R A P P O RT 2 1999 Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfrågor Utges i samarbete med Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Internationella konventioner och andra instrument som behandlar internationella skogsfrågor Utges i samarbete med Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien © Skogsstyrelsen februari 1999 Författare Lisa Holmgren, Skogsstyrelsen Papper brilliant copy Tryck SJV, Jönköping Upplaga 350 ex ISSN 1100-0295 BEST NR 1672 Skogsstyrelsens förlag 551 83 Jönköping RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR )|URUG Den internationella skogsdebatten och det internationella samarbetet har ökat markant i intensitet under senare år. Detta gäller framför allt det skogspolitiska samarbetet men också sektorssamarbete i övrigt främst inom Norden och Europa, både inom och utom EU. Ett stort antal redan träffade politiska avtal har kopplingar till skog, skogsbruk eller skogsindustri och handel. Mycket av det pågående internationella skogssamarbetet inom FN-systemet, genom både den mellanstatliga skogspanelen (IPF) och dess efterföljare det mellanstatliga skogsforumet (IFF), kretsar just nu kring frågan om att samla skogsbrukets kärnfrågor i en skogskonvention. Det internationella skogspolitiska samarbetet bedrivs dessutom inom den all-europeiska processen för skydd av Europas skogar, inom EU och inom Baltic 21 för Östersjöområdet. Därutöver finns alla bilaterala samarbetsformer och avtal mellan Sverige och andra samarbetspartners. För att göra denna information synlig och också för att göra olika aktörer inom skogssektorn medvetna om, och delaktiga i, olika besluts genomförande har Skogsstyrelsen i detta Meddelande sammanfattat gällande politiska dokument som har kopplingar till skog. Sammanfattningen bygger till stora delar på ett arbetsdokument presenterat som bakgrundsinformation till det mellanstatliga skogsforumets (IFF) andra session i Genève i september 1998. Det är Skogsstyrelsens förhoppning att detta Meddelande ytterligare kan främja det ökande intresset för internationella skogsfrågor. Jönköping i februari 1999 Gunnar Nordanstig 1 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR /LVWD|YHUHQJHOVNDI|UNRUWQLQJDU CBD C&I CIFOR CITES COMESA CoP1, CoP2 etc. CSD CSD1, CSD2 etc. CTE EMEP FAO FPA GATT GEF IFF ILO IPF ISO ITTA ITTO IUCN NAAEC NAFTA NFP SFM TRIPS UNCCD UNCED UNEP UNDP UNGA UNGASS UNFCCC UNTS WTO Convention on Biological Diversity Criteria and Indicators Center for International Forestry Research Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora Treaty establishing the Common Market for Eastern and Southern Africa First Conference of the Parties, Second Conference of the Parties Commission on Sustainable Development First Session of the Commission on Sustainable Development etc. Committee on Trade and Environment (under WTO) Protocol to the 1979 Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution on Long-Term Financing of the Co-operative Programmes for Monitoring and Evaluation of the Long-Range Transmission of Air Pollutants in Europe Food and Agriculture Organisation Forest Partnership Agreement General Agreement on Tariffs and Trade Global Environmental Facility Ad Hoc Open-ended Intergovernmental Forum on Forests International Labour Organisation Ad Hoc Intergovernmental Panel on Forests International Standards Organisation International Tropical Timber Agreement International Tropical Timber Organisation World Conservation Union North American Agreement on Environmental Co-operation North American Free Trade Agreement National Forest Plan/Program/Policy Sustainable Forest Management Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights United Nations Convention to Combat Desertification United Nations Conference on Environment and Development United Nations Environment Programme United Nations Development Programme United Nations General Assembly Nineteenth Special Session of the United Nations General Assembly United Nations Framework Convention on Climate Change United Nations Treaty Series World Trade Organisation 2 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR ,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ )|URUG /LVWD|YHUHQJHOVNDI|UNRUWQLQJDU ,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ 9DGlUHQNRQYHQWLRQ" /(*$/7%,1'$1'(,167580(17620%(+$1'/$56.2* $*/2%$/1,9c 0LOM|RFKXWKnOOLJXWYHFNOLQJ 5DPVDUNRQYHQWLRQHQ 9lUOGVDUYVNRQYHQWLRQHQ :LHQNRQYHQWLRQHQLQNOXVLYH0RQWUHDOSURWRNROOHW .OLPDWNRQYHQWLRQHQ81)&&&LQNOXVLYH.\RWRSURWRNROOHW .RQYHQWLRQHQRPELRORJLVNPnQJIDOG&%' gNHQNRQYHQWLRQHQ81&&' 0lQVNOLJDUlWWLJKHWHU .RQYHQWLRQHQRPXUVSUXQJVEHIRONQLQJDURFKVWDPIRONLVMlOYVWlQGLJDOlQGHU,/21U +DQGHO .RQYHQWLRQI|UUHJOHULQJDYKDQGHOQPHGYLVVDXWURWQLQJVKRWDGHYLOGDGMXURFKYl[WHU &,7(6 nUVLQWHUQDWLRQHOODDYWDORPWURSLVNWWLPPHU,77$ *$77gYHUHQVNRPPHOVHRPXSSUlWWDQGHWDYYlUOGVKDQGHOVRUJDQLVDWLRQHQ %5(*,21$/1,9c 0LOM|RFKXWKnOOLJXWYHFNOLQJ .RQYHQWLRQHQI|UVN\GGDYHXURSHLVNDYLOGDGMXURFKYl[WHUVDPWGHUDVQDWXUOLJDPLOM| %HUQNRQYHQWLRQHQ 3 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR .RQYHQWLRQRPOnQJYlJDJUlQV|YHUVNULGDQGHOXIWI|URUHQLQJDU *HQqYHNRQYHQWLRQHQ $PD]RQI|UGUDJHW &HQWUDODPHULNDQVNDVNRJVNRQYHQWLRQHQ 3URWRNROOWLOO/RPpNRQYHQWLRQHQU|UDQGHXWKnOOLJWVNRJVEUXN $OSNRQYHQWLRQHQ +DQGHO 1RUGDPHULNDQVNDIULKDQGHOVDYWDOHW1$)7$ 1RUGDPHULNDQVNDPLOM|DYWDOHW1$((& )|UGUDJHWRPXSSUlWWDQGHDYHQJHPHQVDPPDUNQDGI|UgVWRFK6\GDIULND &20(6$ ,&.(/(*$/7%,1'$1'(,167580(17620%(+$1'/$56.2* 6NRJVSULQFLSHUQD $JHQGD 0HOODQVWDWOLJDVNRJVSDQHOHQ,3) 0HOODQVWDWOLJDVNRJVIRUXPHW,)) 'HQDOOHXURSHLVNDSURFHVVHQI|UVN\GGDY(XURSDVVNRJDU %DOWLF 6NRJOLJDVDPDUEHWVDYWDOQDWLRQHOODVNRJVSURJUDP 3URFHVVHUI|UXWYHFNOLQJDYNULWHULHURFKLQGLNDWRUHU 4 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR 9DGlUHQNRQYHQWLRQ" En konvention binder stater som väljer att ansluta sig. Hur konventionen omsätts i handling regleras i varje enskilt land. Initiativ till en konvention kan tas av enskilda stater eller av internationella organisationer. För att en konvention skall träda i kraft krävs att ett visst antal länder har ratificerat1 den. Anslutning till en konvention görs först genom undertecknande och sedan genom ratificering. Efter ratificering är konventionen bindande och detta innebär att nationella lagar som strider mot konventionen måste upphävas. Konventioner kan utarbetas på global eller regional nivå. Den vanligaste typen är regionala konventioner, vilka har större chans att bli handlingsinriktade än globala konventioner. Man talar om UDPNRQYHQWLRQHU, som är av mer övergripande karaktär (t.ex. Konventionen om biologisk mångfald och Klimatkonventionen) och SURFHVVLQULNWDGH konventioner, som har konkreta handlingsprogram (t.ex. Konventionen om handel med utrotningshotade växter och djur). Ramkonventioner får ofta tillägg i form av SURWRNROO (t.ex. Kyotoprotokollet; ett steg vidare efter Klimatkonventionen) för att konkretisera konventionstexten och upprätta konkreta handlingsprogram. Partskonferenser (CoP) är konventionens beslutande organ. De flesta konventioner har också ett eget sekretariat. Hur effektiv är då en konvention för att nå de mål man avser? Studier som har gjorts har inte direkt kunnat peka på effektivitet utan snarare på fördelar och nackdelar. De fördelar man kan se är att man får internationell fokus på frågan för en tid samt en diskussion av gemensamma problem på internationell nivå. Nackdelar kan vara att många konventioner tenderar att bli mycket tungrodda och att det nuförtiden är svårare att få den politiska uppmärksamhet man kanske avser på grund av en smygande "konventionströtthet". Multilaterala konventioner saknar också regler för straffrättsliga påföljder vid brott mot konventionen. Detta gör att de tappar i trovärdighet. Vad gäller det geografiska område en konvention skall täcka så finns en gyllene regel i konventionsarbete: regionala frågor skall ej lyftas till global nivå om det ej är nödvändigt. 1 Ratificering innebär att ett lands högsta beslutande organ godkänner ett fördrag, som slutits av regeringen med ett eller flera främmande länder 5 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR /(*$/7%,1'$1'(,167580(17620%(+$1'/$56.2* $*/2%$/1,9c 0LOM|RFKXWKnOOLJXWYHFNOLQJ 5DPVDUNRQYHQWLRQHQ 5DPVDU&RQYHQWLRQRQ:HWODQGVRI,QWHUQDWLRQDO,PSRUWDQFH(VSHFLDOO\DV:DWHUIRZO +DELWDW Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: 2 febuari 1971 21 december 1975 106 (mars 1998) 996 UNTS (United Nations Treaty Series) 245 http://www2.iucn.org/themes/ramsar Syfte Konventionen syftar till bevarande av våtmarker genom nationella åtgärdsprogram och internationellt samarbete. I dagsläget finns 903 våtmarksområden, med en total yta av 67,9 miljoner hektar, upptagna på listan över våtmarker av internationell betydelse. Sverige undertecknade konventionen 1974 och i dagsläget finns runt 30 svenska områden upptagna på listan. Koppling till skog Våtmarker i konventionens mening innefattar bland annat sumpskogar, mangrove och vissa kustskogar. Från att från början enbart ha fokuserat på bevarande av våtmarker som fågelhabitat har konventionen nu utvecklats till att erkänna betydelsen av våtmarker för dess biologiska mångfald och andra ekologiska funktioner. Koppling till andra avtal Ett samarbetsavtal och gemensamt arbetsprogram finns med Konventionen om biologisk mångfald (se punkt 5). Enligt Ramsarkonventionens strategiska plan skall också samarbete utvecklas och stärkas med bland andra Klimatkonventionen (se punkt 4), Världsarvskonventionen (se punkt 2) och Konventionen för reglering av handeln med vissa utrotningshotade djur och växter (se punkt 8). Den XI Världsskogskongressen (oktober 1997) rekommenderade världens regeringar att ägna större uppmärksamhet åt mangroveskogar och kustnära skogsekosystem. Ramsarkonventionen skulle kunna vara ett lämpligt forum för att göra detta. 6 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR 9lUOGVDUYVNRQYHQWLRQHQ &RQYHQWLRQ&RQFHUQLQJWKH3URWHFWLRQRIWKH:RUOG&XOWXUDODQG1DWXUDO+HULWDJH Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida 16 november 1972 17 december 1975 152 (oktober 1997) 11 ILM (International Legal Materials) 1358 http://www.unesco.org/whc http://www.raa.se/varv/index.html Syfte Konventionen syftar till att etablera ett effektivt system för skydd av natur- och kulturområden och objekt som anses vara av universellt värde - vårt "världsarv". Genom konventionen åtar sig parterna att säkerställa identifiering, skydd, bevarande och överlämnande av världsarvet till kommande generationer. Konventionen etablerar en lista - UNESCO:s världsarvslista över platser av universellt värde som skall bevaras. Sverige anslöt sig till konventionen 1985 och i december 1998 fanns nio svenska kultur- och naturobjekt upptagna på Världsarvslistan. Koppling till skog Enligt konventionen kan skogar anses vara en del av det naturliga arvet. För närvarande finns över 32 skogar upptagna på UNESCO:s världsarvslista. Koppling till andra avtal Inga klara länkar till andra konventioner är etablerade. :LHQNRQYHQWLRQHQLQNOXVLYH0RQWUHDOSURWRNROOHW 9LHQQD&RQYHQWLRQRQWKH3URWHFWLRQRIWKH2]RQH/D\HU0RQWUHDO3URWRFRORQ 6XEVWDQFHVWKDW'HSOHWHWKH2]RQH/D\HU Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-site: Wienkonventionen Montrealprotokollet 22 mars 1985 16 september 1987 22 september 1988 1 januari 1989 166 (mars 1998) 165 26 ILM 1529 http://www.unep.org/secretar/ozone Tillägg: Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: London 29 juni 1990 10 augusti 1992 120 30 ILM 537 Köpenhamn 25 november 1992 14 juni 1994 81 32 ILM 874 7 Montreal 17 sept 1997 1 jan 1999 -- RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR Syfte Genom Wienkonventionen förbinder sig parterna att skydda ozonlagret från nedbrytande substanser samt att samarbeta inom forskning på området. Wienkonventionen är en ramkonvention utan formellt handlingsprogram. Montrealprotokollet, som antogs 1987 med tillägg vid tre olika tillfällen (1990, 1992 och 1997), innehåller detaljerade internationella standarder som skall styra produktion och användande av ozonnedbrytande substanser. Protokollets syfte är att minska och slutligen eliminera antropogena utsläpp av ozonnedbrytande substanser. Sverige ratificerade konventionen 1986 och protokollet 1988. Koppling till skog Huvudkopplingen till skog är sambandet mellan nedbrytning av ozonlagret och den indirekt skadliga effekt detta kan ha på skog. Implementering av konventionen kan således vara fördelaktig för skog. Koppling till andra avtal Motrealprotokollet hänger nära samman med Kyotoprotokollet (se punkt 4) då det senare reglerar utsläpp av gaser som inte regleras av Montrealprotokollet. Montrealprotokollet innehåller också bestämmelser som påverkar internationell handel, främst i form av handelsrestriktioner. .OLPDWNRQYHQWLRQHQ81)&&&LQNOXVLYH.\RWRSURWRNROOHW 8QLWHG1DWLRQV)UDPHZRUN&RQYHQWLRQRQ&OLPDWH&KDQJH.\RWR3URWRFROWRWKH8QLWHG 1DWLRQV)UDPHZRUN&RQYHQWLRQRQ&OLPDWH&KDQJH Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: UNFCCC 9 maj 1992 21 mars 1994 174 (mars 1998) 31 ILM 849 http://www.unfccc.org Kyotoprotokollet 11 december 1997 lQQXLFNHLNUDIW -Annex till FCCC/1997/Add. 1 Syfte Under 1980 talet kunde forskarna se allt fler tecken på att människan håller på att förändra jordens klimat på ett sätt som kan hota människors försörjningsbas och ekosystemens bärkraft. Inom FN startades därför arbetet med att förhandla fram en ramkonvention om klimatförändringar, som kunde antas vid FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro 1992. Målet för klimatkonventionen är att stabilisera utsläppen av växthusgaser på en nivå som ej långsiktigt påverkar klimatet. Konventionen ålägger i-länderna att ta ledningen i arbetet med att motverka klimatförändringar. Man anger också i konventionen att i-länderna skall underlätta anpassningar till klimatförändringar i u-länderna samt vara beredda att ta kostnaderna för detta, särskilt för de fattigaste länderna. 8 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR Klimatkonventionen i sig innehåller inga konkreta mål eller tidsramar. Därför har man antagit Kyotoprotokollet som är ett konkret handlingsprogram. Genom Kyotoprotokollet förbinder sig undertecknande stater att begränsa utsläpp av koldioxid till i protokollet anvisade mängder. Dessa nivåer skall ha uppnåtts mellan 2008-2012. Kyotoprotokollet reglerar utsläpp av sex klimatgaser: 1. Koldioxid 2. Metan 3. Dikväveoxid 4. Väte-fluor-kolföreningar (HFC) 5. Perfluor-kolföreningar (PFC) 6. Svavelhexfluorid (SF6) Utöver dessa finns fler växthusgaser, till exempel CFC (freoner), som regleras i Wienkonventionen och Montrealprotokollet (se punkt 3). Sverige ratificerade konventionen 1993 och undertecknade protokollet 1998 och skall också senare ratificera detta. Koppling till skog I artikel 3 i Kyotoprotokollet uppmärksammas jord- och skogsbrukets betydelse för klimatförändringar. Bedömningen är att protokollet kan komma att få stor betydelse för skogsfrågorna. Enligt protokollet skall parterna: • • • Skydda och stärka "sänkor" och reservoarer för växthusgaser Uppmuntra uthålligt skogsbruk och återbeskogning Beräkna förändringar i kollagret, med år 1990 som en referenspunkt, orsakade av mänskligt inducerade förändringar i markanvändning och skogsbruksaktiviteter som beskogning och avskogning. Utöver detta diskuteras möjligheter för länder att öka sina egna utsläpp genom att vidta åtgärder för att stärka kolsänkor i ett annat land genom till exempel plantering och återbeskogning (s.k. MRLQWLPSOHPHQWDWLRQ). Hösten 1998 hölls konventionens fjärde partsmöte (CoP 4) i Buenos Aires. Här diskuterade bland annat skogens roll som kolsänka och hur artikel 3 i Kyotoprotokollet skall tolkas. Koppling till andra avtal Se Wienkonventionen (punkt 3). 9 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR .RQYHQWLRQHQRPELRORJLVNPnQJIDOG&%' &RQYHQWLRQRQ%LRORJLFDO'LYHUVLW\&%' Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: 5 juni 1992 29 december 1993 172 (mars 1998) Doc. UNEP/Bio.Div/N7-INC.5/4, 31 ILM 822 http://www.biodiv.org/forest.html Syfte Konventionen har tre mål: 1) Bevarande av biologisk mångfald 2) Uthålligt nyttjande av komponenterna i biologisk mångfald 3) Rättvis fördelning av nyttjande av dessa komponenter Innebörden är att varje land har ansvar för att bevara mångfalden på gennivå, artnivå och ekosystemnivå. Sverige ratificerade konventionen 1993. Koppling till skog En stor del av världens terrestra biologiska mångfald finns i skog. Uppskattningsvis finns 70% av världens terrestra växt- och djurarter i skogsekosystem. Konventionen uppmanar till framtagande av nationella planer och strategier för bevarande av biologisk mångfald. Dessa bör inkluderas i tvär-sektoriella planer liksom även i nationellt beslutsfattande. I dessa nationella planer och strategier tas ett helhetsgrepp om ekosystemen, deras bevarande och nyttjande. Man arbetar enligt en så kallad ekosystemansats, som inkluderar ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter på ekosystemen och deras bevarande och nyttjande. Under konventionens fjärde partsmöte (CoP 4 i Bratislava i maj 1998) antogs också ett arbetsprogram för skogens biologiska mångfald. Detta fokuserar på forskning, samarbete och utveckling av nödvändiga tekniker för bevarande och uthålligt nyttjande av biologisk mångfald i alla typer av skog. Koppling till andra avtal Konventionen har skrivit under en överenskommelse om samarbete med bland annat Ramsarkonventionen och Konventionen om handel med utrotningshotade växter och djur (CITES) (se punkt 8). Närmare samarbete med Klimatkonventionen (UNFCCC) och Ökenkonventionen (UNCCD) måste också utvecklas. Jämfört med andra konventioner lägger CBD stor vikt vid samarbete. 10 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR gNHQNRQYHQWLRQHQ81&&' 8QLWHG1DWLRQV&RQYHQWLRQWR&RPEDW'HVHUWLILFDWLRQLQ7KRVH&RXQWULHV([SHULHQFLQJ 6HULRXV'URXJKWDQGRU'HVHUWLILFDWLRQ3DUWLFXODUO\LQ$IULFD81&&' Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: 17 juni 1994 26 december 1996 122 (mars 1998) Doc. A/AC.241/15/Rev.3, 33 ILM 1328 http://www.unccd.ch Syfte Konventionens syfte är att bekämpa ökenspridning, mildra effekterna av torka samt bidra till uthållig utveckling och förbättrade levnadsförhållanden för människor som lever i torrområden. UNCCD tar hänsyn till de fysiska, biologiska och socio-ekonomiska aspekterna av problemet med ökenspridning och torka i torrområden, som omfattar en tredjedel av jordens landyta. Sverige ratificerade konventionen 1995. Koppling till skog Skogen tillhandahåller viktiga ekologiska tjänster vilka minskar sårbarheten i torra ekosystem. En av konventionens målsättningar är därför att skydda skog. Trä- och skogsprodukter är dessutom av stor socio-ekonomisk betydelse för folk som bor i dessa områden. Konventionen innehåller regionala annex enligt vilka nationella aktionsprogram tas fram för att säkra integrerad uthållig markanvändning, inklusive för torrskogarna. Koppling till andra avtal Konventionen pekar på vikten av koordinering med andra konventioner, i synnerhet Konventionen för biologisk mångfald (CBD) och Klimatkonventionen (UNFCCC). 0lQVNOLJDUlWWLJKHWHU .RQYHQWLRQHQ RP XUVSUXQJVEHIRONQLQJDU RFK VWDPIRON L VMlOYVWlQGLJDOlQGHU,/21U &RQYHQWLRQ&RQFHUQLQJ,QGLJHQRXVDQG7ULEDO3HRSOHVLQ,QGHSHQGHQW&RXQWULHV,/2 1R Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: 27 juni 1989 5 september 1991 12 (april 1998) 28 ILM 1382 http://www.ilo.org 11 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR Syfte Konventionen syftar till att stärka ursprungsbefolkningars socio-ekonomiska och kulturella rättigheter. Parterna åtar sig att, i samarbete med berörda ursprungsbefolkningar, vidta åtgärder som syftar till att skydda deras rättigheter och respektera deras integritet. Sverige har arbetat för denna konvention, men har ännu inte undertecknat och ratificerat den. För Sveriges del berör denna konvention samefrågorna. Koppling till skog Många ursprungsbefolkningar och stamfolk är beroende av skogen och vad skogen kan ge för sin överlevnad. I konventionen fastställs att ursprungsbefolkningars rättigheter till naturresurserna knutna till deras mark speciellt skall säkras. Detta inkluderar också deras rätt att delta i brukande, skötsel och bevarande av dessa resurser. Vidare fastställs att parterna, i samarbete med berörda ursprungsbefolkningar, ska vidta åtgärder för att skydda och bevara miljön i de territorier de lever i. Koppling till andra avtal Eftersom endast ett fåtal länder har ratificerat konventionen så finns inget etablerat samarbete med andra avtal. Klara kopplingar finns dock, främst med Konventionen om biologisk mångfald (CBD). +DQGHO .RQYHQWLRQ I|U UHJOHULQJ DY KDQGHOQ XWURWQLQJVKRWDGHYLOGDGMXURFKYl[WHU&,7(6 PHG YLVVD &RQYHQWLRQRQ,QWHUQDWLRQDO7UDGHLQ(QGDQJHUHG6SHFLHVRI:LOG)DXQDDQG)ORUD &,7(6 Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: 3 mars 1973 1 juli 1975 143 (december 1997) 993 UNTS 243. via http://www.unep.ch Syfte Konventionens syfte är att skydda vissa utrotningshotade växt- och djurarter från överexploatering ur handelssynpunkt. Detta görs genom reglering av den internationella handeln via ett system av tillstånd för import och export. De arter som regleras av CITES är arter som partskonferensen har beslutat föra upp på någon av CITES följande tre listor: I hotade arter som kräver hårt reglerad handel (i princip handelsförbud) 12 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR II arter som kan komma att bli hotade om inte handeln regleras och för vilka tillstånd krävs för all handel III arter som någon part önskar reglera och som kräver internationellt samarbete Sverige ratificerade konventionen 1974. Koppling till skog Ett stort antal av de arter som är listade på CITES utgörs av skogslevande arter. Dock finns hittills bara ett fåtal kommersiella träd på listan. Det bedöms att det finns omkring 100 trädarter som kan komma att föras upp på listan framöver. Koppling till andra avtal CITES tionde partskonferens antog en resolution med titeln "Samarbete och samverkan med Konventionen om biologisk mångfald (CBD)". Parterna uppmanas också att undersöka möjligheter till finansiering från Globala miljöfonden (GEF) till relevanta projekt som också främjar CBD:s syften. nUVLQWHUQDWLRQHOODDYWDORPWURSLVNWWLPPHU,77$ ,QWHUQDWLRQDO7URSLFDO7LPEHU$JUHHPHQW,77$ Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: 26 januari 1994 1 januari 1997 51 Doc. TD/TIMBER.2/L.8 http://www.itto.or.jp Syfte Avtalet är en handelsöverenskommelse som syftar till att främja handeln med tropiskt timmer och säkerställa export från uthålligt skogsbruk innan år 2000. Medlemskap i ITTO (International Tropical Timber Organisation) - den mellanstatliga organisation som administrerar ITTA - begränsar sig till producenter och konsumenter av tropiskt timmer. ITTO består av 53 medlemsstater vilka tillsammans står för 75% av världens tropiska regnskogar och 90% av handeln med tropiskt timmer. 1994 ITTA avser endast tropiskt timmer. Under förhandlingarna av detta avtal polariserades ståndpunkterna i huvudfrågorna mellan producent och konsument stater. Producentländerna ville utvidga ITTA till att omfatta allt sorts timmer, för att underkasta all skog likvärdig granskning, riktlinjer och ett sista datum för införande av uthålligt skogsbruk, som överenskommet i ITTO för tropisk skog. Konsumentländerna var av den åsikten att en utvidgning till en global konvention inte ingick i ITTO:s mandat. Sverige ratificerade konventionen 1996. 13 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR Koppling till andra avtal 1) 1993 antog ITTO "Riktlinjer för bevarande av biologisk mångfald", vilka bland annat uppmanar nationell skogslagstiftning och policies att erkänna bevarande av biologisk mångfald som ett viktigt mål i skogsskötsel. 2) Beträffande ursprungsbefolkningar refereras till nödvändigheten att ta hänsyn till lokalbefolkningars intressen avseende skogsresurserna. 3) Många kopplingar finns till GATT/WTO som måste klarläggas. 4) ITTO medverkar i CITES Timber Working Group. 5) ITTO arbetar med certifiering av timmer tillsammans Forest Stewardship Council (FSC) och ISO 14 001. 6) ITTO kopplar sitt arbete med certifiering till utvecklingen av Skogsprinciperna, Agenda 21, IPF:s förslag till åtgärder plus ett antal regionala processer som arbetar med utveckling av kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk. *$77 gYHUHQVNRPPHOVH 9lUOGVKDQGHOVRUJDQLVDWLRQHQ RP XSSUlWWDQGHW DY *HQHUDO$JUHHPHQWRQ7DULIIVDQG7UDGH$JUHHPHQW(VWDEOLVKLQJWKH:RUOG7UDGH 2UJDQLVDWLRQ ,QNOXVLYH • gYHUHQVNRPPHOVHRPWHNQLVNDKDQGHOVKLQGHU $JUHHPHQWRQ7HFKQLFDO%DUULHUVWR7UDGH • gYHUHQVNRPPHOVH RP KDQGHOVUHODWHUDGH DVSHNWHU Sn lJDQGHUlWW WLOO LQWHOOHNWXHOOW NDSLWDO $JUHHPHQWRQ7UDGH5HODWHG$VSHFWVRI,QWHOOHFWXDO3URSHUW\5LJKWV75,36 • gYHUHQVNRPPHOVHRPVDQLWlUDRFKI\WRVDQLWlUDnWJlUGHU $JUHHPHQWRQ6DQLWDU\DQG3K\WRVDQLWDU\0HDVXUHV • gYHUHQVNRPPHOVHRPVXEYHQWLRQHURFKXWMlPQDQGHnWJlUGHU $JUHHPHQWRQ6XEVLGLHVDQG&RXQWHUYDLOLQJ0HDVXUHV Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Texts: Web-sida: GATT 30 oktober 1947 1 januari 1948 126 55 unts 194 http://www.wto.org 14 WTO 15 april 1994 1 januari 1995 132 33 ILM, 1144 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR Syfte Uruguay-rundan pågick från 1986 till 1994 och resulterade i upprättandet av Världshandelsorganisationen (WTO) samt de fyra ovan listade avtalen. GATT är ett instrument som skall stödja frihandel. GATT/WTO:s mål är att sörja för en säker och förutsägbar handel samt att fortsätta processen med att öppna marknader för att främja världsomfattande ekonomisk tillväxt. GATT/WTO bygger på tre huvudprinciper: • • • icke-diskriminering (eller "Mest Gynnad Nationsbehandling" (MGN)) nationell behandling av andra länders varor/tjänster på samma sätt som de egna förbud att resa handelshinder Sverige ratificerade överenskommelsen om upprättandet av Världshandelsorganisationen 1994. Koppling till skog GATT/WTO reglerar all sorts handel, dvs även handel med skogsprodukter. Liberalisering av handel kan ha både positiva och negativa effekter på utnyttjandet av naturresurser och frågor kring detta diskuteras i WTO:s kommitté för handel och miljö (CTE). Frågan uppkommer till exempel om ett land kan förbjuda eller begränsa export av naturresurser av hänsyn till bevarandeaspekter. Ett annat område som berör skog är WTO:s arbete rörande standardisering. Om standarder harmoniseras och resulterar i krav som innebär betydande kostnadsskillnader för tillämpning i olika länder skulle frågan om icke jämlik behandling av lika produkter eller diskriminering kunna uppkomma. Onödiga handelshinder skulle också kunna uppstå om standardiseringsnivån är högre än kraven för skydd av miljö, växt- och djurliv. Koppling till andra avtal Överlappningar finns mellan Avtalet om handelsrelaterade aspekter på äganderätt till intellektuellt kapital (TRIPS) och Konventionen om biologisk mångfald vad gäller tillträde till genetiska resurser. Denna överlappning ger stora problem med tolkningsföreträde mellan avtalen. 15 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR %5(*,21$/1,9c 0LOM|RFKXWKnOOLJXWYHFNOLQJ .RQYHQWLRQHQ I|U VN\GG DY HXURSHLVND YLOGD GMXU RFK Yl[WHU VDPWGHUDVQDWXUOLJDPLOM|%HUQNRQYHQWLRQHQ &RQYHQWLRQRQWKHFRQVHUYDWLRQRI(XURSHDQZLOGOLIHDQGQDWXUDO KDELWDW Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: 19 september 1979 1 juni 1982 38 (Dec 1998) European Treaty Series/104 http://www.ecnc.nl/doc/europe/legislat/bernconv.html Syfte Konventionen syftar till bevarandet av växt- och djurarter och deras livsmiljöer i Europa. Sverige ratificerade konventionen 1983. Ett antal arter har upptagits på listor över speciellt skyddsvärda arter, uppdelade i tre kategorier, plus en lista över förbjudna fångstredskap och jakt metoder. De länder som ratificerat konventionen åtar sig ett särskilt ansvar för att skydda dessa arter. På listorna finns en rad av de hotade svenska arterna, men också många arter som inte alls är hotade i Sverige. Koppling till andra avtal Konventionen är i princip helt inkluderad i EU:s Art- och habitatdirektiv, som anses vara "mer" bindande för oss än en konvention. .RQYHQWLRQRPOnQJYlJDJUlQV|YHUVNULGDQGH OXIWI|URUHQLQJDU*HQqYHNRQYHQWLRQHQ *HQHYD&RQYHQWLRQRQ/RQJ5DQJH7UDQVERXQGDU\$LU3ROOXWLRQ Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: 13 november 1979 16 mars 1983 43 18 ILM 1442 http://www.unece.org/env http://www.dainet.de/bfh/icpfor/icpfor.htm 16 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR Syfte Denna konvention var det första multilaterala avtal som behandlade luftföroreningar. Dess syfte är att minska skador på naturresurser orsakade av försurning från svaveldioxider, kvävedioxider och andra förorenande substanser från förbränning av fossila bränslen. Konventionstexten i sig själv är relativt svag, speciellt avseende genomförande och vidare åtgärder. Ett antal protokoll har därför lagts till som reglerar tillåtna utsläpp av svavel, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Senare har även protokoll för tungmetaller och icke-flyktiga organiska ämnen lagts till. Sverige ratificerade konventionen 1981. Koppling till skog Under konventionen finns ett antal internationella samarbetsprogram inom olika områden, bland annat ett för skog benämnt ,&3)RUHVW. I detta program deltar flertalet länder i Europa, däribland Sverige. Samarbetet är främst inriktat på att få fram gemensamma program och metoder för bedömning av skogsskador och för andra mätningar av bland annat markkemi, barrkemi och deposition. Dessutom bearbetas och redovisas årligen resultaten av skogsskadeinventeringar för hela Europa. Även EU har en åtgärdsplan för skydd av gemenskapens skogar mot luftföroreningar som när det gäller miljöövervakning till stora delar bygger på ,&3)RUHVWV program och manualer. Koppling till andra avtal Konventionen har direkta kopplingar till både Wienkonventionen (se punkt 3) Klimatkonventionen (se punkt 4). och $PD]RQI|UGUDJHW 7UHDW\IRU$PD]RQLDQ&RRSHUDWLRQ Antagande: Ikraftträdande: Text: Antal parter: Web-sida: 3 juli 1978 2 augusti 1980 17 ILM (1978), 1045 8 http://www.spt-tca.org. Syfte Fördraget har antagits av de åtta staterna i Amazonas och är inte öppet för ytterligare medlemmar. Fördraget syftar till en samstämmig utveckling av Amazonas liksom rättvis fördelning mellan staterna av avkastningen av denna utveckling samt bevarande och uthålligt brukande av naturresurserna och miljön. Koppling till skog Amazonas rymmer ett stort antal olika ekosystem-typer och härbergerar mer än 50% av världens terrestra biologiska mångfald. Avtalet utgör ett ramverk för gemensam handling vad gäller utveckling av resurserna på ett rättvist och uthålligt sätt. Parterna deklarerar sin suveräna rätt till exklusivt utnyttjande av sina naturresurser. Forskning och utbyte av 17 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR information skall främjas för att försäkra att utnyttjande av Amazonas flora och fauna planeras på ett sätt som upprätthåller den ekologiska balansen och bevarar dess arter. Koppling till andra avtal Ett skogsskyddsprogram har etablerats i samarbete med den Centralamerikanska skogskonventionen. Kopplingar finns också till Konventionen om biologisk mångfald (se punkt 5). &HQWUDODPHULNDQVNDVNRJVNRQYHQWLRQHQ 5HJLRQDO &RQYHQWLRQ IRU WKH 0DQDJHPHQW DQG &RQVHUYDWLRQ RI WKH 1DWXUDO )RUHVW (FRV\VWHPV DQG WKH 'HYHORSPHW RI )RUHVW 3ODQWDWLRQV 7KH &HQWUDO $PHULFDQ )RUHVW &RQYHQWLRQ Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: 29 oktober 1993 äQQXHMLNUDIW 6 IUCN Database No. G-993102900 http://www.ccad.org.gt Syfte Konventionen syftar till att: • främja nationella och regionala mekanismer som verkar för att undvika förändringar i markanvändning i skogsområden med potential för skogsbruk samt att återbeskoga avskogade områden • etablera ett enhetligt jordklassificeringssystem • motverka handlingar som leder till skogsförstörelse i områden med potential för skogsbruk • främja markanvändningsplanering och uthålliga lösningar Konventionen betraktar den centralamerikanska regionen som den viktigaste källan i världen till genetiskt välstånd och biologisk mångfald. Å andra sidan erkänner den att miljoner centralamerikaner lever i fattigdom. Skogens biologiska mångfald, sceniska kvaliteter och förmåga att producera timmer och icke trä-baserade produkter kan utgöra en bas, inte bara för att skydda skogsresurserna, men också för att bekämpa underutvecklingen i regionen. Enligt konventionen bör skogen medverka till att höja livskvaliteten hos det centralamerikanska folket. Enligt konventionen förbinder sig staterna att: a) befästa ett nationellt och regionalt system för skyddade områden b) främja program för utveckling av jordbruk och boskap, skogsskötsel och återbeskogning för energibehov c) upprätthålla en dynamisk inventering av skogstäcket 18 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR d) skapa specifika nationella fonder för stöd till nationella prioriteringar inom skogssektorn e) skapa mekanismer som garanterar återinvesteringar av avkastning från skogsbruk samt säkra tillgång till kredit för lokala grupper med möjlighet att utveckla skogliga program f) stärka den internationella förhandlingsprocessen för att kanalisera finansiella resurser g) modifiera nationalräkenskaperna till att också inkludera miljöparametrar h) etablera mekanismer för kontroll av illegal handel med växter, djur, timmer och andra skogsprodukter i) främja medverkan av lokalbefolkningen, erkänna ursprungsbefolkningars rättigheter och andra folk som lever i och av skogen j) fortsätta att stärka institutionell uppbyggnad, anta nationella skogsprogram, tillsätta miljöåklagare, genomföra studier och utbildning i skogsskötsel k) implementera det centralamerikanska rådet för skog (Central American Council on Forests) Koppling till andra avtal Samarbete med Amazonfördraget (se punkt 13) har etablerats. Utöver detta anses kopplingar till Konventionen om biologisk mångfald (se punkt 5) och Ökenkonventionen (se punkt 6) att bli nödvändiga. 3URWRNROO WLOO /RPpNRQYHQWLRQHQ U|UDQGH XWKnOOLJW VNRJVEUXN 3URWRFRORQ6XVWDLQDEOH0DQDJHPHQWRI)RUHVW5HVRXUFHVRIWKH$JUHHPQHW$PHQGLQJ WKH)RXUWK$3&(&&RQYHQWLRQRI/RPp Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: 4 november 1995 lQQXHMLNUDIW -ACP-EU Courier No. 155, 1996 http://europa.eu.int/comm/dg08/faq/en-00faq.htm Syfte Lomékonventionen mellan AVS länderna (Afrika, Västindien och Stilla havsområdet) och Europeiska Unionen har förhandlats om fyra gånger. Det fjärde tillägget, som gjordes 1995 innehåller Protokoll 10 om uthålligt brukande av skogsresurser. Detta tillägg har skrivits under av 70 AVS stater och 15 europeiska länder. Koppling till skog I Lomékonventionens kapitel om torka och ökenspridning läggs stor vikt vid skogens roll för restaurering av miljön och skogsbruk och agroforestry för att bekämpa torka och ökenspridning. Mest relevant för skogen är Protokoll 10 om uthålligt nyttjande av skogsresursen. Detta är uppdelat i en miljödel och en handelsdel. Miljödelen fokuserar på tropisk skog och dess biodiversitet, lokalbefolkningars intressen, bevarande och uthålligt 19 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR brukande av skog samt återbeskogning. Den pekar också ut ett antal prioriterade åtgärdsområden: forskning och institutionell uppbyggnad inom skogssektorn, upprättande och implementering av nationella handlingsplaner som syftar till uthålligt brukande och bevarande av skogsresurserna. Handelsdelen erkänner vikten av timmer och träprodukter för AVS-ländernas ekonomier och fokuserar på följande områden: a) förbättring av handel och marknadsföring av timmer från uthålligt brukade skogar b) utveckling av ett certifieringssystem för tropiskt timmer som en del av ett globalt certifieringssystem för allt slags timmer och träprodukter c) stödjande av åtgärder som ökar andelen tropiskt timmer och träprodukter från uthålligt brukade skogar d) diversifiering av handeln med tropiskt timmer e) utveckling av AVS-ländernas nationella policies för uthålligt brukande och skydd av timmerproducerande tropiska skogar, dess genetiska resurser och ekologiska balans f) tillträde till och överföring av teknologi samt tekniskt samarbete Koppling till andra instrument Med Protokoll 10 erkänner parterna vikten och behovet av rationell skötsel av skogsresurserna för att säkra uthållig utveckling på lång sikt i AVS länderna i enlighet med Rio-deklarationen, Skogsprinciperna, Klimatkonventionen, Konventionen om biologisk mångfald och Ökenkonventionen. $OSNRQYHQWLRQHQ &RQYHQWLRQRQWKH3URWHFWLRQRIWKH$OSV$OSLQH&RQYHQWLRQ 3URWRFRO IRU WKH ,PSOHPHQWDWLRQ RI WKH $OSLQH &RQYHQWLRQ LQ WKH $UHD RI 0RXQWDLQ )RUHVWV Alpine Convention 7 november 1991 6 mars 1995 5 31 ILM (1992), 767 Mountain Forest Protocol 27 februari 1996 (8 stater) lQQXHMLNUDIW -IUCN databas 991:83 Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: http://www2.mtnforum.org/mtnforum/archives/reportspubs/library/eurco91a.htm Syfte Alpkonventionen är ett miljöavtal. Parternas huvudsyfte är att försöka skapa en policy som omfattar bevarande och skydd av Alperna genom förebyggande åtgårder, principen om att förorenaren betalar 3ROOXWHU3D\3ULQFLSOH samt samarbete. 20 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR Koppling till skog Alpkonventionen vill använda sig av de traditionella jord- och skogsbruksåtgärder som är anpassade till, och som bäst bevarar, Alpernas ekologiska balans. Syftet med det tilläggsprotokoll rörande bergsskog, som antogs 1996, är att bevara bergsskogen som ett naturligt ekosystem, att utvidga det om nödvändigt samt att förbättra dess stabilitet. Koppling till andra avtal Protokollet gör en koppling mellan bergsskogens roll som kolsänka Klimatkonventionen) och som habitat för en stor mångfald av växt- och djurarter. (jmfr. +DQGHORFKHNRQRPLVNLQWHJUDWLRQ 1RUGDPHULNDQVNDIULKDQGHOVDYWDOHW1$)7$ 1RUWK$PHULFDQ)UHH7UDGH$JUHHPHQW%HWZHHQWKH*RYHUQPHQWRIWKH8QLWHG6WDWHVWKH *RYHUQPHQWRI&DQDGDDQGWKH*RYHUQPHQWRIWKH8QLWHG0H[LFDQ6WDWHV1$)7$ 1RUGDPHULNDQVNDPLOM|DYWDOHW1$((& 1RUWK$PHULFDQ$JUHHPHQWRQ(QYLURQPHQWDO&RRSHUDWLRQ1$$(& Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: NAFTA 17 december 1992 1 januari 1994 3 32 ILM (1993), 289, 605 och 1480 http://www.nafta-sec-alena.org http://www.cec.org NAAEC 13 september 1993 1 januari 1994 3 Syfte Det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA) skapar en frihandelszon omfattande Mexiko, Canada och USA. Till skillnad från det relativt stora antal internationella miljöavtal som innehåller bestämmelser rörande handel, så behandlar internationella handelsavtal sällan miljöfrågor. NAFTA, däremot, placerar målet med liberalisering av handel i sammanhanget om det övergripande målet om uthållig utveckling. I texten klargörs att avtalet är avsett att främja en harmonisk utveckling av världshandeln…på ett sätt som överensstämmer med skydd och bevarande av miljön;…främja uthållig utveckling…; stärka utveckling och tillämpning av miljölagar och regleringar. Koppling till skog NAFTA konstaterar att uppmuntran till investeringar och utveckling inte får ske på bekostnad av miljön. Det nordamerikanska miljöavtalet kompletterar NAFTA och förbinder staterna till 21 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR ett antal förpliktelser som syftar till att förbättra både skydd av miljön och miljömässigt uthållig handel. Koppling till andra avtal NAFTA har uttalat samarbete inom områdena klimatförändringar och biodiversitet samt med CITES (se punkt 8) och GATT/WTO (se punkt 10). )|UGUDJHWRPXSSUlWWDQGHDYHQJHPHQVDPPDUNQDGI|UgVW RFK6\GDIULND&20(6$ 7UHDW\(VWDEOLVKLQJWKH&RPPRQ0DUNHWIRU(DVWHUQDQG6RXWKHUQ$IULFD&20(6$ Antagande: Ikraftträdande: Antal parter: Text: Web-sida: 5 november 1993 8 december 1994 20 mwdlemsländer tillgänglig hos [email protected] http://www.comesa.int Syfte COMESA syftar till att konsolidera det ekonomiska samarbetet inom regionen genom implementering av gemensamma policies och program för uthållig tillväxt och utveckling. Slutmålet är ett ekonomiskt frihandelsområde. Koppling till skog Kapitel 16 i fördraget, som handlar om samarbete för utveckling av naturresurser, miljö och växt- och djurliv, har bäring på skog. Här erkänner medlemsstaterna att ekonomiska aktiviteter ofta åtföljs av negativ miljöpåverkan i olika former och att en ren och attraktiv miljö är en förutsättning för långsiktig ekonomisk tillväxt. Medlemsstaterna samtycker till att vidta nödvändiga åtgärder för skötsel och bevarande av skog genom: a) antagande av gemensamma policies för bevarande och skötsel av naturskogar, plantageskogar och naturreservat b) utbyte av information om utveckling och skötsel av naturskogar och plantageskogar c) främjande av en gemensam "IRUHVWU\SUDFWLFH" inom den gemensamma marknaden d) antagande av gemensamma bestämmelser för bevarande och skötsel av alla skogar som fungerar som upptagningsområden inom regionen e) etablerande av enhetliga bestämmelser för nyttjande av skogsresurser i syfte att minska trycket på naturskogen samt undvika ökenspridning inom regionen 22 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR Koppling till andra avtal COMESA:s sekretariat ser det som sin uppgift att ta en ledande roll när det gäller att assistera sina medlemsstater i genomförandet av nödvändiga förändringar för att de ska kunna bli en del av det globala ekonomiska systemet inom ramen för WTO:s bestämmelser. ,&.(/(*$/7%,1'$1'(,167580(172&+0(.$1,60(5620 %(+$1'/$56.2* 6NRJVSULQFLSHUQD 1RQOHJDOO\%LQGLQJ$XWKRULWDWLYH6WDWHPHQWRI3ULQFLSOHVIRUD*OREDO&RQVHQVXVRQWKH 0DQDJHPHQW &RQVHUYDWLRQ DQG 6XVWDLQDEOH 'HYHORSPHQW RI $OO 7\SHV RI )RUHWV 7KH )RUHVW3ULQFLSOHV Antagande: Överenskommen av: Text: Web-sida: 14 juni 1992 176 stater (UNCED) UN Doc. A/CONF.151/26 (Vol. III) http://www.un.org/esa/sustdev/iff Syfte Skogsprinciperna är ett av de instrument som antogs av FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) 1992. I förberedelsearbetet diskuterades möjligheterna att börja förhandla en skogskonvention, men någon enighet kunde inte nås om detta. Istället förhandlades de icke-bindande skogsprinciperna. Dessa utgör ändå den första globala överenskommelsen om skog. Principerna är tillämpbara på alla typer av skog och slår fast att skogsfrågor måste behandlas i ett holistiskt perspektiv. Däremot slår dokumentet fast att vad gäller skogslagstiftning så är detta en nationell angelägenhet snarare än en internationell. Sedan Skogsprinciperna antogs 1992 åberopas de regelbundet som representerande en global enighet kring skog och har också fått ökad auktoritet med tiden. Tillsammans med kapitel 11 i Agenda 21 utgör Skogsprinciperna grund för diskussioner för att uppnå enighet inom IPF och IFF (se punkt 21 resp. 22). Sverige spelade en aktiv roll under utarbetandet av principerna. Koppling till andra avtal Skogsprinciperna innehåller inga direkta referenser till andra avtal med bäring på skog. Däremot täcker flertalet av principerna områden som regleras i andra legalt bindande instrument. 23 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR $JHQGD $JHQGD Antagande: Överenskommen av: Text: Web-sida: 14 juni 1992 176 stater (UNCED) UN Doc. A/CONF.151/26/Rev.1 (Vol. I) http://www.un.org.esa/sustdev Syfte Agenda 21 är ett av de tre instrument som antogs under FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) 1992. De två andra är Riodeklarationen och Skogsprinciperna (se punkt 19). Agenda 21 är ett icke legalt bindande handlingsprogram för globalt samarbete kring uthållig utveckling. Dokumentet har förhandlats fram under en period av två år och representerar en enig syn på hur man skall lösa problem rörande miljö och utveckling. Koppling till skog Agenda 21 används tillsammans med Skogsprinciperna som en bas för förhandlingar inom Kommissionen för uthållig utveckling (CSD), den mellanstatliga skogspanelen (IPF) (se punkt 21) och det mellanstatliga skogsforumet (IFF) (se punkt 22). Kapitel 11, som handlar om bekämpning av avskogning, är det som mest berör skog. Kapitel 11 är indelat i fyra programområden vilka mer eller mindre återspeglar innehållet i Skogsprinciperna. Det första området avser att stödja mångbrukstanken i alla typer av skog; det andra att förbättra skydd, uthålligt brukande och bevarande av alla typer av skog genom rehabilitering och återbeskogning; det tredje att främja effektivt nyttjande och värdering för att återställa det fulla värdet av skogens tjänster; det fjärde att etablera och förstärka planering, skogsuppskattning och systematisk övervakning. Förutom kapitel 11 innehåller även andra kapitel i Agenda 21 referenser till skog inom områden som avskogning, återbeskogning och skogstäckning. Koppling till andra avtal Kapitel 11 innehåller hänvisningar till andra instrument som ITTA och GATT (se punkt 9 resp 10). Även andra kapitel innehåller hänvisningar till internationella avtal med bäring på skog. Till exempel i kapitel 9 rörande skydd av atmosfären där det refereras till Wienkonventionen/Montrealprotokollet (se punkt 3) och Klimatkonventionen (se punkt 4). 24 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR 0HOODQVWDWOLJDVNRJVSDQHOHQ,3) &RQFOXVLRQVDQG3URSRVDOVIRU$FWLRQRIWKH,QWHUJRYHUQPHQWDO3DQHORQ)RUHVWV,3) Antagande: Överenskommen av: Text: Web-sida: 21 februari 1997 53 stater (medlemmar i CSD/IFF) UN Doc. E/CN.17/IFF/1997/12 http://www.un.org/esa/sustdev/iff Syfte Den mellanstatliga skogspanelen etablerades av FN:s tredje kommission för uthållig utveckling (CSD3) under 1995 i syfte att uppnå enighet kring förslag till åtgärder för att, bland annat, bekämpa avskogning och skogsförstöring och främja skötsel, bevarande och uthållig utveckling för alla typer av skog. Panelen uppmanades också att främja tvärsektoriella policyåtgärder på internationell nivå i linje med Skogsprinciperna (se punkt 19), Riodeklarationen och Agenda 21 (se punkt 20). Skogspanelens mandat föll inom fem kategorier: I II III IV V genomförande av UNCED:s beslut med bäring på skog på nationell och internationell nivå, inklusive en granskning av sektoriella och tvär-sektoriella kopplingar; internationellt samarbete, ekonomiskt bistånd och teknologiöverföring; forskning, skogsuppskattning och utveckling av kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk; handel och miljö avseende skogsprodukter och skogliga tjänster; internationella organisationer och multilaterala institutioner och instrument inklusive lämpliga legala mekanismer IPF:s slutrapport, publicerad 1997, innehåller slutsatser och runt 150 förhandlade förslag till åtgärder som man har nått enighet kring, inom de ovan nämnda kategorierna. I slutrapporten konstateras att för vissa frågor inom områdena finansiella resurser, handel och legala instrument lyckades man inte nå några överenskommelser. FN:s generalförsamling (UNGASS) beslutade därför 1997 att etablera det mellanstatliga skogsforumet (IFF) (se punkt 22) i syfte att underlätta och främja genomförande av IPF:s förslag till åtgärder samt att fortsätta diskutera de ouppklarade frågorna och andra frågor som uppkommit under IPFprocessen. 25 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR 0HOODQVWDWOLJDVNRJVIRUXPHW,)) ,QWHUJRYHUQPHQWDO)RUXPRQ)RUHVWV,)) Web-sida: http://www.un.org/esa/sustdev/iff Syfte IFF bildades genom beslut i FN:s generalförsamling (UNGASS) sommaren 1997. IFF:s mandat liknar i stort sett IPF:s arbetsprogram med fyra FN-sessioner och ett antal intersessionella expertmöten med syfte att fördjupa insikterna i svårare frågor. IFF:s arbetsprogram består av tre kategorier: Kategori I Kategori II Kategori III genomförande och uppföljning av IPF:s beslut handel och miljö, teknologiöverföring, finansiella resurser, forskning m.m. identifiering av tänkbara element för ett internationellt arrangemang eller annan form av mekanism för att främja uthålligt skogsbruk i alla typer av skog IFF:s FN-sessioner: 1:a möte i New York 2:a möte i Geneve 3:e möte i Geneve 4:e möte i New York september 1992 september 1998 maj 1999 februari 2000 Efter utgången av IFF kommer FN:s åttonde kommission för uthållig utveckling (CSD 8) att behandla hur slutresultatet av den skogspolitiska processen skall omvandlas till någon form av permanent lösning. 'HQDOOHXURSHLVNDSURFHVVHQI|UVN\GGDY(XURSDVVNRJDU 7KHSDQ(XRUSHDQSURFHVVRQWKH3URWHFWLRQRI)RUHVWVLQ(XURSH Web-sida: http://www.mmm.fi/english/minkonf/default.htm Syfte Processen syftar till att främja samarbete kring skydd och uthålligt brukande av Europas skogar. Initiativet till processen togs av Frankrike och Finland som 1990 samlade en ministerkonferens i Strasbourg. Detta var första gången behovet av att skydda Europas skogar 26 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR uppmärksammades på ministernivå. Inom ramen för detta arbete har ännu så länge tre ministerkonferenser hållits: 1:a ministerkonferens i Strasbourg 2:a ministerkonferens i Helsingfors 3:e ministerkonferens i Lissabon 1990 1993 1998 antog 6 resolutioner (S1-S6) antog 4 resolutioner (H1-H4) antog 2 resolutioner (L1,L2) 6WUDVERXUJ Den första ministerkonfrensen i Strasbourg samlade 31 europeiska länder, EU och fyra internationella organisationer. Konfrensen antog en generell deklaration och sex resolutioner rörande åtgärder som man ville genomföra: S1 S2 S3 S4 S5 S6 europeiskt nätverk av permanenta provytor för övervakning skogsekosystemen bevarande av skogens genetiska resurser decentraliserad europeisk databas för skogsbränder anpassning av skötseln av bergsskog till nya förhållanden i miljön expansion av nätverket EUROSILVA för forskning kring trädfysiologi europeiskt nätverk för forskning kring skogsekosystem av Sverige skrev inte på resolution S3. +HOVLQJIRUV Den andra ministerkonferensen i Helsingfors samlade 37 europeiska länder, EU, tre observatörländer, sju internationella organisationer samt tre frivilligorganisationer. Konferensen utvärderade genomförandet av Strasbourg resolutionerna och kom överens om att fortsätta arbetet med resolutionerna S1-S5 genom utvalda internationella organisationer. Man plockade också upp Skogsprinciperna och andra beslut från FN:s miljö- och utvecklingskonferens (UNCED) i syfte att genomföra dem på regional och nationell nivå. H1 H2 H3 H4 generella riktlinjer för uthålligt skogsbruk i Europa generella riktlinjer för bevarande av biologisk mångfald i Europas skogar skogligt samarbete med länder med övergångsekonomier (Östeuropa) strategier för en långsiktig anpassning av Europas skogar till klimatförändringar Sverige skrev inte på resolution H4. /LVVDERQ I den tredje ministerkonferensen i Lissabon deltog 36 europeiska länder, EU, fem observatörländer och 14 internationella organisationer. Ett väsentligt syfte för konferensen var att lyfta upp betydelsen av socio-ekonomiska aspekter för uthålligt skogsbruk på den politiska agendan. Resolution L1 - människor, skog och skogsbruk - innehåller därför riktlinjer för hur socio-ekonomiska aspekter ska integreras för ett uthålligt skogsbruk. I resolution L2 fastställs sex gemensamma kriterier och ett antal indikatorer som skall utgöra grunden för uthållig utveckling av Europas skogar (se också under punkt 26). Dessutom utarbetades riktlinjer till skogsbruket rörande de sex kriteriernas, eller målens, förverkligande. Dessa riktlinjer utgör en gemensam så kallad "&RGHRIEHVWSUDFWLFH". 27 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR Ledarskapet för arbetet har efter mötet i Lissabon övergått till Österrike, som tillsammans med Portugal, Polen och Norge nu har ansvaret för att föra processen vidare. Det fortsatta arbetet kommer att inriktas på utveckling av ett gemensamt arbetsprogram som i mer operativ form skall fånga upp resultatet av de hittillsvarande tre ministermötena. Tidpunkt för nästa möte, som kommer att hållas i Wien, är ännu ej fastlagd. %DOWLF %DOWLF Web-sida: http://www.hallbarasverige.gov.se/internationellt/baltic.htm Syfte Baltic 21 är ett mellanstatligt arbete för hållbar utveckling i Östersjöregionen. Initiativet till Baltic 21 togs av statsminister Göran Persson vid statsministermötet i Visby, maj 1996. Officiellt startades arbetet av miljöministrarna vid deras möte i oktober 1996 i Saltsjöbaden. Arbetet fokuseras på de viktigaste näringssektorerna och ansvaret har delats mellan länderna på följande sätt: Energi Fiske Industri Jordbruk Skog Transport Turism (Danmark and Estland) (International Baltic Sea Fisheries Commission (IBSFC)) (Sverige och Ryssland) (Polen och Helsinki Commission (HELCOM)) (Finland and Litauen) (Tyskland och Lettland) (Baltic Tourism Council) Sektorsarbetet har engagerat ungefär 300 personer i deltagande länder och finns dokumenterat i sju rapporter. Sektorsrapporterna innehåller mål och framtidsscenarier för hållbar utveckling inom respektive sektor samt ett åtgärdsprogram med tidsramar, aktörer och förslag till finansiering. Koppling till skog En sektorrapport för skog utarbetades under 1997-1998. I denna preciceras sex prioriterade områden och åtgärder för regionalt samarbete: 1. Främjande av uthålligt brukande och effektivitet inom privatskogsbruket i Östersjöregionen 2. Genomförande av en brist-analys vad gäller skyddade områden i Östersjöregionen 3. Etablerande av demonstrationsområden för att illustrera och främja uthålligt skogsbruk 4. Etablerande av en regional grupp för utbyte av erfarenheter och tekniskt kunnande vad gäller trädbränsle 5. Främjande av trä och träprodukter som en förnyelsebar och miljövänlig resurs 28 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR 6. Utbyte av information och erfarenheter kring utarbetande av kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk För närvarande pågår nationellt arbete med att inventera pågående verksamheter inom varje åtgärdsområde samt identifiera utvecklingsbehov och möjliga projekt för regionalt samarbete. Nästa möte för skogssektorns arbetsgrupp kommer att hållas i Sverige under hösten 1999. Koppling till andra avtal Baltic 21 skall ses som en regional Agenda 21 för Östersjöområdet. 6NRJOLJDVDPDUEHWVDYWDOQDWLRQHOODVNRJVSURJUDP )RUHVW3DUWQHUVKLS$JUHHPHQW)3$1DWLRQDO)RUHVW3ODQQIS Web-sida: http://www.undp.org Syfte 6NRJOLJDVDPDUEHWVDYWDO Konceptet om skogliga samarbetsavtal utvecklades av FN:s program för utveckling (UNDP) 1995 och utvecklades vidare av en expertgrupp under ledning av den rådgivande gruppen för skogliga frågor (Forest Advisory Group) och World Conservation Union (IUCN). Avtalen skall fungera som en mekanism för att koordinera och strukturera samarbetet mellan berörda aktörer och institutioner under utarbetandet av nationella skogsprogram. 1DWLRQHOODVNRJVSURJUDPQIS Nya principer för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk slogs fast vid FN:s miljö- och utvecklingskonferens (UNCED) i Rio de Janeiro (1992) och också därefter. Inom ramen för den all-europeiska processen för skydd av Europas skogar (se punkt 23) har sedan principerna för uthålligt skogsbruk precicerats så att de är anpassade till Europas förhållanden. Betydelsen av nationella skogsprogram (nfp) har framhävts i alla sammanhang. Begreppet nfp är i dessa sammanhang liktydigt med nationell skogs- plan/program/policy. Skogsprogrammens syfte skall vara att se till att skogsbruket följer principerna för uthålligt brukande av skogsresursen. 29 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR 3URFHVVHUI|UXWYHFNOLQJDYNULWHULHURFKLQGLNDWRUHU 3URFHVVHVRQ&ULWHULDDQG,QGLFDWRUV Skogsprinciperna (se punkt 19) och kapitel 11 i Agenda 21 (se punkt 20) efterlyser utarbetande av kriterier och indikatorer (C&I) för att möjliggöra utvärdering av framsteg inom staternas arbete med att införa uthålligt skogsbruk. Ett flertal initiativ har tagits både på regional, nationell och internationell nivå. 1) International Tropical Timber Organisation (ITTO) ITTO har givit ut tre olika handledningar för uthålligt skogsbruk: a) för bevarande av biologisk mångfald i tropisk produktionsskog b) för anläggning och uthålligt brukande av tropisk plantageskog c) för uthålligt brukande av tropisk naturskog ITTO:s kriterier och indikatorer är de första som utarbetats på mellanstatlig nivå och undergår just nu en revision för att kunna användas som mall för mer stringenta handledningar på nationell nivå. 2) Den all-europeiska processen för skydd av Europas skogar (se också punkt 23) Inom den all-europeiska processen pågår bland annat utveckling av kriterier och indikatorer för boreal-, tempererad- och medelhavsskog. 1994 kom man överens om följande kriterier: a) bevarande och förbättring av skogsresurserna och dess bidrag till den globala kolcykeln b) bevarande av skogsekosystemens hälsa och vitalitet c) bevarande och främjande av skogens produktiva funktioner (trä- och icke träbaserade produkter) d) bevarande och förbättring av skogsekosystems biologiska mångfald e) bevarande och förbättring av skogens skyddsfunktioner i brukandet av skogen, i synnerhet för mark och vatten f) upprätthållande av andra socio-ekonomiska funktioner 3) Montrealprocessen om kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk Montrealprocessen riktar sig till boreal och tempererad skog utanför Europa. Under 1995 beslutade man anta 7 kriterier och 67 indikatorer. Kriterierna är: a) b) c) d) e) bevarande av biologisk mångfald bevarande av skogsekosystemens produktionskapacitet bevarande av skogsekosystemens hälsa och vitalitet bevarande av mark- och vattenresurser bevarande av skogens bidrag till den globala kolcykeln 30 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR f) bevarande och förbättring av den långsiktiga socio-ekonomiska nyttan för att möta samhällets behov g) legala, institutionella och finansiella ramar för uthålligt brukande och bevarande av skog 2) Tarapotoförslaget om kriterier och indikatorer för uthålligt brukande av Amazonas skogar Tarapotoprocessen etablerades 1995 för de stater som signerat Amazonfördraget (se punkt 13). Tarapotoförslaget syftar till att: underlätta utarbetandet av gemensamma policies; komma fram till gemensamma ståndpunkter inför internationella skogliga möten; bevara biologisk mångfald samt planera för uthålligt skogsbruk. Förslaget innehåller 12 kriterier och 77 indikatorer för uthålligt skogsbruk i Amazonas. 3) African Timber Organisation (ATO) ATO arbetar för att förena skogens produktiva funktioner med dess miljömässiga roll. ATO utvecklar tillsammans med Center for International Forestry Research (CIFOR) kriterier och indikatorer för att förbättra konkurrenskraften i samband med certifiering. Kriterier och indikatorer kommer också att användas i nationella skogsplaner. Man har utvecklat 28 kriterier och 60 indikatorer för uthålligt brukande av Afrikas tropiska skog. 6) Leparteriqueprocessen för Centralamerika De centralamerikanska kriterierna och indikatorerna täcker ett antal skogstyper inklusive sumpskog, bergsskog och barrskog, och grundar sig på följande fyra principer: införande av fred och demokrati; användande av erfarenheter från andra regioner; samarbete med FAO samt uppmuntran av internationellt bistånd. Under 1997 etablerades följande sju principer för en uthållig skogsorganisation i Centralamerika: a) b) c) d) e) f) g) politiskt ansvar bevarande av skogens hälsa bidrag från skog bevarande av biologisk mångfald skogsproduktion utveckling av vetenskap och teknologi skogen för människan Dessutom har två uppsättningar kriterier och indikatorer utvecklats. En för Centralamerika som helhet och den andra för att användas på nationell nivå. 7) Processen för Afrikas torrområden Den regionala processen för Afrikas torrområden initierades 1995 av FAO och FN:s miljöprogram (UNEP). En uppsättning kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk har föreslagits för de sub-sahariska torrområdena. Följande kriterier har föreslagits: 31 RAPPORT 2/99 INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR a) upprätthållande och förbättring av skogsresursen, inklusive dess bidrag till den globala kolcykeln b) bevarande och förbättring av biologisk mångfald i skogsekosystem c) bevarande av skogsekosystemens hälsa och vitalitet d) bevarande och förbättring av produktiva funktioner i skog och på annan skogsbeklädd mark e) bevarande och förbättring av skogens skyddsfunktioner f) bevarande och förbättring av skogens socio-ekonomiska nytta g) relevans hos existerande legala och institutionella policies för uthålligt skogsbruk 8) Kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk i Främre Orienten Begreppet kriterier och indikatorer introducerades i Främre Orienten i samband med en workshop organiserad av FAO/UNEP 1996. Att tillämpa dessa i praktiken innebär en utmaning med tanke på den utbredda torkan samt regionens ekologiska, sociala och tekniska problem. Följande kriterier har identifierats: a) b) c) d) e) f) g) skogsresursens storlek bevarande av biologisk mångfald i skogsområden hälsa, vitalitet och integritet produktionsförmåga och funktioner skydds- och miljöfunktioner bevarande och utveckling av socio-ekonomiska funktioner och förhållanden legalt och institutionellt ramverk 32 Den internationella skogsdebatten och det internationella samarbetet har ökat markant i intensitet under senare år. Detta gäller framför allt det skogspolitiska samarbetet men också sektorsamarbete i övrigt, främst inom Norden och Europa, både inom och utom EU. Inom FN-systemet kretsar mycket av det pågående internationella skogssamarbetet kring frågan om att samla skogsbrukets kärnfrågor i en global skogskonvention. Ett stort antal konventioner och avtal som direkt eller indirekt berör skog, skogsbruk, skogsindustri och handel finns redan i dagsläget. Skogsstyrelsen har i denna Rapport kortfattat beskrivit de internationella konventioner och avtal som behandlar skogsfrågor. 551 83 JÖNKÖPING 036-15 56 00