaprocessen
Utbildningen blir idag allt mer internationaliserad. Många studenter läser hela eller
delar av sin utbildning utomlands. För att underlätta för dessa studenter har man
genom
den så kallade Bolognaprocessen försökt arbeta för att homogenisera
utbildningssystemen i Europa. Vi är positiva till intentionerna, men starkt kritiska till
många av de reformer som nu genomförs på många universitet och högskolor.
Diskussionen om den framtida högskolan bör i högre grad handla om utbildningens
kvalitet. Det är viktigare att kvaliteten på europeiska universitet är likvärdig än att
betyg
och kursernas längd är densamma. Vi är övertygade om att denna kvalitet kan uppnås
på flera sätt.
Den femåriga Master s utbildning som har ersatt den tidigare fyråriga
Magisterutbildningen riskerar att missgynna studenter från studieovana hem eftersom
vi ser att denna grupp i hög utsträckning väljer kortare utbildningar framför längre. Vi
inser dock att ett bibehållande av den kortare utbildningen riskerar att försvåra för
studenter som önskar läsa en forskarutbildning på annan plats i Europa. Vi föreslår
därför att ett påbyggnadsår införs för att göra dessa studenter behöriga till utländska
forskarutbildningar.
Vi motsätter oss det sjugradiga målinriktade betygssystemet ECTS, som i övriga Europa
är relativt. Detta kommer ofrånkomligen att leda till betygshets och ökad stress inom
den högre utbildningen. Detta är oroväckande med tanke på att många
högskolestudenter redan idag lider av stressrelaterade sjukdomar. Vi föreslår istället att
två betyg ska finnas inom den högre utbildningen, godkänd och icke godkänd.
ECTS‐betyg ska dock kunna utfärdas för studenter som behöver det för att kunna
tillgodoräkna sig en svensk kurs i en utländsk utbildning.
• Som komplement till den svenska magisterexamen ska studenter erbjudas ett
påbyggnadsår för att deras utbildning ska kunna jämställas med en internationell
masterexamen.
• Betygen ska vara målrelaterade och innefatta två grader, godkänd och icke godkänd.
• Elever som så begär ska ha rätt att få utfärdat ett särskilt ECTS‐betyg i målrelaterad
form.
Välfärd
Välfärdssamhället
Vårt mål som unga socialdemokrater är människans frigörelse. Endast i ett starkt
samhälle, som värnar om sina medborgare, blir verklig frigörelse möjlig.
Välfärdssamhället omfördelar alla slags resurser, inte bara ekonomiska. Det goda
samhället omfördelar också frihet, från de individer som gynnats av rådande strukturer
i
samhället till de mer utsatta.
Välfärden är ett viktigt redskap för att kunna nå jämlikhet och frihet för hela folket
Välfärdssamhället bygger på en väl utbyggd offentlig sektor som vi gemensamt och
solidariskt finansierar och som i sin tur skapar trygghet och ekonomisk tillväxt. I
välfärdssamhället känner människor ansvar för det gemensammas bästa.
Grunden för den socialdemokratiska fördelningspolitiken är den skattefinansierade,
generella välfärden. Från var och en efter förmåga åt var och en efter behov. Genom
att
välfärden omfattar alla får även de med goda inkomster ett egenintresse av att
försvara
hög kvalitet i offentliga sektorns verksamheter. Att välfärden är generell, menas att
den
är till inte bara för några och inte för många, utan för alla.
Det svenska skattesystemet syftar till att finansiera offentlig verksamhet och att
fördela
pengar från rik till fattig. Inkomstskatten ska vara hög och starkt progressiv. Kommuner
och landsting ska ha rätt att ta ut progressiv skatt. Vi måste trygga den offentliga
sektorns kvalitet och motverka privata vinstintressen. För att säkra tryggheten och
mångfalden inom vården och omsorgen ska det offentliga stå som huvudman och
utförare av all offentligt finansierad verksamhet.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Den generella välfärden ska utvecklas.
• Skatterna ska användas för att jämna ut ekonomiska och sociala skillnader.
• Skatteskalan ska vara starkt progressiv.
• Kommuner och landsting ska ha rätt att ta ut progressiv inkomstskatt.
• Statsskulden ska minska och budgetunderskott motarbetas utan att kvaliteten på den
offentliga sektorn försämras.
• All offentlig verksamhet ska drivas utan vinstintresse, eventuell vinst ska
återinvesteras i verksamheten.
• Den offentliga sektorn ska organiseras så decentraliserat som möjligt.
• Det offentliga ska vara huvudman och utförare för all offentligt finansierad
verksamhet.
• Makten över den offentliga verksamheten ska läggas i styrande organ med
representanter från de anställda och i de fall det är lämpligt även för brukarna.
• Så länge det finns privata aktörer inom den offentliga sektorn ska kollektivavtal alltid
krävas vid upphandlingar.
• Skattelättnader som följd av gåvor till välgörande ändamål avskaffas.
• En statlig socialiseringsnämnd med syfte att utreda vilka samhällsfunktioner,
naturtillgångar och företag som bör socialiseras samt planlägga hur detta ska
genomföras ska tillsättas.
• Allt offentligt ägande ska skyddas genom grundlagen.
Socialförsäkringssystemet
Socialförsäkringssystemet har alltid varit en symbol för svensk välfärdspolitik.
Socialförsäkringarna gör att enskilda händelser i en människas liv, så som barnafödande,
långtidssjukdom eller arbetslöshet, inte leder till sådana konsekvenser att hela tillvaron
välts över ända. I dag finns människor i Sverige som inte har möjlighet att ta sig in i
systemen.
Eftersom
välfärdspolitiken
ska
vara
generell
är
det
viktigt
att
socialförsäkringssystemet förändras så att alla kan ta del av deras fördelar. För att
kunna få ett brett stöd för socialförsäkringarna ska de vara utformade enligt
inkomstbortfallsprincipen, ersättningsnivåerna ska ligga på 100 procent av inkomsten.
Nivån på taket i socialförsäkringarna ska höjas för att minska motivationen för privata
eller avtalade tilläggsförsäkringar. Även golvet måste anpassas så att fler får ta del av
socialförsäkringarna.
Vi vill även reformera sjukförsäkringen genom att karensdagen vid sjukfrånvaro
avskaffas samt att föräldraförsäkringen blir helt individualiserad. De äldre ska ha
ekonomisk trygghet. Det allmänna pensionssystemet är en omistlig del i det totala
pensionsskyddet. Pensionssystemet är en viktig grundbult i välfärden. Ålderspensionen
ska vara inkomstrelaterad och baseras på ett antal av de bästa inkomståren. Det krävs
att
de
fördelningspolitiska
inslagen
i
systemet
stärks.
Vi
vill
avskaffa
premiepensionssystemet. Då detta system inte tjänar medborgarna utan istället
bankerna, som idag får en större andel av pensionsbesparingarna än någonsin tidigare.
Pensionerna ska i fortsättningen finansieras med statliga skatter och sociala avgifter.
Hela den sociala avgiften ska gå till inkomstpensionen, istället för att som idag delvis gå
till spekulation via premiepensionssystemet.
Vi anser att försörjningsstödsnormen ska vara landsomfattande och stödet ska belasta
den statliga budgeten.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Inkomsttrygghet ska garanteras i transfereringssystemen.
• Ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna ska ligga på 100 procent av inkomsten och
nivån på taket i socialförsäkringarna ska höjas.
• Premiepensionssystemet ska avskaffas och pensionen ska istället baseras på ett antal
av de bästa inkomståren och ha ett starkt omfördelande inslag.
• Karensdagen i sjukförsäkringen ska avskaffas.
Vård och omsorg
Sjukvårdens kvalitet är grundläggande för ett gott välfärdssamhälle och tilltron till det.
Det är inte acceptabelt att sjuka människor tvingas vänta på behandling i månader. En
översyn av vårdutbudet måste göras kontinuerligt.
De patriarkala maktstrukturerna genomsyrar hela samhället, och då även vården. Detta
tar sig olika uttryck, till exempel får kvinnor i snitt vänta längre på ambulans än män.
Mannen är alltid norm inom medicinsk forskning. Läkemedel, hjälpmedel och annat
utvecklas av och för män. De patriarkala maktstrukturerna måste krossas för att ge alla
tillgång till en god vård.
Vårdvalsreformen måste slopas, då den är djup orättvis och flyttar resurserna i vården
till de som behöver den minst. Alla ska ha tillgång till en vårdcentral. Dagens situation
är inte tillfredsställande. Tillgängligheten, personaltätheten och patientpåverkan måste
stärkas och resurser kraftfullt skjutas till. Både sjuk‐ och tandvård ska vara avgiftsfri upp
till 26 års ålder samt på sikt bli avgiftsfri för alla. Ett väl utbyggt högkostnadsskydd är
en förutsättning för en jämlik tillgång till vård. Vi motsätter oss alla privata intressen
inom såväl vård som omsorg. Alla verksamheter inom vård och omsorg som tagits över
av privata företag ska återtas i allmän ägo. Psykiatrin får inte glömmas bort i satsningar
på vården. I dag råder en egendomlig åtskillnad mellan tandvård och övrig hälso‐ och
sjukvård både vad gäller ekonomi och organisation. Vilken tandstatus du har, har idag
återigen blivit en klassfråga. Det är oacceptabelt, och för att ändra på det ska
tandvården inkluderas i samma statliga sjukförsäkringssystem som den övriga
sjukvården.
En väl fungerande äldreomsorg är viktigt. Alla äldre med behov av omsorg ska kunna få
det. Äldreomsorgen ska bygga på respekt för människors självbestämmande och
integritet. För att garantera de äldres trygghet i boendet, oavsett omsorgsform, ska
äldreomsorgen anpassas efter de äldres behov. Ett byte av boende ska ej behöva ske
vid förändring av vårdbehov. I detta fall ska insatserna förändras exempelvis genom
högre personaltäthet.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Patientens rättigheter ska stärkas inom hälso‐ och sjukvården.
• Vård inom rimlig tid ska alltid vara en rättighet för patienten.
• Tandvården ska inkluderas i samma statliga sjukförsäkringssystem som övrig hälso och
sjukvård.
• Vården för ungdomar upp till 26 år ska vara avgiftsfri.
• Folkhälsoarbetet ska eliminera skillnaderna i ohälsa mellan klass och kön.
• Apoteksmonopolet ska återinföras.
• All privatiserad verksamhet inom vård och omsorgs ska återtas i allmän ägo.
Sexuell hälsa
Det är för oss en självklarhet att alla människor ska ha makten över sin sexualitet och
rätten att bestämma över sin egen kropp. I vårt mål att frigöra människan, ingår även
den sexuella frigörelsen och alla människors rätt att bestämma över sin egen kropp. Vi
ser att kvinnors sexualitet är tabubelagd i större utsträckning än mäns. Detta leder till
att kvinnor har svårare än män att prata om och söka hjälp för eventuella problem. Det
är därför viktigt att personer inom vård och skola, som kommer i kontakt med framför
allt unga kvinnor, hjälper dem att stärka sin sexuella självkänsla.
Det finns även ett heteronormativt perspektiv på sexualitet, där man ofta utgår från att
människor är heterosexuella. Därför är det viktigt att personal inom vården även
utbildas i HBTQ+-kunskap för att kunna välkomna och tillgodose alla människors behov.
För oss är den fria abortlagstiftningen en självklarhet. Vi kan aldrig acceptera att någon
annan än den gravida själv beslutar om denne ska föda barnet eller ej. Vi vill även göra
det möjligt för människor från andra delar av världen, där det inte är tillåtet att göra
abort, att komma till Sverige för att utföra detta ingrepp. Försök med subventionerade
preventivmedel för ungdomar via ungdomsmottagningar har givit gott resultat när det
gäller att minska antalet aborter. En annan viktig insats är uppsökande verksamhet i
form av kallelser från ungdomsmottagningar till ungdomar där de uppmanas testa sig
för könssjukdomar regelbundet.
Rätten till den egna kroppen ska ställas över religionsfrihet. Vi anser därför att manlig
omskärelse av omyndiga personer, då medicinska skäl inte föreligger, ska förbjudas.
Barnomsorgs‐ och skolpersonal måste bli bättre på att uppmärksamma och agera när de
misstänker kvinnlig könsstympning.
Vi anser att forskning runt samlagssmärtor ska prioriteras i syfte att hitta ett
botemedel. Vi ska även verka för forskning om preventivmedel för män, då det är en
jämställdhetsfråga att det inte finns hormonella preventivmedel som ger män samma
möjlighet som kvinnor att kontrollera sin fertilitet, samt för att de allra flesta
preventivmedlen idag är kvinnans ansvar.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Vårdpersonal ska utbildas i syfte att stärka unga kvinnors sexuella självkänsla.
• Vårdpersonal ska utbildas i HBTQ+ ‐kunskap.
• Det ska vara möjligt för kvinnor från länder, där abort är förbjudet, att komma till
Sverige för att utföra detta ingrepp till samma kostnad som för svenska kvinnor.
• Riktade insatser ska genomföras i syfte att minska könssjukdomar bland unga.
• Preventivmedel skall vara gratis för alla.
• Förbud mot manlig omskärelse av omyndiga personer ska införas.
• Lagen om förbud mot könsstympning ska tillämpas hårdare i Sverige.
• Forskningsmedel i syfte att hitta ett botemedel mot samlagssmärtor ska utökas.
• Forskning i syfte att hitta preventivmedel för män ska främjas.
• Ungdomsmottagningar i alla stadsdelar.
Politik för människor med funktionsvariationer
Avgörande för hur människor kan delta i samhället är hur detta är konstruerat. Vi kan
aldrig acceptera ett annat synsätt än att samhället måste vara tillgängligt för alla. Med
rätt stöd och anpassning kan alla bidra till det gemensamma samhällsarbetet. Ett
samhälle för alla är ett gott samhälle. Därför måste tillgänglighetsaspekterna alltid
beaktas.
Kollektivtrafik och offentliga byggnader och miljöer är alltför ofta otillgängliga för
människor med funktionsvariationer. Ett exempel är de offentliga toaletterna, som, för
att vara tillgängliga för alla, behöver utrustas med lift och skötbord för vuxna
människor. En annan mycket oroande konsekvens av otillgänglighet i samhället är att
människor med funktionsvariationer har svårigheter att ta del av samhällets
demokratiska process.
En grupp som är särskilt utsatt är omyndiga personer med funktionsvariationer. Dessa
personer finner sig ofta i en miljö av beroendeställningar. Detta beror bland annat på
dagens system vad gäller personliga assistenter. Det krävs stora förändringar i
systemet
kring omyndiga personer med funktionsvariationer och regeringen bör lägga mycket
kraft på denna specifika fråga.
I arbetet för tillgänglighet får man aldrig glömma personer med osynliga
funktionsvariationer. Hörselskador, dyslexi och social fobi är exempel på dolda
funktionsvariationer som är lika begränsande som synliga funktionsvariationer och som
inskränker en persons möjlighet att ta del i samhället på lika villkor.
Att komma in på arbetsmarknaden är ett av de stora problemen för människor med
funktionsvariationer. Negativa attityder och diskriminering är några av orsakerna.
Diskriminering drabbar dessutom ofta människor med funktionsvariationer i
vardagssituationer. Att medborgare på grund av sin funktionsvariation exempelvis inte
blir insläppta på en restaurang eller vägras tillträde till ett evenemang händer varje dag.
Detta är något vi inte kan acceptera. All slags diskriminering måste bekämpas. Vi kräver
därför att lagstiftning införs om förbud mot diskriminering av människor med
funktionsvariationer.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Funktionsvariationsfrågorna ska integreras i alla samhällsfrågor.
• Arbetet med att förbättra tillgängligheten i hela samhället för människor med
funktionsvariationer oavsett art ska prioriteras.
• Alla offentliga byggnader och platser ska vara tillgängliga för alla människor i
samhället.
• Kommunen har till ansvar att se till att det finns toaletter som alla människor kan
besöka, oavsett funktionsvariation.
• En lag om förbud mot diskriminering av människor med funktionsvariation ska införas.
• Alla människor med funktionsvariation ska erbjudas meningsfull daglig sysselsättning
oavsett funktionsvariation.
• Förmynderiet mot människor med funktionsvariationer i samhället ska bekämpas.
• En avskräckande nivå av vite ska införas för bostadsproducenter och upphandlare som
bygger bostäder som inte är tillgängliga för alla, vid nyproduktion och omfattande
ombyggnad.
• Särskild kraft ska läggas på att ge omyndiga personer med funktionsvariationer en
bättre livskvalitet.
Missbrukspolitik
I ett samhälle med klassklyftor, utslagning, arbetslöshet och social ojämlikhet söker
människor sig bort. Istället för att kämpa mot orättfärdiga samhällssystem och
strukturer faller många in i missbruk. Det är viktigt att ha en politik som motverkar
detta. De som tjänar på missbruket är de företag och personer som profiterar på att
producera och sälja alkohol och tobak, även narkotikaproducenter är en del av
kapitalismen även om denna marknad är illegal.
De senaste åren har alkoholkonsumtionen ökat i Sverige, och därmed även de
alkoholrelaterade problemen och skadorna. Vi ser även tydligt sambandet mellan
alkoholkonsumtion
och
misshandel.
Det
finns
även
ett
samband
mellan
alkoholkonsumtionen och kvinno‐ och barnmisshandeln. En fortsatt restriktiv
alkoholpolitik ska föras, där det statliga monopolet på alkoholförsäljning bibehålls samt
import, produktions och partihandelsmonopolet återinförs. Monopolet ska finnas
främst för att dra ned på alkoholkonsumtionen för att främja folkhälsan. Att olika
Systembolag konkurrerar med varandra för högsta försäljning ska inte förekomma. Det
är
inte
bara
tillgänglighet
och
pris
som
påverkar
alkoholkonsumtionen,
marknadsföringen spelar också en stor roll, vi kräver att alkoholreklam totalförbjuds.
Narkotikamissbruk utgör ett av vårt samhälles största problem. Man kan inte betrakta
missbrukare som brottslingar, att använda droger är snarare ett långsamt självmord än
ett brott. Nya insatser måste göras både att stoppa narkotikan vid våra gränser och för
att komma åt handeln med droger. Vår utgångspunkt är att droger är ett hinder för
frihet, ett hinder för solidaritet. Droger, oavsett i vilken form, hindrar människor från
sin
rättighet att leva.
Vården av missbrukare ska i huvudsak ske på frivillighetens grund, men drogberoendet
är i sig självt ett tvång som många gånger hindrar en frivillig behandling. Därför måste
kommunerna ta sitt ansvar att motivera missbrukare att ta sig ur ett drogberoende.
Det
är ytterst sällan en missbrukare aktivt söker hjälp och vård. Att försöka minska
spridningen av hiv samt hepatit B och C är en fråga som ska prioriteras högt. Genom
att
erbjuda narkotikamissbrukare rena sprutor, i utbyte mot använda, i så kallade
sprututbytesprogram, etableras dessutom en värdefull kontakt mellan narkomanen och
både sjukvården och socialtjänsten.
Kvinnor med drogproblem är oftast mer utsatta än män med samma problem och
behöver stöd för att kunna bryta det destruktiva mönstret. Därför är det särskilt viktigt
att det finns rehabiliteringsmöjligheter för dessa, i form av särskilda kvinnojourer.
Miljöer där detta destruktiva mönster kan brytas med hjälp av andra kvinnor. Anhöriga
till missbrukare drabbas ofta hårt. Därför är det viktigt att kommuner och landsting
tillhandahåller resurser för vård av familjer och anhöriga.
Vi ser allvarligt på att nyttjandet av tobak kryper ner i åldrarna. Vi måste fortsätta med
förebyggande arbete tidigt i skolorna och aktivt påvisa tobakens skadeverkningar.
Smygmarknadsföringen av tobak är ett stort problem. Självklart är vårt mål att på lång
sikt få ett samhälle fritt från tobaksvaror.
Utöver de traditionella missbruken som tobak, alkohol och narkotika finns det en
uppsjö
av olika missbruk, samhället ska stödja de drabbade. Ett exempel som drabbar många
unga är spelberoende, att tappa kontroll över sitt spelande i olika former av hasardspel.
Reklam för hasardspel ska förbjudas, den reglerade spelmarknaden ska bibehållas.
Hasardspel på internet ska förbjudas då detta gör hasardspelen allt för lättillgängliga.
På
sikt bör alla former av hasardspel förbjudas.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Målet för den svenska alkoholpolitiken ska vara att på kort sikt hålla nere den totala
konsumtionen, men på längre sikt ett alkoholfritt samhälle.
• Det statliga monopolet på alkoholförsäljning ska försvaras och bibehållas.
• Statligt import, produktions‐ och partihandelsmonopol på alkohol ska återinföras.
• Alkoholskatten ska vara fortsatt hög.
• Systembolaget ska vara stängt på fredagar och lördagar.
• Införselkvoter av alkohol ska tillbaka till den nivå som de var på innan EU‐inträdet.
• Målet för den svenska narkotikapolitiken ska vara ett narkotikafritt samhälle.
• Sverige och EU ska ha en narkotikapolitik som sätter fokus på att stoppa handeln och
tillverkning av narkotika.
• Individens missbruk av narkotika ska avkriminaliseras.
• Välfärdssamhällets fortsatta utbyggnad är den viktigaste delen i kampen mot
narkotikan.
• Fler behandlingshem för kvinnor ska startas och särskilda kvinnojourer för
missbrukande kvinnor ska inrättas.
• Fler behandlingshem öppnas för alla.
• Vård och stöd till anhöriga av missbrukare ska finnas tillgänglig vid behov.
• Missbrukare ska erbjudas fria sprutor samt möjlighet att delta i avgiftningsprogram
såsom metadon‐och subutexprogram.
• Svenska vårdenheter ska ge ut gratis kanyler till missbrukare, i samband med detta ska
även annan vård erbjudas.
• Arbetsköpare ska ha samma skyldighet att rehabilitera drogmissbruk som
alkoholmissbruk.
• Sverige ska vara rökfritt senast år 2040.
• Ålderskontrollen vid köp av folköl och tobak måste bli bättre.
• Sverige ska arbeta för ett totalförbud av tobaks! och alkoholreklam inom EU.
• Hasardspel på internet ska förbjudas, på sikt bör alla hasardspel förbjudas.
• Reklam för hasardspel ska förbjudas.
• Informationsrutor ska finnas på alla spelkartonger som säljs och distribueras där det
finns
kontaktinformation
för
att
förebygga
och
rehabilitera
från
ett
datorspelsberoende.
• Staten ska satsa pengar på forskning inom dataspelsberoende och rehabilitering.
• Kommuner ska utvidga sin verksamhet så det även innefattar hjälp för
dataspelsberoende.
• Staten ska ha samma ansvar att informera skolor och föräldrar om dataspelsmissbruk
lika mycket som de är skyldiga att informera om andra slags missbruk.
Bostadspolitik
Bostaden är en grundläggande social rättighet på samma sätt som arbete, sjukvård och
utbildning. Var och hur man väljer att bo ska vara ett fritt val och inte ett resultat av
ålder, hälsa eller livsöde i övrigt, och då måste olika typer av bostadsformer finnas i
samma bostadsområde såsom hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt. Det har
blivit allt vanligare att det byggs privatfinansierade bostäder, vilket leder till att endast
bostadsrätter och privata villor byggs. Detta har skett på kostnad av de kommunala och
kooperativa bostadsbolagen. Det är viktigt att vi aktivt verkar för en upprustning av de
kommunalt och landstingsägda bostadsbolagen, som ska driva sina affärer utan tanke
på
egen vinst. Vi motsätter oss den nya upplåtelseformen ägarlägenhet, detta ökar måttet
av spekulation i boende. Boendet ska vara en rättighet inte ett sätt att tjäna pengar.
Under de senaste åren har det pågått en gentrifieringsprocess som inneburit att man
successivt bytt ut invånare med lågt socioekonomiskt status med invånare med högre
socioekonomiskt status. detta har i praktiken lett till att arbetarklassen främst längre ut
i stadens periferin, ut ur stadskärnan och förorten. bostadspolitiken har anpassats efter
överklassen. SSU Stockholm ser allvarligt på situationen och motsätter oss all form av
gentrifiering av vår stad.
En viktig faktor i arbetet mot segregation är att bruksvärdessystemet bibehålls. Det
innebär att hyran sätts utifrån allmännyttans självkostnader och att de privata
hyresvärdarna sedan följer denna hyressättning. På så vis blir kostnaden för en lägenhet
likvärdig med andra lägenheter med samma storlek och standard. Mot detta står
marknadshyrorna som är den liberala synen på boendet och dess kostnader, den som
betalar mest får lägenheten. Även priserna på bostadsrätter ska sättas efter ett
bruksvärde och ett kösystem måste därför utformas även för dessa. Vi vill tillåta
blandade upplåtelseformer, men pengar ska aldrig kunna ge förtur till en mänsklig
rättighet.
Bostadsmarknaden präglas idag av spekulation och en stor svart andrahandsmarknad
som resulterar i stora orättvisor. Detta ger en ökad segregation när möjligheten till en
bostad förutsätter en hög inkomst. Om man hyr ut en lägenhet till överpris ska
hyresgästerna omedelbart få överta kontraktet och besittningsrätten till lägenheten,
även för bostadsrätter. Alla kommuner ska vara skyldiga att tillhandahålla
hyreslägenheter till sina kommuninnevånare. I detta ansvar ligger också att det ska
finnas en fungerande bostadsförmedling dit alla lägenheter i kommunen enligt lag ska
gå.
I dag byggs det för lite i Sverige, bostadsbyggandet i Sverige har stagnerat. Detta beror
dels på att det tidigare byggts för många hus men även att nyproduktion i Sverige är så
dyrt att endast resursstarka hushåll kan efterfråga dem.
Investeringsbidrag är viktiga för att klara en jämn bostadsproduktion. Bristen på små
billiga lägenheter har lett till att ungdomars frigörelseprocess för de allra flesta skjutits
flera år längre fram i tiden. Ett fenomen som drabbar ungdomar är bostadsbristen på
många av högskoleorterna. Där är inte bostadsstrukturen anpassad till de studenter
som
flyttar in, vilket kan leda till att unga människor får tacka nej till utbildning.
Denna brist på små billiga lägenheter ska inte lösas genom att ungdomar accepterar så
kallade ungdomslägenheter, med lägre standard. Bostadsbristen bland unga löses
genom att man skapar flyttkedjor, och nyproducerar billiga hyresrätter. Samtidigt vet
vi att byggandet behövs för att få ner den höga byggarbetslösheten och för att sätta
fart på ekonomin.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Bostaden ska vara en rättighet.
• Kommunerna ska ha ansvaret för att det finns en fungerande bostadsförmedling dit
alla lägenheter ska gå enligt lag.
• Kommunerna även i framtiden ska bära ansvaret för bostadsförsörjningen.
• Bristen på bostäder inte får lösas med insatser som särartsboende och sänkt standard.
• Hyresgästernas boendeinflytande i större utsträckning ska stärkas och regleras i lag.
• Bostadsbyggandet ska stimuleras, i synnerhet byggandet av allmännyttiga bostäder.
• Studentbostäder på universitets‐ och högskoleorter ska byggas ut.
• Försäljning av hyreskontrakt ska stoppas genom att säljare bötfälls samt tvingas
återlämna köpesumman.
• Forskning kring framtidens resurssnåla och miljö! och människovänliga material ska
gynnas.
• Segregationen på kort sikt ska bekämpas genom införandet av fler kommunalt ägda
hyresrätter.
• Segregationen ska bekämpas genom skapandet av sammanhängande stadsområden.
• Bruksvärdet ska behållas som princip för hyressättningen och införas för
bostadsrätter.
Familjepolitik
För SSU Stockholm är det självklart att kärlek är något var och en själv väljer om och
hur
man vill manifestera. En familj behöver inte nödvändigtvis vara något man väljer att
ingå i på grund av romantisk kärlek, eller som involverar barn. För vissa kan den
traditionella kärnfamiljen, med konstellationen mamma – pappa – barn byggd på en
heterosexuell kärleksrelation, vara ett alternativ, medan andra väljer andra former.
Oavsett hur man väljer att leva ska det vara ett eget val. För många har valet att leva i
en
traditionell kärnfamilj inte varit frivilligt, utan snarare en effekt av hur samhällets
normer ser ut. Detta har lett till att den traditionella familjen som institution till stor del
varit, och fortfarande är, en kvinnofälla. Kvinnor kan av ekonomiska och sociala skäl
bindas fast i ett äktenskap som de mår dåligt av. Samtidigt är normen om kärnfamiljen
ett mycket tydligt uttryck för heteronormen som råder i samhället då man i ett
utgångsläge förutsätter att familjebildning är förbehållet heterosexuella, och när viss
acceptans för samkönade familjebildningar uppstår är det begränsat till en mycket snäv
ram. Den heterosexuella kärnfamiljen är ett antifeministiskt projekt. SSU Stockholm
kräver att kärnfamiljen som norm krossas. I familjen läggs grunden för många av de
normer som sedan följer oss genom livet och det är därför viktigt att denna arena är så
jämställd som möjligt. Det är oacceptabelt att huvudansvaret för barnen ligger på en
förälder, mamman. Barn har lika rätt till sina föräldrar och dessa ska ta sitt ansvar i lika
stor utsträckning.
Den ojämna uppdelning av det oavlönade arbetet i hemmet som sker idag får negativa
effekter även utanför hemmet. Kvinnor har lägre lön och sämre anställningar på grund
av att arbetsmarknaden ser dem som en ”osäker grupp”, och detta bidrar starkt till
kvinnors underordning i samhället. SSU Stockholm kräver därför att
föräldraförsäkringen individualiseras.
Mödravårdscentralens uppgifter handlar i dag inte enbart om att undersöka modern
under graviditeten, att förbereda henne inför förlossningen, och att efter barnets
nedkomst utföra olika kontroller för att se att allt står bra till. Mödravårdscentralen är i
dag till för båda föräldrarna, och ska därför byta namn till föräldravårdcentral.
I stället för dagens äktenskap och partnerskap vill vi se en neutral juridisk
samlevnadsform för dem som väljer att leva i en juridiskt och ekonomiskt bindande
relation. Självklart ska denna form av juridisk samlevnad vara neutral inför både vilken
sexualitet de som inför den har, och hur många de är. De som vill manifestera sin
samlevnad genom exempelvis en ceremoni i ett trossamfund ska fortsättningsvis kunna
göra det, men trossamfundet ska inte ha möjligheten att ge samlevnaden dess juridiska
status.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Kärnfamiljen som norm ska krossas.
• Föräldraförsäkringen ska delas lika mellan vårdnadshavarna utan möjlighet att skriva
över någon del till den andra.
• Föräldraförsäkringen ska ge full ersättning för inkomstbortfall.
• Mödravårdscentralen ska byta namn till föräldracentralen.
• Religiösa samfund ska fråntas sin rätt att förrätta juridiska äktenskap till förmån för en
neutral juridisk samlevnadsform.
• En neutral juridisk samlevnadsform för dem som väljer att leva i en juridiskt och
ekonomiskt bindande relation ska införas.
Kriminalpolitik
Det finns en tydlig koppling mellan sociala förhållanden i barndomen och kriminalitet.
Därför
måste
samhället
fungera
som
normbildare.
Skola,
barnomsorg,
fritidsverksamhet
och föreningsliv måste få resurser att ta till vara alla människors inneboende resurser.
När vi talar om kriminalpolitik, om vilken syn vi ska ha på brott och straff och hur vi ska
motverka brott, får vi aldrig glömma varje människas rätt till en andra chans. För att
detta ska bli möjligt krävs större insatser av vård och rehabilitering i kriminalpolitiken.
Straffet ska i första hand inte ges för att straffa en människa för att denna har begått
ett
brott, det ska inte heller ges för att hämnas å offrets vägnar eller för att avskräcka
andra
människor från att begå brott. Straffet ska ges för att hålla farliga människor borta från
samhället men framförallt för att med hjälp av kriminalvård rehabilitera människan som
har begått ett brott så att denna kan fungera i samhället igen. Vårdprogram ska inte
vara
generella och lika för alla. Alla dömda ska behandlas som de individer de är.
Genom en mer flexibel syn på olika behandlingsformer kan vi skapa en kriminalvård
som kan hjälpa alla. Vi tror inte på superfängelser, utan anser i stället att fängelser på
sikt ska bort till förmån för kriminalvårdsanstalter. Kriminalpolitiken har tillsammans
med socialpolitiken i stort det övergripande målet att skapa ett samhälle fritt från
brottslighet.
Polisens roll måste i allt högre grad handla om att arbeta lokalt. Närpoliser har visat sig
mycket effektiva både när det gäller att förebygga brott och att snabbt kunna ta itu
med
redan begångna brott. Det är viktigt att det finns fler poliser ut på fältet. Poliser ska
utbildas inom olika specialområden, till exempel sexualiserat våld eller ekonomisk
brottslighet. Alla kan inte vara experter på allting. I dag kan vi se hur många återfaller i
brottslighet när påföljden är avtjänad. Genom att försöka förenkla för den före detta
kriminelle att bryta gamla mönster och komma in i samhället ska hon eller han vara
säkrad en bostad. Efter avtjänad påföljd, i synnerhet längre fängelsestraff, ska man ha
rätt till meningsfull sysselsättning och hjälp in i arbetslivet.
Polismyndigheten använder sig idag utav djur i sitt arbete, vilket SSU Stockholm verkar
för ska upphöra. Djur är oförutsägbara och kan skada både människor och sig själva i
stressade situationer och fyller enbart ett skrämselsyfte från ordningsmaktens sida, då
det idag finns betydligt modernare lösningar än att använda hästar i sitt arbete. Hundar
bör också betraktas som olämpliga att arbeta med polisen under stressade situationer
såsom kravaller och offentliga sammankomster.
Vi anser att bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten länge varit ett eftersatt
område i rättsväsendet. Ekobrotten leder till att stora resurser i samhället omfördelas
på ett ojämlikt sätt och utan demokratisk kontroll. Vi kräver därför att staten satsar
större resurser på att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
Vi är emot en utveckling där de privata väktarbolagen får ett allt större ansvar för
samhällets trygghet. Ingen med ett vinstintresse ska få utöva bevakningsuppdrag.
Statens våldsmonopol får inte läggas ut på entreprenad. Väktarbolag ska förbjudas och
dessa uppgifter ska utföras i polismyndighetens regi.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Brottsförebyggande arbete ska prioriteras före brottsbekämpande.
• Vård och rehabilitering ska utgöra tyngdpunkten i svensk kriminalpolitik.
• Det ska finnas fler poliser på fältet.
• Poliser ska utbildas inom olika specialområden.
• Privata väktarbolag förbjuds.
• Polisväsendet utvecklas så att det även innefattar väktaruppdrag.
• Frigivna före detta kriminella ska få hjälp att integreras i samhället.
• Åtgärderna mot ekonomisk brottslighet ska intensifieras.
• Straffmyndighetsåldern ska vara samma som myndighetsåldern.
• Polismyndigheten omgående ska sluta använda hästar i sitt arbete.
• Polismyndigheten omgående ska sluta använda hundar vid kravaller och andra
offentliga sammankomster.
Kulturpolitik
Att vara människa handlar inte bara om att arbeta och producera. Centralt för en
människa är också det sociala livet. I människans sociala liv har kulturen en
fundamental betydelse. Det är genom kulturen som människan utvecklar sina
intellektuella, spirituella och estetiska färdigheter. Kulturen är viktig både för var och
en
av oss och för samhället som helhet.
Genom olika uttryck tar man ställning, propagerar, protesterar, underhåller, berör och
berättar historier. Dessa uttryck har ett egenvärde och kan inte bara vara en förmån
för
dem som kan tjäna pengar på sin kultur. Detta förutsätter en politik som
subventionerar
amatörkultur, ideella föreningar och folkbildning.
Elektronisk fildelning av till exempel film och musik är till viss del positivt, då det ökar
tillgängligheten på kultur. Men kulturutövare ska även i framtiden kunna överleva på
sitt arbete. Vi anser att det är underhållningsindustrins ansvar att hitta vägar att kunna
erbjuda kultur på ett sätt som gynnar både producent och konsument. Lagen om
fildelningsförbud utgår inte från dagens verklighet och måste upphävas.
Den kommunala kulturskolan har gett många barn, som annars inte hade haft råd att
lära sig spela musik, möjligheter att utvecklas musikaliskt. Arbetarrörelsen har en stolt
tradition av ett rikt kulturliv. Detta bör i högre utsträckning än i dag utnyttjas för att
utgöra ett alternativ till dagens kommersiella medier. Här kan skolan ta ett ansvar för
att bredda elevernas kulturintresse. Inte minst genom välfungerande och välsorterade
skolbibliotek. Det är viktigt att skolbiblioteken är välsorterade både när det gäller
böcker och film. Det måste också finnas fler arenor för kulturutbyte. Att skapa dessa
mötesplatser är ett viktigt steg för ett mångkulturellt samhälle.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Alla barn ska ha tillgång till avgiftsfri kommunal kulturskola.
• Amatörkultur, ideella föreningar och folkbildning ska subventioneras.
• Fildelningsförbudet ska upphävas.
• Bibliotek ska ha material för elever med andra behov än den vanliga
bokformen till exempel ljudböcker och daisyspelare.
• Alla skolor måste tillhandahålla skolbibliotek med böcker av bra kvalitet.
Miljö
Den gröna socialismen
Det finns bara ett jordklot och det måste vi alla dela och skydda tillsammans. I vår
omgivning syns många resultat av att vi tagit ut mer resurser än vad jorden klarar av att
hantera. Det syns som utfiskade hav och som skövlade regnskogar. Det syns som
matbrist och som krympande glaciärer. Det drabbar ofta de som är fattiga hårdast och
tillgången till allt mer begränsade naturresurser är en källa till konflikt. Om vi inte
frivilligt ändrar våra konsumtionsmönster så kommer vi att bli tvingade till det, helt
enkelt för att jordens resurser inte kommer att räcka till. Det finns också en stor
orättvisa i hur resurserna fördelas där vi i västvärlden lever över våra tillgångar på
bekostnad av alla andra. I takt med utvecklingen i andra delar av världen blir det mer
uppenbart att alla inte kan konsumera som vi i väst.
Dagens ekonomiska system och privata ägande av naturresurser kommer aldrig att
kunna ge en solidarisk, ekologisk och rättvis fördelning av naturtillgångarna. Privata
ekonomiska vinster står ofta i direkt strid med gemensamma samhällsintressen. Det är
inte ekologiskt eller socialt hållbart att ha ett samhälle som alltid bygger på en ökad
produktion utan att fördela den rättvist. Om vi vill ha en ekologisk och solidarisk
utveckling kommer det att krävas mer ekonomisk demokrati och ett gemensamt
ägande och ansvar för våra naturtillgångar.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Jordens naturtillgångar ska ägas och förvaltas gemensamt.
• Jordens resurser ska fördelas rättvist och solidariskt.
Jorden, skogen och haven
Den ekologiska mångfalden har ett egenvärde. Rubbar man ekosystemet genom att
utrota en art så får det konsekvenser för hela ekosystemet och andra arter riskerar
också utrotning. En rubbning av balansen och överuttag kan få konsekvenser för
naturresurser på kort sikt i form av minskade fiskefångster och förstörd skog som både
har ett ekonomiskt värde i sig men också fungerar som en barriär vid översvämningar.
Det får också konsekvenser på lång sikt. Utfiskade vatten och förstörda bottnar kan
leda
till försurning och till en ökad algväxt. Minskade skogar minskar jordens förmåga att
binda koldioxid. Något som leder till en ökad uppvärmning av jorden. Dessutom så
berövar vårt överuttag framtida generationer möjligheten att fiska och ta del av
skogen.
Köttkonsumtionen, främst i västvärlden, är ett stort problem. Det finns både
ekologiska, ekonomiska, etiska och hälsoperspektiv på köttkonsumtionen. Att
producera kött kräver mycket mer resurser än vegetabilier. Det är dyrt och ineffektivt
att producera kött och de flesta i västvärlden har ett för stort intag av proteiner.
Därför måste köttkonsumtionen minska.
Användandet av kemikalier och av genmodifierade grödor inom skogs och
jordbruksindustrin och annan produktion har många gånger en stor negativ
miljöpåverkan. Användandet av miljöskadliga kemikalier måste begränsas och nya
kemikalier granskas hårdare innan de tillåts.
Genmodifierade grödor kan både vara en enorm tillgång och en stor fara för miljön.
Samtidigt som det t.ex. kan hjälpa till att öka avkastningen på jordbruksmark och
minska svälten så kan det också leda till att ekosystem helt slås ut. Därför måste
forskningen kring genmodifierade grödors konsekvenser öka och kontrollen på
användningen bli hårdare. Privata företag ska inte heller tillåtas ta patent på vissa gener
och forskningsresultat.
Våra hav förstörs också. Dels genom övergödning men också genom ett för hårt fiske.
Jordbruksindustrin bär en stor skuld till övergödningen och måste kontrolleras hårdare.
Fiske av visa arter måste också helt stoppas för att rädda beståndet.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Köttkonsumtionen i västvärlden måste minska.
• Kemikalielagstiftningen måste skärpas och ett tydligare ansvar läggas på de som
använder dem.
• Genmodifiering måste kontrolleras hårdare.
• Bottentrålning ska förbjudas.
• Fiske av rödlistade arter måste stoppas.
Styrmedel för hållbar tillväxt och gemensamt ansvar
Tillväxt mäts idag bara i en förändring i BNP. Man tar då ingen hänsyn till de andra
värden som kan finnas i att framtida generationer kan använda sig av jordens ändliga
resurser. Därför är det viktigt att synen på ekonomin ändras och tar hänsyn till andra
värden än bara den kortvarigt ökade produktionen.
Samhället måste också ta ett ansvar för vilken typ av produktion som uppmuntras. Så
länge kapitalismen finns kvar så måste marknaden tvingas att producera med ett
ekologiskt och socialt ansvar. Dels genom hårdare lagstiftning mot miljöfarlig
verksamhet men också genom att uppmuntra omställning och forskning kring mer
miljövänliga metoder. Landstingen och kommunerna ska också alltid ta hänsyn till
ekologiska och sociala perspektiv när man upphandlar varor och verksamheter.
Stat, kommun och landsting ska ta ansvar för en hållbar samhällsstruktur , allt ifrån
källsortering till infrastruktur. Den hållbara samhällsstrukturen ska minimera individens
möjlighet att leva ohållbart.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Industrin ska tvingas ta ett större ansvar för sitt avfall.
• Alla kommuner, landsting och bolag ska varje år göra miljöbokslut och genomgå en
miljörevision.
• Offentliga upphandlingar ska ta hänsyn till miljön.
• Skatter och avgifter ska göra det mer ekonomisk att ta miljöhänsyn.
Energi och transporter
En stor del av vår klimatpåverkan kommer ifrån transporter av olika slag. Det vore naivt
att tro att vi måste sluta transportera saker. Transportsektorn måste istället slå om till
en ekologiskt hållbar sådan. Gods måste flyttas över mer från lastbil till järnväg, även på
korta sträckor. Lastbilar bör bara användas som matarbussar, dvs. gå korta sträckor och
lasta av på närmast liggande järnvägsstation. Det krävs en kraftig utbyggnad av
järnvägsnätet för att lyckas med detta. Norrbotniabanan är det bästa exemplet men på
många andra ställen måste nya järnvägar, helst med höghastighetsbanor byggas. Det
befintliga järnvägsnätet måste också byggas ut för att öka kapaciteten.
Inrikesflyget fyller idag ingen funktion söder om Sundsvall, om ytterligare ett par år
så kan den gränsen flyttas till Umeå när Botniabanan är klar. Vi vill förbjuda
inrikesflyget framförallt på sträckorna Malmö/Göteborg/Sundsvall – Stockholm, men
på sikt på alla sträckor söder om Sundsvall. Utrikesflyget måste också ta sin beskärda
del av klimatkampen, detta bör ske genom en beskattning av flygbränsle något som
inte
sker idag.
Privatbilismen är nästa problem. SSU Stockholm vill på sikt avskaffa privatbilism med
fossila bränslen och i storstäderna måste biltullar införas, även för bilar som inte drivs
av fossila bränslen. Redan idag vill vi förbjuda stadsjeepar vars enda funktion är att de
sätter andra bilister och miljön i fara. Moroten för att få folk att ställa bilen är en
avgiftsfri kollektivtrafik i hela Sverige. Införande av avgiftsfri kollektivtrafik får ej
påverka den totala kvalitén av kollektivtrafiken.
Energipolitiken måste förändras. Sveriges el består idag av främst vatten‐ och
kärnkraft.
På sikt måste kärnkraftsberoende brytas och ersättas av någon förnyelsebar
energikälla.
Ett sätt att minska beroende är att förnya de vattenkraftverk som finns idag för att öka
deras effekt samt att kraftfullt bygga ut vindkraften. Solenergi är en annan viktigt
beståndsdel och husägare skulle kunna få stora delar av sin el genom detta, i
kombination med bergvärme och ökad isolering kan de kraftfullt minska vårt
energibehov. SSU Stockholm vill se att statliga resurser satsas på forskning i miljöteknik
och nya energikällor, det skulle skapa både arbetstillfällen och hindra
klimatförändringarna. Energiproduktionen måste också återregleras under staten.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Nya järnvägar främst höghastighetsbanor måste byggas.
• Avgiftsfri kollektivtrafik i hela landet.
• Befintliga järnvägsnätet måste kapacitets stärkas.
• Inrikesflyget förbjuds söder om Sundsvall.
• Beskattning av flygbränsle ska införas.
• Privatbilism driven av fossila bränslen skall förbjudas senast 2030 med ett säljstopp av
detsamma infört 2020. Frågan skall även genomdrivas på EU‐nivå.
• Kärnkraften ska påbörjat en avveckling senast 2015.
• De sista älvarna ska lämnas orörda.
• Planhushållning för produktion av bergvärmepumpar, solenergi och husisolering.
• Återreglera elmarknaden.
Djurskydd
Inte bara människor behandlas dåligt i produktionen det gör även djur. Pälsindustrin
måste förbjudas. I andra djurindustrier så som skinn‐ och köttindustrin måste villkoren
för djuren förbättras. Djur måste få vistas ute, slippa bo i trånga burar och slippa
hormonpreparat . Kontrollerna av att djurskyddslagarna efterföljs måste öka. Avlingen
och genmodifieringen av djur måste också ställas under hårdare kontroll för att undvika
onödigt lidande.
Kommersialiseringen av djur måste upphöra. I nationalstadsparker och vissa djurparker
kan djur placeras i sin naturliga miljö eller för att hindra dem från utrotning. Men att
hålla djur i kommersiella är under inga omständigheter okej. Inte heller djurförsök för
att ta fram skönhetsprodukter. Däremot ska djur som en sista utväg kunna användas för
att testa mediciner. Detta ska dock alltid ske under översyn av en veterinär.
Även husdjur missbrukas. Det finns idag inga krav på den som vill skaffa husdjur, vilket
innebär att vem som helst kan skaffa ett och behandla det utan det ansvar som krävs.
Utbildning och tillräcklig kunskap om djur ska krävas för att få ha husdjur och även
inom djurindustrin och påföljderna för misskötsel och djurmisshandel måste höjas.
Sexuella övergrepp på djur ska även kriminaliseras.
På grund av att den naturliga balansen i skogen rubbats så vore det dumt att inte tillåta
vissa former av viltvård. Däremot ska nöjesjakt förbjudas. Vid enstaka tillfällen kan det
vara nödvändigt att skjuta rovdjur som kommer för nära människor. Vanligtvis kommer
rovdjur aldrig nära människan och dess boskap och när det sker handlar det om enstaka
individer. Naturligtvis ska djuret först försöka jagas bort. Dessutom måste det finnas
återkommande prov för jägare för att preventivt hindra att djur lider av till exempel
skadeskjutning.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Nöjesjakt ska förbjudas.
• Kommersiella djurparker ska förbjudas.
Appendix: Kommunal- och landstingspolitiska program
Ett rättvist Stockholm
Kommunen har bland annat ansvar för skolan, förskolan, samt äldre‐ och barnomsorgen.
Detta är viktiga välfärdstjänster som är centrala för människors liv. I SSU Stockholm
anser vi som socialister att rättvisa ska spegla hela kommunens verksamhet.
En absolut grundläggande princip i en socialdemokratisk politik är att undanhålla
privata vinstintressen från den gemensamma sektorn. Verksamhet ska inte finansieras
genom att ge skattepengar till privata företag eller enskilda personer. Vi tänker också
göra hårt motstånd mot alla planer på nedskärningar och avgiftshöjningar som planeras
i Stockholm.
Vi vill ha stora satsningar på ungdoms‐ och kulturverksamhet, öka antalet fritidsgårdar
och öka personaltätheten på dem. Biblioteken ska ha generösa öppettider och stort
utbud.
Det ska byggas nya bostäder, och hyresrätter ska prioriteras. Små billiga hyresrätter
som ska byggas för att tillfredsställa studenters och ungas behov. Vi måste sätta stopp
för utförsäljningen av allmännyttan. Vi vill ha återkommunaliseringar av så gott som all
privatiserad kommunal verksamhet. Äldreomsorgen är i hög utsträckning privatiserad,
att privata bolag gör vinst genom att ta skattepengar och vanvårda äldre är en stor
skam
för välfärdssamhället.
Gymnasieskolan är idag starkt segregerad, vi vill att betygsintaget slopas till förmån för
ett system där hälften antas via närhetsprincipen och hälften antas via
integrationsbefrämjande åtgärder.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Det offentliga ska vara huvudman för all offentligt finansierad verksamhet.
• Återkommunalisera privatiserade kommunala verksamheter.
• Fler ungdomsaktiviteter med bättre öppettider.
• Kommunen ska öppna fler fritidsgårdar för ungdomar.
• Kommunen ska införa lagliga ytor för graffitikonstnärer.
• Hyresrätter prioriteras framför bostadsrätter.
• Bebygg Bromma flygplats.
• De kommunala bostadsbolagen ska inte vara hårda i sina krav om tidigare hyresskulder
för hemlösa.
• Det ska finnas minst en kommunal kvinnojour i varje stadsdelsområde.
• Avgiftsfri förskola ska införas.
• Alla kommunens förskolor ska arbeta genusbrytande.
• Stockholms stad ska utvidgas på bekostnad av kranskommunerna.
• Ökade satsningar på så kallade avlastningsboenden för äldre, där äldre som vårdas av
anhöriga kan få komma under en kortare period för att avlasta anhörigvårdaren.
• Äldre partners ska ha möjlighet att bo tillsammans även om deras vårdbehov är skiljer
sig mycket.
• Hemtjänsten ska kunna komma akut vid behov, innan en biståndsbedömning hunnit
göras.
• Avgiftsfri hemtjänst ska införas.
• Kommunala bilpooler införs.
• Stockholm entreprenad ska återkommunaliseras.
• Stockholms skolor ska endast servera vegetarisk mat.
• Flyktingförläggningar ska lokaliseras till innerstaden för att främja integrationen.
• Det ska finnas minst en konsumentvägledare i varje stadsdelsområde.
• Allmännyttiga bostadsbolag ska ta över privata hyresfastigheter.
• Socialdemokraterna ska tillämpa ”Bostad först” och avsätta tillräckligt med resurser
för att metoden ska fungera.
• Till dess att friskolorna avskaffats ska skolpengen skiktas.
• Stadsdelsnämnderna är en viktig del i att hålla demokratin nära medborgarna och inga
fler stadsdelsnämnder får slås samman.
• Stockholms kommun ska begränsa all kommersiell reklam på offentliga platser med
syfte att begränsa kommersialiseringen av det offentliga rummet.
• Stockholms kommun ska öka anslagen för offentlig utsmyckning och övrig
kulturverksamhet på offentliga platser.
• Trängselskattens intäkter skall öronmärkas till kollektivtrafik och cykelvägar.
• Trängselskatten ska göras progressiv.
Ett solidariskt landsting
SSU Stockholm kräver att landstingets främsta mål är att se till att alla oavsett klass,
kön eller etnicitet får en så god vård och kollektivtrafik som möjligt. Den minskade
solidariska finansieringen av SL‐kortet, rätten för privata vårdföretag att etablera sig
fritt i länet och upphandlingen av landstingets verksamheter har kraftigt ökat
orättvisorna i hela länet. Även röd‐gröna majoriteter har här en del av skuldbördan och
det är dags att vi inser det och byter politik. Det finns bara en väg att gå för att säkra
hem kvalitet och tillgänglighet för alla och det är ett slut på privatiseringar och
upphandlingar för gott inom landstinget. Ska Stockholm bli en hållbar region krävs
tydliga infrastruktursatsningar på kollektivtrafiken. Detta måste ske både genom
kraftig om och utbyggnad, men också genom att den kollektiva trafiken måste
subventioneras mer av skatten för att på sikt vara helt avgiftsfri. I väntan på nolltaxan
ska enhetstaxa införas.
Vården måste säkerhetsställas och mer resurser måste satsas på att öka tillgängligheten
och personaltätheten. Närakuter är ett bra exempel där man sett ett vårdbehov och
byggt ut vården efter detsamma. Sist men inte minst – munnen måste ses som en del
av
resten av kroppen. Samma regler inom tandvården som övrig vård.
SSU Stockholm föreslår därför att:
• Upphäv den fria etableringsrätten inom vården.
• Inga fler upphandlingar av varken vård eller kollektivtrafiken.
• Ta/köp tillbaka det som redan upphandlats/privatiseras.
• Ungdomsmottagningarna måste öka sina öppettider och sin kapacitet.
• Fler insatser för ökat kondomanvändande.
• Ungdomsmottagningarna ska tillföras HBTQ+‐kompetens för att kunna tillgodose ett
gott bemötande för alla ungdomar.
• Fler psykologer och psykiatriker i BUP.
• I väntan på helt avgiftsfri sjukvård, avgiftsfri sjukvård upp till 26 år.
• Landstinget ska arbeta med kommunerna för att minska missbruket av alkohol och
narkotika.
• Fria sprututbyten för länets narkotika missbrukare.
• Tandvården ska ha samma taxor som den allmänna sjukvården.
• Folktandvården ska inte privatiseras.
• Satsningar för att möte de psykiskt sköra ska genomföras.
• Fler närakuter, och de som finns ska ha öppet på eftermiddagar och helger.
• Fler läkarbilar och mer bemanning av ambulanshelikoptrarna, framförallt med
narkospersonal.
• De ytor som blir över efter ombyggnationen av Karolinska ska reserveras för
bostäder.
• Bygg ut gröna linjen till Karolinska sjukhuset i Solna.
• Sammankoppla blå linje med linje 17 eller 19 för att successivt kunna öka kapaciteten.
• Bygg om stombusslinjerna i innerstan till spårväg för att säkra kapaciteten.
• Bygg om blåbuss‐linjerna i förorten till spårväg när de slår i kapacitetstaket.
• Förläng gröna linjen genom linje 19 till Älvsjö.
• Förläng blåa linjen nordväst ut via Barkarby och österut via Sofia (Södermalm).
• Förläng Djurgårdslinjen till Centralen (naturligtvis också här med nya spårvagnar).
• Landstinget i Stockholms län ska införa rätt till heltid och möjlighet till deltid som
begrepp.
•
Inkomster
från
trängselavgifter
skall
endast
användas
till
satsningar
kollektivtrafiken.
• Avgiftsfri kollektivtrafik.
• Avgiftsfria resor med Waxholmsbolaget.
• I väntan på nolltaxan ska kollektivtrafiken vara avgiftsfri för alla under 18 år.
• Gymnasiestudenter ska ha rätt till avgiftsfri kollektivtrafik året runt.
• SL ska införa möjligheten för månadsvis betalning av terminskort och studentkort.
• Nattrafiken ska öka.
• I regionplanen ska tydliga satsningar på kollektivtrafik prioriteras.
• Museum som finansieras med landstingspengar ska vara avgiftsfria.
• En utbyggnad av kollektivtrafiken ska genomföras.
på
