Internationella konventioner och andra instrument som

R A P P O RT
2
1999
Internationella konventioner
och andra instrument som
behandlar internationella
skogsfrågor
Utges i samarbete med
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Internationella konventioner
och andra instrument som
behandlar internationella
skogsfrågor
Utges i samarbete med
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
© Skogsstyrelsen februari 1999
Författare
Lisa Holmgren, Skogsstyrelsen
Papper
brilliant copy
Tryck
SJV, Jönköping
Upplaga
350 ex
ISSN 1100-0295
BEST NR 1672
Skogsstyrelsens förlag
551 83 Jönköping
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
)|URUG
Den internationella skogsdebatten och det internationella samarbetet har ökat markant i
intensitet under senare år. Detta gäller framför allt det skogspolitiska samarbetet men också
sektorssamarbete i övrigt främst inom Norden och Europa, både inom och utom EU. Ett stort
antal redan träffade politiska avtal har kopplingar till skog, skogsbruk eller skogsindustri och
handel. Mycket av det pågående internationella skogssamarbetet inom FN-systemet, genom
både den mellanstatliga skogspanelen (IPF) och dess efterföljare det mellanstatliga
skogsforumet (IFF), kretsar just nu kring frågan om att samla skogsbrukets kärnfrågor i en
skogskonvention.
Det internationella skogspolitiska samarbetet bedrivs dessutom inom den all-europeiska
processen för skydd av Europas skogar, inom EU och inom Baltic 21 för Östersjöområdet.
Därutöver finns alla bilaterala samarbetsformer och avtal mellan Sverige och andra
samarbetspartners.
För att göra denna information synlig och också för att göra olika aktörer inom skogssektorn
medvetna om, och delaktiga i, olika besluts genomförande har Skogsstyrelsen i detta
Meddelande sammanfattat gällande politiska dokument som har kopplingar till skog.
Sammanfattningen bygger till stora delar på ett arbetsdokument presenterat som
bakgrundsinformation till det mellanstatliga skogsforumets (IFF) andra session i Genève i
september 1998. Det är Skogsstyrelsens förhoppning att detta Meddelande ytterligare kan
främja det ökande intresset för internationella skogsfrågor.
Jönköping i februari 1999
Gunnar Nordanstig
1
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
/LVWD|YHUHQJHOVNDI|UNRUWQLQJDU
CBD
C&I
CIFOR
CITES
COMESA
CoP1, CoP2 etc.
CSD
CSD1, CSD2 etc.
CTE
EMEP
FAO
FPA
GATT
GEF
IFF
ILO
IPF
ISO
ITTA
ITTO
IUCN
NAAEC
NAFTA
NFP
SFM
TRIPS
UNCCD
UNCED
UNEP
UNDP
UNGA
UNGASS
UNFCCC
UNTS
WTO
Convention on Biological Diversity
Criteria and Indicators
Center for International Forestry Research
Convention on International Trade in Endangered Species of Wild
Fauna and Flora
Treaty establishing the Common Market for Eastern and Southern
Africa
First Conference of the Parties, Second Conference of the Parties
Commission on Sustainable Development
First Session of the Commission on Sustainable Development etc.
Committee on Trade and Environment (under WTO)
Protocol to the 1979 Convention on Long-Range Transboundary
Air Pollution on Long-Term Financing of the Co-operative
Programmes for Monitoring and Evaluation of the Long-Range
Transmission of Air Pollutants in Europe
Food and Agriculture Organisation
Forest Partnership Agreement
General Agreement on Tariffs and Trade
Global Environmental Facility
Ad Hoc Open-ended Intergovernmental Forum on Forests
International Labour Organisation
Ad Hoc Intergovernmental Panel on Forests
International Standards Organisation
International Tropical Timber Agreement
International Tropical Timber Organisation
World Conservation Union
North American Agreement on Environmental Co-operation
North American Free Trade Agreement
National Forest Plan/Program/Policy
Sustainable Forest Management
Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property
Rights
United Nations Convention to Combat Desertification
United Nations Conference on Environment and Development
United Nations Environment Programme
United Nations Development Programme
United Nations General Assembly
Nineteenth Special Session of the United Nations General
Assembly
United Nations Framework Convention on Climate Change
United Nations Treaty Series
World Trade Organisation
2
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ
)|URUG /LVWD|YHUHQJHOVNDI|UNRUWQLQJDU
,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ 9DGlUHQNRQYHQWLRQ"
/(*$/7%,1'$1'(,167580(17620%(+$1'/$56.2*
$*/2%$/1,9c
0LOM|RFKXWKnOOLJXWYHFNOLQJ
5DPVDUNRQYHQWLRQHQ
9lUOGVDUYVNRQYHQWLRQHQ :LHQNRQYHQWLRQHQLQNOXVLYH0RQWUHDOSURWRNROOHW .OLPDWNRQYHQWLRQHQ81)&&&LQNOXVLYH.\RWRSURWRNROOHW .RQYHQWLRQHQRPELRORJLVNPnQJIDOG&%' gNHQNRQYHQWLRQHQ81&&' 0lQVNOLJDUlWWLJKHWHU
.RQYHQWLRQHQRPXUVSUXQJVEHIRONQLQJDURFKVWDPIRONLVMlOYVWlQGLJDOlQGHU,/21U
+DQGHO
.RQYHQWLRQI|UUHJOHULQJDYKDQGHOQPHGYLVVDXWURWQLQJVKRWDGHYLOGDGMXURFKYl[WHU
&,7(6 nUVLQWHUQDWLRQHOODDYWDORPWURSLVNWWLPPHU,77$ *$77gYHUHQVNRPPHOVHRPXSSUlWWDQGHWDYYlUOGVKDQGHOVRUJDQLVDWLRQHQ
%5(*,21$/1,9c
0LOM|RFKXWKnOOLJXWYHFNOLQJ
.RQYHQWLRQHQI|UVN\GGDYHXURSHLVNDYLOGDGMXURFKYl[WHUVDPWGHUDVQDWXUOLJDPLOM|
%HUQNRQYHQWLRQHQ 3
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
.RQYHQWLRQRPOnQJYlJDJUlQV|YHUVNULGDQGHOXIWI|URUHQLQJDU
*HQqYHNRQYHQWLRQHQ
$PD]RQI|UGUDJHW &HQWUDODPHULNDQVNDVNRJVNRQYHQWLRQHQ
3URWRNROOWLOO/RPpNRQYHQWLRQHQU|UDQGHXWKnOOLJWVNRJVEUXN $OSNRQYHQWLRQHQ
+DQGHO
1RUGDPHULNDQVNDIULKDQGHOVDYWDOHW1$)7$
1RUGDPHULNDQVNDPLOM|DYWDOHW1$((& )|UGUDJHWRPXSSUlWWDQGHDYHQJHPHQVDPPDUNQDGI|UgVWRFK6\GDIULND
&20(6$ ,&.(/(*$/7%,1'$1'(,167580(17620%(+$1'/$56.2*
6NRJVSULQFLSHUQD $JHQGD
0HOODQVWDWOLJDVNRJVSDQHOHQ,3)
0HOODQVWDWOLJDVNRJVIRUXPHW,))
'HQDOOHXURSHLVNDSURFHVVHQI|UVN\GGDY(XURSDVVNRJDU %DOWLF 6NRJOLJDVDPDUEHWVDYWDOQDWLRQHOODVNRJVSURJUDP
3URFHVVHUI|UXWYHFNOLQJDYNULWHULHURFKLQGLNDWRUHU 4
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
9DGlUHQNRQYHQWLRQ"
En konvention binder stater som väljer att ansluta sig. Hur konventionen omsätts i handling
regleras i varje enskilt land. Initiativ till en konvention kan tas av enskilda stater eller av
internationella organisationer.
För att en konvention skall träda i kraft krävs att ett visst antal länder har ratificerat1 den.
Anslutning till en konvention görs först genom undertecknande och sedan genom ratificering.
Efter ratificering är konventionen bindande och detta innebär att nationella lagar som strider
mot konventionen måste upphävas.
Konventioner kan utarbetas på global eller regional nivå. Den vanligaste typen är regionala
konventioner, vilka har större chans att bli handlingsinriktade än globala konventioner. Man
talar om UDPNRQYHQWLRQHU, som är av mer övergripande karaktär (t.ex. Konventionen om
biologisk mångfald och Klimatkonventionen) och SURFHVVLQULNWDGH konventioner, som har
konkreta handlingsprogram (t.ex. Konventionen om handel med utrotningshotade växter och
djur). Ramkonventioner får ofta tillägg i form av SURWRNROO (t.ex. Kyotoprotokollet; ett steg
vidare efter Klimatkonventionen) för att konkretisera konventionstexten och upprätta konkreta
handlingsprogram. Partskonferenser (CoP) är konventionens beslutande organ. De flesta
konventioner har också ett eget sekretariat.
Hur effektiv är då en konvention för att nå de mål man avser? Studier som har gjorts har inte
direkt kunnat peka på effektivitet utan snarare på fördelar och nackdelar. De fördelar man kan
se är att man får internationell fokus på frågan för en tid samt en diskussion av gemensamma
problem på internationell nivå. Nackdelar kan vara att många konventioner tenderar att bli
mycket tungrodda och att det nuförtiden är svårare att få den politiska uppmärksamhet man
kanske avser på grund av en smygande "konventionströtthet". Multilaterala konventioner
saknar också regler för straffrättsliga påföljder vid brott mot konventionen. Detta gör att de
tappar i trovärdighet.
Vad gäller det geografiska område en konvention skall täcka så finns en gyllene regel i
konventionsarbete: regionala frågor skall ej lyftas till global nivå om det ej är nödvändigt.
1
Ratificering innebär att ett lands högsta beslutande organ godkänner ett fördrag, som slutits av regeringen med
ett eller flera främmande länder
5
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
/(*$/7%,1'$1'(,167580(17620%(+$1'/$56.2*
$*/2%$/1,9c
0LOM|RFKXWKnOOLJXWYHFNOLQJ
5DPVDUNRQYHQWLRQHQ
5DPVDU&RQYHQWLRQRQ:HWODQGVRI,QWHUQDWLRQDO,PSRUWDQFH(VSHFLDOO\DV:DWHUIRZO
+DELWDW
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
2 febuari 1971
21 december 1975
106 (mars 1998)
996 UNTS (United Nations Treaty Series) 245
http://www2.iucn.org/themes/ramsar
Syfte
Konventionen syftar till bevarande av våtmarker genom nationella åtgärdsprogram och
internationellt samarbete. I dagsläget finns 903 våtmarksområden, med en total yta av 67,9
miljoner hektar, upptagna på listan över våtmarker av internationell betydelse. Sverige
undertecknade konventionen 1974 och i dagsläget finns runt 30 svenska områden upptagna på
listan.
Koppling till skog
Våtmarker i konventionens mening innefattar bland annat sumpskogar, mangrove och vissa
kustskogar. Från att från början enbart ha fokuserat på bevarande av våtmarker som
fågelhabitat har konventionen nu utvecklats till att erkänna betydelsen av våtmarker för dess
biologiska mångfald och andra ekologiska funktioner.
Koppling till andra avtal
Ett samarbetsavtal och gemensamt arbetsprogram finns med Konventionen om biologisk
mångfald (se punkt 5). Enligt Ramsarkonventionens strategiska plan skall också samarbete
utvecklas och stärkas med bland andra Klimatkonventionen (se punkt 4),
Världsarvskonventionen (se punkt 2) och Konventionen för reglering av handeln med vissa
utrotningshotade djur och växter (se punkt 8).
Den XI Världsskogskongressen (oktober 1997) rekommenderade världens regeringar att ägna
större uppmärksamhet åt mangroveskogar och kustnära skogsekosystem. Ramsarkonventionen
skulle kunna vara ett lämpligt forum för att göra detta.
6
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
9lUOGVDUYVNRQYHQWLRQHQ
&RQYHQWLRQ&RQFHUQLQJWKH3URWHFWLRQRIWKH:RUOG&XOWXUDODQG1DWXUDO+HULWDJH
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida
16 november 1972
17 december 1975
152 (oktober 1997)
11 ILM (International Legal Materials) 1358
http://www.unesco.org/whc
http://www.raa.se/varv/index.html
Syfte
Konventionen syftar till att etablera ett effektivt system för skydd av natur- och kulturområden
och objekt som anses vara av universellt värde - vårt "världsarv". Genom konventionen åtar
sig parterna att säkerställa identifiering, skydd, bevarande och överlämnande av världsarvet
till kommande generationer. Konventionen etablerar en lista - UNESCO:s världsarvslista över platser av universellt värde som skall bevaras. Sverige anslöt sig till konventionen 1985
och i december 1998 fanns nio svenska kultur- och naturobjekt upptagna på Världsarvslistan.
Koppling till skog
Enligt konventionen kan skogar anses vara en del av det naturliga arvet. För närvarande finns
över 32 skogar upptagna på UNESCO:s världsarvslista.
Koppling till andra avtal
Inga klara länkar till andra konventioner är etablerade.
:LHQNRQYHQWLRQHQLQNOXVLYH0RQWUHDOSURWRNROOHW
9LHQQD&RQYHQWLRQRQWKH3URWHFWLRQRIWKH2]RQH/D\HU0RQWUHDO3URWRFRORQ
6XEVWDQFHVWKDW'HSOHWHWKH2]RQH/D\HU
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-site:
Wienkonventionen
Montrealprotokollet
22 mars 1985
16 september 1987
22 september 1988
1 januari 1989
166 (mars 1998)
165
26 ILM 1529
http://www.unep.org/secretar/ozone
Tillägg:
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
London
29 juni 1990
10 augusti 1992
120
30 ILM 537
Köpenhamn
25 november 1992
14 juni 1994
81
32 ILM 874
7
Montreal
17 sept 1997
1 jan 1999
--
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
Syfte
Genom Wienkonventionen förbinder sig parterna att skydda ozonlagret från nedbrytande
substanser samt att samarbeta inom forskning på området. Wienkonventionen är en
ramkonvention utan formellt handlingsprogram. Montrealprotokollet, som antogs 1987 med
tillägg vid tre olika tillfällen (1990, 1992 och 1997), innehåller detaljerade internationella
standarder som skall styra produktion och användande av ozonnedbrytande substanser.
Protokollets syfte är att minska och slutligen eliminera antropogena utsläpp av
ozonnedbrytande substanser. Sverige ratificerade konventionen 1986 och protokollet 1988.
Koppling till skog
Huvudkopplingen till skog är sambandet mellan nedbrytning av ozonlagret och den indirekt
skadliga effekt detta kan ha på skog. Implementering av konventionen kan således vara
fördelaktig för skog.
Koppling till andra avtal
Motrealprotokollet hänger nära samman med Kyotoprotokollet (se punkt 4) då det senare
reglerar utsläpp av gaser som inte regleras av Montrealprotokollet. Montrealprotokollet
innehåller också bestämmelser som påverkar internationell handel, främst i form av
handelsrestriktioner.
.OLPDWNRQYHQWLRQHQ81)&&&LQNOXVLYH.\RWRSURWRNROOHW
8QLWHG1DWLRQV)UDPHZRUN&RQYHQWLRQRQ&OLPDWH&KDQJH.\RWR3URWRFROWRWKH8QLWHG
1DWLRQV)UDPHZRUN&RQYHQWLRQRQ&OLPDWH&KDQJH
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
UNFCCC
9 maj 1992
21 mars 1994
174 (mars 1998)
31 ILM 849
http://www.unfccc.org
Kyotoprotokollet
11 december 1997
lQQXLFNHLNUDIW
-Annex till FCCC/1997/Add. 1
Syfte
Under 1980 talet kunde forskarna se allt fler tecken på att människan håller på att förändra
jordens klimat på ett sätt som kan hota människors försörjningsbas och ekosystemens bärkraft.
Inom FN startades därför arbetet med att förhandla fram en ramkonvention om
klimatförändringar, som kunde antas vid FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de
Janeiro 1992. Målet för klimatkonventionen är att stabilisera utsläppen av växthusgaser på en
nivå som ej långsiktigt påverkar klimatet. Konventionen ålägger i-länderna att ta ledningen i
arbetet med att motverka klimatförändringar. Man anger också i konventionen att i-länderna
skall underlätta anpassningar till klimatförändringar i u-länderna samt vara beredda att ta
kostnaderna för detta, särskilt för de fattigaste länderna.
8
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
Klimatkonventionen i sig innehåller inga konkreta mål eller tidsramar. Därför har man antagit
Kyotoprotokollet som är ett konkret handlingsprogram. Genom Kyotoprotokollet förbinder sig
undertecknande stater att begränsa utsläpp av koldioxid till i protokollet anvisade mängder.
Dessa nivåer skall ha uppnåtts mellan 2008-2012. Kyotoprotokollet reglerar utsläpp av sex
klimatgaser:
1. Koldioxid
2. Metan
3. Dikväveoxid
4. Väte-fluor-kolföreningar (HFC)
5. Perfluor-kolföreningar (PFC)
6. Svavelhexfluorid (SF6)
Utöver dessa finns fler växthusgaser, till exempel CFC (freoner), som regleras i
Wienkonventionen och Montrealprotokollet (se punkt 3). Sverige ratificerade konventionen
1993 och undertecknade protokollet 1998 och skall också senare ratificera detta.
Koppling till skog
I artikel 3 i Kyotoprotokollet uppmärksammas jord- och skogsbrukets betydelse för
klimatförändringar. Bedömningen är att protokollet kan komma att få stor betydelse för
skogsfrågorna. Enligt protokollet skall parterna:
•
•
•
Skydda och stärka "sänkor" och reservoarer för växthusgaser
Uppmuntra uthålligt skogsbruk och återbeskogning
Beräkna förändringar i kollagret, med år 1990 som en referenspunkt, orsakade av
mänskligt inducerade förändringar i markanvändning och skogsbruksaktiviteter som
beskogning och avskogning.
Utöver detta diskuteras möjligheter för länder att öka sina egna utsläpp genom att vidta
åtgärder för att stärka kolsänkor i ett annat land genom till exempel plantering och
återbeskogning (s.k. MRLQWLPSOHPHQWDWLRQ).
Hösten 1998 hölls konventionens fjärde partsmöte (CoP 4) i Buenos Aires. Här diskuterade
bland annat skogens roll som kolsänka och hur artikel 3 i Kyotoprotokollet skall tolkas.
Koppling till andra avtal
Se Wienkonventionen (punkt 3).
9
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
.RQYHQWLRQHQRPELRORJLVNPnQJIDOG&%'
&RQYHQWLRQRQ%LRORJLFDO'LYHUVLW\&%'
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
5 juni 1992
29 december 1993
172 (mars 1998)
Doc. UNEP/Bio.Div/N7-INC.5/4, 31 ILM 822
http://www.biodiv.org/forest.html
Syfte
Konventionen har tre mål:
1) Bevarande av biologisk mångfald
2) Uthålligt nyttjande av komponenterna i biologisk mångfald
3) Rättvis fördelning av nyttjande av dessa komponenter
Innebörden är att varje land har ansvar för att bevara mångfalden på gennivå, artnivå och
ekosystemnivå. Sverige ratificerade konventionen 1993.
Koppling till skog
En stor del av världens terrestra biologiska mångfald finns i skog. Uppskattningsvis finns 70%
av världens terrestra växt- och djurarter i skogsekosystem. Konventionen uppmanar till
framtagande av nationella planer och strategier för bevarande av biologisk mångfald. Dessa
bör inkluderas i tvär-sektoriella planer liksom även i nationellt beslutsfattande. I dessa
nationella planer och strategier tas ett helhetsgrepp om ekosystemen, deras bevarande och
nyttjande. Man arbetar enligt en så kallad ekosystemansats, som inkluderar ekologiska,
ekonomiska, sociala och kulturella aspekter på ekosystemen och deras bevarande och
nyttjande.
Under konventionens fjärde partsmöte (CoP 4 i Bratislava i maj 1998) antogs också ett
arbetsprogram för skogens biologiska mångfald. Detta fokuserar på forskning, samarbete och
utveckling av nödvändiga tekniker för bevarande och uthålligt nyttjande av biologisk
mångfald i alla typer av skog.
Koppling till andra avtal
Konventionen har skrivit under en överenskommelse om samarbete med bland annat
Ramsarkonventionen och Konventionen om handel med utrotningshotade växter och djur
(CITES) (se punkt 8). Närmare samarbete med Klimatkonventionen (UNFCCC) och
Ökenkonventionen (UNCCD) måste också utvecklas. Jämfört med andra konventioner lägger
CBD stor vikt vid samarbete.
10
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
gNHQNRQYHQWLRQHQ81&&'
8QLWHG1DWLRQV&RQYHQWLRQWR&RPEDW'HVHUWLILFDWLRQLQ7KRVH&RXQWULHV([SHULHQFLQJ
6HULRXV'URXJKWDQGRU'HVHUWLILFDWLRQ3DUWLFXODUO\LQ$IULFD81&&'
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
17 juni 1994
26 december 1996
122 (mars 1998)
Doc. A/AC.241/15/Rev.3, 33 ILM 1328
http://www.unccd.ch
Syfte
Konventionens syfte är att bekämpa ökenspridning, mildra effekterna av torka samt bidra till
uthållig utveckling och förbättrade levnadsförhållanden för människor som lever i
torrområden. UNCCD tar hänsyn till de fysiska, biologiska och socio-ekonomiska aspekterna
av problemet med ökenspridning och torka i torrområden, som omfattar en tredjedel av
jordens landyta. Sverige ratificerade konventionen 1995.
Koppling till skog
Skogen tillhandahåller viktiga ekologiska tjänster vilka minskar sårbarheten i torra ekosystem.
En av konventionens målsättningar är därför att skydda skog. Trä- och skogsprodukter är
dessutom av stor socio-ekonomisk betydelse för folk som bor i dessa områden. Konventionen
innehåller regionala annex enligt vilka nationella aktionsprogram tas fram för att säkra
integrerad uthållig markanvändning, inklusive för torrskogarna.
Koppling till andra avtal
Konventionen pekar på vikten av koordinering med andra konventioner, i synnerhet
Konventionen för biologisk mångfald (CBD) och Klimatkonventionen (UNFCCC).
0lQVNOLJDUlWWLJKHWHU
.RQYHQWLRQHQ RP XUVSUXQJVEHIRONQLQJDU RFK VWDPIRON L
VMlOYVWlQGLJDOlQGHU,/21U
&RQYHQWLRQ&RQFHUQLQJ,QGLJHQRXVDQG7ULEDO3HRSOHVLQ,QGHSHQGHQW&RXQWULHV,/2
1R
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
27 juni 1989
5 september 1991
12 (april 1998)
28 ILM 1382
http://www.ilo.org
11
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
Syfte
Konventionen syftar till att stärka ursprungsbefolkningars socio-ekonomiska och kulturella
rättigheter. Parterna åtar sig att, i samarbete med berörda ursprungsbefolkningar, vidta
åtgärder som syftar till att skydda deras rättigheter och respektera deras integritet. Sverige har
arbetat för denna konvention, men har ännu inte undertecknat och ratificerat den. För Sveriges
del berör denna konvention samefrågorna.
Koppling till skog
Många ursprungsbefolkningar och stamfolk är beroende av skogen och vad skogen kan ge för
sin överlevnad. I konventionen fastställs att ursprungsbefolkningars rättigheter till
naturresurserna knutna till deras mark speciellt skall säkras. Detta inkluderar också deras rätt
att delta i brukande, skötsel och bevarande av dessa resurser. Vidare fastställs att parterna, i
samarbete med berörda ursprungsbefolkningar, ska vidta åtgärder för att skydda och bevara
miljön i de territorier de lever i.
Koppling till andra avtal
Eftersom endast ett fåtal länder har ratificerat konventionen så finns inget etablerat samarbete
med andra avtal. Klara kopplingar finns dock, främst med Konventionen om biologisk
mångfald (CBD).
+DQGHO
.RQYHQWLRQ I|U UHJOHULQJ DY KDQGHOQ
XWURWQLQJVKRWDGHYLOGDGMXURFKYl[WHU&,7(6
PHG
YLVVD
&RQYHQWLRQRQ,QWHUQDWLRQDO7UDGHLQ(QGDQJHUHG6SHFLHVRI:LOG)DXQDDQG)ORUD
&,7(6
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
3 mars 1973
1 juli 1975
143 (december 1997)
993 UNTS 243.
via http://www.unep.ch
Syfte
Konventionens syfte är att skydda vissa utrotningshotade växt- och djurarter från
överexploatering ur handelssynpunkt. Detta görs genom reglering av den internationella
handeln via ett system av tillstånd för import och export. De arter som regleras av CITES är
arter som partskonferensen har beslutat föra upp på någon av CITES följande tre listor:
I
hotade arter som kräver hårt reglerad handel (i princip handelsförbud)
12
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
II
arter som kan komma att bli hotade om inte handeln regleras och för vilka
tillstånd krävs för all handel
III
arter som någon part önskar reglera och som kräver internationellt samarbete
Sverige ratificerade konventionen 1974.
Koppling till skog
Ett stort antal av de arter som är listade på CITES utgörs av skogslevande arter. Dock finns
hittills bara ett fåtal kommersiella träd på listan. Det bedöms att det finns omkring 100
trädarter som kan komma att föras upp på listan framöver.
Koppling till andra avtal
CITES tionde partskonferens antog en resolution med titeln "Samarbete och samverkan med
Konventionen om biologisk mångfald (CBD)". Parterna uppmanas också att undersöka
möjligheter till finansiering från Globala miljöfonden (GEF) till relevanta projekt som också
främjar CBD:s syften.
nUVLQWHUQDWLRQHOODDYWDORPWURSLVNWWLPPHU,77$
,QWHUQDWLRQDO7URSLFDO7LPEHU$JUHHPHQW,77$
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
26 januari 1994
1 januari 1997
51
Doc. TD/TIMBER.2/L.8
http://www.itto.or.jp
Syfte
Avtalet är en handelsöverenskommelse som syftar till att främja handeln med tropiskt timmer
och säkerställa export från uthålligt skogsbruk innan år 2000. Medlemskap i ITTO
(International Tropical Timber Organisation) - den mellanstatliga organisation som
administrerar ITTA - begränsar sig till producenter och konsumenter av tropiskt timmer. ITTO
består av 53 medlemsstater vilka tillsammans står för 75% av världens tropiska regnskogar
och 90% av handeln med tropiskt timmer.
1994 ITTA avser endast tropiskt timmer. Under förhandlingarna av detta avtal polariserades
ståndpunkterna i huvudfrågorna mellan producent och konsument stater. Producentländerna
ville utvidga ITTA till att omfatta allt sorts timmer, för att underkasta all skog likvärdig
granskning, riktlinjer och ett sista datum för införande av uthålligt skogsbruk, som
överenskommet i ITTO för tropisk skog. Konsumentländerna var av den åsikten att en
utvidgning till en global konvention inte ingick i ITTO:s mandat. Sverige ratificerade
konventionen 1996.
13
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
Koppling till andra avtal
1) 1993 antog ITTO "Riktlinjer för bevarande av biologisk mångfald", vilka bland annat
uppmanar nationell skogslagstiftning och policies att erkänna bevarande av biologisk
mångfald som ett viktigt mål i skogsskötsel.
2) Beträffande ursprungsbefolkningar refereras till nödvändigheten att ta hänsyn till
lokalbefolkningars intressen avseende skogsresurserna.
3) Många kopplingar finns till GATT/WTO som måste klarläggas.
4) ITTO medverkar i CITES Timber Working Group.
5) ITTO arbetar med certifiering av timmer tillsammans Forest Stewardship Council (FSC)
och ISO 14 001.
6) ITTO kopplar sitt arbete med certifiering till utvecklingen av Skogsprinciperna, Agenda
21, IPF:s förslag till åtgärder plus ett antal regionala processer som arbetar med utveckling
av kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk.
*$77 gYHUHQVNRPPHOVH
9lUOGVKDQGHOVRUJDQLVDWLRQHQ
RP
XSSUlWWDQGHW
DY
*HQHUDO$JUHHPHQWRQ7DULIIVDQG7UDGH$JUHHPHQW(VWDEOLVKLQJWKH:RUOG7UDGH
2UJDQLVDWLRQ
,QNOXVLYH
• gYHUHQVNRPPHOVHRPWHNQLVNDKDQGHOVKLQGHU
$JUHHPHQWRQ7HFKQLFDO%DUULHUVWR7UDGH
• gYHUHQVNRPPHOVH RP KDQGHOVUHODWHUDGH DVSHNWHU Sn lJDQGHUlWW WLOO LQWHOOHNWXHOOW
NDSLWDO
$JUHHPHQWRQ7UDGH5HODWHG$VSHFWVRI,QWHOOHFWXDO3URSHUW\5LJKWV75,36
• gYHUHQVNRPPHOVHRPVDQLWlUDRFKI\WRVDQLWlUDnWJlUGHU
$JUHHPHQWRQ6DQLWDU\DQG3K\WRVDQLWDU\0HDVXUHV
• gYHUHQVNRPPHOVHRPVXEYHQWLRQHURFKXWMlPQDQGHnWJlUGHU
$JUHHPHQWRQ6XEVLGLHVDQG&RXQWHUYDLOLQJ0HDVXUHV
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Texts:
Web-sida:
GATT
30 oktober 1947
1 januari 1948
126
55 unts 194
http://www.wto.org
14
WTO
15 april 1994
1 januari 1995
132
33 ILM, 1144
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
Syfte
Uruguay-rundan pågick från 1986 till 1994 och resulterade i upprättandet av
Världshandelsorganisationen (WTO) samt de fyra ovan listade avtalen. GATT är ett
instrument som skall stödja frihandel. GATT/WTO:s mål är att sörja för en säker och
förutsägbar handel samt att fortsätta processen med att öppna marknader för att främja
världsomfattande ekonomisk tillväxt. GATT/WTO bygger på tre huvudprinciper:
•
•
•
icke-diskriminering (eller "Mest Gynnad Nationsbehandling" (MGN))
nationell behandling av andra länders varor/tjänster på samma sätt som de egna
förbud att resa handelshinder
Sverige ratificerade överenskommelsen om upprättandet av Världshandelsorganisationen
1994.
Koppling till skog
GATT/WTO reglerar all sorts handel, dvs även handel med skogsprodukter. Liberalisering av
handel kan ha både positiva och negativa effekter på utnyttjandet av naturresurser och frågor
kring detta diskuteras i WTO:s kommitté för handel och miljö (CTE). Frågan uppkommer till
exempel om ett land kan förbjuda eller begränsa export av naturresurser av hänsyn till
bevarandeaspekter.
Ett annat område som berör skog är WTO:s arbete rörande standardisering. Om standarder
harmoniseras och resulterar i krav som innebär betydande kostnadsskillnader för tillämpning i
olika länder skulle frågan om icke jämlik behandling av lika produkter eller diskriminering
kunna uppkomma. Onödiga handelshinder skulle också kunna uppstå om
standardiseringsnivån är högre än kraven för skydd av miljö, växt- och djurliv.
Koppling till andra avtal
Överlappningar finns mellan Avtalet om handelsrelaterade aspekter på äganderätt till
intellektuellt kapital (TRIPS) och Konventionen om biologisk mångfald vad gäller tillträde till
genetiska resurser. Denna överlappning ger stora problem med tolkningsföreträde mellan
avtalen.
15
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
%5(*,21$/1,9c
0LOM|RFKXWKnOOLJXWYHFNOLQJ
.RQYHQWLRQHQ I|U VN\GG DY HXURSHLVND YLOGD GMXU RFK Yl[WHU
VDPWGHUDVQDWXUOLJDPLOM|%HUQNRQYHQWLRQHQ
&RQYHQWLRQRQWKHFRQVHUYDWLRQRI(XURSHDQZLOGOLIHDQGQDWXUDO
KDELWDW
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
19 september 1979
1 juni 1982
38 (Dec 1998)
European Treaty Series/104
http://www.ecnc.nl/doc/europe/legislat/bernconv.html
Syfte
Konventionen syftar till bevarandet av växt- och djurarter och deras livsmiljöer i Europa.
Sverige ratificerade konventionen 1983. Ett antal arter har upptagits på listor över speciellt
skyddsvärda arter, uppdelade i tre kategorier, plus en lista över förbjudna fångstredskap och
jakt metoder. De länder som ratificerat konventionen åtar sig ett särskilt ansvar för att skydda
dessa arter. På listorna finns en rad av de hotade svenska arterna, men också många arter som
inte alls är hotade i Sverige.
Koppling till andra avtal
Konventionen är i princip helt inkluderad i EU:s Art- och habitatdirektiv, som anses vara
"mer" bindande för oss än en konvention.
.RQYHQWLRQRPOnQJYlJDJUlQV|YHUVNULGDQGH
OXIWI|URUHQLQJDU*HQqYHNRQYHQWLRQHQ
*HQHYD&RQYHQWLRQRQ/RQJ5DQJH7UDQVERXQGDU\$LU3ROOXWLRQ
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
13 november 1979
16 mars 1983
43
18 ILM 1442
http://www.unece.org/env
http://www.dainet.de/bfh/icpfor/icpfor.htm
16
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
Syfte
Denna konvention var det första multilaterala avtal som behandlade luftföroreningar. Dess
syfte är att minska skador på naturresurser orsakade av försurning från svaveldioxider,
kvävedioxider och andra förorenande substanser från förbränning av fossila bränslen.
Konventionstexten i sig själv är relativt svag, speciellt avseende genomförande och vidare
åtgärder. Ett antal protokoll har därför lagts till som reglerar tillåtna utsläpp av svavel,
kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Senare har även protokoll för tungmetaller och
icke-flyktiga organiska ämnen lagts till. Sverige ratificerade konventionen 1981.
Koppling till skog
Under konventionen finns ett antal internationella samarbetsprogram inom olika områden,
bland annat ett för skog benämnt ,&3)RUHVW. I detta program deltar flertalet länder i Europa,
däribland Sverige. Samarbetet är främst inriktat på att få fram gemensamma program och
metoder för bedömning av skogsskador och för andra mätningar av bland annat markkemi,
barrkemi och deposition. Dessutom bearbetas och redovisas årligen resultaten av
skogsskadeinventeringar för hela Europa. Även EU har en åtgärdsplan för skydd av
gemenskapens skogar mot luftföroreningar som när det gäller miljöövervakning till stora delar
bygger på ,&3)RUHVWV program och manualer.
Koppling till andra avtal
Konventionen har direkta kopplingar till både Wienkonventionen (se punkt 3)
Klimatkonventionen (se punkt 4).
och
$PD]RQI|UGUDJHW
7UHDW\IRU$PD]RQLDQ&RRSHUDWLRQ
Antagande:
Ikraftträdande:
Text:
Antal parter:
Web-sida:
3 juli 1978
2 augusti 1980
17 ILM (1978), 1045
8
http://www.spt-tca.org.
Syfte
Fördraget har antagits av de åtta staterna i Amazonas och är inte öppet för ytterligare
medlemmar. Fördraget syftar till en samstämmig utveckling av Amazonas liksom rättvis
fördelning mellan staterna av avkastningen av denna utveckling samt bevarande och uthålligt
brukande av naturresurserna och miljön.
Koppling till skog
Amazonas rymmer ett stort antal olika ekosystem-typer och härbergerar mer än 50% av
världens terrestra biologiska mångfald. Avtalet utgör ett ramverk för gemensam handling vad
gäller utveckling av resurserna på ett rättvist och uthålligt sätt. Parterna deklarerar sin
suveräna rätt till exklusivt utnyttjande av sina naturresurser. Forskning och utbyte av
17
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
information skall främjas för att försäkra att utnyttjande av Amazonas flora och fauna planeras
på ett sätt som upprätthåller den ekologiska balansen och bevarar dess arter.
Koppling till andra avtal
Ett skogsskyddsprogram har etablerats i samarbete med den Centralamerikanska
skogskonventionen. Kopplingar finns också till Konventionen om biologisk mångfald (se
punkt 5).
&HQWUDODPHULNDQVNDVNRJVNRQYHQWLRQHQ
5HJLRQDO &RQYHQWLRQ IRU WKH 0DQDJHPHQW DQG &RQVHUYDWLRQ RI WKH 1DWXUDO )RUHVW
(FRV\VWHPV DQG WKH 'HYHORSPHW RI )RUHVW 3ODQWDWLRQV 7KH &HQWUDO $PHULFDQ )RUHVW
&RQYHQWLRQ
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
29 oktober 1993
äQQXHMLNUDIW
6
IUCN Database No. G-993102900
http://www.ccad.org.gt
Syfte
Konventionen syftar till att:
• främja nationella och regionala mekanismer som verkar för att undvika förändringar i
markanvändning i skogsområden med potential för skogsbruk samt att återbeskoga
avskogade områden
• etablera ett enhetligt jordklassificeringssystem
• motverka handlingar som leder till skogsförstörelse i områden med potential för skogsbruk
• främja markanvändningsplanering och uthålliga lösningar
Konventionen betraktar den centralamerikanska regionen som den viktigaste källan i världen
till genetiskt välstånd och biologisk mångfald. Å andra sidan erkänner den att miljoner
centralamerikaner lever i fattigdom. Skogens biologiska mångfald, sceniska kvaliteter och
förmåga att producera timmer och icke trä-baserade produkter kan utgöra en bas, inte bara för
att skydda skogsresurserna, men också för att bekämpa underutvecklingen i regionen. Enligt
konventionen bör skogen medverka till att höja livskvaliteten hos det centralamerikanska
folket.
Enligt konventionen förbinder sig staterna att:
a) befästa ett nationellt och regionalt system för skyddade områden
b) främja program för utveckling av jordbruk och boskap, skogsskötsel och återbeskogning
för energibehov
c) upprätthålla en dynamisk inventering av skogstäcket
18
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
d) skapa specifika nationella fonder för stöd till nationella prioriteringar inom skogssektorn
e) skapa mekanismer som garanterar återinvesteringar av avkastning från skogsbruk samt
säkra tillgång till kredit för lokala grupper med möjlighet att utveckla skogliga program
f) stärka den internationella förhandlingsprocessen för att kanalisera finansiella resurser
g) modifiera nationalräkenskaperna till att också inkludera miljöparametrar
h) etablera mekanismer för kontroll av illegal handel med växter, djur, timmer och andra
skogsprodukter
i) främja medverkan av lokalbefolkningen, erkänna ursprungsbefolkningars rättigheter och
andra folk som lever i och av skogen
j) fortsätta att stärka institutionell uppbyggnad, anta nationella skogsprogram, tillsätta
miljöåklagare, genomföra studier och utbildning i skogsskötsel
k) implementera det centralamerikanska rådet för skog (Central American Council on
Forests)
Koppling till andra avtal
Samarbete med Amazonfördraget (se punkt 13) har etablerats. Utöver detta anses kopplingar
till Konventionen om biologisk mångfald (se punkt 5) och Ökenkonventionen (se punkt 6) att
bli nödvändiga.
3URWRNROO WLOO /RPpNRQYHQWLRQHQ U|UDQGH XWKnOOLJW
VNRJVEUXN
3URWRFRORQ6XVWDLQDEOH0DQDJHPHQWRI)RUHVW5HVRXUFHVRIWKH$JUHHPQHW$PHQGLQJ
WKH)RXUWK$3&(&&RQYHQWLRQRI/RPp
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
4 november 1995
lQQXHMLNUDIW
-ACP-EU Courier No. 155, 1996
http://europa.eu.int/comm/dg08/faq/en-00faq.htm
Syfte
Lomékonventionen mellan AVS länderna (Afrika, Västindien och Stilla havsområdet) och
Europeiska Unionen har förhandlats om fyra gånger. Det fjärde tillägget, som gjordes 1995
innehåller Protokoll 10 om uthålligt brukande av skogsresurser. Detta tillägg har skrivits
under av 70 AVS stater och 15 europeiska länder.
Koppling till skog
I Lomékonventionens kapitel om torka och ökenspridning läggs stor vikt vid skogens roll för
restaurering av miljön och skogsbruk och agroforestry för att bekämpa torka och
ökenspridning. Mest relevant för skogen är Protokoll 10 om uthålligt nyttjande av
skogsresursen. Detta är uppdelat i en miljödel och en handelsdel. Miljödelen fokuserar på
tropisk skog och dess biodiversitet, lokalbefolkningars intressen, bevarande och uthålligt
19
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
brukande av skog samt återbeskogning. Den pekar också ut ett antal prioriterade
åtgärdsområden: forskning och institutionell uppbyggnad inom skogssektorn, upprättande och
implementering av nationella handlingsplaner som syftar till uthålligt brukande och bevarande
av skogsresurserna.
Handelsdelen erkänner vikten av timmer och träprodukter för AVS-ländernas ekonomier och
fokuserar på följande områden:
a) förbättring av handel och marknadsföring av timmer från uthålligt brukade skogar
b) utveckling av ett certifieringssystem för tropiskt timmer som en del av ett globalt
certifieringssystem för allt slags timmer och träprodukter
c) stödjande av åtgärder som ökar andelen tropiskt timmer och träprodukter från uthålligt
brukade skogar
d) diversifiering av handeln med tropiskt timmer
e) utveckling av AVS-ländernas nationella policies för uthålligt brukande och skydd av
timmerproducerande tropiska skogar, dess genetiska resurser och ekologiska balans
f) tillträde till och överföring av teknologi samt tekniskt samarbete
Koppling till andra instrument
Med Protokoll 10 erkänner parterna vikten och behovet av rationell skötsel av skogsresurserna
för att säkra uthållig utveckling på lång sikt i AVS länderna i enlighet med Rio-deklarationen,
Skogsprinciperna, Klimatkonventionen, Konventionen om biologisk mångfald och
Ökenkonventionen.
$OSNRQYHQWLRQHQ
&RQYHQWLRQRQWKH3URWHFWLRQRIWKH$OSV$OSLQH&RQYHQWLRQ
3URWRFRO IRU WKH ,PSOHPHQWDWLRQ RI WKH $OSLQH &RQYHQWLRQ LQ WKH $UHD RI 0RXQWDLQ
)RUHVWV
Alpine Convention
7 november 1991
6 mars 1995
5
31 ILM (1992), 767
Mountain Forest Protocol
27 februari 1996 (8 stater)
lQQXHMLNUDIW
-IUCN databas 991:83
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
http://www2.mtnforum.org/mtnforum/archives/reportspubs/library/eurco91a.htm
Syfte
Alpkonventionen är ett miljöavtal. Parternas huvudsyfte är att försöka skapa en policy som
omfattar bevarande och skydd av Alperna genom förebyggande åtgårder, principen om att
förorenaren betalar 3ROOXWHU3D\3ULQFLSOH samt samarbete.
20
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
Koppling till skog
Alpkonventionen vill använda sig av de traditionella jord- och skogsbruksåtgärder som är
anpassade till, och som bäst bevarar, Alpernas ekologiska balans. Syftet med det
tilläggsprotokoll rörande bergsskog, som antogs 1996, är att bevara bergsskogen som ett
naturligt ekosystem, att utvidga det om nödvändigt samt att förbättra dess stabilitet.
Koppling till andra avtal
Protokollet gör en koppling mellan bergsskogens roll som kolsänka
Klimatkonventionen) och som habitat för en stor mångfald av växt- och djurarter.
(jmfr.
+DQGHORFKHNRQRPLVNLQWHJUDWLRQ
1RUGDPHULNDQVNDIULKDQGHOVDYWDOHW1$)7$
1RUWK$PHULFDQ)UHH7UDGH$JUHHPHQW%HWZHHQWKH*RYHUQPHQWRIWKH8QLWHG6WDWHVWKH
*RYHUQPHQWRI&DQDGDDQGWKH*RYHUQPHQWRIWKH8QLWHG0H[LFDQ6WDWHV1$)7$
1RUGDPHULNDQVNDPLOM|DYWDOHW1$((&
1RUWK$PHULFDQ$JUHHPHQWRQ(QYLURQPHQWDO&RRSHUDWLRQ1$$(&
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
NAFTA
17 december 1992
1 januari 1994
3
32 ILM (1993), 289, 605 och 1480
http://www.nafta-sec-alena.org
http://www.cec.org
NAAEC
13 september 1993
1 januari 1994
3
Syfte
Det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA) skapar en frihandelszon omfattande Mexiko,
Canada och USA. Till skillnad från det relativt stora antal internationella miljöavtal som
innehåller bestämmelser rörande handel, så behandlar internationella handelsavtal sällan
miljöfrågor. NAFTA, däremot, placerar målet med liberalisering av handel i sammanhanget
om det övergripande målet om uthållig utveckling. I texten klargörs att avtalet är avsett att
främja en harmonisk utveckling av världshandeln…på ett sätt som överensstämmer med
skydd och bevarande av miljön;…främja uthållig utveckling…; stärka utveckling och
tillämpning av miljölagar och regleringar.
Koppling till skog
NAFTA konstaterar att uppmuntran till investeringar och utveckling inte får ske på bekostnad
av miljön. Det nordamerikanska miljöavtalet kompletterar NAFTA och förbinder staterna till
21
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
ett antal förpliktelser som syftar till att förbättra både skydd av miljön och miljömässigt
uthållig handel.
Koppling till andra avtal
NAFTA har uttalat samarbete inom områdena klimatförändringar och biodiversitet samt med
CITES (se punkt 8) och GATT/WTO (se punkt 10).
)|UGUDJHWRPXSSUlWWDQGHDYHQJHPHQVDPPDUNQDGI|UgVW
RFK6\GDIULND&20(6$
7UHDW\(VWDEOLVKLQJWKH&RPPRQ0DUNHWIRU(DVWHUQDQG6RXWKHUQ$IULFD&20(6$
Antagande:
Ikraftträdande:
Antal parter:
Text:
Web-sida:
5 november 1993
8 december 1994
20 mwdlemsländer
tillgänglig hos [email protected]
http://www.comesa.int
Syfte
COMESA syftar till att konsolidera det ekonomiska samarbetet inom regionen genom
implementering av gemensamma policies och program för uthållig tillväxt och utveckling.
Slutmålet är ett ekonomiskt frihandelsområde.
Koppling till skog
Kapitel 16 i fördraget, som handlar om samarbete för utveckling av naturresurser, miljö och
växt- och djurliv, har bäring på skog. Här erkänner medlemsstaterna att ekonomiska
aktiviteter ofta åtföljs av negativ miljöpåverkan i olika former och att en ren och attraktiv
miljö är en förutsättning för långsiktig ekonomisk tillväxt. Medlemsstaterna samtycker till att
vidta nödvändiga åtgärder för skötsel och bevarande av skog genom:
a) antagande av gemensamma policies för bevarande och skötsel av naturskogar,
plantageskogar och naturreservat
b) utbyte av information om utveckling och skötsel av naturskogar och plantageskogar
c) främjande av en gemensam "IRUHVWU\SUDFWLFH" inom den gemensamma marknaden
d) antagande av gemensamma bestämmelser för bevarande och skötsel av alla skogar som
fungerar som upptagningsområden inom regionen
e) etablerande av enhetliga bestämmelser för nyttjande av skogsresurser i syfte att minska
trycket på naturskogen samt undvika ökenspridning inom regionen
22
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
Koppling till andra avtal
COMESA:s sekretariat ser det som sin uppgift att ta en ledande roll när det gäller att assistera
sina medlemsstater i genomförandet av nödvändiga förändringar för att de ska kunna bli en
del av det globala ekonomiska systemet inom ramen för WTO:s bestämmelser.
,&.(/(*$/7%,1'$1'(,167580(172&+0(.$1,60(5620
%(+$1'/$56.2*
6NRJVSULQFLSHUQD
1RQOHJDOO\%LQGLQJ$XWKRULWDWLYH6WDWHPHQWRI3ULQFLSOHVIRUD*OREDO&RQVHQVXVRQWKH
0DQDJHPHQW &RQVHUYDWLRQ DQG 6XVWDLQDEOH 'HYHORSPHQW RI $OO 7\SHV RI )RUHWV 7KH
)RUHVW3ULQFLSOHV
Antagande:
Överenskommen av:
Text:
Web-sida:
14 juni 1992
176 stater (UNCED)
UN Doc. A/CONF.151/26 (Vol. III)
http://www.un.org/esa/sustdev/iff
Syfte
Skogsprinciperna är ett av de instrument som antogs av FN:s konferens om miljö och
utveckling (UNCED) 1992. I förberedelsearbetet diskuterades möjligheterna att börja
förhandla en skogskonvention, men någon enighet kunde inte nås om detta. Istället
förhandlades de icke-bindande skogsprinciperna. Dessa utgör ändå den första globala
överenskommelsen om skog. Principerna är tillämpbara på alla typer av skog och slår fast att
skogsfrågor måste behandlas i ett holistiskt perspektiv. Däremot slår dokumentet fast att vad
gäller skogslagstiftning så är detta en nationell angelägenhet snarare än en internationell.
Sedan Skogsprinciperna antogs 1992 åberopas de regelbundet som representerande en global
enighet kring skog och har också fått ökad auktoritet med tiden. Tillsammans med kapitel 11 i
Agenda 21 utgör Skogsprinciperna grund för diskussioner för att uppnå enighet inom IPF och
IFF (se punkt 21 resp. 22). Sverige spelade en aktiv roll under utarbetandet av principerna.
Koppling till andra avtal
Skogsprinciperna innehåller inga direkta referenser till andra avtal med bäring på skog.
Däremot täcker flertalet av principerna områden som regleras i andra legalt bindande
instrument.
23
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
$JHQGD
$JHQGD
Antagande:
Överenskommen av:
Text:
Web-sida:
14 juni 1992
176 stater (UNCED)
UN Doc. A/CONF.151/26/Rev.1 (Vol. I)
http://www.un.org.esa/sustdev
Syfte
Agenda 21 är ett av de tre instrument som antogs under FN:s konferens om miljö och
utveckling (UNCED) 1992. De två andra är Riodeklarationen och Skogsprinciperna (se punkt
19). Agenda 21 är ett icke legalt bindande handlingsprogram för globalt samarbete kring
uthållig utveckling. Dokumentet har förhandlats fram under en period av två år och
representerar en enig syn på hur man skall lösa problem rörande miljö och utveckling.
Koppling till skog
Agenda 21 används tillsammans med Skogsprinciperna som en bas för förhandlingar inom
Kommissionen för uthållig utveckling (CSD), den mellanstatliga skogspanelen (IPF) (se punkt
21) och det mellanstatliga skogsforumet (IFF) (se punkt 22). Kapitel 11, som handlar om
bekämpning av avskogning, är det som mest berör skog. Kapitel 11 är indelat i fyra
programområden vilka mer eller mindre återspeglar innehållet i Skogsprinciperna. Det första
området avser att stödja mångbrukstanken i alla typer av skog; det andra att förbättra skydd,
uthålligt brukande och bevarande av alla typer av skog genom rehabilitering och
återbeskogning; det tredje att främja effektivt nyttjande och värdering för att återställa det
fulla värdet av skogens tjänster; det fjärde att etablera och förstärka planering,
skogsuppskattning och systematisk övervakning.
Förutom kapitel 11 innehåller även andra kapitel i Agenda 21 referenser till skog inom
områden som avskogning, återbeskogning och skogstäckning.
Koppling till andra avtal
Kapitel 11 innehåller hänvisningar till andra instrument som ITTA och GATT (se punkt 9
resp 10). Även andra kapitel innehåller hänvisningar till internationella avtal med bäring på
skog. Till exempel i kapitel 9 rörande skydd av atmosfären där det refereras till
Wienkonventionen/Montrealprotokollet (se punkt 3) och Klimatkonventionen (se punkt 4).
24
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
0HOODQVWDWOLJDVNRJVSDQHOHQ,3)
&RQFOXVLRQVDQG3URSRVDOVIRU$FWLRQRIWKH,QWHUJRYHUQPHQWDO3DQHORQ)RUHVWV,3)
Antagande:
Överenskommen av:
Text:
Web-sida:
21 februari 1997
53 stater (medlemmar i CSD/IFF)
UN Doc. E/CN.17/IFF/1997/12
http://www.un.org/esa/sustdev/iff
Syfte
Den mellanstatliga skogspanelen etablerades av FN:s tredje kommission för uthållig
utveckling (CSD3) under 1995 i syfte att uppnå enighet kring förslag till åtgärder för att,
bland annat, bekämpa avskogning och skogsförstöring och främja skötsel, bevarande och
uthållig utveckling för alla typer av skog. Panelen uppmanades också att främja tvärsektoriella policyåtgärder på internationell nivå i linje med Skogsprinciperna (se punkt 19),
Riodeklarationen och Agenda 21 (se punkt 20).
Skogspanelens mandat föll inom fem kategorier:
I
II
III
IV
V
genomförande av UNCED:s beslut med bäring på skog på nationell och
internationell nivå, inklusive en granskning av sektoriella och tvär-sektoriella
kopplingar;
internationellt samarbete, ekonomiskt bistånd och teknologiöverföring;
forskning, skogsuppskattning och utveckling av kriterier och indikatorer för
uthålligt skogsbruk;
handel och miljö avseende skogsprodukter och skogliga tjänster;
internationella organisationer och multilaterala institutioner och instrument
inklusive lämpliga legala mekanismer
IPF:s slutrapport, publicerad 1997, innehåller slutsatser och runt 150 förhandlade förslag till
åtgärder som man har nått enighet kring, inom de ovan nämnda kategorierna. I slutrapporten
konstateras att för vissa frågor inom områdena finansiella resurser, handel och legala
instrument lyckades man inte nå några överenskommelser. FN:s generalförsamling
(UNGASS) beslutade därför 1997 att etablera det mellanstatliga skogsforumet (IFF) (se punkt
22) i syfte att underlätta och främja genomförande av IPF:s förslag till åtgärder samt att
fortsätta diskutera de ouppklarade frågorna och andra frågor som uppkommit under IPFprocessen.
25
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
0HOODQVWDWOLJDVNRJVIRUXPHW,))
,QWHUJRYHUQPHQWDO)RUXPRQ)RUHVWV,))
Web-sida:
http://www.un.org/esa/sustdev/iff
Syfte
IFF bildades genom beslut i FN:s generalförsamling (UNGASS) sommaren 1997. IFF:s
mandat liknar i stort sett IPF:s arbetsprogram med fyra FN-sessioner och ett antal
intersessionella expertmöten med syfte att fördjupa insikterna i svårare frågor. IFF:s
arbetsprogram består av tre kategorier:
Kategori I
Kategori II
Kategori III
genomförande och uppföljning av IPF:s beslut
handel och miljö, teknologiöverföring, finansiella resurser,
forskning m.m.
identifiering av tänkbara element för ett internationellt
arrangemang eller annan form av mekanism för att främja uthålligt
skogsbruk i alla typer av skog
IFF:s FN-sessioner:
1:a möte i New York
2:a möte i Geneve
3:e möte i Geneve
4:e möte i New York
september 1992
september 1998
maj
1999
februari 2000
Efter utgången av IFF kommer FN:s åttonde kommission för uthållig utveckling (CSD 8) att
behandla hur slutresultatet av den skogspolitiska processen skall omvandlas till någon form av
permanent lösning.
'HQDOOHXURSHLVNDSURFHVVHQI|UVN\GGDY(XURSDVVNRJDU
7KHSDQ(XRUSHDQSURFHVVRQWKH3URWHFWLRQRI)RUHVWVLQ(XURSH
Web-sida:
http://www.mmm.fi/english/minkonf/default.htm
Syfte
Processen syftar till att främja samarbete kring skydd och uthålligt brukande av Europas
skogar. Initiativet till processen togs av Frankrike och Finland som 1990 samlade en
ministerkonferens i Strasbourg. Detta var första gången behovet av att skydda Europas skogar
26
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
uppmärksammades på ministernivå. Inom ramen för detta arbete har ännu så länge tre
ministerkonferenser hållits:
1:a ministerkonferens i Strasbourg
2:a ministerkonferens i Helsingfors
3:e ministerkonferens i Lissabon
1990
1993
1998
antog 6 resolutioner (S1-S6)
antog 4 resolutioner (H1-H4)
antog 2 resolutioner (L1,L2)
6WUDVERXUJ
Den första ministerkonfrensen i Strasbourg samlade 31 europeiska länder, EU och fyra
internationella organisationer. Konfrensen antog en generell deklaration och sex resolutioner
rörande åtgärder som man ville genomföra:
S1
S2
S3
S4
S5
S6
europeiskt nätverk av permanenta provytor för övervakning
skogsekosystemen
bevarande av skogens genetiska resurser
decentraliserad europeisk databas för skogsbränder
anpassning av skötseln av bergsskog till nya förhållanden i miljön
expansion av nätverket EUROSILVA för forskning kring trädfysiologi
europeiskt nätverk för forskning kring skogsekosystem
av
Sverige skrev inte på resolution S3.
+HOVLQJIRUV
Den andra ministerkonferensen i Helsingfors samlade 37 europeiska länder, EU, tre
observatörländer, sju internationella organisationer samt tre frivilligorganisationer.
Konferensen utvärderade genomförandet av Strasbourg resolutionerna och kom överens om
att fortsätta arbetet med resolutionerna S1-S5 genom utvalda internationella organisationer.
Man plockade också upp Skogsprinciperna och andra beslut från FN:s miljö- och
utvecklingskonferens (UNCED) i syfte att genomföra dem på regional och nationell nivå.
H1
H2
H3
H4
generella riktlinjer för uthålligt skogsbruk i Europa
generella riktlinjer för bevarande av biologisk mångfald i Europas skogar
skogligt samarbete med länder med övergångsekonomier (Östeuropa)
strategier för en långsiktig anpassning av Europas skogar till klimatförändringar
Sverige skrev inte på resolution H4.
/LVVDERQ
I den tredje ministerkonferensen i Lissabon deltog 36 europeiska länder, EU, fem
observatörländer och 14 internationella organisationer. Ett väsentligt syfte för konferensen var
att lyfta upp betydelsen av socio-ekonomiska aspekter för uthålligt skogsbruk på den politiska
agendan. Resolution L1 - människor, skog och skogsbruk - innehåller därför riktlinjer för hur
socio-ekonomiska aspekter ska integreras för ett uthålligt skogsbruk. I resolution L2 fastställs
sex gemensamma kriterier och ett antal indikatorer som skall utgöra grunden för uthållig
utveckling av Europas skogar (se också under punkt 26). Dessutom utarbetades riktlinjer till
skogsbruket rörande de sex kriteriernas, eller målens, förverkligande. Dessa riktlinjer utgör en
gemensam så kallad "&RGHRIEHVWSUDFWLFH".
27
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
Ledarskapet för arbetet har efter mötet i Lissabon övergått till Österrike, som tillsammans med
Portugal, Polen och Norge nu har ansvaret för att föra processen vidare. Det fortsatta arbetet
kommer att inriktas på utveckling av ett gemensamt arbetsprogram som i mer operativ form
skall fånga upp resultatet av de hittillsvarande tre ministermötena. Tidpunkt för nästa möte,
som kommer att hållas i Wien, är ännu ej fastlagd.
%DOWLF
%DOWLF
Web-sida:
http://www.hallbarasverige.gov.se/internationellt/baltic.htm
Syfte
Baltic 21 är ett mellanstatligt arbete för hållbar utveckling i Östersjöregionen. Initiativet till
Baltic 21 togs av statsminister Göran Persson vid statsministermötet i Visby, maj 1996.
Officiellt startades arbetet av miljöministrarna vid deras möte i oktober 1996 i Saltsjöbaden.
Arbetet fokuseras på de viktigaste näringssektorerna och ansvaret har delats mellan länderna
på följande sätt:
Energi
Fiske
Industri
Jordbruk
Skog
Transport
Turism
(Danmark and Estland)
(International Baltic Sea Fisheries Commission (IBSFC))
(Sverige och Ryssland)
(Polen och Helsinki Commission (HELCOM))
(Finland and Litauen)
(Tyskland och Lettland)
(Baltic Tourism Council)
Sektorsarbetet har engagerat ungefär 300 personer i deltagande länder och finns dokumenterat
i sju rapporter. Sektorsrapporterna innehåller mål och framtidsscenarier för hållbar utveckling
inom respektive sektor samt ett åtgärdsprogram med tidsramar, aktörer och förslag till
finansiering.
Koppling till skog
En sektorrapport för skog utarbetades under 1997-1998. I denna preciceras sex prioriterade
områden och åtgärder för regionalt samarbete:
1. Främjande av uthålligt brukande och effektivitet inom privatskogsbruket i
Östersjöregionen
2. Genomförande av en brist-analys vad gäller skyddade områden i Östersjöregionen
3. Etablerande av demonstrationsområden för att illustrera och främja uthålligt skogsbruk
4. Etablerande av en regional grupp för utbyte av erfarenheter och tekniskt kunnande vad
gäller trädbränsle
5. Främjande av trä och träprodukter som en förnyelsebar och miljövänlig resurs
28
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
6. Utbyte av information och erfarenheter kring utarbetande av kriterier och indikatorer för
uthålligt skogsbruk
För närvarande pågår nationellt arbete med att inventera pågående verksamheter inom varje
åtgärdsområde samt identifiera utvecklingsbehov och möjliga projekt för regionalt samarbete.
Nästa möte för skogssektorns arbetsgrupp kommer att hållas i Sverige under hösten 1999.
Koppling till andra avtal
Baltic 21 skall ses som en regional Agenda 21 för Östersjöområdet.
6NRJOLJDVDPDUEHWVDYWDOQDWLRQHOODVNRJVSURJUDP
)RUHVW3DUWQHUVKLS$JUHHPHQW)3$1DWLRQDO)RUHVW3ODQQIS
Web-sida:
http://www.undp.org
Syfte
6NRJOLJDVDPDUEHWVDYWDO
Konceptet om skogliga samarbetsavtal utvecklades av FN:s program för utveckling (UNDP)
1995 och utvecklades vidare av en expertgrupp under ledning av den rådgivande gruppen för
skogliga frågor (Forest Advisory Group) och World Conservation Union (IUCN). Avtalen
skall fungera som en mekanism för att koordinera och strukturera samarbetet mellan berörda
aktörer och institutioner under utarbetandet av nationella skogsprogram.
1DWLRQHOODVNRJVSURJUDPQIS
Nya principer för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk slogs fast vid FN:s
miljö- och utvecklingskonferens (UNCED) i Rio de Janeiro (1992) och också därefter. Inom
ramen för den all-europeiska processen för skydd av Europas skogar (se punkt 23) har sedan
principerna för uthålligt skogsbruk precicerats så att de är anpassade till Europas förhållanden.
Betydelsen av nationella skogsprogram (nfp) har framhävts i alla sammanhang. Begreppet nfp
är i dessa sammanhang liktydigt med nationell skogs- plan/program/policy.
Skogsprogrammens syfte skall vara att se till att skogsbruket följer principerna för uthålligt
brukande av skogsresursen.
29
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
3URFHVVHUI|UXWYHFNOLQJDYNULWHULHURFKLQGLNDWRUHU
3URFHVVHVRQ&ULWHULDDQG,QGLFDWRUV
Skogsprinciperna (se punkt 19) och kapitel 11 i Agenda 21 (se punkt 20) efterlyser
utarbetande av kriterier och indikatorer (C&I) för att möjliggöra utvärdering av framsteg inom
staternas arbete med att införa uthålligt skogsbruk. Ett flertal initiativ har tagits både på
regional, nationell och internationell nivå.
1) International Tropical Timber Organisation (ITTO)
ITTO har givit ut tre olika handledningar för uthålligt skogsbruk:
a) för bevarande av biologisk mångfald i tropisk produktionsskog
b) för anläggning och uthålligt brukande av tropisk plantageskog
c) för uthålligt brukande av tropisk naturskog
ITTO:s kriterier och indikatorer är de första som utarbetats på mellanstatlig nivå och undergår
just nu en revision för att kunna användas som mall för mer stringenta handledningar på
nationell nivå.
2) Den all-europeiska processen för skydd av Europas skogar (se också punkt 23)
Inom den all-europeiska processen pågår bland annat utveckling av kriterier och indikatorer
för boreal-, tempererad- och medelhavsskog. 1994 kom man överens om följande kriterier:
a) bevarande och förbättring av skogsresurserna och dess bidrag till den globala kolcykeln
b) bevarande av skogsekosystemens hälsa och vitalitet
c) bevarande och främjande av skogens produktiva funktioner (trä- och icke träbaserade
produkter)
d) bevarande och förbättring av skogsekosystems biologiska mångfald
e) bevarande och förbättring av skogens skyddsfunktioner i brukandet av skogen, i synnerhet
för mark och vatten
f) upprätthållande av andra socio-ekonomiska funktioner
3) Montrealprocessen om kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk
Montrealprocessen riktar sig till boreal och tempererad skog utanför Europa. Under 1995
beslutade man anta 7 kriterier och 67 indikatorer. Kriterierna är:
a)
b)
c)
d)
e)
bevarande av biologisk mångfald
bevarande av skogsekosystemens produktionskapacitet
bevarande av skogsekosystemens hälsa och vitalitet
bevarande av mark- och vattenresurser
bevarande av skogens bidrag till den globala kolcykeln
30
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
f) bevarande och förbättring av den långsiktiga socio-ekonomiska nyttan för att möta
samhällets behov
g) legala, institutionella och finansiella ramar för uthålligt brukande och bevarande av skog
2) Tarapotoförslaget om kriterier och indikatorer för uthålligt brukande av Amazonas skogar
Tarapotoprocessen etablerades 1995 för de stater som signerat Amazonfördraget (se punkt
13). Tarapotoförslaget syftar till att: underlätta utarbetandet av gemensamma policies; komma
fram till gemensamma ståndpunkter inför internationella skogliga möten; bevara biologisk
mångfald samt planera för uthålligt skogsbruk. Förslaget innehåller 12 kriterier och 77
indikatorer för uthålligt skogsbruk i Amazonas.
3) African Timber Organisation (ATO)
ATO arbetar för att förena skogens produktiva funktioner med dess miljömässiga roll. ATO
utvecklar tillsammans med Center for International Forestry Research (CIFOR) kriterier och
indikatorer för att förbättra konkurrenskraften i samband med certifiering. Kriterier och
indikatorer kommer också att användas i nationella skogsplaner. Man har utvecklat 28
kriterier och 60 indikatorer för uthålligt brukande av Afrikas tropiska skog.
6) Leparteriqueprocessen för Centralamerika
De centralamerikanska kriterierna och indikatorerna täcker ett antal skogstyper inklusive
sumpskog, bergsskog och barrskog, och grundar sig på följande fyra principer: införande av
fred och demokrati; användande av erfarenheter från andra regioner; samarbete med FAO
samt uppmuntran av internationellt bistånd.
Under 1997 etablerades följande sju principer för en uthållig skogsorganisation i
Centralamerika:
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
politiskt ansvar
bevarande av skogens hälsa
bidrag från skog
bevarande av biologisk mångfald
skogsproduktion
utveckling av vetenskap och teknologi
skogen för människan
Dessutom har två uppsättningar kriterier och indikatorer utvecklats. En för Centralamerika
som helhet och den andra för att användas på nationell nivå.
7) Processen för Afrikas torrområden
Den regionala processen för Afrikas torrområden initierades 1995 av FAO och FN:s
miljöprogram (UNEP). En uppsättning kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk har
föreslagits för de sub-sahariska torrområdena. Följande kriterier har föreslagits:
31
RAPPORT 2/99
INTERNATIONELLA KONVENTIONER OCH ANDRA INSTRUMENT SOM BEHANDLAR INTERNATIONELLA SKOGSFRÅGOR
a) upprätthållande och förbättring av skogsresursen, inklusive dess bidrag till den globala
kolcykeln
b) bevarande och förbättring av biologisk mångfald i skogsekosystem
c) bevarande av skogsekosystemens hälsa och vitalitet
d) bevarande och förbättring av produktiva funktioner i skog och på annan skogsbeklädd
mark
e) bevarande och förbättring av skogens skyddsfunktioner
f) bevarande och förbättring av skogens socio-ekonomiska nytta
g) relevans hos existerande legala och institutionella policies för uthålligt skogsbruk
8) Kriterier och indikatorer för uthålligt skogsbruk i Främre Orienten
Begreppet kriterier och indikatorer introducerades i Främre Orienten i samband med en workshop organiserad av FAO/UNEP 1996. Att tillämpa dessa i praktiken innebär en utmaning
med tanke på den utbredda torkan samt regionens ekologiska, sociala och tekniska problem.
Följande kriterier har identifierats:
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
skogsresursens storlek
bevarande av biologisk mångfald i skogsområden
hälsa, vitalitet och integritet
produktionsförmåga och funktioner
skydds- och miljöfunktioner
bevarande och utveckling av socio-ekonomiska funktioner och förhållanden
legalt och institutionellt ramverk
32
Den internationella skogsdebatten och det internationella samarbetet har ökat markant i intensitet
under senare år. Detta gäller framför allt det skogspolitiska samarbetet men också sektorsamarbete i
övrigt, främst inom Norden och Europa, både
inom och utom EU.
Inom FN-systemet kretsar mycket av det pågående internationella skogssamarbetet kring frågan om
att samla skogsbrukets kärnfrågor i en global skogskonvention. Ett stort antal konventioner och avtal
som direkt eller indirekt berör skog, skogsbruk,
skogsindustri och handel finns redan i dagsläget.
Skogsstyrelsen har i denna Rapport kortfattat
beskrivit de internationella konventioner och avtal
som behandlar skogsfrågor.
551 83 JÖNKÖPING 036-15 56 00