HIV-forskningen väntar på ett genombrott Han vittnar om ett stycke

VÅREN 2013
TEMA
HIV-forskningen
väntar på ett
genombrott
Han vittnar om
ett stycke mörk
medicinhistoria
Virusfällan som
kan fånga virus
ur luften
PROFILEN
Maria Lerm sporras
av orättvisor
Välkommen till
Forskning och utveckling
Tidskriften Forskning och utveckling
ges ut gemensamt av Landstinget
i Östergötland och Hälsouniversitetet.
En gemensam utgivning är en symbol
för vår självklara samverkan i det ömsesidiga uppdraget att bedriva medicinsk
forskning och utveckling samt utbildning inom hälso- och sjukvården. I olika
samverkansorgan fattar landstinget och
universitetet tillsammans strategiska
beslut för att främja vår forskning och vår
utbildningsverksamhet genom ett optimalt samutnyttjande av våra resurser.
Redakt ören
En proteinask med
ritningar på förödelse
2004 lyckades amerikanska forskare, med hjälp av molekylärarkeologi,
återskapa viruset som låg bakom spanska sjukan 1918. Viruset, smittade en
tredjedel av jordens befolkning och dödade 20-50 miljoner människor
människor. Pandemin tog fler offer än första världskriget, bara i Sverige
dog 34 000.
I välfärdsländer som Sverige associerar vi mest virus med en jobbig förkylning. Men en kort internationell utblick avslöjar snabbt vilket viktigt
forskningsområde infektionssjukdomar är i dag.
Några konkreta exempel på vår samverkan är programmet ”Från student till
docent” – kliniska befattningar med
utrymme för forskning på olika nivåer
i karriären – gemensamma rekryteringar
av nya medarbetare, gemensamma strategiska forskningsområden och seminarieserien Forskning i framkant.
Trots att virus följt människan i tusentals år var det först 1955 som strukturen
hos ett komplett virus blev känt. Då kartlade den brittiska kemisten
Rosalind Franklin tobaksmosaikviruset som isolerats på 1890-talet. Hon är
trots det mer känd som forskaren som blev snuvad på titeln som dna:s upptäckare. (Hon hade avbildat och beskrivit den berömda alfa-helixen innan
Watson och Crick. Men de lyckades få sina resultat, baserade på hennes
röntgen-diffraktionsbilder, publicerade först.)
Ett annat exempel är tidskriften Forskning och utveckling som du just håller
i din hand. Vi önskar dig spännande och
intressant läsning!
Just dna, eller rna, är en av de få likheter som virus har med biologiskt
liv. I många avseenden kvalar virus snarare in som död materia. Virus kan
inte dela sig utan hjälp av en värdcell och har ingen ämnesomsättning. Ett
typiskt virus är 100 gånger mindre än en bakterie. Det är i stort sett en
proteinask fylld med ritningar av sig själv. Ändå kan virus ta död på både
djur, växter och människor.
Men mänskligheten har också vunnit sina segrar. På 1980-talet kunde
Världshälsoorganisationen förklara världen fri från smittkoppsviruset, efter
globala insatser med världens första vaccin. I början av mars 2013 kablades
nyheten om att läkare i Baltimore lyckats ”bota” en 2,5-årig flicka som
föddes med hiv-virus ut. Att övervinna infektionssjukdomar kräver ihärdigt
arbete, både av forskare och vårdpersonal , men när genombrotten väl
kommer kan enorma mängder mänskligt lidande undvikas.
Johan Dabrosin Söderholm
Dekanus på Hälsouniversitetet,
Linköpings universitet
Barbro Naroskyin
Landstingsdirektör
Landstinget i Östergötland
2
p.s Du kanske har noterat att vårens nummer ser
lite annorlunda ut. Hur tycker du att det blev?
Carolina Hawranek
Redaktör, biomedicinare och
vetenskapsjournalist
[email protected]
010-103 73 53
TIDSKRIFTEN FORSKNING OCH UTVECKLING REDAKTÖR: Carolina Hawranek REDAKTIONSKOMMITTÉ: Susanne Karlsson, Åke Hjelm Nina Nelson, Peter Strålfors
och Maria Jenmalm GRAFISK FORM: Markus Reklambyrå TRYCK: Larsson Offsettryck UPPLAGA: 5 000 ex UTGIVNING: två gånger per år
Fler exemplar av tidningen kan beställas av Gerd Bäckmark, telefon 010-103 71 21, e-post gerd.backmark@lio
I FOKUS – VIRUS
Människans immunförsvar är ett oerhört
komplext och sinnrikt konstruerat system.
Ett system där en rad enkla celler, genom noga
specialiserade förmågor, kommunicerar och tillsammans skyddar kroppen från otaliga inkräktare, sjukdomar och fiender under en livstid.
Men under miljontals år av evolution har även
andra organismer haft möjlighet att anpassa
sig till detta försvar. Till och med så enkla konstruktioner som virus har genom århundraden
av mutationer lyckats hitta lönndörrar, svagheter och genvägar in i kroppen. Väl där inne
kan de skapa infektion och sjukdom.
I detta nummer följer vi forskningen om det
som händer på kroppens yttersta fronter. Temat
är infektionssjukdomar och då speciellt virus.
Vi besöker forskare som dagligen tampas med
bland annat HIV, rotavirus och norovirus men
även bakterier. Vi får historiska tillbakablickar
och internationella utblickar. Mänsklighetens
kunskaper om infektioner har mångdubblats
under det senaste århundradet. Dessa kunskaper har bidragit till omvälvande samhällsförändringar och nya perspektiv. Här får vi en
liten inblick i upptäckter och nyheter som om
hundra år kanske är en självklarhet.
Kommentaren ...
INNEHÅLL
NUMMER 1, 2013
Aktuellt i korthet
4
KRÖNIKAN
Olle Stendahl: Varför lyckas vi inte utrota smittor?
6
I FOKUS – VIRUS
HIV-forskningen väntar på ett genombrott
7
Virusfällan som kan fånga virus
11
Internationellt samarbete om mag- och tarmvirus
12
PRISER OCH UTMÄRKELSER
Jonas Gardell utses till hedersdoktor
14
Amerikansk pionjär på tuberkulos
blir hedersdoktor
16
STRATEGI OCH UTVECKLING
Temakonferens blev succé
17
– Virus är fortfarande en av våra mest betydande orsaker till sjukdom och död i världen.
Trots att vi i många fall kan vaccinera och
behandla alltfler virusinfektioner så uppkommer ständigt nya virus som SARS, HIV, fågelinfluensa och norovirus. Virusforskningen vid
Linköpings universitet fokuserar på att förstå
hur virus lurar vårt immunsvar och hur virus
orsakar sjukdom, fundamentala frågor som är
av avgörande betydelse för att kunna utveckla
nya och effektivare läkemedel.
Tvärvetenskap om kroppens barriärer
18
Lennart Svensson,
professor i molekylär virologi, avdelningen
för mikrobiologi och molekylär medicin,
Linköpings universitet
Årets FORSS-projekt – MS och psoriasis
24
AVHANDLINGAR I SAMMANFATTNING
26
Så pratar magen med hjärnan
20
PROFILEN
Maria Lerm sporras av orättvisor
22
REGIONALT
3
AKTUELLT I KORTHET
På Hälsouniversitetets och landstingets webbar hittar du nyheter om de senaste rönen inom medicinsk forskning i Östergötland.
Surfa in på www.hu.liu.se eller www.lio.se
Jönköping stärker
banden med
läkarutbildningen
i Linköping
Landstinget i Jönköpings län öppnar hälsooch sjukvårdens enheter för studenter på
läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Det framgår av det avtal om långtgående och långvarigt samarbete som slutits
mellan parterna.
– Samarbetsavtalet är en naturlig följd av
ett långvarigt och fruktbart samarbete kring
utbildning och klinisk forskning, och är
ett viktigt steg för att långsiktigt kunna
säkra kvalitet och kvantitet i den kliniska
utbildningen för läkarstudenterna, säger
Helen Dannetun, rektor vid Linköpings
universitet.
Nettan Svartz bredvid Kiestra TLA.
Gigantiskt instrument
skapar en liten revolution
på mikrobiologen
Hallå där Nettan Svartz, enhetschef för
kliniskt mikrobiologiskt laboratorium,
du har precis tagit emot ett nytt gigantiskt
instrument, vad är nu detta?
– Det här är en Kiestra TLA, eller enklare
uttryckt −det moderna laboratoriet! Det är
den allra senaste och mest avancerade
tekniken för att automatisera odlingar från
sår, svalg, öron och andra delar av kroppen.
Det automatiserade instrumentet ser till att
biologiska prover odlas i en gynnsam miljö
så att bakterier växer och blir väl synliga
innan de fotograferas.
– Därefter levereras digitala bilder som
vi kan analysera. På det sättet minskar vi
riskmoment och stärker patientsäkerheten,
samtidigt som processen förenklas och
patienterna får svar snabbare, säger Nettan
Svartz.
4
Vad innebär det här för medarbetarna?
– Det är lite av en revolution för medarbetarna som kan fokusera mer på själva
analysen och mindre på manuella uppgifter
som att plocka med fysiska prover. Rent
ergonomiskt blir arbetssituationen mycket
bättre, inte minst för handleder och axlar,
när hanteringen av provplattor sköts av
Kiestran. Det blir också en säkrare arbetsmiljö när kontakten med smittoämnen
minimeras.
Kiestra TLA:s foton av odlingsplattorna
ger mer detaljerade bilder vilket underlättar
avläsning. De digitala bilderna lagras och
säkrar spårbarhet tillbaka i tiden, något som
inte alls är möjligt med fysiska prover.
Är det någon allmän trend att digitalisera
och automatisera mikrobiologiska prover?
– Nja, både ja och nej. I framtiden kommer
vi att få se allt fler moment bli automatiserade, men det finns ännu så länge bara ett
tiotal laboratorier i världen som använder
just den här tekniken, varav Östergötland,
med Universitetssjukhuset i Linköping,
och Karolinska universitetssjukhuset är först
i Sverige.
TEXT: JOAKIM ANRELL
FOTO: PER DAHL
I och med avtalet öppnar Landstinget
i Jönköpings län hela sin hälso- och sjukvårdsorganisation för läkarutbildningen vid
Linköpings universitet. Det innebär att alla
läkare som är anställda vid landstinget kan
få handleda och undervisa studenter inom
ramen för sin anställning. Samtidigt ger
det möjligheter för kliniska lektorer och
professorer vid Linköpings universitet att ha
sin verksamhet förlagd till Landstinget
i Jönköpings län.
− De två första universitetstjänsterna vid
Ryhovs sjukhus är redan under tillsättning,
och vi är övertygade om att det kommer
att leda till en förstärkning av den kliniska
forskningen i Jönköpings län, säger Johan
Söderholm, dekanus för Hälsouniversitetet,
den medicinska fakulteten vid Linköpings
universitet.
TEXT: ÅKE HJELM
SIFFRAN
PROCENT
– så mycket har antalet dödsfall i mässling
minskat sedan 2000 i världen.
Källa: Världshälsoorganisationen WHO
Operationer 14 920 14 704 15 292 17 097
Produktion på US i Linköping
2009 2010 2011 2012
Läkarbesök 253 196
264 795
273 632
285 299
Sjukvårdande behandlingar 242 703
245 548
264 071
277 772
AKTUELLT I KORTHET
Operationer
Läkarbesök 14 920 14 704 15 292 17 097
2009 253 196
Statistik-rutan
Produktion på US i Linköping
2009 2010 2011 2012
2010
264 795 285 299
Läkarbesök
264 795
273 632
Läkarbesök 253 196
STATISTIK
Sjukvårdande behandlingar 242 703
245 548
264 071
277 772
2009
253 632
196 siffror över hur läkar2011
Nedan 273
presenteras
Operationer 14 920 14 704 15 292 17 097
US utsett till
Bästa universitetssjukhus 2012
besök, behandlingar och operationer har
ökat de264
senaste
2010
795fyra åren på Universitets2012 285
299
sjukhuset i Linköping.
Universitetssjukhuset i Linköping är
Sveriges bästa. Det slår tidningen Dagens
Medicin fast i sin rankning av svenska
sjukhus, där också Vrinnevi, Motala,
Oskarshamn och Ryhov i Jönköping
0
ligger högt.
2011 0 273 632
Läkarbesök
2009 285
253299
196
2012
50000 100000 150000 200000 250000 300000
Ett stort antal mått på medicinsk kvalitet
Sjukvårdande
behandlingar
har samlats in som underlag för jämförelsen.
0
50000 100000 150000 200000 250000 300000
De kommer bland annat från Öppna jämförelser, där det finns uppgifter till exempel
om hur många som överlever en hjärtinfarkt, hur strokepatienter tas omhand och
Sjukvårdande behandlingar
hur stor del av de födande kvinnorna som
drabbas av bristningar vid förlossningen.
Resultaten i nationella patientenkäter ligger0 50000 100000 150000 200000 250000 300000
också till grund för bedömningen, liksom
hur sjukhusen lever upp till vårdgarantin.
– US är en solklar förstapristagare. Sjuk- Sjukvårdande behandlingar
huset placerar sig etta både när det gäller
kvalitet, kortast köer och i att bäst uppfylla
vårdgarantin, sade Mikael Nestius, chefredaktör för Dagens Medicin, som över- 0 50000 100000 150000 200000 250000 300000
lämnade diplomet till vårddirektör
Tommy Skau.
Operationer
Minskad användning
– Kvaliteteten i vården bygger på att vi har
kompetenta, engagerade och empatiska 0 50000 av
100000 antibiotika
150000 200000 250000 300000
medarbetare som åstadkommit det här.
i
Östergötland
Även om det fortfarande finns mycket att Operationer
förbättra är det en inspiration att få priset,
Antibiotikaförbrukningen i öppenvården
säger Tommy Skau. minskade med 2,7 procent 2012 jämfört
TEXT: MARIA CARLQVIST/ÅKE HJELM
med 2011. Minskningen i hela landet var tre
FOTO: CAROLINA HAWRANEK
0
50000
100000 Det
150000är200000
250000
procent.
framför
allt300000
vid behandling
av luftvägs- och urinvägsinfektioner som
Operationer
användningen minskat mest.
– Det är glädjande och sannolikt en av de
viktigaste åtgärderna vi kan göra för att
bromsa10000
ökningen15000
av resistenta
tarmbak0
5000
20000
terier, säger Håkan Hanberger, professor
och överläkare vid infektionskliniken vid
Universitetssjukhuset i Linköping.
0
5000
0
Vårddirektör Tommy Skau tar emot priset.
300.000
Läkarbesök
10000
15000
20000
Totalt gick antibiotikaförskrivningen
i Sverige ner från 385 recept per tusen invånare 2011 till 374 recept 2012. I Östergötland skrevs 340 recept per tusen invånare
2012. Att använda antibiotika som angriper
få bakteriearter, så kallade smalspektrum5000
10000
15000
20000
antibiotika,
är nödvändigt
för att bromsa
utvecklingen av multiresistenta bakterier. En
positiv utveckling som noterats av Smittskyddsinstitutet är att kvinnor över 80 år
som drabbas av urinvägsinfektion, allt oftare
får antibiotika med smalt spektrum.
TEXT: MARIA CARLQVIST
FOTO: SHUTTERSTOCK
20100 264 795
300.000
2011 273 632
2012 285 299
2009 242 703
0
300.000
2010 245 548
Sjukvårdande
behandlingar
2009
242 071
703
2011 264
2010
245 772
548
2012 277
2011 0 264 071
300.000
2009 277
242772
703
2012
0
2010 245 548
300.000
Operationer
2011 264 071
2009 14 920
2012 277 772
2010 14
704
0
300.000
2009
14 292
920
2011 15
2010
14 097
704
2012 17
0
2011 15 292
20.000
2009 1714097
920
2012
0
2010 14 704
20.000
2011 15 292
2012 17 097
0
FOTO: SOFIA ANDERSSON
20.000
5
Krönikan
Varför lyckas vi inte
utrota fler smittor?
Olle Stendahl,
professor
i medicinsk
mikrobiologi vid
Linköpings
universitet.
Forskning om infektioner har på bara några decennier förvandlats
från ett tråkigt område på utdöende till ett högprioriterat fält med
stora satsningar. Och det är inte en dag för sent. Olle Stendahl,
professor i medicinsk mikrobiologi förklarar varför studier av
bakterier och virus är mer angelägna än någonsin.
Infektionssjukdomar är en av de främsta orsakerna till ohälsa
och dödlighet i världen. Trots att vi under de senaste 50 åren
utvecklat ett stort antal effektiva vacciner och antibiotika
dör mer än 13 miljoner människor årligen av olika infektionssjukdomar.
Vanligaste orsaken är HIV (1,4 miljoner), tuberkulos
(1,2 miljoner), malaria (1,2 miljoner), diarréer (1,4 miljoner)
och luftvägsinfektioner (2,8 miljoner). Antalet dödsfall i dessa
infektioner har, med några få undantag, minskat något de
senaste 20 åren, men utgör trots massiva insatser den
absolut vanligaste dödsorsaken inte minst hos barn i stora
delar av världen.
HIV är dock en av de infektioner som har som har ökat.
Totalt finns 34 miljoner HIV-infekterade, och varje år smittas
ytterligare 2,5 miljoner. Problemet är störst i låginkomstländer, speciellt Afrika där många också har tuberkulos, men
även rikare länder drabbas.
Hotbilden har svängt
Det finns flera skäl till att vi inte har lyckats få kontroll över
våra infektionssjukdomar. När jag själv började forska inom
mikrobiologi i början av 1970-talet var hotbilden en annan.
Det fanns gott om effektiva antibiotika och vacciner. Flera
nya vacciner utvecklades, och i slutet av 1970-talet lyckades
man utrota smittkoppor. Andra sjukdomar som polio och
mässling minskade drastiskt. Infektionshotet kändes
avlägset. Att forska inom infektionsområdet upplevdes inte
lika spännande och viktigt som att forska inom canceroch transplantationsimmunologi. Vaccin- och antibiotikaforskningen nedprioriterades.
6
Resultatet ser vi i dag. Ökad antibiotikaresistens och brist på
nya effektiva antibiotika, och en lång väg att vandra till dess
vi får nya effektiva vacciner mot HIV, malaria och tuberkulos.
Detta i ett läge där vi i en alltmer föränderlig värld drabbas
av nya och nygamla infektioner. Lungsjukdomen SARS är
ett exempel på hur ett harmlöst fladdermusvirus i Asien via en
serie överföringar mellan olika djurslag ökade sin aggressivitet
och slutligen infekterade människor – totalt smittades 8 000
och 800 människor dog.
Globalt samarbete om globalt problem
Men kunskap och resurser finns. När aids först observerades
i slutet på 1970-talet tog det drygt tre år att identifiera och
diagnostisera det okända viruset HIV. I samband med SARSepidemin 20 år senare tog det genom ett effektivt internationellt samarbete mindre än tre månader att identifiera och
karakterisera det aktuella viruset och utveckla ett vaccin.
Idag utgör det infektionsmedicinska området det enskilt
största medicinska området inom Vetenskapsrådet, och staten
har avsatt ytterligare resurser för att stimulera forskning inom
infektion och antibiotikaresistens. Förutsättningarna är goda
för att utveckla forskningen ytterligare. Våra närliggande
problem rör vinterkräksjuka, influensa och luftvägsinfektioner, globalt gäller även HIV, malaria och tuberkulos.
Även om det direkta hälsoproblemet är begränsat hos oss, har
vi ett gemensamt ansvar i en alltmer globaliserad värld. HIV,
diarrésjukdomar och tuberkulos är tre områden där forskare
i Östergötland på ett framgångsrikt sätt tagit sig an dessa
viktiga utmaningar.
TEXT: OLLE STENDAHL
www.hu.liu.se/forskning/stendahl
FOTO: ANETTE ANDERSSON
I FOKUS – VIRUS
HIV-forskningen väntar
på ett genombrott
Omkring 1910 inträffade en liten molekylär förändring som skulle få
stora konsekvenser för mänskligheten. Viruset SIV som fanns hos
apor, muterade och infekterade människor. Professor Marie Larsson
och hennes forskargrupp försöker ett sekel senare att identifiera
exakt hur HIV lurar och utnyttjar människans immunförsvar. Målet är
att helt förhindra att viruset tar sig in i kroppens celler.
Lemur från Madagaskar – en av de primater som har burit på SIV i åtskilliga miljoner år.
Foto: Arjan Haverkamp
HIV är inte längre lika med aids och
plågsam död. I alla fall inte för den hälft av
de smittade som har tillgång till bromsmediciner. Med sådan behandling går det
att leva med viruset, symtomen lindras, men
infektionen blir man inte av med.
– Även om man sköter sin medicinering, sin
antiretrovirala behandling, tar det teoretiskt
60 till 120 år innan alla virus är dödade,
säger HIV-forskaren Marie Larsson.
Hon är professor i molekylär virologi och
kom till Hälsouniversitetet från en sexårig
vistelse vid Rockefeller-universitetet i New
York, där hon forskade på Nobelpristagaren
Ralph M. Steinmans labb. I fokus stod de så
kallade dendritiska cellerna, som ofrivilligt
släpper in HIV i kroppen.
Vaccinstudier ännu utan framgång
Förmågan att den vägen slinka in osedd
i kroppen är en egenskap som gör detta
virus så grymt och svåråtkomligt. En annan
är att det så frekvent byter skepnad på grund
av täta mutationer i arvsmassan – mer än
tjugo gånger oftare än ett influensavirus.
Det gör att en infekterad person samtidigt
kan bära på flera olika varianter.
– Den kombinationen är unik och är en
orsak till att det varit så svårt att ta fram ett
vaccin vilket vore det optimala. Nu behövs
mer finansiering till den forskningen,
vi kan inte lägga alla pengar på antiviral
behandling, säger Marie Larsson.
7
I FOKUS – VIRUS
Fram till i dag har tre större kliniska prövningar av vaccinkandidater genomförts.
bakom HIV-infektionen, säger Marie
Larsson.
1 I projektet STEP testades ett vaccin
baserat på adenovirus (som bland annat
orsakar luftvägsinfektioner). Försöksgruppen utgjordes av osmittade personer
i Afrika. Resultat: ingen effekt mot HIVinfektion, tvärtom ökade infektionsrisken
hos icke omskurna män.
I slemhinnorna finns bland annat gott om
dendritiska celler, som normalt ger ett
mycket effektivt skydd genom att fånga
in viruspartiklar och presentera dem
för T-celler i lymfkörtlarna. Då lär sig
T-cellerna hur angriparen ser ut och kan gå
till direkt attack.
2 RV 144 genomfördes i Thailand. Vaccinet byggt på canarypox (ett smittkoppsliknande virus som främst drabbar fåglar).
Resultat: smittrisken minskade med 31 procent bland heterosexuella män och kvinnor
vilket inte var tillräckligt för att gå vidare.
Men när det gäller HIV får strategin helt
motsatt effekt. Viruspartiklarna gömmer
sig och tackar för liften, och sätter i gång ett
massmord på T-celler. Från normalt 1 000
celler per milliliter blod kan antalet gå mot
noll och då är individen helt oskyddad mot
andra infektioner och cancerformer – en
situation som kännetecknar aids.
3 HVTN 505 är en amerikansk studie på
friska, omskurna män och transsexuella som
har sex med män. Den startade 2009 och
har ännu inte utvärderats.
– Det tar flera år innan man kan mäta
resultaten. Man kan se effekter i immunförsvaret, men det behöver inte betyda att
det påverkar sjukdomsutvecklingen, säger
Marie Larsson.
Viruset som liftar och klär ut sig
Själv försöker hon tillsammans med sin forskargrupp ta reda på mer om det första steget
i en HIV-infektion. Genom att infektera
vävnadsprov från livmoderhalsen och tjocktarmen undersöker de vilken typ av celler
som först angrips, och hur det medfödda
immunförsvaret påverkas. De testar antikroppar och andra blockerande substanser
och försöker på så sätt stoppa viruset innan
det når in i cellerna.
− Man skulle till exempel kunna bygga in
sådana blockerare i en kräm som förebyggande behandling. Men våra studier handlar
just nu om att lära sig mer om biologin
Doktorander avslöjar virusets taktik
Marie Larsson och hennes tidigare doktorand Karlhans Fru Che har lyckats identifiera två signalsubstanser, P38 och STAT3,
som viruset utnyttjar för att gömma sig.
Att blockera den signalvägen är en tänkbar
strategi för att hejda en infektion.
Forskargruppens doktorand Rada Ellegård
undersöker även hur immunförsvaret skiljer
på ”klädda” och ”oklädda” virus. En taktik
som HIV-partiklar utnyttjar för att hålla sig
dolda är nämligen att locka till sig molekyler
från blodet som sätter sig på virusets yta.
Det lurar immunförsvaret att tro att partiklarna är kroppsegna. Våren 2013 startas ett
nytt projekt för att studera samspelet mellan
HIV och två andra smittämnen, herpesvirus och tuberkelbaciller. Både viruset och
bakterierna använder denna teknik för att
undvika upptäckt av kroppens försvar.
TEXT: ÅKE HJ ELM
www.hu.liu.se/forskning/larsson-marie
FOTO: ARJAN HAVERKAMP/GÖRAN BILLESON
ILLUSTRATION: RADA ELLEGÅRD
Marie Larssons
forskargrupp
försöker stoppa
det sluga viruset
innan det infiltrerar
kroppens försvar.
Vad betyder
förkortningarna?
HIV
– human immunodeficiency virus – är
ett så kallat retrovirus vars arvsmassa
består av ribonukleinsyra, RNA.
När det tar sig in i en värdcell skrivs
dess RNA om till DNA som infogas
i värdcellens arvsmassa. På så vis börjar
värdcellen tillverka nya viruspartiklar.
Vid transkriptionen från RNA till
DNA uppstår ofta mutationer som alla
förs vidare eftersom viruset saknar ett
”rättstavningsprogram” som finns hos
de flesta organismer.
HIV-1
– är den värsta typen av viruset, som
orsakar allvarlig immunbrist och så
småningom dödlig aids om inte
bromsmediciner sätts in. I delar av
Afrika förekommer den lindrigare
formen HIV-2.
AIDS
– acquired immunodeficiency syndrome – är det dödliga syndrom som
utgör sista stadiet av en obehandlad
HIV-infektion. Det kännetecknas av
en rad svåra infektioner och cancerformer som herpes, svampinfektioner,
karposis sarkom, non-Hodgkins lymfom och tuberkulos.
FAKTA
HIV har funnits i 100 år
8
Ett virus som burits av apor i minst tolv miljoner år tar plötsligt, i början på förra seklet,
klivet över till människor. Men det ska dröja
ytterligare 75 år innan det blir känt av den
medicinska vetenskapen, och då är katastrofen ett faktum. HIV sprids över världen och
skördar miljontals liv.
simian immunodeficiency virus.
Under miljontals år, kanske upp till tolv
miljoner år enligt en studie publicerad
i januari 2013, levde afrikanska apor med
SIV. Idag beräknas mer än 40 arter av primater i Afrika söder om Sahara vara infekterade med olika HIV-liknande stammar.
Med hjälp av molekylära mätmetoder kan
forskare nu uppskatta att viruset debuterade
hos människor i Afrika omkring 1910. Då
bör alltså de första människorna ha smittats
av partiklar som muterats från ett mycket
äldre virus som infekterade apor: SIV,
Enligt en teori hoppade SIV över till
människor som åt infekterat ”bushmeat”,
troligen slaktade schimpanser. Men det första dokumenterade fallet av HIV-infektion
gäller en man som dog i Leopoldville
i Kongo (numera Kinshasa) 1959. En analys
av ett bevarat blodprov gjordes flera år efter
att aids-epidemin officiellt drabbat USA
1981 och viruset identifierats 1983, då under
benämningen LAV (lymphadenopathyassociated virus).
Som länk mellan Afrika och USA har Haiti
pekats ut.
2012 beräknades 34 miljoner människor
i världen leva med HIV. Sedan epidemin
startade har omkring 30 miljoner dött av
aidsrelaterade sjukdomar.
I FOKUS – VIRUS
Illustrationen visar hur HIV-partiklar tar sig in i människokroppen. Dendritiska celler fångar upp viruset och pratar sedan med T-celler. Vanligtvis
skulle en dendritisk cell endast visa upp bitar av viruset och på så sätt lära T-cellen känna igen och sedan förstöra viruset, men HIV är så slugt att
det lurar dendritiska cellen att föra över viruset levande - HIV kan på så sätt infektera och döda T-cellerna. Det är förlusten av T-cellerna som så
småningom leder till aids.
9
Jonisatorn kan medföra en mindre
revolution om resultaten på labb kan
överföras till verkliga sjukvårdsmiljöer.
Marie Hagbom och Johan Nordgren
arbetar tillsammans i projektet som
ingår i Lennart Svenssons forskarlag
på virologen.
10
I FOKUS – VIRUS
Virusfällan som kan
fånga virus ur luften och
förhindra smittspridning
Det finns i dag inget enkelt sätt att rensa luft från virus och
bakterier. Men det kan det bli ändring på. En innovativ pryl som
utnyttjar grundläggande fysik har visat sig otroligt effektiv på
att göra just det – fånga viruspartiklar direkt ur luften.
Den ser inte mycket ut för världen. Men om
den lilla svarta lådan faktiskt åstadkommer
det som forskarna har sett hittills kan den
orsaka något av en revolution inom hälsooch sjukvården.
Jonisatorn, med sin patenterade teknik för
uppsamling av partiklar, kan fånga virus
direkt ur luften, oskadliggöra virus i närheten och minska smittspridningen av till
exempel influensa och den ökända vinterkräksjukan, som orsakas av norovirus.
− Vinterkräksjuka är extremt smittsam och
orsakar varje år både mänskligt lidande och
enorma sjukvårdskostnader när planerade
ingrepp ställs in och hela mottagningar sätts
i karantän, säger Marie Hagbom, doktorand
i molekylär virologi på Linköpings universitet.
Vinterkräksjuka sprids via kroppskontakt
men även via små droppar i luften. Sådana
bildas vid till exempel kräkningar. Även
mycket små droppar kan innehålla miljontals viruspartiklar. Det räcker med 10 till
100 virus för att en människa ska bli sjuk.
Både rensar och dödar
Jonisatorn har två parallella funktioner som
båda kan göra stor nytta. Det första är att
apparaten verkar kunna rensa luften från
virus, såsom vinterkräksjukevirus och influensavirus. Rensningen är väldigt effektiv
och resultaten från kontrollerade försök är
häpnadsväckande konsekventa. Jonisatorn
rensar ett helt rum på virus och bakterier på
cirka 60 minuter. Det skulle kunna utnyttjas i operationssalar och vid vård av extra
känsliga patienter.
− Det är nästan för bra för att vara sant,
säger Johan Nordgren, även han forskare på
virologen vid Linköpings universitet.
Som om inte det vore nog så verkar det som
om jonisatorns negativa joner gör att viruset
i närheten av apparaten tappar sin förmåga
att smitta. Forskarna tror att det beror på att
viruspartiklarnas yta på något sätt påverkas.
− Vi vet inte riktigt hur det går till än, men
kanske kan det påverka virusets hölje, säger
Marie Hagbom.
Den andra funktionen som jonisatorn har är
att den på ett lätt sätt möjliggör insamling
av luftprov för analys. Tekniken är väldigt
stabil och mycket enkel att använda. Även
här finns en rad möjliga användningsområden, eftersom nuvarande metoder ofta
använder komplicerade flödestekniker vilket
gör dem mycket omständiga.
Vad händer i framtiden?
De resultat som jonisatorn visat hittills är
mycket lovande. Nu arbetar forskargruppen
på att dokumentera apparatens effektivitet
i verkliga sjukvårdsmiljöer.
− Våra djurstudier visar att vi kan förhindra
smittspridning och infektion med luftburet
influensavirus. Vi kommer nu att testa
jonisatorn ute på vårdavdelningar, framförallt infektionskliniker, för att se om det
går att förhindra smittspridningen av vinterkräksjukan, säger Marie Hagbom.
TEXT OCH FOTO: CAROLINA HAWRANEK
FAKTA
Så här fungerar
Jonisatorn
1 Jonisatorn skickar ut ett elektriskt fält
med negativa joner som gör att partiklar
i luften får en negativ laddning. Det kan
handla om virus, pollen och bakterier.
2 En positivt laddad uppsamlingsskål på
jonisatorn attraherar de negativt laddade
partiklarna. Partiklarna dras därför till den
positiva uppsamlingsplattan.
3 När uppsamlingen pågått en tid är det
bara att sätta på ett lock och ta med skålen
för att analysera fångsten.
Marie Hagbom och Johan Nordgren arbetar
på virologen. Nederst håller Johan ett virusprov insamlat med jonisatorn.
11
I FOKUS – VIRUS
Internationellt samarbete med Burkina Faso och Nicaragua vässar virusforskningen i Linköping
”Där behovet är som störst,
är kunskaperna som minst”
Artikelns rubrik är forskaren Johan Nordgrens ord. Så sammanfattar han sitt internationella arbete kring virusorsakade
mag- och tarminfektioner. I Burkina Faso och Nicaragua kan vi
applicera vår kunskap där den verkligen behövs. Och där ser vi
allvaret bakom siffrorna – att människor faktiskt dör av diarréer.
Johan Nordgren håller workshop för
kollegor i Nicaragua.
12
Årligen insjuknar ungefär 2 miljarder människor i världen i olika diarrésjukdomar. Det
är en tredjedel av alla människor på jorden.
I Europa och USA är dödligheten låg,
medan cirka 1,5 miljoner barn i utvecklingsländerna årligen dör.
− Få vetenskapliga undersökningar görs
i dessa länder. Och det kan minska effektiviteten på vacciner som tas fram eftersom
de är baserade på virus som cirkulerar
i Europa och USA, säger Johan Nordgren,
forskare i molekylär virologi på Linköpings
universitet.
Vaccin med dålig effekt
I knappt två år arbetade Johan Nordgren
i Burkina Faso och studerade vilka virusstammar som finns i landet. Studien är den
första som gjorts på rotavirus i Burkina
Faso, ett av de virus som orsakar diarré.
Resultaten kan få stor betydelse när landet
nu ska introducera ett egen nationellt
vaccinationsprogram.
− I en del afrikanska länder har effektiviteten på de vaccin som finns varit så låg
som 18 procent. I Europa och USA ligger
den ungefär på 90−95 procent. I länder
med knappa resurser är det självklart ännu
viktigare att ett dyrt vaccin har effekt, säger
Johan Nordgren.
Nya prover till unika studier
Att forska i Burkina Faso är en utmaning.
Landet, som har 22 miljoner invånare och
ligger sydväst om Sahara, är ett av världens
fattigaste. Det mödosamma arbetet har gjort
att Johan samlat på sig unika prover som
kan bli underlag för unika studier.
− I många av dessa länder finns inget, eller
nästan inget arbete gjort inom virusforsk-
I FOKUS – VIRUS
Vägen mellan Ouahigouya och Ramatoulaye efter regnperioden i norra delen av Burkina Faso.
Till vänster: Barn i byn Ramatoulaye vinkar av Johan Nordgren, flickan i mitten heter Larissa och
barnen längs till höger var Johan Nordgrens grannar i huvudstaden Ouahigouya.
ning. Det vässar våra publikationer och
ökar den vetenskapliga genomslagskraften.
I fallet med Burkina Faso får vi också en
unik möjlighet att genom våra samarbetspartners följa hur effektiva vaccinen är
i verkligheten, eftersom de inte är introducerade ännu, säger Johan Nordgren.
Unik chans följa nytt vaccinprogram
Den främsta ambitionen i nuläget är att
undersöka och förklara varför rotavirusvaccinen fungerar sämre i vissa länder, ofta
där de behövs som mest. Resultaten ska
förhoppningsvis leda till att man lyckas
utveckla bättre och mer generella rotavirusvaccin.
− Burkina Faso står i beredskap att introducera vaccinet, förmodligen nästa år. Då
har vi en unika möjlighet att följa utvecklingen på nära håll, säger Johan Nordgren.
Andra initiativ handlar om att följa och
undersöka vad som händer med andra
patogener, som till exempel vinterkräksjukan, när ett nytt vaccin tas i bruk i stor
omfattning.
− I Nicaragua undersöker vi just nu hur
introduktionen av rotavirusvaccin har
påverkat förekomsten av vinterkräksjuka.
Tidigare var rotavirus det som drabbade
barn värst – men nu är det vinterkräksjukan
som ger upphov till flest fall av barndiarré,
säger Johan Nordgren.
Nätverksträff i Nicaragua
Forskargruppen som Johan Nordgren
tillhör leds av professor Lennart Svensson.
De har i över 15 år samarbetat med forskare
i Nicaragua kring virusorsakade diarré-sjukdomar. I januari i år arrangerade gruppen
en workshop i Nicaragua. Nästan alla
i forskargruppen medverkade och man hade
god lokal förankring genom den nicaraguanske forskaren Filemon Bucardo, som
har disputerat vid Karolinska institutet
i Stockholm. Kursen fick stort internationellt intresse och en forskargrupp i Panama
har bjudit in Johan Nordgren med kollegor
till att hålla en liknande workshop hos dem.
− Workshopen gav oss en möjlighet att
sprida vår kunskap till deltagare från hela
Centralamerika. Vi har kunnandet och
tekniken här i Linköping, men behovet finns
någon annanstans. Här gör vår kunskap
verklig skillnad och vi bygger nätverk med
samarbetspartner som vi kan jobba med
i framtiden, säger Johan Nordgren.
TEXT: BJÖRN SPJUTH
FOTO: JOHAN NORDGREN
13
PRISER OCH UTMÄRKELSER
Ny hedersdoktor i medicin vid Linköpings universitet
Jonas Gardells mångfasetterade beskrivning av sjukvårdens och
samhällets behandling av aidssjuka under 80-talet har berört
svenska folket. Hans författarskap har bidragit till en större
kännedom om sjukdomen och belyst vikten av empati i hälsooch sjukvården. Därför utses Jonas Gardell till medicine
hedersdoktor vid Hälsouniversitet, Linköpings universitet.
− Romanerna ger en nyansrik inblick
i hur det är att leva med en obotlig, dödlig
sjukdom. Verken visualiserar också den
problematik sjukvården och samhället står
inför i samband med dramatiska medicinska
kriser. Behovet av att verkligen fundera över
hur vi agerar, som forskare, vårdpersonal
och samhällsmedborgare aktualiseras, säger
Johan D Söderholm, dekanus vid medicinska fakulteten.
Jonas Gardell har med bokserien ”Torka
aldrig tårar utan handskar” kastat nytt ljus
över händelser inom vården som många
förträngt och tystat ner.
− Torka aldrig tårar utan handskar är en
sorts ”sanningskommission”, säger Jonas
Gardell. Att äntligen få minnas, att äntligen
få berätta vår historia. Jag är hedrad över att
bli utnämnd till hedersdoktor i medicin, det
visar återigen hur viktigt projektet är.
Viktig kunskap för studenter
Det som skedde i Sverige på 1980-talet kan
i dag kännas i det närmaste absurt, men
understryker betydelsen av att vi delger
historien till blivande läkare, sjuksköterskor
och andra vårdstudenter.
− Många inom vården gjorde ett fantastiskt
och uppoffrande arbete, men det skedde
också fruktansvärda saker, säger Jonas
Gardell. Jag är inte ute efter syndabockar
utan efter att få vittna.
Han berättar om läkare som vägrade ta emot
homosexuella i operationssalen och patienter
som förvägrades respiratorer. För den som
inte var med på 80−talet kan det vara svårt
att förstå hur tidsandan har förändrats.
14
Jobbade själv inom vården
Torka aldrig tårar utan handskar är en metafor för ett samhälle utan empati. Ett samhälle där man skyddade sig mot aids på ett
sätt som gick långt utöver de skyddsåtgärder
som man behövde vidta. Redan på ett tidigt
stadium stod det klart att det handlade om
en blodsmitta. Trots den kunskapen hände
det att vårdpersonal krävde att man skulle
slänga telefoner som HIV-positiva hållit
i eller plastade in stolar som HIV-positiva
satt på fullt påklädda. Att döda kroppar
inte smittade var också känt, ändå lade
man ned dem i svarta sopsäckar och skrev
smittofara på.
− Man ville inte ta i en homosexuell kropp.
Jag jobbade förresten själv som vårdbiträde
då och det fanns personal som menade att
jag skulle ha eget uppehållsrum för att inte
personalen skulle behöva vara i samma rum
som en homosexuell person som kunde
sprida aids.
Fördomar gick före medicinsk kunskap
Det var många som kom med hårresande
förslag och uttalanden om hur HIV-positiva
självförvållande perspektivet kommer upp
än i dag när man talar om HIV.
− Det är fortfarande en sjukdom där vi delar
upp i sjuka i skyldiga och oskyldiga. När
du blir smittad i dag, kan du inte säga att
du inte visste. Du vet att du ska använda
kondom, vilket gör att många sjuka skuldbelägger sig själva. Därför måste vi prata
om det utan att skämmas, prata om HIV
ur alla aspekter.
Andra hatten för doktor Gardell
Jonas Gardell blir nu hedersdoktor för andra
gången, sedan tidigare är han hedersdoktor
i teologi vid Lunds universitet.
Han vittnar om ett
stycke mörk svensk
medicinhistoria
skulle behandlas inom svensk vård. Men
det var också oerhört många som inte sade
någonting, som bara teg.
− Vi kan inte säga att vi inget visste. Vi hade
en skyldighet att ta reda på vad som hände
då, liksom vi har en skyldighet att ta reda
på missförhållanden som händer i samhället
idag. Vi kan inte alltid komma springande
30 år senare och säga att vi ingenting visste.
Vi har en skyldighet att ta reda på, och ställa
oss över rådande fördomar och rådande
consensus, säger Jonas Gardell.
− Jag antar att det är en smula ovanligt att
en komiker blir hedersdoktor inte bara en
utan två gånger. För mig handlar det inte
bara om att komma och ta emot en hatt
utan om att bli inbjuden till samtal. Jag
tänker att det här är ett sätt att säga att ”vi
tycker det du gör är intressant, vi vill gärna
diskutera det här med dig”. Och då gör
vi det som jag säger att vi måste göra
− vi pratar om det.
Sjuka bär skuld än i dag
Medicinhistoriskt har man betraktat
epidemier på tre sätt. Det ena är som ett
straff från gud. Det andra är att det är självförvållat, man ska inte tycka synd om den
sjuke utan den sjuke får skylla sig själv,
och det tredje är att det är naturens sätt att
korrigera ett missförhållande. Alla dessa tre
synsätt kom fram i förhållande till aids. Det
Lyssna på Jonas
Gardell i Linköping
TEXT: SUSANNE B KARLSSON
FOTO: THRON ULLBERG
Jonas Gardell kommer att hålla en öppen
föreläsning och promoveras till medicine
hedersdoktor vid installations- och
promotionshögtiden vid Linköpings universitet den 16–17 maj.
Information om föreläsningen hittar du på
www.hu.liu.se/gardell
15
PRISER OCH UTMÄRKELSER
Amerikansk pionjär på
tuberkulos blir hedersdoktor
”Målet med min forskning är att förstå hur bakterier som orsakar
tuberkulos lyckas kringgå och utnyttja immunförsvaret och
därmed orsaka en så allvarlig infektion som tuberkulos.” Det
berättar professor Joel Ernst, som nu är utsedd till medicine
hedersdoktor vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet.
Den bakterieburna infektionssjukdomen
tuberkulos (TB)
ökar i stora delar
av världen. Joel
Ernst är professor i infektionsmedicin vid New
York University,
och ansvarig för
tuberkulosverksamheten vid Bellevue Hospital. Han är en
internationellt ledande forskare och expert
inom tuberkulosområdet. Joel Ernst har haft
en avgörande betydelse för utvecklingen av
den framgångsrika tuberkulosforskning som
i dag utgör en viktig del av Hälsouniversitetets forskning.
16
− Jag blev överraskad och förtjust över att bli
utsedd till hedersdoktor. Jag har samarbetat
med Hälsouniversitetet sedan 80-talet och
har stor respekt för Linköpings universitet.
Att bli hedersdoktor vid Linköpings universitet är därför en stor ära. Det långsiktiga
målet med Joel Ernsts forskning är att förstå
samspelet mellan TB-bakterier och immunsystemet. Då kan vi få den information som
behövs för att göra ett mer effektivt TBvaccin. Hans intresse för TB började när
han utbildade sig till läkare och tog hand
om patienter med TB.
− Jag var fascinerad av att infektionen kan
orsaka sjukdom även hos personer som har
ett immunförsvar som reagerar mot bakterien. Senare, efter min forskarutbildning,
fick jag möjlighet att kombinera mitt
kliniska intresse och min forskning i laboratoriet − den bästa möjliga kombinationen för
en forskningsintresserad läkare!
Samarbetet med Hälsouniversitetet gjorde
att Joel Ernst fick sin första forskningsfinansiering för TB-forskning.
− Jag ville studera kalciumsignalering i celler
infekterade med TB-bakterier, och jag ville
jobba med den bästa experten i världen
på det området. Det var professor Olle
Stendahl vid Linköpings universitet − och
han gick med på att samarbeta. Vi har också
haft möjlighet att utbilda duktiga unga
forskare från Linköpings universitet i mitt
laboratorium, och det har verkligen berikat
vår forskning, säger Joel Ernst.
TEXT: SUSANNE B KARLSSON
FOTO: SHUTTERSTOCK/PRIVAT
STRATEGI OCH UTVECKLING
Temakonferens drog närmare
400 deltagare från hela världen
Stort intresse
för implementeringsforskning
Den 5–6 februari 2013 hölls the Nordic Conference on
Implementation of Evidence–Based Practice. En konferens
om hur forskning och evidens tillämpas i vården och andra verksamheter är fortfarande ovanligt. Flera deltagare framhöll just
den tvärvetenskapliga miljön som speciellt stimulerande.
− Implementering ses som ett nytt område,
men är egentligen väldigt grundläggande,
säger Zophia Mellgren, processledare
i Västra Götalandsregionen.
− Vi som besöker konferensen jobbar med
samma sak, men i olika roller. Även om
alla föredrag inte är tagna från precis mitt
område så får man mycket idéer och inspiration som går att applicera på det jag jobbar med, säger hon.
Förutom de nordiska länderna fanns företrädare från bland annat
Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Irland, Australien, USA
och Pakistan på plats.
Antonio Migliore och hans kollega Nicola Vicari arbetar vanligtvis
på en italiensk myndighet som främjar användning av evidens
i hälso− och sjukvårdsrutiner och sysslar bland annat med Health
Technology Assessment. Under våren 2013 gästforskar han några
månader vid Linköpings universitet. Han uppskattar att få en
inblick i svensk hälso- och sjukvård.
− Vi försöker odla en kultur av evidensbaserad vård i Italien.
Hälso- och sjukvårdsorganisationerna i våra länder har många
likheter. Båda är starkt regionaliserade och medarbetare har mycket
frihet att ta egna beslut, säger han.
Responsen har varit över förväntan och nu planeras ett nordiskt
forskarnätverk för implementeringsfrågor.
− Många uppskattade verkligen upplägget och innehållet, säger
Per Nilsen, docent på Institutionen för medicin och hälsa vid
Linköpings universitet och en av huvudarrangörerna för konferensen. Han är en av de drivande i strategiområdet Implementering
och lärande som finansieras av Landstinget i Östergötland och
Linköpings universitet.
− Jag uppskattar att keynote-talarna hade mycket tankeväckande
presentationer som problematiserar och ifrågasätter. Ibland vill man
ha snabba, enkla lösningar, men det är inte riktigt forskningens
uppgift. Konferensen gav mersmak och jag pratade med många
forskare och praktiker som blivit inspirerade, säger han.
Antonio Migliore och Nicola Vicari från Italien deltog i konferensen
och noterade flera likheter mellan vårdorganisationerna i Sverige
och Italien.
Nästa gång kommer konferensen att anordnas av Högskolan
i Bergen och därefter cirkulerar den mellan de nordiska länderna.
Forskning om implementering av evidensbaserad praktik expanderar kraftigt, så konferensen i Bergen väntas bli ännu större.
TEXT OCH FOTO: : CAROLINA HAWRANEK
17
STRATEGI OCH UTVECKLING
Med tvärvetenskap på forsknings
stärker de kroppens barriärer
Ingenjörer, biologer och
läkare. I Forskningscentrum
för diarrésjukdomar, DDRC,
samarbetar de för att öka vår
kunskap om samspelet mellan
bakterier, virus och människa.
– Vi studerar mekanismerna
bakom mag- och tarmsjukdomar. Hur vi människor mår
beror mycket på hur vi kan
ta hand om det vi äter, säger
Karl-Eric Magnusson,
professor i medicinsk
membran-biofysik.
Elena Vikström är en av forskarna som
verkar inom ramen för DDRC. Hon är
biolog med inriktning på mikrobiologi och
immunologi. Elena Vikströms forskning
handlar om hur bakterier kommunicerar
med varandra för att bygga molekyler som,
när de är tillräckligt stora, börjar producera
toxiner som kan vara farliga för människan.
− Så länge de inte är så många är de inte
farliga, förklarar hon. Men de väntar tills
de blir fler och då börjar de producera sitt
vapen. Kan vi hitta ett sätt att blockera deras
kommunikation kan vi stoppa deras möjligheter att skapa sjukdom.
Karl-Eric Magnusson är, precis som sin
mångårige kollega Tommy Sundqvist, civilingenjör. Hans intresse är cellerna som
styr tarmens barriärfunktion medan Tommy
Sundqvist som är professor i medicinsk
mikrobiologi, länge har studerat bakteriernas övergripande metabolism. Tillsammans
arbetar de, och övriga forskare i DDRC,
sida vid sida i centrumets olika projekt.
− Flera av forskarna är givetvis också läkare,
säger Tommy Sundqvist, och vi har stort
utbyte av varandra. Vi kan få de prover vi
behöver för vår forskning och kan samtidigt
stötta dem på ett mer experimentellt sätt
genom att följa upp kliniska behandlingar
och se hur de påverkar tarmbarriären.
Tillsammans lyfter vi varandras forskning
och ofta jobbar kliniker och prekliniker sida
vid sida.
− Den stora nyttan med DDRC är den kraft
en sådan här strategisk satsning ger,
En människa har 100 000 miljarder bakterier i tarmen och de väger totalt ett kilo.
Hur dessa bakterier samspelar med virus,
hur samspelet med resten av kroppen ser
ut och hur tarmens barriärskydd fungerar
är frågor som står i fokus för Diarrhoeal
Disease Research Centre, DDRC.
− Egentligen är området bredare än
enbart diarrésjukdomar, säger Karl-Eric
Magnusson. Det handlar snarare om hur
tarmen fungerar och mekanismerna bakom
olika sjukdomar i tarmen.
18
DDRC är ett av tre strategiområden där
landstinget och universitet satsar pengar på
framgångsrika forskargrupper. Under fem
år får centrumet medel för att bedriva forskning där samarbete står i centrum. Totalt
ingår omkring 25-30 personer i uppemot tio
forskningsprojekt. Kravet för att få forskningsmedel från centrumet är att minst två
forskare från olika discipliner samarbetar.
− Projekten går i och ur varandra, säger
Karl-Eric Magnusson. Inom ramen för
centrumet knyter vi ihop forskargrupper
med olika intressen som kan stärka och
befrukta varandra.
− Den här strategiska satsningen är så viktig
för att den för människor samman. Vi forskare har en tendens att gå in i detaljer och
vi är inte alltid beredda att se utanför vårt
eget område. När vi arbetar tillsammans på
det här sättet kan vi se helheter på ett helt
annat sätt.
Tommy Sundqvist, Elena Vikström och Karl-Eric Magnusson.
STRATEGI OCH UTVECKLING
”Forskarskolan
hjälper unga forskare
att lyfta blicken”
fronten
Samarbete över gränser är avgörande för
att skapa framgångsrik forskning. Vid den
nationella forskarskolan Forum Gimiicum
samverkar studenter från hela Sverige
inom området mag- och tarmsjukdomar.
säger Karl-Eric Magnusson. Under fem
år får vi en helt annan stadga åt ett
viktigt forskningsområde och
det innebär att vi kan satsa mer
långsiktigt.
Målet för forskarna inom DDRC
är givet – det handlar om att göra så
bra forskning som möjligt till gagn
för patienterna i slutändan.
− Hittar vi ett sätt att blockera kommunikationen mellan bakterierna i Elena Vikströms
projekt kan det leda till ett nytt läkemedel
som räddar patienter, säger Karl-Eric
Magnusson.
− Ett annat exempel är de studier kring
calici- och rotavirus som står i centrum
för professor Lennart Svenssons och hans
medarbetares forskning. Förstår vi mekanismerna bakom dessa infektioner kanske
vi kan hitta ett motmedel mot vinterkräksjuka. Det finns mycket patientnytta
i den forskning vi gör.
TEXT: ANCHI ALM
www.hu.liu.se/gimucosa
FOTO: KATJA KIRCHER
Forum Forum Gimiicum (Gastro-Intestinal
Mucosal Inflammation and Infection
Centre) finansieras av Vetenskapsrådet och
är kopplad till Centrum för diarréforskning,
DDRC, vid Hälsouniversitetet. Forskarskolan inrättades i samband med att DDRC
utsågs till ett strategiområde och syftet är
att stimulera och utveckla framtida forskare
kring gastroenterologiska infektioner och
inflammationer. Klinisk och preklinisk
forskning ska gå hand i hand.
– Alla antagna studenter har sin hemvist
vid något av landets lärosäten, berättar
Karl-Eric Magnusson, professor i medicinsk
membranbiofysik vid Linköpings universitet och en av initiativtagarna till DDRC
Doktorander idag måste vara
så fokuserade och begränsade för
att nå framgång, men här lär de sig
också sammanhangen ...
och Forum Gimiicum. Utifrån sina olika
forskningsområden deltar de i twinningprojekt där kliniska och prekliniska forskare
samarbetar.
Forskarskolan står för infrastrukturen
för studenterna och ger stöd för resor och
kurser. Ett antal kurser arrangeras också vid
våra olika universitet inom ramen för Forum
Gimiicum.
– Studenterna får träffa andra forskare och
vidgar därigenom sina vyer både geografiskt
och frågeställningsmässigt. Inte minst
genom att förena klinisk och preklinisk
forskning. Doktorander i dag måste vara så
fokuserade och begränsade för att nå framgång, men här lär de sig också sammanhangen vilket leder till bättre forskning.
Karl-Eric Magnusson menar att forskare
i dag måste förhålla sig till inte bara sin
egen forskning, utan även vad som händer
i Sverige, Europa och världen.
– Forskarskolan hjälper unga forskare att
lyfta blicken, säger han. Det ger i slutändan
skarpare instrument och bättre kunskap.
TEXT: ANCHI ALM
19
CNS
KRÄKNING
VAGUSNERVEN
RECEPTORANTAGONISTER
SEROTONIN 5 HT
TOXINET NSP 4
ROTAVIRUS
20
FAKTA
Kräkreflexen
och virus i studier
på möss
Forskargruppen har i tidigare
studier visat på en koppling mellan
virus, mage och hjärna. 2011
publicerades rönen i tidskriften
PLoS Pathogens; Hagbom et al.
(2011); Rotavirus Stimulates Release
of Serotonin (5-HT) from Human
Enterochromaffin Cells and
Activates Brain Structures Involved
in Nausea and Vomiting. Det arbetet resulterade i den hypotes som nu
testas i den kliniska studien.
Forskarna har en hypotes om hur kräkreflexen triggas av virus i magen. Man vet redan att tarmceller infekterade med rotavirus producerar ett
giftigt ämne – toxinet NSP-4. Hypotesen är att toxinet påverkar närliggande celler som släpper ut serotonin (5-HT), och det gör att vagusnerven
skickar en signal till hjärnans kräkcentrum.
STRATEGI OCH UTVECKLING
Hur vet hjärnan att
magen drabbats av virus?
Diarréer och kräkningar är kroppens nedärvda skyddsmekanismer mot
giftiga eller skadliga ämnen. Men ibland kan sådana reaktioner ställa
till med mer skada än nytta för individen. Nu ska forskare testa hur
virus i tarmen kommunicerar med hjärnan och om det går att hämma
kräkningar – något som kan rädda liv.
Marie Hagbom
är doktorand
i molekylär virologi
på Linköpings
universitet, och
ingår i satsningen
på Diarrhoeal
Disease Research
Centre, DDRC.
Hon forskar om hur rota- och norovirus,
mer känt som vinterkräksjukan, kan skicka
signaler från magen till hjärnan vid en
mag- tarminfektion. Signalen till hjärnan
utlöser intensiva kräkningar – ett symtom
som karakteriserar tillståndet. Dessa två
virus dödar varje år omkring 700 000 av
världens barn. Barnen dör av uttorkning och
systemisk chock till följd av omfattande
diarréer och just kräkningar.
− Man vet faktiskt inte vad som gör att
viruspartiklar i magen får oss att kräkas.
Men vi har en teori som vi just nu håller på
att testa, säger Marie Hagbom.
Barn som kräks kan inte dricka
Standardbehandlingen vid en mag-tarminfektion är att försöka ersätta de stora
mängder vätska och salter som barnen
förlorar genom att ge dem vätskeersättning.
Omfattande kräkningar gör att behandlingen inte fungerar. Många gånger behöver
barnet då läggas in på sjukhus för att få
vätska via dropp. Om det gick att minska
kräkningarna så skulle det underlätta den
orala behandlingen, minska antalet sjukhusinläggningar och minska smittspridningen.
Det skulle kunna rädda många barns liv
i länder där intravenös behandling inte finns
att tillgå.
Klinisk studie startade i vår
I februari startade forskare från Linköping
en klinisk studie i samarbete med barnakuten på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Drygt 200 barn som kommer
in till sjukhuset med diarré och kräkningar
tillfrågas om de vill delta. De får därefter en
dos medicin −en sked oral lösning med jordgubbssmak. Hälften av barnen får en dos
av ett läkemedel som minskar kräkreflexen
genom att blockera receptorer för serotonin
i tarmen. Den andra hälften av patienterna
får placebo.
− Medicinen är ett redan godkänt preparat
som används för att minska kräkningar till
exempel i samband med cancerbehandling.
I USA och Canada ges detta läkemedel
rutinmässigt till kräksjuka barn, men det
är ingen som har tittat närmare på vid vilka
slags infektioner som läkemedlet fungerar,
säger Marie Hagbom.
långt bort så dör varje år några personer av
mag- och tarminfektioner även i Sverige. Så
kanske är en sked medicin med jordgubbssmak inte bara ett sätt att minska smittspridning och undvika intravenösa behandlingar,
utan något som även kan rädda liv i Sverige
och hela världen.
TEXT OCH FOTO: CAROLINA HAWRANEK
ILLUSTRATIONER: SHUTTERSTOCK/
RADA ELLEGÅRD
Serotonin aktiverar vagusnerven
Forskarna vet att rotavirus infekterar en typ
av celler i tarmväggen som har till uppgift
att ta upp vätska och näring, de så kallade
mogna enterocyterna. Viruset förökar sig
i dessa celler och producerar samtidigt
ett toxin som kallas NSP4. Det är det enda
i dag kända virustoxinet som beskrivits
i vetenskaplig litteratur.
− Vår hypotes är att toxinet stimulerar
känselceller i tarmen och får dessa att
frisätta serotonin, ett signalämne som kan
stimulera vagusnerven. Det är vagusnerven
som har direktkontakt med hjärnans kräkcentrum, säger Marie Hagbom.
De flesta associerar serotonin med en transmittorsubstans i hjärnan, men faktum är
att 90 procent av kroppens serotonin finns
i just tarmsystemet. Kan det då vara så att
även vinterkräksjuka (norovirus) bildar ett
liknande toxin?
− Vi vet inget om detta i dag men vi tror på
en liknande mekanism för norovirus och
hoppas nu få svar på dessa frågor genom vår
kliniska studie, säger hon.
Om studien faller väl ut och virusinducerade kräkningar kan minskas så medför
det flera vinster. Även om hotet kan kännas
Läkemedlet som testas blockerar serotoninets (5-HT) receptorer och stoppar då
signalen till hjärnan som triggar kräkning.
21
PROFILEN
22
De arabiska fullbloden Zilke och Zaphira är Maria Lerms andningshål. I umgänget med sina hästar använder hon sig av metoden
Natural Horsemanship som innebär att man kommunicerar med hästarna på deras språk. ”På så sätt får man ett naturligt ledarskap
som gör att hästarna trivs i människans sällskap”, berättar hon.
Maria Lerm sporras
av orättvisor
Rättvisa löper som en röd tråd när Maria Lerm berättar om vad
som engagerar henne. Rättvisa mellan kvinnor och män, rättvisa
för den som inte har något inflytande på sin arbetsplats och rättvisa när det gäller en sjukdom som läkemedelsindustrin inte har
något större intresse för.
– Det ger mig mer motivation än att forska om exempelvis en
välfärdssjukdom, säger hon.
Sedan 2004 har forskaren och biologen
Marie Lerm på Institutionen för klinisk
och experimentell medicin på Linköpings
universitet forskat kring hur behandling av
tuberkulos kan förkortas.
− Vårt mål är att kunna förklara hur
tuberkulosbakterier manipulerar vita blodkroppar. Vi försöker nu förstå hur bakterien
lyckas med det och hur de vita blodkropparna kan stimuleras till att återfå kontrollen, berättar Maria Lerm.
Veterinärdrömmar blev biologi
Vägen för Maria Lerm till sin forskning har
inte varit helt spikrak. Under sin uppväxt
i det lilla samhället Adelöv i norra Småland
ville hon bli veterinär. Men en engagerad
biologilärare födde hennes nyfikenhet för
forskning:
− När jag gick på gymnasiet ville jag bli
veterinär, att bli biolog var mitt andrahandsval. Men så här i efterhand kan jag tänka
att det är bra att det blev som det blev. Nu
kan jag ha mina hästar som hobby istället,
fortsätter hon.
I stallet några kilometer från Maria Lerms
hem utanför Linköping finns familjens
hästar, de arabiska fullbloden Zilke och
Zaphira. Hästintresset har funnits ända
sedan hon var barn.
− Jag har umgåtts med hästar sedan jag
vara tio år, hästintresset och samvaron med
hästarna ger mig andrum i vardagen.
Industrins ointresse en drivkraft
Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen. Omkring nio
miljoner människor insjuknar årligen
i sjukdomen och cirka två miljoner dör.
En majoritet av sjukdomsfallen och dödsfallen inträffar i Afrika och Asien.
− Det senaste läkemedlet mot tuberkulos
togs fram för ungefär 40 år sedan. Läkemedelsindustrins bristande intresse att ta
fram nya mediciner leder i sin tur till att det
är svårt att finansiera forskning. För även
om WHO, EU och stora stiftelser bidrar till
att ta fram nya läkemedel, så är vägen dit
fortfarande mycket lång. Just den problematiken är en av Marias Lerms drivkrafter:
− Att det inte finns pengar till medicin och
sjukvård i tredje världen gör ju forskningen
om tuberkulos ännu viktigare.
är männen fortfarande i stor majoritet på de
ledande posterna. Linköpings universitet är
inget undantag från det.
− Kanske är det så att kvinnor inte alltid har
tillgång till rätt nätverk. Ofta bygger kvinnor sina nätverk med andra kvinnor och så
länge kvinnorna har begränsad tillgång till
nätverk som är avgörande för en gynnsam
karriär, kan mansdominerade nätverk
fortsätta att främja män. En väg att öka jämställdheten är öppen utlysning av tjänster
och att samma glasögon används när män
och kvinnor ska bedömas.
Var med och startade Junior Faculty
Under 2005 var Maria Lerm en av initiativtagarna LiU-Junior Faculty, som bland
annat drogs igång för att stärka framtida
forskningsledares ställning på universitetet.
Junior Faculty fungerar nu som en arena
för kunskapsutbyte och information för
postdoktorala forskare och lärare med sikte
på docentur.
− Doktorander och studenter har av tradition varit bra organiserade, medan tillfälligt
anställda forskare hängde löst. Nu har de
fått en röst och kommit in som en referensgrupp i olika styrelser och nämnder
och kan vara med och påverka beslut som
rör gruppen.
Maria Lerm
föreläser 11 april
Orättvisor även inom akademin
Maria Lerms engagemang för jämställdhet utgår också det från rättvisa. Trots alla
satsningar som görs på landets lärosäten så
TEXT: BJÖRN SPJUT
FOTO: KATJA KIRCHER
Torsdag 11 april kl. 16.30-17.30,
i Berzeliussalen
(ingång 65, Campus US)
Tuberkulos – Från historisk sjukdom till
globalt hot
Multiresistent tuberkulos (TB) har hög dödlighet beroende på att bakterierna har blivit
resistenta mot många av de läkemedel som
finns tillgängliga. I vissa länder i Östeuropa
är cirka 30 procent av nya fall orsakade av
multiresistent TB. Det senaste läkemedlet
för TB-behandling godkändes för över 40 år
sedan och endast få nya läkemedel är under
utveckling. Vår forskning syftar till att öka
förståelsen för hur bakterien orsakar sjukdom, vilket kan leda till nya angreppsvinklar
för kontroll av TB.
www.hu.liu.se/forskning/maria-lerm
23
REGIONALT
Studier om psoriasis och MS
utsedda till årets FORSS-projekt
Två projekt har utsetts till årets FORSS-projekt. Det ena handlar
om samband som kan finnas mellan psoriasis och andra sjukdomar. Det andra vill veta mer om faktorer som gör att kvinnor
med MS ofta mår bättre vid graviditet.
Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS)
delade i slutet av året ut 19 miljoner kronor
till patientnära forskning.
Två projekt har utsetts till årets FORSSprojekt. Det ena handlar om psoriasis,
en autoimmun sjukdom som drabbar 2-3
procent av befolkningen. I två olika delprojekt studeras sambanden mellan psoriasis
och ett par andra sjukdomsgrupper. Psoriasispatienter löper större risk att drabbas
av hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Hypotesen är att inflammatoriska ämnen i cirkulationen bidrar till den ökade samsjukligheten genom effekter på kärl och organ.
Likheter mellan cancer och psoriasis
Även psoriasispatienternas benägenhet att
utveckla hudcancer ska studeras.
– Det finns likheter mellan tumörvävnad
och psoriasis. Nya blodkärl bildas som
försörjer tumören respektive psoriasishuden.
Trots en kraftig celldelning och störd cellutmognad har psoriasishuden en förmåga att
behålla kontrollen och inte utvecklas
till cancer. Vi vill ta reda på vad det beror
på, säger Charlotta Enerbäck, överläkare
i dermatologi vid Universitetssjukhuset
och docent vid Linköpings universitet, vars
projekt tilldelas 350 000 kronor.
24
Varför graviditet skyddar mot MS
I Sverige insjuknar cirka 600 personer om
året, vanligen unga vuxna, i multipel skleros
(MS). Det är en kronisk sjukdom som påverkar nervbanor, hjärna och ryggmärg och
det finns i dag inga tillförlitliga metoder att
förutsäga förlopp eller välja behandling.
Trots att det numera finns bromsmediciner
fortsätter många patienter att försämras. Det
är dock sedan länge känt att kvinnor
med MS förbättras under graviditet. Förbättringen antas bero på att moderns immunsystem förändras för att förhindra
att fostret stöts bort. En genomgången
graviditet har också visat sig innebära en
bättre prognos på sikt för patienter med MS.
Mekanismerna bakom detta är oklara.
Projektet, som tilldelas 400 000 kronor
från FORSS, vill undersöka om graviditet
kan utnyttjas som en modell för lyckosam
immunreglering,
– Målet är att använda den nya kunskapen
för att identifiera immunologiska markörer
för att bedöma sjukdomsprognos, välja rätt
behandling och följa dess effekter, säger
Magnus Vrethem, docent och överläkare vid
neurologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och kliniskt ansvarig för
studien.
TEXT: BODIL KNUTHAMMAR
Magnus Vrethem,
Charlotta Enerbäck,
docent och över-
överläkare
läkare vid neuro-
i dermatologi vid
logiska kliniken
niversitetssjukhuset
på Universitets-
och docent vid
sjukhuset
Linköpings universitet
i Linköping
FAKTA
FORSS och regional
samverkan
Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS)
har funnits sedan 1995 och är ett samarbete
mellan landstingen i Jönköpings, Kalmar,
Kronobergs och Östergötlands län och
Hälsouniversitetet i Linköping. FORSS
övergripande syfte är att stärka den regionala samverkan inom forskning och utveckling – särskilt inom kliniska, patientnära problemområden. Av höstens totalt
129 ansökningar beviljades 104 forskningsmedel.
REGIONALT
Närmare koppling till akademin, bättre
uppföljning och nya mötesplatser. Ett
30−tal nyckelpersoner från landsting,
universitet och högskolor samlades den
8 februari i Nässjö för att diskutera
regionens strategiska samarbete inom
klinisk forskning.
FORSS framtid
lyftes i Nässjö
Akademins inflytande och representation i
FORSS lyftes upp som en avgörande strategisk fråga. Deltagarna var överens
om att samarbetet mellan FORSS, Linnéuniversitet och Hälsohögskolan i Jönköping
bör stärkas.
− Det finns en positiv inställning till att
Hälsouniversitetet ska vara med och ta ett
större ansvar i FORSS och det är precis
vad vi efterfrågar, säger Johan Dabrosin
Söderholm, dekanus vid Hälsouniversitet.
−Vi måste ta vara på den här resursen och
höja ambitionsnivån, säger han.
Uppföljningen av olika projekt var en annan
framtidsfråga som diskuterades flitigt under
dagen. Vad har projekten lett fram till, vad
är måttet på att FORSS är framgångsrikt
och hur kan kunskapen från forskningsprojekten implementeras i verksamheten? Det
var några av de frågor som grupperna tyckte
var viktiga att arbeta med inför framtiden.
En särskild diskussion ägnades åt frågan
om mötesplatser. Genomgående efterlystes
både fysiska och virtuella mötesplatser för
att stimulera samverkan parterna emellan.
Processledaren för eftermiddagens diskussion, Göran Henriks, utvecklingsdirektör
i Landstinget i Jönköping, kastade in en
brandfackla i debatten.
En intensiv diskussion gav en rad konkreta
förslag. Idéerna rörde mötesserier för prioriteringskommittérna, revidering av FORSS
webbplats och att öka tillgängligheten till
information samt skapa bättre mötesplatser
för lärosätena inom FORSS.
Barbro Naroskyin, landstingsdirektör
i Östergötland, var med under strategidagen
och tyckte att det var en viktig och intressant diskussion som fördes.
− Den kliniska forskningen är avgörande
för vår verksamhet och i slutändan för våra
patienter och invånare, säger hon. Därför
är FORSS och de strategiska frågor vi har
diskuterat idag så viktiga.
TEXT: BJÖRN SPJUTH
Hård konkurrens
när nya forskartjänster tillsätts
LiU Research fellows är ett program med ett
årligt intag av 4-5 unga postdoktorer som
får stöd för sin forskning och även deltar
i ett ledarskapsprogram. Anställningarna
utlyses internationellt och utan ämneskoppling. Gensvaret har varit mycket stort
och konkurrensen hård. Ansökningstiden
gick ut i november och just nu pågår handläggningen av sökande.
−Vi har fått in 166 sökande till programmet vilket är en ”all time high”. Vid de fem
tidigare utlysningstillfällena har vi haft
mellan 80 och 120 ansökningar, säger Karin
Fälth-Magnusson, prorektor vid Linköpings
universitet som ansvarar för programmet.
10 till 15 av de sökande kallas till intervju
i april. Den som anställs som LiU Research
fellow får betydande egna forskningsresurser
för att under fyra år producera högkvalitativ forskning som är konkurrenskraftig på
internationell nivå.
Kopplat till anställningarna erbjuder universitetet ett mentorsprogram och en särskild
ledarskapsutbildning. I den ingår bland
annat seminarier om rekrytering och
kompetensförsörjning till forskargruppen
med rekryteringsintervjuer som tränas
genom rollspel. Programmet är mycket uppskattat och utvecklas kontinuerligt utifrån
forskarnas behov.
−Vi har gjort flera utvärderingar, både
skriftliga och muntliga. I början ingick
ett mentorsprogram under första året, nu
förlänger vi det till två år eftersom tidigare
deltagare efterfrågat mentorstöd under lite
längre tid, säger Karin Fälth-Magnusson.
Ambitionen från universitets sida är att de
utvalda forskarna fortsätter sin verksamhet
i Linköping efter programmets slut.
TEXT: CAROLINA HAWRANEK
FOTO: DAVID EINAR
25
AVHANDLINGAR I SAMMANFATTNING
Läs hela avhandlingar och sök efter annat publicerat forskningsmaterial på www.ep.liu.se.
Tipsa gärna redaktören på adressen [email protected]
Snabba beslut avgörande för
överlevnad vid krissituationer
Tidiga beslut i regional sjukvårdsledning
kan ha stor betydelse för utgången vid en
allvarlig händelse. Det visar Heléne Nilssons
doktorsavhandling inom katastrofmedicin.
Hon har undersökt vilka regionala beslut
som är viktiga att ta snabbt vid händelser
med många som skadats eller riskerar att
skadas. Underlaget består av 130 verkliga
allvarliga händelser där sjukvården har aktiverat den regionala katastrofberedskapen.
Helén Nilsson har genomfört simuleringsövningar för att identifiera vilka
ledningsbeslut som kan påverka patientens
tid till definitiv vård. Trots goda kunskaper
i stabsarbete är den regionala sjukvårdsledningens beslut bristfälliga och togs inte
inom den satta tidsramen.
I en delstudie utvärderades den nationella
planen för hantering av många brännskador. I Sverige har antalet brännskadeplatser minskat och rikssjukvård bedrivs
i dag uteslutande på brännskadecentra i
Uppsala och Linköping. Resultatet visar att
en bättre nationell samordning av brännskadevård som tidigt tar beslut om fördelning av patienter, ledde till ett bättre
patientutfall. FÖRFATTARE: Heléne Nilsson
DISPUTATION: 25 januari 2013 Linköping
TITEL: Demand for Rapid and Accurate
Regional Medical Response at Major
Incidents
ORGANISATION: Linköpings universitet,
Institutionen för klinisk och experimentell
medicin. Landstinget i Östergötland,
Katastrofmedicinskt centrum.
Ambulansvård, tid och rutiner
avgörande för utfall vid hjärtinfarkt
Graviditetens
sista veckor
skyddar mot astma
Hartmut Vogt har undersökt hur graviditetslängd, immunglobulin E i navelsträngsblod, ärftlighet, migration och vaccination
mot kikhosta tidigt i livet kan påverka utvecklingen av astma bland barn och vuxna.
Avhandlingen visar att varje graviditetsvecka är viktig för lungans mognad och
astmautveckling senare i livet. NavelsträngsIgE är däremot inte användbart som screening för utveckling av astma i vuxen ålder.
Undersökningen av olika invandrargrupper pekar på att miljön även efter födelsen
påverkar risken för senare astma. Kikhostevaccination påverkade inte långtidsrisken för
att senare utveckla astma.
FÖRFATTARE: Hartmut Vogt
DISPUTATION: 6 december 2012 Linköping
TITEL: Early life factors and the long-term
development of asthma
ORGANISATION: Linköpings universitet,
Institutionen för klinisk och experimentell
medicin, Landstinget i Östergötland,
Barn- och ungdomskliniken i Linköping.
Bilder bättre
än biopsi vid
leversjukdom
26
Att snabbt återställa och säkra blodflödet
till hjärtats celler vid en hjärtinfarkt är
avgörande. Sverige och andra länder har
därför inrättat hjärtinfarktcentra som kan
genomföra akut ballongvidgning.
Tim Tödt har undersökt hur faktorer som
läkemedel, diagnos och tid för omhändertagande i den akuta vården påverkar utfallet
för patienterna.
Förbehandling med ett blodproppsförebyggande läkemedel i ambulansen bidrog
till ett öppet infarktkärl innan ballongvidgning hos nästan hälften av de inkomna
patienterna. Avhandlingen visar även att
ett snabbare omhändertagande av patienter
med hjärtinfarkt var relaterat till mindre
infarktstorlek. Förändringar i organisering
av vårdpersonal kunde ytterligare förbättra
omhändertagandet.
Slutligen så kunde en ny mjukvara för
analys av rörliga bilder från magnetkamera
upptäcka stora infarkter med rimlig känslighet och säkerhet utan behov av speciell
kontraströntgen. Den nya mjukvaran kunde
identifiera 80 procent av skadade områden
med 86 procents säkerhet.
FÖRFATTARE: Tim Tödt
DISPUTATION: 14 december 2012 Linköping
TITEL: Strategies to improve outcome in
patients with ST elevation myocardial
infarction treated with primary PCI
ORGANISATION: Linköpings universitet,
Institutionen för medicin och hälsa. Landstinget i Östergötland, kardiologiska kliniken.
Ärrvävnad, så kallad fibros, uppstår
i levern vid långvariga virusinfektioner eller
överskott av alkohol, fett eller järn. Det
bästa sättet att bedöma leverns tillstånd har
hittills varit att ta ett vävnadsprov. Nackdelarna är att provet är väldigt lokalt, att
variationer inom levern förekommer och att
ett prov inte visar hur förändringarna tilltar.
Bengt Norén visar i sin avhandling att
magnetkameraundersökning kan ersätta
vävnadsprovet för den grupp av patienter
som utreds och följs upp för kronisk leversjukdom. Fördelarna är att magnetkamerabilder kan tas så ofta det behövs, att stora
delar av organet kan undersökas och att det
finns möjlighet att bestämma funktionen
i olika delar av levern.
FÖRFATTARE: Bengt Norén
DISPUTATION: 15 mars 2013
TITEL: Non-Invasive Assessment of Liver
Fibrosis with 31P-Magnetic Resonance Spectroscopy and Dynamic Contrast Enhanced
Magnetic Resonance Imaging
ORGANISATION: Linköpings universitet, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV. Landstinget i Östergötland,
Diagnostikcentrum, Röntgenkliniken.
Svagt rättsstöd
för barn
vid sexuella
övergrepp
Barn som har utsatts för sexuella övergrepp
lider ofta av psykisk ohälsa, och har svårt att
avslöja att de har blivit utsatta för sexuella
övergrepp. Barnets berättelse är oftast det
enda beviset för att de har utsatts för ett
brott och situationen kompliceras ytterligare
av att rättsprocessen är anpassad för vuxna.
Christina Back, doktorand i barn- och
ungdomspsykiatri har djupintervjuat tio
barn, nio föräldrar och sju åklagare och
analyserat polisförhör med barn som misstänks ha varit utsatta för sexuella övergrepp.
I sin avhandling finner hon att det finns
stora bevissvårigheter när barn som har
utsatts för sexuella övergrepp deltar i en
rättsprocess och att det mest är en tillfällighet om familjen får det stöd de behöver.
Några av offrens berättelser visar att psykvården inte ställer upp för dem och att de av
rättsväsendet får en behandling som leder
till att de själva upplever skuld och förvirring. Christina Back drar slutsatsen
att om barn som har utsatts för brott ska
erbjudas ett rättssäkert system krävs förändringar inom rättsväsendet men också inom
övriga verksamheter som barnet möter, som
socialtjänst och barnpsykiatri.
FÖRFATTARE: Christina Back
DISPUTATION: 7 december 2012 Linköping
TITEL: The Legal Process in Child Sexual
ABUSE: Difficulties in confirming evidence
and providing support
ORGANISATION: Linköpings universitet,
Institutionen för klinisk och experimentell
medicin. Landstinget i Östergötland,
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
AVHANDLINGAR I SAMMANFATTNING
Låg risk för borrelia trots fästingbett
Linda Fryland har följt upp patienter som
nyligen blivit bitna av fästingar. Risken att
utveckla borrelios efter ett fästingbett var
låg, även om 25 procent av de insamlade
fästingarna bar på Borrelia. Av dem som
blev smittade fick de flesta asymtomatisk
infektion, det vill säga blev inte sjuka. Bland
de fästingbitna deltagarna var det endast
3,7 procent som utvecklade borrelios efter
bett av en infekterad fästing.
Skillnaderna i den kliniska utgången tros
inte bero på att bakterierna finns kvar, utan
kan bero på skillnader i individers förmåga
att bekämpa infektionen. Avhandlingens
studier av immunförsvaret stödjer hypotesen
att ett starkt proinflammatoriskt Th1-likt
immunsvar är mest fördelaktigt vid en
borreliainfektion.
FÖRFATTARE: Linda Fryland
DISPUTATION: 18 januari 2013
TITEL: Immune mechanisms in Borrelia
burgdorferi sensu lato infection in relation
to clinical outcome
ORGANISATION: Linköpings universitet,
Institutionen för klinisk och experimentell
medicin, Klinisk immunologi
Diagnostikcentrum, Röntgenkliniken.
Studie tyder på samband mellan
tandlossning och hjärtsjukdom
Patienter med kranskärlssjukdom har oftare
problem med tandlossning än andra patienter. Men patienter med tandlossning har inte
fler hjärtinfarkter eller andra hjärtåkommor.
Ett eventuellt samband kan finnas i hepatocyte growth factor (HGF) – ett protein
viktigt för sårläkning och vävnadsreparation
som har föreslagits som markör för både
parodontit och kranskärlssjukdom.
Carin Starkhammar Johansson jämförde
och följde upp tandproblem hos patienter
med kranskärlssjukdom och friska individer
under en längre tid och kontrollerade den
biologiska aktiviteten av HGF. Bland
personer med tandlossning hittades höga
koncentrationer av HGF men den biologiska
aktiviteten var lägre än hos individer utan
tandlossning. Det kan betyda att något
ämne som bidrar till tandlossning även
har negativ effekt på sårläkning och vävnadsnybildning, en viktig faktor i kranskärlssjukdom.
FÖRFATTARE: Carin Starkhammar Johansson
DISPUTATION: 1 februari 2013 Linköping
TITEL: Periodontitis and coronary artery
disease: Studies on the association between
periodontitis and coronary artery disease
ORGANISATION: Linköpings universitet,
Institutionen för medicin och hälsa.
Folktandvården, Centrum för Oral rehabilitering Linköping.
Patienter i primärvård prioriteras olika
Det dagliga arbetet vid en vårdcentral består
av möten med enskilda patienter. Begränsade resurser leder till prioritering och
ransonering −en viktig men problematisk
uppgift. Eva Arvidsson har undersökt hur
läkare, sjuksköterskor och patienter uppfattar problemen och hur de hanteras.
Hennes avhandling visar att många
prioriteringar sker ad hoc, och är olika från
fall till fall. Det har enligt studien medfört
oönskade konsekvenser som bristande
kontinuitet och svårigheter att planera vården. Vissa patientgrupper, särskilt kroniskt
sjuka och äldre, har också trängts undan.
Hon konstaterar att mer systematik behövs
i prioriteringar. Riksdagens etiska plattform
anger tre principer för prioritering: tillståndets svårighetsgrad, nyttan med åtgärden
och åtgärdens kostnadseffektivitet. Genom
intervjuer har ytterligare tre aspekter identifierats: perspektiv, tidsram och evidensnivå.
FÖRFATTARE: Eva Arvidsson
DISPUTATION: 31 januari 2013
TITEL: Priority Setting and Rationing in
Primary Health Care
ORGANISATION: Linköpings universitet,
Institutionen för medicin och hälsa
27
Föredrar du film?
Vår forskning finns även som webb-TV
Forskning i framkant är en populärvetenskaplig föreläsningsserie där du kan
ta del av de senaste medicinska forskningsrönen. Föreläsningarna hålls
i Hälsouniversitetets lokaler på Universitetssjukhuset i Linköping. Men alla kan
se föreläsningarna på webben som webb-tv.
Fettcellers försvar mot
fetma leder till diabetes
Öppen föreläsning från den 28 februari 2013
Peter Strålfors är professor i medicinsk cellbiologi vid
Linköpings universitet och forskar på en av de vanligaste
diagnoserna bland äldre, diabetes typ 2. Han förklarar
vilka mekanismer som styr utvecklingen av insulinresistens och utveckling av diabetes.
– Vi ser att fettceller som blir för stora och lagrar för
mycket fett, blir insulinresistenta. Det är ett sätt att
begränsa fettupplagringen i cellerna, som annars
kommer att gå sönder, säger Peter Strålfors. Nya fynd
i fettceller från människor med diabetes visar att den
nedsatta känsligheten för insulin – som karaktäriserar
sjukdomen – är en fysiologisk mekanism för att förhindra
att fettcellerna växer sig så stora att de spricker.
Se hela föreläsningen som webb-TV på
www.lio.se/forskningiframkant
Risk- och friskfaktorer
vid ledgångsreumatism
– betydelse av arv, miljö och antikroppar?
Öppen föreläsning från den 31 januari 2013
Thomas Skogh är professor i reumatologi på Linköpings
universitet och överläkare vid reumatologiska kliniken
på Universitetssjukhuset i Linköping. Hans forskning om
antikroppar och deras kliniska betydelse har uppmärksammats både nationellt och internationellt och hans
arbete har lett till effektivare rutiner för att upptäcka
sjukdom.
– På sikt kanske vi helt kan förebygga uppkomsten av
ledgångsreumatism. För ju mer vi lär oss om vilka
faktorer som utlöser sjukdomen, desto större möjligheter har vi att förebygga, säger Tomas Skogh.
Läs även reportaget om Thomas Skoghs aktuella
forskningsprojekt i förra numret av Forskning och
utveckling på www.lio.se/fou-tidningen
Mer för den vetgirige
Aktuella medicinska forskningsnyheter hittar du alltid på www.hu.liu.se
28
Linköpings universitet
Landstinget i Östergötland
581 83 Linköping
581 91 Linköping
Tfn 013-28 10 00
Tfn 013-103 00 00
www.hu.liu.se
www.lio.se