När barn far illa
Steven Lucas
Barnhälsovårdsöverläkare, Med dr
Akademiska barnsjukhuset
Uppsala
Inlärningsmål
• Få kännedom om vad som ingår i
begreppet ”barn som far illa”
• Få en överblick över hur vanligt
problemet är i Sverige
• Känna till vilka konsekvenserna kan vara
för barnet och för samhället
• Känna till det medicinska arbetssättet i
samband med utredningar när barn
misstänks fara illa
Barn far illa
• Fysiskt våld
• Sexuella övergrepp
• Psykiskt våld
• Barn som upplever/bevittnar våld i
hemmet
• Omsorgssvikt
• Barnmisshandel genom förfalskning av
symtom (tidigare Münchhausen sydrome
by proxy)
Vilka är utsatta eller i riskzonen?
• Ökad risk för omsorgssvikt
– Psykisk sjukdom hos förälder
– Psykiskt funktionshinder hos förälder eller
barn
– Missbruk
– Annan social problematik
Vilka är utsatta eller i riskzonen?
• Utsatt social situation
–
–
–
–
–
Fattigdom
Isolering
Asylsökande
Papperslösa
Tillfällig vistelse under obestämd tid
Varför far barn illa?
• Oförmåga
• Okunskap
• Föräldrars egna upplevelser av utsatthet
• Bristande stöd
• ”Samhällssvikt”
Hur mycket misshandel?
Misshandel 2010
19225 anmälningar
2550
Mot barn 0-6 år
7621
Mot barn 7-14 år
9054
Mot barn 15-17 år
Hur många sexuella övergrepp?
Sexualbrott 2010
7303 anmälningar
Våldtäkt inkl. grov mot barn under 15
år
Våldtäkt inkl. grov mot barn 15-17 år
417
472 187
1826
7
Sexuellt ofredande (ej blottning) mot
barn under 15 år
Sexuellt ofredande (ej blottning) mot
barn 15-17 år
390
Utnyttjande av barn för sexuell
posering inkl grov
233
Köp av sexuell handling av barn
under 18 år
213
Barnpornografibrott inkl. grovt
795
877
Människohandel för sexuella ändamål
(trafficking) med barn under 18 år
Sexuellt utnyttjande av barn under 18
år
1885
Sexuellt övergrepp mot barn under
18 år
Kontakt med barn under 15 år i
sexuellt syfte
Hur många barn lever med psykisk
misshandel eller omsorgssvikt?
?
Bara en bråkdel polisanmäls
Toppen av ett isberg
Polisanmälda
10-20%
Mörkertalet
Ej
polisanmälda
Vilka är konsekvenserna för
offren?
Långsiktigt
•
Psykisk sjukdom
–
Akut
Utdraget
Smärta
Skador
Död
Akut krisreaktion
Post-traumatiskt
stressyndrom (PTSD)
Skolproblem
Beteendeproblem
Dålig självkänsla
Nedstämdhet
Psykosomatiska
symtom
•
Självskadande beteende
–
•
hämningar, sexmissbruk, prostitution
Fysiska symtom och sjukdomar
–
•
våld, psykisk misshandel, ensamhet
Sexuella störningar
–
•
missbruk, ätstörningar, skärande,
självmord
Relationsproblem
–
•
depression, ångest,
personlighetsstörning
kroniska smärtor, fibromyalgi,
diabetes, hjärt-kärlsjukdomar,
cancer...
Risk att mönstret upprepas i nästa
generation
–
–
avsaknad av normala gränser
störd utveckling av självbild
Konsekvenser för samhället
• Kostnader
–
–
–
–
Brottslighet
Kriminalvård
Förlorad arbetskraft
Sjukvårdskostnader
• Minskad produktivitet
• Försämrat mänskligt klimat
– Minskad trygghet
– Ökat lidande
Hur kan vi hjälpa barnen?
• Spridning av kunskap i samhället
• Professionella bedömningar av barnets
fysiska och psykiska hälsa
• Stöd och sociala insatser för familjerna
• Behandlingsinsatser för barn som utsatts
för trauma
• Noggrann rättslig hantering av misstänkta
brottsfall
kräver samverkan
Vårt mål är
• Att främja hälsa och förebygga ohälsa
hos barnet och resten av familjen
Allt vårt arbete ska utformas så att detta
hålls i fokus
Alla moment som inte har barnets hälsa i
fokus behöver revideras
Barnahus - samverkan kring
utsatta barn
• 2005 – sex verksamheter i Sverige
• 2012 – 30 verksamheter
• Samverkan mellan
–
–
–
–
–
–
Polis
Åklagare
Socialtjänst
Barnmedicin
Rättsmedicin
Barnpsykiatri
• Fysisk plats – samlar resurserna kring barnet
Barnahus
• Snabbare ärendehantering – max 2 v
från samråd till förhör
• Ständig kompetensöverföring mellan
professioner
• Sammanhållet för barnet
Barnskyddsteamet
Barnakuten
Barnmedicin
Barnkirurgi
Barnortopedi
BHV/Elevhälsan
Akademiska sjukhuset
Barnläkare
Sjuksköterska
Barnpsykolog
Assistent
Barnahus
Socialtjänst/Kommuner
Polis/Åklagare/Rättsväsend
et
Rättsmedicin
BUP
Regionalt nätverk – Örebro,
Västerås, Borlänge, Gävle,
Eskilstuna, Karlstad,
Uppsala
Röntgen
NCK/Gynakuten
Ungdomshälsan
BUP
Akutmottagningen
FoUU
Barn som far illa
Forskning
Kvalitetsarbete
Utbildning i
barnskyddsmedicin
IPULS/SK kurser
Prevention
Regionalt och nationellt
arbete
”Advocacy”
Medicinsk undersökning när barn
far illa
• Vem undersöker barn?
–
–
–
–
Barnläkare
Barnkirurg/barnurolog
Gynekolog
Rättsläkare
• Professionellt = koncentrerar på det
medicinska
• Vaken patient så långt som möjligt
Undersökningens mål
• Identifiera skador eller tillstånd som
kräver medicinsk utredning eller
behandling
• Dokumentera skador som underlag för
rättslig hantering
• Bekräfta barnet - se och uppmärksamma
avvikelser, men ffa bekräfta det normala
– Ett viktigt steg i barnets emotionella
läkningsprocess
Yngre barn
• Bevis baserade på tolkningar av barnets
beteende är inte starkt kopplade till faktiska
brott
• Barnets berättelse om specifika situationer
där misshandel/sexuella övergrepp har skett
har starkast koppling till faktiska brott
Ungdomar
• Vanligare att gärningsmannen inte är
närstående
• Oftast flickor som kommer till vården,
sällan pojkar
• Söker ffa efter sexuella övergrepp
• Gråzonen – förhandlingsutrymmet
– Vad som är tillåtet ändras beroende på
situationen
• Alkohol/droger
• Visat intresse
Said 12 månader
• Sist du träffade Said var vid 6 månaders
kontrollen, då vägde han lika mycket som när
han var 4 månader gammal
• Föräldrarna har separerat och Said bor nu hos
pappa
• Trots flera kallelser och telefonmeddelanden
har föräldrarna inte kommit på uppföljande
besök eller 10 månaderskontrollen
Att diskutera
• Faktorer som ger anledning till oro?
• Vårdpersonalens ansvar och
skyldigheter
• Vem har mandat och kompetens att göra
efterforskningar?
• Hur skulle du agera?
Moa 3 år
• Mor kommer med Moa, som inte vill sova på
natten
• När du frågar hur det är hemma berättar
mamma att det har varit bråkigt sedan Moas
pappa förlorat jobbet för några månader sedan
• För någon vecka sedan hade han varit hotfull
mot mamma, han hade inte slagit henne men
hon hade blivit rädd
Att diskutera
• Faktorer som ger anledning till oro?
• Vårdpersonalens ansvar och
skyldigheter
• Vem har mandat och kompetens att göra
efterforskningar?
• Hur skulle du agera?
Ivar 2 månader
• Ivars mor är orolig. Pojken gråter hela kvällarna
och läkaren på barnakuten har sagt att det är
kolik
• Hon har inte sovit mer än någon timme i sträck
de senaste veckorna
• Hon berättar att hon ibland tappar tålamodet
och skakar till honom för att få honom att sluta
gråta
Att diskutera
• Faktorer som ger anledning till oro?
• Vårdpersonalens ansvar och
skyldigheter
• Vem har mandat och kompetens att göra
efterforskningar?
• Hur skulle du agera?
Ungdomar
• Vanligare att gärningsmannen inte är
närstående
• Oftast flickor som kommer till vården,
sällan pojkar
• Söker ffa efter sexuella övergrepp
• Gråzonen – förhandlingsutrymmet
– Vad som är tillåtet ändras beroende på
situationen
• Alkohol/droger
• Visat intresse
Socialtjänstlagen 14 kap 1§:
”Anmälan om och avhjälpande av
missförhållanden m.m.”
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt
andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan
rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten
och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till
socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om
något som kan innebära att socialnämnden behöver
ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är
anställda hos sådana myndigheter. Sådan
anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma
inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör
barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild
verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på
socialtjänstens område.
Ur förarbetet till socialtjänstlagen
• ”Anmälan skall göras till socialnämnden om något gör att
nämnden behöver ingripa till underårigs skydd. Med detta
avses alla de fall då det kan antas att brister i omsorgen
om en underårig eller något annat förhållande i hemmet
medför fara för den underåriges hälsa eller utveckling och
det kan finnas anledning för socialnämnden att bevaka
den unges intressen, i sista hand med stöd av LVU.”
• ”Bestämmelsen är utomordentligt viktig för att förhindra
att barn far illa och för att möjliggöra för socialnämnden
all fullgöra sina uppgifter inom omsorgerna för barn och
ungdom.”
Strategier för att agera
• Våga se, våga fråga, våga agera
• Struktur i organisationen ger tydlighet
– Diskutera rutiner för anmälan
– Besluta om vem som anmäler
• Kommunikation
– Skapa kontaktvägar
– Träffa socialtjänsten
– Rådgör vid misstanke
• Socialtjänsten
• Barnahus
• Diskutera fall
Du behöver inte agera ensam
Diskutera rutiner innan
Rådgör vid misstanke
www.tidigatecken.nu
www.allmannabarnhuset.se
Tack!
[email protected]
