uppdrag tellus: världshavet

UPPDRAG TELLUS: VÄRLDSHAVET
Nykna ögon bevakar oss från rymden... Zvi och Pihg vill lära
sig mer om världshavet som omger jordens kontinenter. För att
göra det reser de till vår planet och ställer några av de frågor
som vi själva vill ha svar på. Filmen skildrar bl.a. varför en del
hav är salta och andra inte, varför det nns havsströmmar och
var man hittar liv i haven.
Efter lmen följer avsnittet ”Experiment” som visar hur du
själv undersöker hur havsströmmar uppstår.
Filmens mål är att:
- beskriv vad världshavet är
- förklara varför världshavet är så viktigt
- förklara bl.a. hur tidvatten, temperaturskillnader, vågor och havsströmmar fungerar
- berätta om världshavets invånare och miljöer
- förklara havens betydelse för miljön
Fakta om världshaven
Världshavet (ibland även kallat oceanerna) utgörs av det
sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter. Av
jordens hela yta upptas 70 procent av hav. I havet nns
ca 98 procent av jordens samlade vattenmängd. Återstoden utgörs
av inlandsisarna (ca 1,6 procent) och grundvatten (0,4 procent),
medan insjöar, oder och atmosfären svarar för endast
0,04 procent. Världshavets medeldjup är 3 729 meter och det
största djup man känner till nns i Marianergraven i Stilla havet
(11 034 meter).
Speltid
15 + 5 min
Årk: (2)3 - 7
Ämne
Biologi; Allmänt, Historia; Allmänt, Geografi; Fysik
Orginaltitel
Earth in action:Oceans
Produktion
Schlessinger Media, USA
Svensk version
Cinebox Media, 2001
Ansvarig utgivare
Mats Högberg
Filmnr
1146
CINEBOX MEDIA
Vretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
Epost: [email protected]
2 – Uppdrag Tellus: Världshavet
STUDIEHANDLEDNING
Traditionellt utgörs världshavet av Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen,
vilka skiljs åt av kontinenterna. Man skiljer på medelhav, som är omslutna av land och har en markerad
mynning, och randhav, med en öppen gräns mot det utanförliggande havet. Andra större hav är
Antarktiska oceanen och Norra Ishavet och Södra Ishavet.
Havets temperaturer och skikt
Kallt vatten är tyngre än varmt och därför sjunker kallt vatten till botten. Det brukar nnas tre olika
temperaturskikt i havet. Uppe vid ytan blandas vattnet om av vågorna. Här nns solljus och gott om liv.
Detta skikt brukar sträcka sig ned till mellan 100-400 meters djup. Djupare ned, i termoklinen, blir vattnet
snabbt kallare. Detta skikt sträcker sig ned till 1000-1500 meters djup. I djupaste delen av
termoklinen är vattnet nästan nollgradigt. Under termoklinen ligger djupvattenskiktet som är kallt, mörkt
och till stor del saknar liv.
Tidvatten
Tidvatten i form av ebb och od är periodiska rörelser i havet, vilka beror på månens och solens
dragningskraft. En tidvattencykel kan delas in i 4 delar: lågvatten, od, högvatten och ebb. Under od
kommer vattnet in mot kusten och under ebb drar det sig undan. På de esta ställen längs oceanernas kuster
svarar tidvattnet för de större skillnaderna i vattenståndet.
Hur uppstår vågor?
Vågor på havsytan uppstår då det blåser. Om vindstyrkan ökar till ett visst kritiskt värde omvandlas havsytan
från att vara helt slät till att vara fylld av fullt utvecklade små vågor. Våghöjden beror på vindstyrkan, vindens
varaktighet och över hur lång sträcka vinden får verka. Under extrema förhållanden kan havsvågornas
våghöjd bli över 40 meter. Vågorna på havsytan påverkas av också av variationer i havets djup.
Hur uppstår en havsström?
Havsströmmar är ungefär som oder på land, fast de yter genom havet i stället. En havsström kan vara liten
och tillfällig eller stor och bestående som Golfströmmen. Strömmarna påverkas av vind och
vattentemperaturer etc. När det blåser över havet drar vinden med sig ytvattnet och det bildas en ström. Om
det blåser varaktigt under en längre tid kan det bildas en större ström vid ytan, som ex. just Golfströmmen.
Det nns även havsströmmar nere i djupet, dessa orsakas av skillnader i vattnets temperatur och salthalt.
Vatten som är kallt och salt är tyngre än vatten som är varmare och har lägre salthalt. Därför sjunker detta
vatten ned längs botten och orsakar på så sätt en havsström.
Golfströmmen
Golfströmmen är en stor och varm havsström som går längs den nordamerikanska östkusten. Denna är den
bäst kända och mest undersökta av alla de stora havsströmmarna. Redan under början av 1500-talet blev
de spanska sjöfararna medvetna om strömmens existens och utnyttjade den för att underlätta återfärden
från Västindien till Europa. Golfströmmens varma vatten har bland annat stort inytande på Skandinaviens
klimat.
Världshavet – 3
STUDIEHANDLEDNING
Diskussionsfrågor
1. Vad är speciellt med världhaven?
2. Kan du nämna några saker som är kännetecknande för världshaven?
3. Kan du räkna upp minst två stora hav? Och vilket är världens största hav?
4. Vad kan man använda vattnet i världshaven till (ge gärna era exemplel).
5. Berätta något om havens olika skikt.
6. Var nns det mest liv i världshaven?
7. Nämn några saker som får vattnet i haven att röra sig.
8. Förklara hur vågor uppstår.
9. Förklara hur en havsström uppstår. Kan du komma på namnet på någon?
10. Förklara hur tidvattnet fungerar.
11. Vad är tsunami för någonting?
12. Varför gör världshaven att det nns liv på jorden?
13. Prova de experiment som demonstreras i lmen.
Här kan du hämta mer information
• http://www.buf.lerum.se/lekstorp/tema_vatten.htm - mycket om vatten
• http://www.environ.se - Naturvårdsverket
• http://www.polar.kva.se/exped/page1.html - lär dig mer om hur haven påverkar vårt klimat
• http://www.Kunskapsbanken.su.se/ - Universitetets kunskapsbank
• www.skolverket.se - Skolverkets hemsida
• www.dds.se/bibl/fraga.htm - fråga och få expertsvar inom 3 dagar!
• www.mamma.com - bra sökmotor I
• www.altavista.se - bra sökmotor II