När ett barn utsätts för grooming

JURIDISKA FAKULTETEN
vid Lunds universitet
Isabelle Lewin
När ett barn utsätts för grooming
En analys om vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte
ur ett rättssäkerhetsperspektiv
JUEN03
Sexualitet, samhällelig kontroll och straffrätt
15 högskolepoäng
Handledare: Ulrika Andersson
VT16
Innehåll
FÖRKORTNINGAR
2
1
3
2
3
INLEDNING
1.1
Bakgrund
3
1.2
Syfte och frågeställningar
3
1.3
Metod och material
4
1.4
Avgränsningar
5
1.5
Teoretiskt perspektiv
5
KONTAKT MED BARN I SEXUELLT SYFTE
2.1
Definition av begreppet grooming
7
2.2
Kartläggning och omfattning
8
GÄLLANDE RÄTT
3.1
Kontaktbestämmelsens utformning
3.1.1
3.1.2
3.1.3
3.2
3.3
10
11
11
12
Internationella bestämmelser
13
FN:s barnkonvention
Lanzarotekonventionen
EU:s direktiv 2011/93/EU
Friande domar
4.1.1
4.1.2
4.2
10
12
13
RÄTTSFALLSSTUDIE
4.1
10
Barnets ålder
Ansvarsfrihet i vissa fall
3.3.1
3.3.2
3.3.3
Helsingborgs tingsrätt B 5769-09
Helsingborgs tingsrätt B 2290-13
Fällande domar
4.2.1
4.2.2
5
Sexuellt syfte
Träffa överenskommelse om möte
Vidta åtgärd
Andra förutsättningar
3.2.1
3.2.2
4
7
Göta hovrätt B 3439-14
Svea hovrätt B 8749-13
DE LEGE FERENDA
13
14
14
15
15
15
16
17
17
18
19
6
ANALYS OCH SLUTSATSER
21
6.1
Definition och innebörd av grooming
21
6.2
Straffbestämmelsens förhållande till rättssäkerhet
22
6.3
Sammanfattande slutsats
24
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
25
RÄTTSFALLSFÖRTECKNING
27
Förkortningar
BrB
Brottsbalk (1962:700)
Brå
Brottsförebyggande rådet
Ds
Departementsserien
EU
Europeiska unionen
FN
Förenta nationerna
Ibid.
På samma ställe
JT
Juridisk publikation
Prop.
Proposition
2
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Kontakter med barn i sexuellt syfte är ingen ny företeelse och begreppet
”grooming” har på senare tid fått en vedertagen betydelse i dagens samhälle.
Groomingprocessen hänvisar i första hand till att gärningsmannen genom en
överlagd strategi vinner barnets förtroende i syfte att utnyttja denne sexuellt.
Internets expansion har skapat nya kommunikationsverktyg för vuxna personer
att kontakta barn i sexuellt syfte. Dessutom tillhandahåller internet möjligheten
för anonymitet.1
Grooming kom att uppmärksammas särskilt under 2000-talet, då en av
Sveriges största nätsexhärva avslöjades. Gärningsmannen som kom att kallas
för ”Alexandramannen” hade under flera års tid med hjälp av den falska
identiteten ”Alexandra” kontaktat, manipulerat samt erbjudit unga flickor
modellkontrakt via internet för att sedan stämma träff och utnyttja dem
sexuellt. Hovrätten dömde år 2007 ”Alexandramannen” till 11 års fängelse för
bland annat våldtäkt, grovt sexuellt utnyttjande av underårig och förförelse av
ungdom på över 50 olika flickor.2 Detta omfattande rättsfall föranledde till en
växande oro på företeelsen vuxnas kontaktsökande med barn i sexuellt syfte.
Därav valde lagstiftaren att införa ett nytt brott i brottsbalkens sjätte kapitel för
att kriminalisera kontakt med barn i sexuellt syfte.3
1.2 Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med denna uppsats är att redogöra för vad begreppet
”grooming” innebär samt utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv utreda om
bestämmelsen kontakt med barn i sexuellt syfte enligt 6 kap. 10 a §
Brottsbalken (BrB) gett barn som utsatts för sexuella övergrepp ett förstärkt
straffrättsligt skydd.
1
Brå rapport 2013:14 s. 28 f.
Se Hovrätten över Skåne och Blekinge dom, mål B 1884-06.
3
Se Ds 2007:13.
2
3
Framställningen
syftar
därtill
att
studera
om
kriminaliseringen
av
kontaktbrottet fått en önskad effekt samt hur domstolarnas bedömning av
kontakt med barn i sexuellt syfte sker i praktiken, vid såväl fällande som
friande domar.
Mot bakgrund av ovan beskrivna syfte är uppsatsens frågeställningar följande:
-
Hur definieras begreppet grooming och vad är dess innebörd?
-
Ger straffbestämmelsen om vuxna som tar kontakt med barn i sexuellt
syfte (6 kap. 10 a § BrB) ett förstärkt straffrättsligt skydd för barn som
utsätts för sexuella övergrepp?
1.3 Metod och material
I framställningen av uppsatsen kommer jag att använda mig av en
rättsdogmatisk metod, även kallad den traditionella juridiska metoden.
Metoden omfattar såväl att bearbeta lagtext, förarbeten, domstolsavgöranden
samt juridisk doktrin.4 Denna arbetsmetod använder jag för att fastställa och
redogöra för gällande rätt enligt ovan nämnda definitioner.
I enlighet med uppsatsen syfte har jag valt att granska hur rättstillämparen utför
sin bedömning av brottet kontakt med barn i sexuellt syfte i praktiken. Min
rättsfallstudie
kommer
således
innefatta
en
kvalitativ
analysmetod.5
Utredningen syftar framförallt till att fastställa gällande rätt genom de relevanta
rättsfall som har valts ut för uppsatsens ämne. Rättsfallsmaterialet består dock
av de fåtal domar som förekommer på området. Det bör därför beaktas att
rättsfallen från underinstanserna inte har samma prejudicerande verkan såsom
fall från högsta domstolen, men att den ändå ger en fingervisning om hur
bestämmelsen ska tillämpas i praktiken. Vidare har en diskussion förts med
Kammaråklagare, Charlotte Genberg, specialiserad på brott mot barn. Detta
samtal har bidragit till en ökad förståelse kring problematiken grooming samt
svårigheterna att bevisa ett sådant brott.
4
5
Peczenik, Aleksander: Juridikens teori och metod, 1995 s. 33
Alvehus, Johan: Skriva uppsats med kvalitativ metod- En handbok, 2013 s. 20.
4
Jag har även valt att belysa den faktiska omfattningen av grooming genom en
redogörelse av statistik på området. Detta material är därmed grundläggande
för den fortgående framställningen. Till sist kommer gällande rätt att diskuteras
utifrån ett de lege ferenda-perspektiv, vilket innebär att argumentationen
kommer ta sikte på om rättsläget på området är tillfredställande samt hur en
tänkbar konstruktion av bestämmelsen kontakt med barn i sexuellt syfte bör
utformas.6
1.4 Avgränsningar
Detta arbete har för avsikt att behandla hur straffrätten tillämpas och hur den
bör användas inom ämnesområdet. Därmed kommer uppsatsen att avgränsas
till att inte avse hur kontakt med barn i sexuellt syfte ska behandlas inom de
socialrättsliga och familjerättsliga dimensionerna. Vidare kommer inte heller
någon redogörelse för myndighetsinsatser i förebyggande syfte att beröras.
Uppsatsen kommer i huvudsak att fokusera på de sexuella övergrepp som sker
via internet, därmed kommer den kontaktetableringen som istället sker fysiskt
endast kort nämnas.
Rättsfallsstudiens syfte är framförallt att belysa domstolens uttalanden och
argumentation kring bestämmelsen kontakt med barn i sexuellt syfte. Någon
redogörelse för utgången i samtliga åtalspunkter avseende sjätte kapitlet om
sexualbrott i brottsbalken kommer inte att behandlas. Vidare avvägningar och
frågor som hänför sig till påföljdsval och straffmätning berörs inte i uppsatsen
likaså frågan om kontaktbrottet är att avse som ett artbrott, vilket motiveras
med hänsyn till framställningens begränsade omfattning.
1.5 Teoretiskt perspektiv
I följande avsnitt kommer med tanke på uppsatsens syfte begreppet
rättssäkerhet att definieras. Avsikten är att presentera ett urval om vad som
sagts om begreppet i doktrin och är således inte på något sätt uttömmande.
Syftet är snarare att ge en bakgrund till begreppet, för att därefter kunna
6
Korling, Fredric, Zamboni, Mauro: Juridisk metodlära, 2013, s.36.
5
analysera hur bestämmelsen kontakt med barn i sexuellt syfte förhåller sig till
rättssäkerhet.
Rättssäkerheten är att anse som betydelsefull i den demokratiska rättsordningen
i en rättsstat och kan övergripande beskrivas som det juridiska förhållandet
mellan den enskilde och staten. Trots att rättsäkerhet sedan länge har varit ett
vedertaget begrepp råder det tvetydigheter om den faktiska innebörden.7
Rättssäkerhet kan närmast beskrivas bestå av grundläggande principer såsom
legalitetsprincipen (inget straff utan lag), principen in dubio pro reo (vid tvivel
till förmån för den tilltalade) och oskyldighetspresumtionen. Samtliga principer
har som utgångspunkt att ge den enskilde trygghet samt skapa en rättsprocess
där den enskilde inte riskerar att kränkas.8
Den formella rättsäkerheten som begrepp förespråkas främst av Nils Jareborg
och Åke Frändberg. Denna traditionella syn på rättsäkerheten tar sikte på att
medborgarna ska behandlas lika inför lagen och att utformningen av
lagstiftningen ska ske på ett sådant sätt att det möjliggör förutsebarhet i dess
tillämpning.9 Både Jareborg och Fränberg anser att vissa krav måste uppfyllas
för att rättssäkerhet ska råda, exempelvis ska det föreligga enhetliga och tydliga
regler nedtecknade avseende en rättslig fråga där både den enskilde individen
och myndigheternas konsekvenser förutses. De är även överens om att
rättsäkerheten är ett grundvärde, vilket gör att medborgarna inte får utsättas för
godtyckliga beslut.10 Min syn på rättssäkerhet förbinder sig till den traditionella
synen på rättssäkerhet, det s.k. formella perspektivet. Denna uppfattning
kommer därför som utgångspunkt att användas i uppsatsen.
7
Frändberg, Åke: Rättsordningens idé – en antologi i allmän rättslära, 2005, s. 285.
Axberger m.fl.: JK:s rättsäkerhetsprojekt, 2006, s. 32 f.
9
Frändberg, Åke: Om rättssäkerhet, I: JT, nr 2 2000/01 s. 271.
10
Jareborg, Nils: Straffrättsideologiska fragment, 1992, s. 81 och Fränberg, Åke: Om
rättssäkerhet, I: JT, nr 2 2000/01 s. 274.
8
6
2 Kontakt med barn i sexuellt syfte
Att vuxna tar kontakt med barn i sexuella syften är således inget nytt fenomen,
dock har den tekniska utvecklingen medfört nya möjligheter till att barn utsätts
för sexuella övergrepp. Genom dessa företeelser har begreppet grooming fått
allt större innebörd. I följande kapitel ska begreppet grooming definieras samt
belysa dess omfattning, för att därefter analysera hur bestämmelsen i 6 kap. 10
a § BrB förhåller sig till rättssäkerhet. Med barn definieras i detta sammanhang
en person under 15 år.
2.1 Definition av begreppet grooming
Vuxnas kontakter med barn i syfte att därefter utnyttja dem sexuellt benämns
”grooming”. Begreppet grooming härstammar från det engelska språket och
betyder att sköta, ansa, trimma eller förbereda.11 Vilket i detta sammanhang
kan aktualiseras genom att den vuxne vidtar vissa åtgärder för att förbereda ett
övergrepp mot barnet. Groomingprocessen kan i korthet förklaras att den
vuxne personen vinner barnets självförtroende eller på annat sätt bryter ner
barnets motstånd i avsikt att förgripa sig sexuellt på denne.12 Detta kan
sammanfattas som en manipulationsprocess där den vuxne lockar och skapar
känslomässiga band med barnet, som syftar till att möjliggöra situationer där
sexuella övergrepp kan ske, men samtidigt göra det mindre sannolikt att barnet
berättar om övergreppen för andra.13
Det bör dock tilläggas att ingen juridisk definition finns av begreppet grooming
i svensk rätt och vid kriminaliseringen av grooming ansåg regeringen att
uttrycket grooming inte var lämpligt som svensk brottsbenämning. Eftersom
ordet grooming inte bedömdes ha någon vedertagen betydelse i det svenska
11
Norstedts stora svensk-engelska ordbok: Engelsk-svensk/svensk-engelsk, 2000,
ordet ”Groom”.
12
Ds 2015:49 s. 13.
13
Brå rapport 2013:14 s. 29.
7
språket och då brottsrubriceringen bör spegla vilken typ av handling som
omfattas, valdes kontakt med barn i sexuellt syfte som brottsbenämning.14
2.2 Kartläggning och omfattning
Vuxna personer kan söka kontakt med barn i sexuella syften på flera olika sätt.
Kontakten kan exempelvis ske på en lekplats, vid en idrottsanläggning, i en
simhall eller annan offentlig plats. Den vanligaste kontakten sker dock i 70
procent av fallen via internet. Ofta inleds relationen mellan barn och vuxna på
webbplatser där syftet är att knyta kontakter med andra personer såsom
exempelvis Facebook, Kamrat eller Snyggast24. Genom att skapa en falsk
identitet med påhittade uppgifter om ålder, kön och yrke, ger internet
obegränsade kontaktmöjligheter för vuxna som söker barn att utnyttja sexuellt.
Med dessa vilseledande uppgifter binds barnet inledningsvis genom en kontakt
som är av icke-sexuell natur. Den vuxne agerar inte sällan som en stödperson
genom att erbjuda läxläsning, pengar eller modellkontrakt som skapar ett
emotionellt band mellan parterna. Genom detta förfarande försvagas barnets
personliga integritet och kontakten övergår till att avse handlingar av sexuell
natur. Processen som senare sker kommer omfattas av sexuella övergrepp i
form av samlag, sexuell posering eller att den vuxne tvingar barnet att utföra
sexuella handlingar på sig själv, exempelvis via en webbkamera. Dessa
sexuella övergrepp medför oerhört starka skamkänslor hos barnet som har låtit
sig luras av den vuxne, vilket i sin tur tillsammans med den nära relation som
finns mellan parterna minskar sannolikheten för att övergreppen upptäcks.15
I stort sett har alla barn i Sverige tillgång till internet dagligen via skolan,
hemma eller hos kompisar. Under de senaste åren har användningen av s.k.
smarta telefoner16 allt mer integrerats, vilket gör det betydligt lättare för vuxna
att ta kontakt med barn via webbplatser samt mobila applikationer i syfte att
utnyttja dem sexuellt.17 Detta bekräftas av Statens medieråd som uppger att
barns aktivitet på internet har ökat och att användningen av internet börjar i allt
14
Prop. 2008/09:149 s. 32.
Ds 2015:49 s. 13 ff.
16
Menas med en mobiltelefon som har internetanslutning.
17
Ds 2015:49 s. 17.
15
8
tidigare ålder. I åldersgruppen 9-12 år uppgav 96 procent att de använder sig av
internet på sin fritid. Rapporten visar även på en skillnad mellan könen i
åldersgruppen 13-16 år där flickor i större uträckning än pojkar använder
sociala medier. För barn i åldern 9-16 år var de vanligaste besökta sociala
medierna Youtube, Instagram, Facebook, Kik och Snapchat.18 I en äldre studie
från Ungdomsstyrelsen år 2012 uppgav 44,3 procent av flickorna och 11,5
procent av pojkarna i åldersgruppen 16-25 år, att de hade blivit utsatta för
kontaktförsök via internet och där de uppmanades prata om sex eller skicka
bilder på sig själva med sexuellt innehåll.19 År 2014 utkom Rädda Barnen med
en rapport där flickor och pojkar i årskurs 6, 8 och 1:a året på gymnasiet
tillfrågades om de blivit kontaktade av en vuxen som velat tala om sex via
internet. Undersökningen visade att 11 procent av flickorna svarade jakande på
denna fråga vilket kan jämföras med fem procent av pojkarna. 20 Vid de
anmälningar som gjordes år 2012 och 2013 avseende vuxna som har kontaktat
ett barn, var den misstänkte personen nästan alltid en man, av dessa män är en
tredjedel mellan 21 och 30 år och en tredjedel mellan 31 och 50 år.21 Enligt
Rädda Barnen uppgår antalet män i Sverige till ca 400-500 per år som
regelbundet söker sexuell kontakt med barn.22 Högre siffror har dock
presenterats av Netscan som bedömer att antalet uppskattas till 4 000.23 Hur
många barn som faktiskt kontaktas av vuxna i sexuella avsikter går inte att
svara på. Svårigheten är att de unga inte alltid vet vem som står bakom
kontaktförsöket och därmed saknas vetskap om kontaktpersonen är en vuxen
eller ett barn.24
18
http://statensmedierad.se/download/18.7a953dba14fef1148cf3b32/1442841939189/Ungaroch-medier-2015.pdf, s. 47 ff. (hämtad 2016-03-01).
19
http://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/publikation-utsatt.pdf, s. 12.
(hämtad 2016-03-01).
20
http://raddabarnen.sidvisning.se/ungrost2014/resources/_pdfs_/Ung_Rost_2014__.pdf, s. 25.
(hämtad 2016-03-02).
21
Ds 2015:49 s. 49.
22
Ds 2007:13 s. 30.
23
Prop. 2008/09:149 s. 10.
24
Ds 2015:49 s. 49.
9
3 Gällande rätt
Straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte infördes i
brottsbalkens 6 kap. 10 a § den 1 juli 2009. Syftet med bestämmelsen var att
förebygga samt förhindra att barn under 15 år utsätts för sexuella övergrepp vid
fysiska möten. Detta var av särskilt beaktande då den tekniska utvecklingen
hade medfört nya möjligheter inom den elektroniska kommunikationen.
Dåvarande strafflagstiftning ansågs inte medge ett rättsligt ingripande redan
innan ett faktiskt möte hade ägt rum.25 I följande kapitel kommer
bestämmelsen kontakt med barn i sexuellt syfte att aktualiseras.
3.1 Kontaktbestämmelsens utformning
Bestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte återfinns i 6 kap. 10 a §
BrB och har följande lydelse:
”Den som, i syfte att mot ett barn under femton år begå en gärning för vilken straff
föreskrivs i 4, 5, 6, 8 eller 10 §, träffar en överenskommelse med barnet om ett
sammanträffande samt därefter vidtar någon åtgärd som är ägnad att främja att ett
sådant sammanträffande kommer till stånd, döms för kontakt med barn i sexuellt
syfte till böter eller fängelse i högst ett år.”
Denna bestämmelse är teknikneutral, vilket betyder att såväl kontakter som
sker offline exempelvis genom familjeumgänge eller i samband med
fritidsaktiviteter samt kontakter som sker online via internet och telefon
omfattas av bestämmelsen.26
3.1.1 Sexuellt syfte
För straffansvar erfordras för det första att gärningsmannen ska ha ett sexuellt
syfte med kontakten. I praktiken innebär detta syfte att gärningsmannen har
som avsikt att begå vissa straffbelagda sexuella handlingar mot barnet som
omfattas av 6 kap. BrB. De sexuella handlingar som avses är våldtäkt mot barn
(4 §), sexuellt utnyttjande av barn (5 §), sexuellt övergrepp mot barn (6 §),
utnyttjande av barn för sexuell posering (8 §) och sexuellt ofredande (10 §).
25
26
Prop. 2008/09:149 s. 1.
Ibid. s. 46.
10
Beträffande syftet att begå något av dessa särskilt angivna brott krävs ett direkt
uppsåt från gärningsmannens sida. Här är det fråga om ett s.k. överskjutande
uppsåtsrekvisit, dvs. att brottet fullbordas trots att något sexualbrott inte har
kommit till stånd.27
Bedömningen av huruvida ett brottsligt syfte har förekommit görs utifrån en
helhetsbedömning.
Omständigheter
såsom
överenskommelse
om
en
mötesplats, parternas relation, åldersskillnad eller hur de har kommit i kontakt
med varandra samt vad kommunikationen har innehållit har betydelse vid
bedömningen.28
3.1.2 Träffa överenskommelse om möte
För straffansvar förutsätts vidare att en överenskommelse om sammanträffande
(ett s.k. möte) ska ha träffats mellan barnet och gärningsmannen. Det anges i
förarbetena att det är tillräckligt med en gemensam viljeriktning om att mötas
vid en viss tid och plats. Det är således utan betydelse om överenskommelsen
har kommit till stånd på initiativ av barnet eller gärningsmannen och det ställs
inte heller några krav på att ett formellt avtal har träffats mellan parterna. Ett
exempel som anges i förarbetena är att kravet på överenskommelse ska anses
vara uppfyllt är när gärningsmannen fått ett barn att bekräfta att hon eller han
är ensam hemma en viss kväll och det är underförstått att gärningsmannen då
skulle ha möjlighet att besöka barnet.29 Det är vidare omdiskuterat om det
förekommit en gemensam viljeförklaring när barnet inte haft för avsikt att
fullfölja mötet.30 Högsta domstolen har ännu inte prövat frågan.31
3.1.3 Vidta åtgärd
Förutom att en överenskommelse om sammanträffande ska ha träffats och ett
direkt uppsåt att begå sexualbrottet, krävs det för straffansvar att
gärningsmannen vidtagit någon ytterligare åtgärd som är ägnad att främja ett
27
Prop. 2008/09:149 s. 46.
Ibid.
29
Ibid.
30
Brå Rapport 2013:14 s.79 f.
31
Nilsson, Göran: Brottsbalk (1962:700), kommentar till 6 kap. 10 a §, Karnov 2014-03-01, s.
2.
28
11
sammanträffande. Detta uttryck fastslår att gärningsmannen med konkreta
handlingar väljer att gå vidare i den handlingsprocess som syftar till att
möjliggöra ett sexuellt övergrepp. Den ytterligare åtgärden ska vara av sådant
slag att den anses underlätta ett möte mellan den vuxne och barnet. En rad
exempel på vad som kan anses utgöra en ”ytterligare åtgärd” anges i
förarbetena; såsom att gärningsmannen har påbörjat sin resa till mötesplatsen,
ombesörjande av barnets resa till mötesplatsen genom att betala barnets biljett
eller lämna instruktioner till barnet om färdsätt, ordna med tillfälligt boende
genom att exempelvis boka hotellrum i närheten av mötesplatsen. Det bör dock
nämnas att det inte går att förutse alla tänkbara åtgärder som kan främja ett
sammanträffande och de exempel som förarbetena nämner är således inte
uttömmande. Till sist är straffbestämmelsen formulerad på ett sådant sätt att
straffansvar inträder när någon ytterligare åtgärd har vidtagits, vilket innebär
att gärningsmannen har möjlighet innan åtgärden vidtas att träda tillbaka från
den träffade överenskommelsen. Däremot om gärningsmannen väljer att
avbryta sina planer efter det att den ytterligare åtgärden har vidtagits saknas
möjligheten att undvika straffansvar.32
3.2 Andra förutsättningar
3.2.1 Barnets ålder
För att straffansvar enligt bestämmelsen ska föreligga krävs det som tidigare
nämnt att barnet inte har uppnått 15 års ålder samt att gärningsmannen har
insett detta. Enligt 6 kap. 13 § BrB är det tillräckligt för straffansvar att
gärningsmannen haft skälig anledning att anta att barnet var under 15 år. Detta
kan aktualiseras genom att det typiskt sett inte föreligger något straffansvar om
en vuxen har kontakt med ett barn som är 14 år men som har uppgett sig för att
vara 17 år, under förutsättning att den vuxne haft skälig anledning att anta att
barnet faktiskt var under 15 år. Det som är av betydelse här är de fall barnet
förvisso har uppgett sig vara äldre än 15 år men samtidigt lämnat uppgift om
32
Prop. 2008/09:149 s. 47.
12
sin skolgång eller annat som starkt talar för att hon eller han är yngre än 15
år.33
3.2.2 Ansvarsfrihet i vissa fall
Samtidigt som straffbestämmelsen kontakt med barn i sexuellt syfte infördes i
brottsbalken utvidgades den s.k. ansvarsfrihetregeln i 6 kap. 14 § BrB till att
även avse gärningen enligt den nya bestämmelsen. Denna regel ska tillämpas
restriktivt och syftar till att undvika orimliga straffrättsliga konsekvenser som
kan uppstå i sådana fall där de sexuella handlingarna är ömsesidiga och helt
frivilliga mellan två tonåringar, vilka skiljer sig obetydligt i ålder och
utveckling. Ett exempel som kan nämnas är då en 16- åring och en 14- åring
har en ömsesidig och helt frivillig sexuell relation.34
3.3 Internationella bestämmelser
3.3.1 FN:s barnkonvention
FN:s konvention om barnets rättigheter, den s.k. barnkonventionen antogs av
FN:s generalförsamling år 1989 och ratificerades därefter i Sverige år 1900.35
Genom denna ratificering har Sverige åtagit sig att garantera barns rättigheter i
landet
enligt
de
bestämmelser
som
konventionen
ställer
upp.36
Barnkonventionens artikel 34 gör gällande ett åtagande för konventionsstaterna
att skydda barn mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.
Konventionsstaterna ska dessutom särskilt vidta alla lämpliga nationella,
bilaterala och multilaterala åtgärder för att motverka att barn tvingas att delta i
en olaglig sexuell handling, utnyttjas för prostitution samt utnyttjas i
pornografiska
föreställningar
eller
pornografiskt
material.37
FN:s
barnrättskommitté har även uppmanat Sverige att stärka skyddet för barn mot
33
Prop. 2008/09:149 s. 26.
Ibid. s. 27.
35
SÖ1990:20: Sveriges överenskommelse med främmande makter, s. 1.
36
Se Barnkonventionen artikel 1.
37
Se Barnkonventionen artikel 34.
34
13
att utnyttjas för sexuell exploatering, dock har inga särskilda straffrättsliga
åtgärder förespråkats.38
3.3.2 Lanzarotekonventionen
Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och
sexuella övergrepp, även kallad Lanzarotekonventionen trädde i kraft den 1 juli
2010 och som Sverige ratificerade år 2013. Syftet med denna konvention är att
bekämpa och verka förebyggande mot sexuella övergrepp och sexuell
exploatering av barn samt att främja internationell och nationellt arbete för
nämnda frågor. Enligt Lanzarotekonventionens artikel 23 förbinder sig parterna
att straffbelägga uppsåtliga förslag från en vuxen att stämma träff med barn
med hjälp av information – och kommunikationsteknik i syfte att begå sexuella
övergrepp eller barnpornografibrott mot barnet.39 Genom straffbestämmelsen
kontakt med barn i sexuellt syfte i 6 kap. 10 a § BrB har Sverige bedömts
uppfylla kraven på kriminalisering enligt konventionen. Barnpornografibrottet
ingår dock inte bland de gärningar som räknas upp i straffbestämmelsen, men
samtidigt omfattas handlingar som syftar till fler brottstyper än vad som följer
av konventionen.40
3.3.3 EU:s direktiv 2011/93/EU
Europaparlamentets
och
Europeiska
rådets
direktiv
2011/93/EU
om
bekämpning av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och
barnpornografi antogs år 2011 och var till viss del inspirerat av
Lanzarotekonventionen. I direktivets artikel 6 definieras kriminaliseringen av
vuxnas internetkontakter med barn i sexuella syften. Det noteras särskilt i
beaktandesats 19 att kontaktsökning med barn för sexuella ändamål via internet
utgör en hotbild, eftersom internet erbjuder en anonymitet där den verkliga
identiteten och åldern kan döljas. Sverige har även här i likhet med
Lanzarotekonventionen ansetts ha uppfyllt direktivets krav på lagstiftning i
denna del.41
38
Ds 2015:49 s. 30.
Prop. 2008/09:149 s. 11.
40
Prop. 2012/13:111 s. 86.
41
Prop. 2012/13:194 s. 15 f.
39
14
4 Rättsfallsstudie
I följande avsnitt kommer domstolarnas argumentation och tillämpning av
bestämmelsen kontakt med barn i sexuellt syfte att behandlas. Detta sker genom
att studera de rättsfall som ansetts vara ledande för rättstillämpningen på
området eller på ett annat sätt tydligt visar hur straffmätningen görs. Själva
rättsfallsstudien är därför grundläggande för att kunna fastställa gällande rätt
men även för att se om bestämmelsen uppfyller kravet på rättssäkerhet.
Samtliga rättsfall kommer att presenteras kortfattat och endast åtalspunkten
kontakt med barn i sexuellt syfte kommer att redogöras för. Materialet som
denna framställning grundar sig på är av känslig natur och i flera rättsfall har
parternas personuppgifter varit sekretessbelagda. Jag har av denna anledning
uteslutande använt mig av benämningar såsom ”målsäganden” och ”den
tilltalade” istället för parternas initialer.
4.1 Friande domar
4.1.1 Helsingborgs tingsrätt B 5769-09
I förevarande rättsfall stod den tilltalade åtalad för sexuella övergrepp mot 30
unga flickor i form av bland annat våldtäkt mot barn, utnyttjande av barn för
sexuell posering, sexuellt ofredande och kontakt med barn i sexuellt syfte.42
Brotten har huvudsakligen initierats och begåtts via internetkontakter. Gällande
åtalspunkten kontakt med barn i sexuellt syfte, kontaktade den tilltalade
målsägande A och B i syfte att begå ett sexuellt övergrepp. Att de båda
flickorna vid tillfället var under 15 år hade den tilltalade kännedom om. Den
tilltalade bestämde möte med dem och erbjöd sig att betala för flickornas biljett
och beskrev därefter hur de skulle ta sig till platsen samt konkreta klockslag för
när de skulle åka till den tilltalades bostad.43
Tingsrätten fann det styrkt att den tilltalades syfte med sammanträffandet var
att utföra någon form sexuell handling som är straffbar enligt 4, 5, 6, 8 eller 10
42
43
Helsingborgs tingsrätt, mål B 5769-09 s. 7.
Helsingborgs tingsrätt, mål B 5769-09 s. 27 ff.
15
§§ i 6 kap. BrB, bland annat utifrån de uttalanden som den tilltalade hade gjort
om vad han ville göra med målsägande B och de faktiska övergreppen som
hade skett mot målsägande A i den tilltalades bostad. Målsägande B hade dock
i förhör angivit att hon aldrig hade någon avsikt att genomföra ett
sammanträffande trots att så var fallet mot den tilltalade, vilket innebär
objektivt sett att ingen gemensam viljeriktning för sammanträffandet fanns.
Åtalspunkten kontakt med barn i sexuellt syfte kom därför att ogillas då det
inte förelåg någon gemensam avsikt för att träffas.44
4.1.2 Helsingborgs tingsrätt B 2290-13
I förevarande rättsfall stod den tilltalade åtalad för brott mot tre olika
målsäganden och som omfattade bland annat grovt utnyttjande av barn för
sexuell posering, sexuellt ofredande, grovt barnpornografibrott och kontakt
med barn i sexuellt syfte. Här kommer endast åtalspunkten kontakt med barn i
sexuellt syfte avseende målsägande A att beröras.45
Den tilltalade har vid kontakten med unga flickor frekvent använt sig av olika
webbplatser såsom ”kamrat” och ”snyggast” där den tilltalade haft upp till 80
olika konton. I ett flertal konton hade den tilltalade uppgett sin riktiga ålder
men exempelvis vid kontakten med målsägande A hade han uppgett sig vara
betydligt yngre. Efter att kontakt med målsägande A hade skett under en
period, bestämde parterna ett möte i syfte att ha samlag eller annan jämförbar
handling inom den kommun där den tilltalade var bosatt. Den tilltalade infann
sig aldrig vid den aktuella mötesplatsen och tidpunkten som de båda parterna
hade kommit överens om. Under den tidsperiod som kontakten fördes med
målsägande A var hon 12-13 år, vilket kom till den tilltalades vetskap vid
poseringar i webbkamera.46
Tingsrätten fann det utrett att målsägande A och den tilltalade kommit överens
om att träffas vid den utsedda mötesplatsen. Vidare var det klarlagt att
målsägande A hade infunnit sig vid mötesplatsen och vid tillfället varken sett
44
Helsingborgs tingsrätt, mål B 5769-09 s. 40.
Helsingborgs tingsrätt, mål B 2290-13 s. 7.
46
Helsingborgs tingsrätt, mål B 2290-13 s. 11 ff.
45
16
eller träffat den tilltalade. Tingsrätten kunde inte bortse ifrån den tilltalades
uppgift om att han överhuvudtaget inte begav sig till mötesplatsen och inte
heller hade den avsikten. Det ansågs därför inte visat att den tilltalade vidtagit
någon ytterligare åtgärd som varit ägnad att främja ett sådant sammanträffande
med målsägande A. Tingsrätten valde på denna grund att ogilla åtalspunkten
kontakt med barn i sexuellt syfte.47
4.2 Fällande domar
4.2.1 Göta hovrätt B 3439-14
I förevarande rättsfall stod den tilltalade åtalad för sexuellt ofredande och
kontakt med barn i sexuellt syfte.48 Enligt gärningsbeskrivningen i tingsrätten
hade den tilltalade under falsk identitet fört en löpande kontakt med den då 14
åriga målsäganden A via Facebook, SMS och telefon, för att senare träffa
överenskommelse om sammanträffande i syfte att ha samlag eller vidta annan
sexuell handling. Han hade därefter vidtagit åtgärder för att ett sådant
sammanträffande skulle komma till stånd genom att bege sig till mötesplatsen
med bil. Såväl den tilltalade och målsägande A infann sig på mötesplatsen men
även målsägande B, 11 år gammal vid tillfället hade befunnit sig vid platsen.
Vid sammanträffandet uppmanande den tilltalade målsägandena via SMS att ha
samlag och utföra oralsex på honom i hans bil.49
Både tingsrätten och hovrätten fann det visat att den tilltalade haft kontakt med
målsägande A, att han stämt träff med henne, begett sig till mötesplatsen och
därefter dirigerat henne till mötesplatsen. Det var vidare utrett att han tidigt i
kontakten med målsägande A fått beskedet att hon var 14 år, vilket antyder att
han har haft skälig anledning anta att hon var under 15 år gammal. Hovrätten
antydde även att dessa omständigheter var att anse som försvårande och den
tilltalade hade således kommit långt i sin planering att utföra ett sexuellt
47
Helsingborgs tingsrätt, mål B 2290-13 s. 16 f.
Göta hovrätt, mål B 3439-14 s. 1.
49
Örebro tingsrätt, mål B 1531-14 s. 4.
48
17
övergrepp. Hovrätten valde därför delvis att skärpa påföljden för den
tilltalade.50
4.2.2 Svea hovrätt B 8749-13
I förevarande fall stod den tilltalade åtalad för bland annat försök till våldtäkt
mot barn och kontakt med barn i sexuellt syfte.51 Enligt gärningsbeskrivningen
i tingsrätten hade den tilltalade via telefon, SMS och webbplatsen ”kamrat”
kommit överens med den 14 åriga målsäganden om att ha vaginalt eller analt
samlag med honom. Ersättningen för samlag skulle utgöra alkohol och
cigarretter. Målsäganden och den tilltalade kom överens vid två olika tillfällen
om ett sammanträffande i den tilltalades bil, vid båda tillfällena avvek
målsäganden då denne hade blivit rädd.52 Tingsrätten fann det styrkt att brottet
kontakt med barn i sexuellt syfte förelåg, dock gick det inte att utesluta en
alternativ gärningsman. Den tilltalade bodde vid tillfället tillsammans med sin
bror som även hade tillgång till den telefon och dator samt lösenord till dem
som var föremål för utredningen i målet. Åtalet kom därför att ogillas.53
Hovrätten kom att pröva frågan om tillräckliga bevis förelåg för att den
tilltalade var gärningsman. Omständigheter såsom att den inledande
konversationen med målsäganden kunde påträffas i tilltalades mobiltelefon,
SMS
till
målsäganden
vars
innehåll
kunde
knytas
an
till
gärningsbeskrivningen, samt de sökningar den tilltalade gjort via sin
mobiltelefon efter målsägandes adress, kunde vid en samlad bedömning inte
anses utgöra någon annan gärningsman än den tilltalade. Hovrätten dömde
därför den tilltalade till brottet kontakt med barn i sexuellt syfte.54
50
Göta hovrätt, mål B 3439-14 s. 3 f.
Svea hovrätt, mål B 8749-13 s. 1.
52
Nacka tingsrätt, mål B 5224-12 s. 3.
53
Nacka tingsrätt, mål B 5524-12 s. 10 ff.
54
Svea hovrätt, mål B 8749-13 s. 3 f.
51
18
5 De lege ferenda
Brottsförebyggande rådet (Brå) fick under 2012 i uppdrag av regeringen att
granska och utvärdera hur den nya bestämmelsen kontakt med barn i sexuellt
syfte tillämpas i praktiken. Brå presenterade i sin rapport bestämmelsen om
kontakt med barn i sexuellt syfte – en uppföljning av tillämpningen av lagen
från polisanmälningar till domar en omfattande genomgång av såväl
tingsrättsdomar på området och intervjuer med åklagare och poliser i hela
landet.55 Brå uppgav i sin undersökning att en stor del av förundersökningarna
inom kontaktbrottet avskrevs. Av de 617 anmälda brotten mot bestämmelsen
om kontakt med barn i sexuellt syfte mellan åren 2009 och 2012 ledde endast
fem till åtal under samma period.56 Orsaken till detta lagföringsproblem
bedömdes främst vara felrubriceringar av de anmälda brotten. Exempelvis om
en anmälan avsåg att gärningsmannen försökt förmå en ung person att klä av
sig framför en webbkamera skulle denna istället kunna rubriceras som försök
till utnyttjande av barn för sexuell posering. Likaså finns stora svårigheter att
styrka att ett kontaktbrott har begåtts, och i över 80 procent av fallen uppfyller
inte de granskade anmälningarna rekvisiten för brottet. Även möjligheten att
kunna identifiera den
misstänkte gärningsmannen
var
skäl
till
att
förundersökningarna i stor utsträckning lagts ned.57 Att det föreligger
bevissvårigheter är något som även Kammaråklagare Charlotte Genberg,
specialiserad på brott mot barn pekar på. Det största problemet är att utreda
vem som är gärningsmannen när det rör sig om kontaktbrott med barn via
internet. De webbplatser och applikationer i smarta telefoner som unga
använder idag, exempelvis Facebook och chattprogrammet Kik Messenger
tillhandahålls av företag som har sitt säte utomlands. Detta skapar svårigheter
för såväl polis och åklagare att få fram information för att spåra den misstänkte
personen. Charlotte Genberg menar att arbetet med att identifiera och säkra
55
Brå rapport 2013:14 s. 28.
Ibid s. 57.
57
Ibid s. 63.
56
19
bevisning genom utländska IP-adresser58 underlättas om straffvärdet för brottet
är högre än bötesnivå.59
Efter den kritik Brå presenterade angående bestämmelsen kontakt med barn i
sexuellt syfte tog regeringen år 2014 ett beslut att utreda om straffansvaret för
lagstiftningen var tillräcklig utformad eller om det fanns skäl till att utvidga
och förändra.60 I utredningen översyn av straffbestämmelsen om kontakt med
barn i sexuellt syfte analyserades 265 polisanmälningar för kontaktbrottet
mellan åren 2012 och 2013. Undersökningen visade att endast 15 procent av
anmälningarna lett till beslut om åtal eller utfärdande av strafföreläggande,
däremot innehöll totalt 75 procent av alla anmälningar ett uppenbart sexuellt
innehåll.61 I stora drag föreslår utredningen ett utvidgat straffansvar som
inträder redan när den vuxne föreslår ett sammanträffande för barnet eller när
den vuxne träffar en överenskommelse om ett sammanträffande. Åtgärderna
såsom de är utformade idag ska ha vidtagits i syfte att utsätta barnet för
sexualbrott. Rekvisitet att gärningsmannen måste ha vidtagit en ”ytterligare
åtgärd” för att främja ett sammanträffande anser utredningen ska tas bort och
att brottsbeteckningen ändras till ”åtgärd för att möta ett barn”. Denna ändring
skulle möjliggöra ett tidigare straffrättsligt ingripande för att förhindra
planerade sexuella övergrepp mot barn. Utredningen har även bedömt att det
finns skäl att höja maximistraffet för bestämmelsen kontakt med barn i sexuellt
syfte från fängelse i ett år till fängelse i två år. Denna skärpning beror främst på
att straffskalan ska stå i proportion till brottets allvar men ska också lösa det
problem att kontaktbrottet ofta utreds som ett sexuellt ofredande då detta brott
har ett högre maximistraff dvs. 2 års fängelse. De föreslagna ändringarna anses
möjliggöra en ökad avskräckande effekt och kan därmed förebygga sexualbrott
mot barn. Dessutom skapar det en tydlig markering från samhällets sida att
kontakt med barn i sexuellt syfte inte är acceptabelt.62 Lagändringarna
förväntas träda i kraft den 1 januari år 2017.63
58
Menas med en identifikation av dator eller annan enhet till ett nätverk.
Intervju med Charlotte Genberg den 5 mars 2016.
60
Ds 2015:49 s. 2.
61
Ibid. s. 90.
62
Ibid. s. 99 ff.
63
Ibid. s. 133.
59
20
6 Analys och slutsatser
Inledningsvis formulerades uppsatsens två huvudsyften, dels att redogöra för
hur begreppet grooming definieras och dess innebörd samt utifrån ett
rättssäkerhetsperspektiv utreda om bestämmelsen kontakt med barn i sexuellt
syfte uppfyller det tilltänkta ändamålet att förstärka det straffrättsliga skyddet
mot att barn utsätts för sexuella övergrepp. Mot bakgrund av det material som
har presenterats ska denna avslutande del försöka besvara uppsatsens
frågeställningar.
6.1 Definition och innebörd av grooming
Att vuxna tar kontakt med barn i syfte att senare utnyttja dem sexuellt kallas
för grooming. Begreppet grooming är förhållandevis ett nytt ord i det svenska
samhället, ordet är hämtat ur det engelska språket och omfattar någon typ av
förberedelse. När regeringen införde kriminalisering av grooming valde de
istället att ersätta begreppet grooming till kontakt med barn i sexuellt syfte,
vilket gör att det saknas en legaldefinition av begreppet. Det tillvägagångsätt
som gärningsmannen använder kallas för groomingprocess, vilket kan
sammanfattas som en manipulationsprocess med flera syften. Gärningsmannen
försöker först att bryta ner barnets motstånd mot sexuella handlingar, vilket kan
uttryckas genom att barnet medverkar i sexuella aktiviteter online, såsom att
posera i webbkamera eller svara på frågor med sexuellt innehåll. Nästa steg i
processen är att skapa tillfällen där sexuella övergrepp kan ske. Detta sker ofta
med hjälp av påtryckningar och syftet med manipulationen är att barnet själv
får
känna
sig
delaktig
genom
att
bestämma
ett
möte.
Dessa
manipulationsstrategier leder i sin tur till skuld och skamkänslor och minskar
därför sannolikheten att barnet berättar om övergreppet för andra. Processen
sker således succesivt och utstuderat från gärningsmannens sida.
Begreppet grooming har över tid fått en ny innebörd och omfattning. Den
tekniska utvecklingen har bidragit till att internet och smarta telefoner numera
är den plats där vuxna personer tar kontakt med barn. Den vuxne personen får
21
därigenom omfattande kontaktmöjligheter till att nå ett stort antal barn men
även möjligheten till döljande av sin verkliga identitet såsom ljuga om
exempelvis ålder och utseende. Sammanfattningsvis är grooming och dess
process komplex såtillvida att den är ständigt föränderlig och varierande, men
syftar dessvärre alltid på långtgående konsekvenser för barn.
6.2 Straffbestämmelsens förhållande till
rättssäkerhet
Grooming är ett stort problem i dagens samhälle och följderna kan bli mycket
allvarliga, vilket fallet med ”Alexandramannen” tydligt visar på. Vid
brottsbekämpning och lagföring av detta kontaktbrott är det således viktigt att
beakta ett rättssäkert förfarande. För att rättssäkerhet ska föreligga krävs det
enhetliga, tydliga och förutsebara regler. Straffbestämmelsen kontakt med barn
i sexuellt syfte tillämpas i huvudsak vad som ansågs vara lagstiftarens syfte, att
stärka det straffrättsliga skyddet mot att barn utsätts för sexuella övergrepp.
Dock hindrar bestämmelsens komplicerade utformning i viss utsträckning en
effektiv och rättssäker tillämpning.
Det kan också konstateras att
tillämpningsområdet för bestämmelsen är mycket snävt och möjliggör endast i
ringa omfattning rättsliga ingripanden för att hindra att barn utsätts för sexuella
övergrepp.
Utifrån såväl Brå:s rapport bestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte
– en uppföljning av tillämpningen av lagen från polisanmälningar till domar
samt redogörelsen av domar i rättsfallstudien, kan det fastställas att bara ett
fåtal fall till synes uppfyller samtliga objektiva rekvisit för kontaktbrottet. Ett
rekvisit som kan problematiseras är ”träffa en överenskommelse med barnet
om ett sammanträffande” som enligt förarbetena anses vara uppfyllt när det
finns en gemensam viljeriktning hos den vuxne och barnet om att träffas. I
rättsfallsstudien framgår det att åtalet (B 5769-09) ogillades med hänsyn till att
målsäganden inte haft någon avsikt att komma till det avtalade mötet. Denna
avsikt är svår att bedöma, dessutom är det inte omöjligt att ett barns avsikt att
träffas kan förändras under kontaktens gång.
22
Jag anser att kravet ”gemensam viljeriktning” bör tas bort, eftersom avgörande
för straffansvar är gärningsmannens uppsåt och inte barnets vilja. Det är
dessutom inte skäligt att barnets vilja att träffa gärningsmannen ska vara av
betydelse för om straffansvar ska anses föreligga eller inte. För straffansvar
förutsätts
vidare
att
gärningsmannen
efter
överenskommelse
om
sammanträffande ”vidtar någon ytterligare åtgärd” som är ägnad till att främja
att sammanträffandet kommer till stånd. Detta objektiva rekvisit syftar till
konkreta handlingar såsom att betala barnets biljett till mötesplatsen, lämna
instruktioner till barnet om färdsätt eller mer uppenbara fall som att
gärningsmannen påbörjat sin resa till mötesplatsen eller när han eller hon
kommit fram dit. Kravet på den främjande åtgärden ger gärningsmannen en
möjlighet, innan åtgärden vidtagits, att träda tillbaka från den träffande
överenskommelsen. Utrymmet för att ingripa innan mötet har ägt rum blir
därför mycket litet. Jag anser att detta krav på ”ytterligare åtgärd” är alltför
långtgående och minskar det straffrättsliga skyddet för att barn utsätts för
sexuella övergrepp. Det finns också stora svårigheter att styrka att en sådan
åtgärd har vidtagits, vilket visar sig i rättsfallet (B 2290-13), där domstolen
ogillade åtalet av den anledningen att rekvisitet om att vidta en främjande
åtgärd inte var uppfyllt. I målet hade åklagaren påstått att den tilltalade begett
sig till den överenskomna mötesplatsen, men domstolen fann att den tilltalades
uppgift om att han inte varit på mötesplatsen eller haft den avsikten inte var
motbevisad. Målsäganden som befunnit sig på mötesplatsen hade varken mött
eller sett den tilltalade på platsen, visserligen hade den tilltalade för
målsäganden uppgivit att han varit på platsen och det var målsäganden som
inte kom. Jag vidhåller därför utredningens ”översyn av straffbestämmelsen om
kontakt med barn i sexuellt syfte” förslag att ta bort kravet på främjande åtgärd.
Om utgångspunkten för rättssäkerhet är förutsebarhet skulle bestämmelsen
kontakt med barn i sexuellt syfte bli mer rättssäker om kriminaliseringen
tidigareläggs. På detta sätt kan många av de juridiska svårigheter som finns
med nuvarande bestämmelse minska betydligt. Detta betyder att straffansvar
skulle
inträda
redan
då
gärningsmannen
för
barnet
”föreslår”
ett
sammanträffande. Ett tidigarelagt straffansvar bidrar även till en ytterligare
23
avskräckande effekt från att kontakta barn i sexuellt syfte och förhoppningsvis
likväl förhindra planerade sexuella övergrepp. Mycket talar därför för att
grooming bör straffbeläggas redan vid kontaktstadiet. Det ska dock tilläggas att
ju tidigare ett straffansvar inträder, desto svårare blir brotten att upptäcka,
utreda och bevisa. Avgörande för om ett straffansvar föreligger eller inte blir
då beroende av om det går att fastställa att kontakten med barnet haft ett tydligt
sexuellt innehåll. Utredningens ”översyn av straffbestämmelsen om kontakt
med barn i sexuellt syfte” undersökning visar att 75 procent av de polisanmälda
kontakterna haft ett uppenbart sexuellt innehåll, vilket även framgår av
konversationerna mellan den utsatte och gärningsmannen i rättsfallsstudien.
Detta talar starkt för att den brottsliga avsikten ofta torde gå att styrka trots ett
tidigarelagt straffansvar.
6.3 Sammanfattande slutsats
En slutsats som kan dras av denna studie är att tillämpningsområdet för
straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte är alldeles för
begränsat. Vidare är utrymmet för ett straffrättsligt ingripande innan ett
sexuellt övergrepp begåtts tidsmässigt mycket litet. Enligt min mening inträder
straffansvaret för sent och borde inträda redan då den vuxne för barnet föreslår
ett sammanträffande för att gärningen ska träffas av bestämmelsen. På så vis
kan allvarliga skadeverkningar förhindras.
Bestämmelsen kontakt med barn i sexuellt syfte har till synes fått en viss
avskräckande och moralbindande effekt, genom att avhålla personer från det
icke önskvärda beteendet dvs. att stämma träff med barn för att begå sexuella
övergrepp mot dem. På grund av de juridiska svårigheter som föreligger inom
straffbestämmelsen är den inte rättssäker. Detta kan därför inte anses vara
tillfredställande då grooming leder till allvarliga konsekvenser för barn.
Dessutom använder sig gärningsmannen av ett tillvägagångssätt som ofta är
mycket väl utstuderat i den process som förs mot barnet. Mot bakgrund av det
starka skyddsvärda intresset att på ett effektivt och rättssäkert sätt lagföra
gärningsmannen och skydda barn mot grooming, ska straffansvaret utvidgas.
24
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Departementsserie
Ds 2007:13 Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften.
Ds 2015:49 Översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt
syfte.
Proportioner
Prop. 2008/09:149 Vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte.
Prop. 2012/13:194 Stärkt skydd för barn mot sexuella övergrepp.
Prop. 2012/13:111 En skärpt sexualbrottslagstiftning.
Övrigt offentligt tryck
Utrikesdepartementet: Sveriges överenskommelse med främmande makter,
SÖ 1990:20.
Litteratur
Alvehus, Johan: Skriva uppsats med kvalitativ metod- En handbok, Liber AB,
Stockholm 2013.
Axberger, Hans-Gunnar, Mentes, Feryal, Palmgren Goodhe Karin & Västberg,
Jens: Felaktigt dömda. Rapport från JK:s rättssäkerhetsprojekt, JK:s
rättssäkerhetsprojekt, Visby 2006.
Frändberg, Åke: Rättsordningens idé – en antologi i allmän rättslära, lustus,
Uppsala 2005.
Jareborg, Nils: Straffrättsideologiska fragment, lustus, Uppsala 1992.
Korling, Fredric, Zamboni, Mauro: Juridisk metodlära, Studentlitteratur AB,
Lund 2013.
Nilsson, Göran: Brottsbalk (1962:700), kommentar till 6 kap. 10 a §, Karnov
2014.
Nordstedt stora svensk-engelska ordbok: Engelsk-svensk/svensk-engelsk, 3:e
upplagan, Nordstedts Akademiska Förlag, Stockholm 2000.
25
Peczenik, Aleksander: Juridikens teori och metod, Fritzes Förlag AB,
Stockholm1995.
Artiklar
Frändberg, Åke: Om rättssäkerhet, Juridisk tidskrift nr 2 2000/01 s. 269-280.
Elektroniska källor
Unga och Medier 2015: Fakta om barns och ungas användning och
upplevelser av medier.
http://statensmedierad.se/download/18.7a953dba14fef1148cf3b32/1442841939
189/Ungar-och-medier-2015.pdf, hämtad 2016-03-01.
Ungdomsstyrelsen: Utsatt? – Unga, sex och internet 2012.
http://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/publikationutsatt.pdf, hämtad 2016-03-01.
Rädda barnen: Ung röst 2014.
http://raddabarnen.sidvisning.se/ungrost2014/resources/_pdfs_/Ung_Rost_201
4__.pdf, hämtad 2016-03-02.
Intervju
Charlotte Genberg, Kammaråklagare som är specialiserad på brott mot barn på
Åklagarkammaren i Kalmar, intervju den 5 mars 2015.
Övrigt
BRÅ: Bestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte – en uppföljning av
tillämpning av lagen från polisanmälningar till domar, Rapport 2013:14.
26
Rättsfallsförteckning
Hovrätten
Hovrätten över Skåne och Blekinge dom den 18 april 2007, mål B 1884-06
Svea hovrätts dom den 17 mars 2014, mål B 8749-13
Göta hovrätts dom den 27 maj 2015, mål B 3439-14
Tingsrätt
Helsingborgs tingsrätt dom den 2 mars 2011, mål B 5769-09
Helsingborgs tingsrätt dom den 17 april 2014, mål B 2290-13
Nacka tingsrätts dom den 28 augusti 2013, mål 5224-13
Örebro tingsrätts dom den 17 november 2014, mål 1531-14
27