MEDVERKANDE PROJEKT ONSDAG 10.30–12.00 Lokal: Auditoriet Transnationella utbildningskarriärer – mönster och orsaker Erik Olsson, professor, Catarina Lundqvist, fil.dr och Alireza Behtoui, docent , Socialantropologiska institutionen (CEIFO), Stockholms universitet Att vara av utländsk härkomst är ofta till nackdel för unga som vill ut den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt visar statistiken att 25‐åringar med utländsk bakgrund också är mindre benägna att studera på högskolan än vad svenskfödda är. Hur kommer det sig? Hur är utbildningskarriärer för unga svenskar från, i det här fallet, bosniska, chilenska och somaliska familjer kopplade till situationen som migrant? Hör projektets forskare berätta vilka faktorer som påverkar möjligheten att studera vidare efter gymnasiet, men också hur förväntningar från familj, släkt och vänner påverkar de ungas syn på utbildning och karriär.
Projekttitel: Transnationella utbildningskarriärer: studieval, möjlighetshorisont och sociala nätverk för unga med utländsk anknytning Projektdeltagare: Erik Olsson, Catarina Lundqvist och Alireza Behtoui – Stockholms universitet Vuxenstudier – vem och varför? Sam Paldanius, proprefekt HumUS, Institutionen för humaniora, utbildnings‐ och samhällsvetenskap, Örebro universitet Vad får vuxna individer att börja studera? Vilka väljer att inte studera? I tre delstudier har Sam Paldanius och hans forskarkollegor undersökt inställningen till utbildning hos arbetande på två olika arbetsplatser – ett tvätteriföretag i en liten kommun och ett städföretag verksamt inom landstinget i en storstad. Projektet visar bland annat att intresset/ointresset för att studera påverkas av faktorer som tillgång eller brist på möjligheter och utmaningar i arbetslivet, institutioners engagemang och tillgången till begriplig studieinformation samt kursutbud som kan kopplas samman med yrkesverksamhet. Projekttitel: Vuxnas val inför möjligheten att studera: Vad ligger bakom? Projektdeltagare: Sam Paldanius – Örebro universitet, Song‐ee Ahn och Per Andersson – Linköpings universitet ONSDAG 10.30–12.00 Lokal: Platon & Aristoteles Språkets identiteter och identitetens språk Sangeeta Bagga‐Gupta, professor i pedagogik med inriktning didaktik, Institutionen för humaniora, utbildnings‐ och samhällsvetenskap, Örebro universitet Skolan utgör sedan 1960‐talet en obligatorisk mötesplats "för alla". Med tiden har olika språk och identiteter lyfts fram som ”önskvärda”, andra marginaliserats. Utifrån etnografiska fältstudier i olika språkfokuserade skolor och analyser av kursplaner sedan 60‐talet visas bland annat hur skolans organisering integrerar några, inkluderar andra och segregerar vissa. Dessa studier visar också hur avgränsningar när det gäller språk och identiteter används som ömsesidigt uteslutande kategorier. Genom att föra samman traditionellt åtskilda forskningsfält och kunskapsområden utmanar resultatet från detta projekt dels den traditionella kategoriseringen av både språk och elevgrupper, dels kopplingen mellan dem. Projekttitel: Språk och identiteter i skolmiljöer. Flerspråkiga, mångkulturella kommunikativa undervisningspraktiker i början av 2000‐talet. Projektdeltagare: Sangeeta Bagga‐Gupta – Örebro universitet 1
Datorspel som verktyg för informellt lärande Karin Aronsson, professor, Barn‐ och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Det är inte bara spelet i sig som lockar unga datorspelare. Interaktionen med andra spelare är en minst lika viktig drivkraft – ett samspel som består av allt från ljudimitationer till gemensamma analyser och strategiska ställningstaganden. Datorspel ställer krav både på social inlevelse, slutledningsförmåga och argumentationsteknik, visar Karin Aronsson och hennes forskarkollegor. Genom ökad kunskap om dessa ”spel” kring datorspelen skapas möjlighet för skolan att bättre utnyttja spelande för olika typer av informellt lärande. Projekttitel: Datorspelande som estetisk praktik och informellt lärande Projektdeltagare: Karin Aronsson – Stockholms universitet ONSDAG 10.30–12.00 Lokal: Eros & Hera Metaforer hjälper barn att förstå naturliga företeelser Niklas Pramling, professor, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet Metaforer och andra former av figurativt språk är något som både barn och vuxna använder sig av för att förstå eller förklara det som är svårbegripligt. Traditionellt har dock ett sådant språkbruk betraktats som språklig utsmycknad. Niklas Pramling har studerat hur elever och lärare i förskolan och skolans första år använder metaforer då de samtalar om naturvetenskapliga fenomen. Projektet visar att såväl barn som lärare använder ett sådant språkbruk och att det figurativa språket fyller en rad viktiga funktioner i dessa lärandesituationer. Projekttitel: Metaphors we Learn by: Children´s Understanding of Science Projektdeltagare: Niklas Pramling – Göteborgs universitet ONSDAG 13.30–15.00 Lokal: Auditoriet Vidgad syn på estetiska kunskaper inom lärarutbildningen Monica Lindgren, docent i musikpedagogik, Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet och Claes Ericsson, professor i utbildningsvetenskap, Högskolan i Halmstad I lärarutbildningsreformen från 1999 (SOU 1999:63) lyfts den estetiska kunskapen fram som ett viktigt område för alla lärare oavsett ämne och skolform. Mot bakgrund av detta har forskarna i detta projekt studerat lärarutbildningens framställningar av estetisk kunskap/estetiskt lärande. Under 2009 medverkade lärare och studenter vid 10 av landets lärarutbildningar i fokusgruppsamtal. Resultatet visar att personlig utveckling, ledarskapsförmåga och kommunikativ kompetens lyfts fram på bekostnad av ämneskunskaper. Projekttitel: Konstruktioner av estetiskt lärande inom lärarutbildningen Projektdeltagare: Monica Lindgren – Göteborgs universitet, Claes Ericsson ‐ Högskolan i Halmstad Handledarskap och lärlingsprocesser – om överföring av yrkeskunskaper Glenn Hultman, professor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL, Linköpings universitet Den verksamhetsförlagda utbildningen lyfts ofta fram som en betydelsefull del av lärarutbildningen. Men hur ser samspelet ut mellan handledare och student? Hur delges kunskap och hur uppmärksammas utvecklingen hos studenten? Hur görs bedömningar?. Den övergripande frågan för detta projekt har varit att undersöka om det går att påverka och öka kvaliteten i handledningen genom en utbildning – en utbildning som uppmärksammar den ”tysta” kunskapen och hjälper lärarna att förstå hur de använder den i sitt dagliga arbete. Resultaten tyder på att invanda rutiner är svåra att förändra, men att det går genom att förse handledarna med konkreta idéer och förändringsförslag.
Projekttitel: Lärandet i den yrkesverksamma delen av lärarutbildningen. Yrkeslärande, lärlingsprocesser och handledarskap. Projektdeltagare: Glenn Hultman, Jan Schoultz och Ann‐Sofi Wedin – Linköpings universitet samt Per Lindqvist, Ulla‐Karin Nordänger och Henrik Hegender – Linnéuniversitetet 2
ONSDAG 13.30–15.00 Lokal: Platon & Aristoteles Stimulering och utveckling av matematiska förmågor Inger Wistedt, professor, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND), Stockholms universitet och Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik (DFM), Linnéuniversitetet Under senare år har en rad studier pekat på brister i svensk matematikundervisning. Elevernas kunskaper i ämnet visar en negativ trend. I det här projektet har forskarna vänt på perspektivet och valt att fokusera elever med särskild fallenhet för ämnet. Vilket bemötande får de i skolan? Hur utvecklas deras intresse? Resultaten visar entydigt hur viktig den sociala miljön i hem och skola är för utveckling av matematiska förmågor och hur organisatoriska och pedagogiska åtgärder kan skapa möjligheter för lärare att ge begåvade elever stöd och stimulans. Projekttitel: Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik i en skola för alla Projektdeltagare: Inger Wistedt – Stockholms universitet och Linnéuniversitetet, Samuel Bengmark – Göteborgs universitet, Thomas Biro – Högskolan i Jönköping, Thomas Dahl – Högskolan i Kristianstad, Linda Mattsson – Göteborgs universitet, Marcelo Milrad – Linnéuniversitetet, Eva Pettersson – Blekinge tekniska högskola, Daniel Spikol – Malmö högskola, samt lärarstuderande och licentiander Vad ska en matematiklärare kunna? Andreas Ryve, professor, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola, samt gästprofessor vid Umeå universitet Svenska elevers matematikkunskaper har blivit allt sämre i förhållande till andra länder. Vad beror det på och vad kan vi göra åt saken? Genom att jämföra matematiklärarutbildningar i Sverige med Finland, som lyckas mycket bra i de internationella testerna, har Andreas Ryve försökt identifiera gynnsamma faktorer. De finska lärarutbildarna beskriver utbildningen som en miljö där studenterna ges rikligt med möjligheter att reflektera över läraryrket. Studien visar också att praktikperioderna ses som mycket produktiva, vilket står i tydlig kontrast till svenska lärarutbildare som i stor utsträckning porträtterar dessa som administrativt komplicerade. Projekttitel: Vad ska en matematiklärare kunna? Diskurser om matematiklärarkunskap på lärarutbildningen. Projektdeltagare: Andreas Ryve – Mälardalens högskola och Umeå universitet ONSDAG 13.30–15.00 Lokal: Eros & Hera Mentaliseringsutvecklingens tidiga grunder – en studie av döva barn med döva föräldrar Kerstin Watson Falkman, fil.dr, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet En sak som gör mänsklig kommunikation unik är vår förmåga att förstå egna och andras avsikter. Mentaliseringsförmågan grundläggs tidigt och brukar hos hörande barn framträda vid ungefär 4 års ålder, men hos döva barn till hörande föräldrar långt senare. En förklaring kan vara att barnet och föräldrarna från början inte har ett gemensamt sätt att kommunicera. Döva barn till döva föräldrar följer dock ungefär samma utveckling som hörande barn. Vilka kommunikativa strategier använder dessa föräldrar? Kunskapen från detta projekt är ett viktigt bidrag till utvecklingen av psykologiskt och pedagogiskt stöd till hörande föräldrar med döva barn. Projekttitel: Mentaliseringsutveckling och lärande hos döva barn med döva föräldrar – Barns strategier att uttrycka och förstå egna och andras intention, i åldern 0–2 år. Projektdeltagare: Carin Roos – Karlstads universitet, Kerstin Watson Falkman – Göteborgs universitet, Emelie Cramér‐Wolrath – Stockholms universitet, Karin Strid – Göteborgs universitet 3
Dialogen som idé och praktik Boel Englund, professor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet ”Dialog” har blivit ett honnörsord i arbetslivet, inte minst inom vård och skola. Hur kommer det sig att dialogbegreppet har fått ett sådant genomslag? Vad står det för i olika sammanhang? Vilka föreställningar är knutna till det, och hur förhåller sig verklighetens dialoger till idéerna om dialog? Boel Englund och hennes forskargrupp har granskat dialogen som idé och praktik ur ett kritiskt perspektiv. Projekttitel: Dialogen som bärande tankefigur Projektdeltagare: Boel Englund, Birgitta Sandström, Georg Drakos, Robert Ohlsson och Helena Rehn – Stockholms universitet ONSDAG 15.30–16.30 Lokal: Auditoriet Utbildningsvetenskapliga litteraturöversikter – formalisering kontra omdöme Ingemar Bohlin, docent, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet För att underlätta för lärare och beslutsfattare att utforma skolornas verksamhet i enlighet med aktuell forskning har en ny typ av litteraturöversikter lanserats. De metoder som används för att utarbeta sådana översikter är föremål för en intensiv debatt inom det utbildningsvetenskapliga samfundet. Ingemar Bohlin kommer att beskriva dynamiken i den utveckling som pågår och dryfta de argument som anförs för respektive mot formalisering av utbildningsvetenskapliga litteraturöversikter. Projekttitel: Evidensbaserad pedagogik: Epistemologiska förutsättningar för evidensrörelsens expansion in i utbildningsvetenskap. Projektdeltagare: Ingemar Bohlin – Göteborgs universitet ONSDAG 15.30–16.30 Lokal: Atlas Engelska på köpet? Implicit språkinlärning i högskolan Philip Shaw, professor, Engelska institutionen, Stockholms universitet I Sverige lär sig studenter ofta parallellspråkligt – de läser engelskspråkiga läroböcker, men får undervisning på svenska och skriver på svenska. Tidigare studier visar att engelskans närvaro i undervisningen har ett visst pris, det kan bland annat leda till sämre studieresultat. I det här projektet har forskarna dels kartlagt vad eleverna faktiskt lär sig, dels identifierat vilka åtgärder högskolorna kan vidta för att förbättra studenternas möjligheter att lära sig engelska ”på köpet”. Projekttitel: Effekter av engelskspråkig kurslitteratur på ordinlärning: lärdomar för svenska högskolor Projektdeltagare: Philip Shaw – Stockholms universitet, Aileen Irvine – Edinburgh University, Hans Malmström – Chalmers tekniska högskola, Špela Mežek – Stockholms universitet, Diane Pecorari – Linnéuniversitetet ONSDAG 15.30–16.30 Lokal: Platon & Aristoteles Elevers prestationer i naturvetenskap: Ökade klyftor mellan svenska skolor Anders Jakobsson, professor, Lärande och samhälle, Malmö högskola Svenska elevers resultat på de internationella kunskapsmätningarna visar en nedåtgående trend under det senaste decenniet. Försämringen är särskilt tydlig när det gäller naturvetenskap. Samtidigt kritiseras studierna för att vara ytliga och inte ge en rättvisande bild av verkligheten. I det här projektet har forskarna genomfört alternativa och kompletterande analyser av elevsvaren från så kallade PISA‐data mellan 2000–2009. Analyserna visar bland annat att det är de medel‐ och lågpresterande elevernas resultat som har försämrats mest och som förklarar huvudelen av förändringen. Av studien framgår också att en förstärkt skol‐ och kunskapssegregation har medfört en tredubbling av resultatskillnaderna mellan skolor i Sverige. 4
Projekttitel: Storskaliga studier och elevers prestationer i naturvetenskap i ett longitudinellt perspektiv Projektdeltagare: Anders Jakobsson, Eva Davidsson och Margareta Serder – Malmö högskola, Karl‐Göran Karlsson och Magnus Oskarsson – Mittuniversitetet, Peter Allerup och Helene Sörensen – Danmarks Pedagogiska Universitet ONSDAG 15.30–16.30 Lokal: Eros & Hera Islamiska tolkningar i dagens Europa – konflikt och förhandling Susanne Olsson, docent, och David Thurfjell, docent, Institutionen för genus, kultur och historia, avdelningen för religionsvetenskap, Södertörns högskola Skolan utgör inte längre en ensam auktoritet på kunskapens område utan utmanas av en mängd världsåskådningar som på olika sätt möter individer i deras vardag. Den mångfald av religiösa traditioner som nu finns i Europa leder till att såväl kunskapstraditioner som offentliga värderingar och världsbilder utmanas och förhandlas. Projektet behandlar framväxten av några centrala islamiska tolkningstraditioner och studerar hur europeiska muslimer hanterar mötet mellan dessa och en ofta sekulär omgivning med begränsad acceptans för religiösa världsbilder. Projekttitel: Kunskap i förhandling: Europeiska muslimer mellan konkurrerande världsbilder Projektdeltagare: Susanne Olsson, David Thurfjell och Anne Ross Solberg – Södertörns högskola TORSDAG 08.30–10.00 Lokal: Auditoriet Hur lär man sig ”emotionell kompetens” i en yrkesutbildning? Boel Berner, professor, samt Magnus Blondin och Jenny Gleisner, doktorander, tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet Yrkeskompetens handlar inte bara om kognitiv förmåga, teknisk eller hantverksmässig skicklighet. Att kunna behärska sina känslor, men också kunna visa ”rätt” sorts känslor, är något som är centralt inom många yrken. Vissa yrkesgrupper, i detta fall brandmän och barnmorskor, måste dessutom kunna hantera andra människors känslor, ibland i mycket dramatiska situationer. Hur lär sig dessa studenter emotionell kompetens under utbildningen? Hur definieras och uttrycks ”känsloregler” och ”känslokompetens”? Studien använder etnografiska metoder för att undersöka centrala pedagogiska processer inom respektive utbildning. Projekttitel: Att lära sig ”emotionell kompetens”. Yrkespraktik, känslor och identitetsskapande Projektdeltagare: Boel Berner, Magnus Blondin och Jenny Gleisner – Linköpings universitet En framtid inom media – skola, arbetsliv och yrkesidentitet Daniel Persson‐Thunqvist, fil.dr, universitetslektor i sociologi, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet På gymnasieskolans medieprogram förbereder sig eleverna för yrken som är associerade med självförverkligande och kreativt experimenterande. Samtidigt står de inför en osäker arbetsmarknad, där konkurrensen om mediejobben är stenhård. Hur formar eleverna sina yrkesidentiteter och yrkeskunskaper? Vad händer i mötet mellan skolkultur, yrkeskultur och populärkultur? Resultaten från detta projekt tydliggör hur elever och yrkeslärare diskuterar och hanterar spänningar mellan skola och arbetsliv. Projekttitel: Yrkesidentiteter och produktion i gymnasieskolans medieprogram Projektdeltagare: Daniel Persson‐Thunqvist, Bodil Axelsson – Linköpings universitet 5
TORSDAG 08.30–10.00 Lokal: Platon & Aristoteles Moderna språk – ämnen i kris? Bo G. Ekelund, docent, Engelska institutionen, Stockholms universitet, samt Mikael Börjesson, Emil Bertilsson och Josefine Krigh, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet Under senare år har det talats mycket om de moderna språkens kris och språkstudiers låga meritvärde. Men kan krisen förklaras endast med hänvisning till hur systemet är organiserat? Vad händer om man placerar frågeställningarna i ett socialt och samhälleligt sammanhang? Andelen språkstudenter må ha sjunkit något, men de stora förändringarna gäller relationerna mellan språken, visar detta projekt. Språkrikedomen i utbildningssystemet har snarare ökat. I detta nya språklandskap kan man ställa två elitpoler mot varandra: franskan, med kvinnlig dominans, och kinesiska och japanska, med manlig dominans. Elever och studenter ser språk som del av en större utbildningsstrategi, men även som identitetsmarkörer. Projekttitel: Språken, skolan, samhället 1960–2010 Projektdeltagare: Bo G. Ekelund – Stockholms universitet, samt Mikael Börjesson, Emil Bertilsson, Josefine Krigh, Ida Lidegran, Peter Bernhardsson, Ola Winberg, Eva Hemmungs‐Wirtén och Monica Langerth‐Zetterman – Uppsala universitet Ämnesföreningarna och kampen om skolans innehåll Mats Sjöberg, docent, IBL, Jonas Hallström, docent, ISV, och Bengt‐Göran Martinsson, professor, IKK, Linköpings universitet Projektet Att hävda ett revir handlar om hur tre ämnesföreningar – Biologilärarnas förening, Historielärarnas förening och Svensklärarföreningen – agerat på det utbildningspolitiska fältet 1960–2000. Vilka strategier har de använt för att formulera ämnenas betydelse i undervisning och samhälle? Hur har de gått tillväga för att påverka beslutsfattare och opinion samt definiera ämnenas kärna och avgränsning gentemot andra ämnen? Hör Mats Sjöberg och hans forskarkollegor beskriva hur föreningarna hävdar men även vårdar ämnesterritorierna. Projekttitel: Att hävda ett revir. Ämnesföreningarna och kampen om skolans innehåll Projektdeltagare: Mats Sjöberg, Jonas Hallström och Bengt‐Göran Martinsson – Linköpings universitet TORSDAG 08.30–10.00 Lokal: Eros & Hera SPnet – nätverk för socialpedagogisk forskning Elisabet Cedersund, professor i socialt arbete, Hälsohögskolan i Jönköping och Lisbeth Eriksson, docent, Institutionen för beteendevetnskap och lärande, Linköpings universitet De senaste decenniernas samhällsutveckling, med ökade krav på anpassning och individualisering, har lett till att vissa människor eller minoritetsgrupper riskerar att marginaliseras. Utvecklingen ställer krav på nya kunskaper, nya verksamhetsformer och en utvecklad samverkan mellan det offentliga och det civila samhället. Hör Elisabet Cedersund och Lisbeth Eriksson berätta om nätverket SPnet vars syfte har varit att utveckla och fördjupa samarbetet mellan forskare inom socialpedagogik. Projekttitel: Nätverk för forskning i socialpedagogik Projektdeltagare: Elisabet Cedersund– Hälsohögskolan i Jönköping AB och Lisbeth Eriksson – Linköpings universitet Skolan suger – eller? Eva Alerby, professor i pedagogik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet Den psykosociala hälsan hos barn och unga har försämrats avsevärt under de senaste decennierna. Om detta vittnar en rad undersökningar från myndigheter och andra organisationer. Det råder dock brist på forskningsbaserade studier där barnen själva fått komma till tals. Det här projektet belyser skolans psykosociala miljö sedd ur barnens perspektiv och fångar upp barnens erfarenheter och kunskaper. Samspelet mellan 6
sociala relationer, lärande och välbefinnande är något som genomgående betonas av de elever som medverkat i studien. Projekttitel: ”Skolan suger” … eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö Projektdeltagare: Eva Alerby, Ylva Backman, Ulrika Bergmark, Åsa Gardelli, Krister Hertting, Catrine Kostenius och Kerstin Öhrling – Luleå tekniska universitet TORSDAG 10.30–12.00 Lokal: Auditoriet Nordisk lärarutbildning i utbildningspolitisk brytningstid Kenneth Petersson, docent och universitetslektor, Institutionen för samhälls‐ och välfärdsstudier, Linköpings universitet/Campus Norrköping och Ulf Olsson, docent och universitetslektor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Lärarutbildning har alltid varit en viktig del av enskilda länders nationsformande projekt. Men vad händer när nationell utbildningspolitik hamnar i en global kontext? Förutsättningarna för styrning av de nordiska lärarutbildningarna har förändrats, bland annat genom Bolognaprocessen. Denna jämförande studie av fyra nordiska lärarutbildningar visar att den europeiska och globala utbildningsdiskursen har en styrande inverkan på hur aktörer bör tänka och handla i ett föreställt framtida, nationellt såväl som europeiskt, konkurrensutsatt kunskapssamhälle. Projekttitel: Gestaltning av nationella lärare inom ramen för europeisk utbildningspolitik. En jämförande studie av styrning av lärarutbildning i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Projektdeltagare: Kenneth Petersson – Linköpings universitet/Campus Norrköping och Ulf Olsson – Stockholms universitet TORSDAG 10.30–12.00 Lokal: Platon & Aristoteles Hundra år av folkbildning, folkhögskola och folkmusik Thomas von Wachenfeldt, doktorand, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet Folkhögskolan har varit av stor betydelse för rekryteringen till högre musikutbildning och en betydande del av musikhögskolornas lärare har under något år studerat vid en musikfolkhögskola. Ett genomgående tema för detta projekt har varit att undersöka på vilket sätt det folkbildningsbaserade musikpedagogiska arvet påverkat den högre musikutbildningen. Projektets första del har inriktats på etableringen av Folkliga musikskolan i Ingesund samt ideologier inom svensk spelmansrörelse under 1920‐talet. I den andra delen har fokus legat på grundandet av Framnäs folkhögskola under 1950‐talet. Forskargruppen har också undersökt dagens utbildning av folkmusiker. Projekttitel: Musikfolkhögskolans utbildningsideologier Projektdeltagare: Sture Brändström och Thomas von Wachenfeldt – Luleå tekniska universitet, Juvas Marianne Liljas – Högskolan Dalarna, Sten Dahlstedt – Uppsala universitet samt Anna Larsson – Umeå universitet Högskolans tredje uppgift – historia och demokratiska konsekvenser Dick Kasperowski, fil.dr, och Fredrik Bragesjö, docent, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Sedan 1800‐talet har universiteten haft två uppgifter: att utbilda och att forska. För 30 år sedan fick det svenska högskoleväsendet ytterligare en skyldighet: att informera om sin verksamhet och samverka med samhället. Hur kommer det sig att man i Sverige valde att reglera universitetens relationer till sin omvärld i lag? Vilka tillämpningar och konsekvenser har den tredje uppgiften haft? Resultaten från detta projekt kastar nytt ljus över de svenska universitetens plats i samhället och utmanar den vedertagna uppfattningen att samarbete mellan universitet och näringsliv är en sentida företeelse. 7
Projekttitel: Det förvetenskapligade samhällets demokrati: om vetenskapligt medborgarskap i den tredje uppgiftens historia, 1977–2007 Projektdeltagare: Dick Kasperowski och Fredrik Bragesjö – Göteborgs universitet TORSDAG 10.30–12.00 Lokal: Eros & Hera Familjestödsprogram ger ökad kunskap om barns språkutveckling Francisco Lacerda, professor i fonetik, Institutionen för lingvistik, och Eva Berglund, universitetslektor, Barn – och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Under de senaste tio åren har forskningen tagit avgörande steg mot en förståelse av hur små barn utvecklar språkliga förmågor. Det är dock svårt att, på grundval av hittillsvarande forskning, säkert uttala sig om orsakssambanden mellan den språkliga uppväxtmiljön och senare språk‐ och läsutveckling. SPRINT‐projektets övergripande syfte är att studera hur olika faktorer i uppväxtmiljön påverkar ordförrådsutvecklingen och senare läs‐ och skrivutvecklingen. Studien genomförs med hjälp av ett internetbaserat stödprogram riktat till föräldrar med barn i åldern 18–30 månader. Projekttitel: Effekter av ett familjestödsprogram för att utveckla barns ordförråd och senare läs‐ och skrivförmåga Projektdeltagare: Mats Myrberg, Francisco Lacerda, Eva Berglund, Ulrika Marklund, Iris‐Corinna Schwarz, Ulla Sundberg och Christine Cox Eriksson – Stockholms universitet, samt Mårten Eriksson – Högskolan i Gävle Datorn som verktyg för lärande hemma och i skolan Anders Björkvall, docent, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet Yngre barn, i detta fall 7‐ och 8‐åringar, använder datorer både i skolan och hemma. I så kallade ”en‐till‐en”‐
projekt har varje barn en dator i skolan, och huvuddelen av undervisningen är knuten till denna dator. Projektet visar hur kopplingar mellan det som barnen gör med datorer hemma och i skolan, och mellan självvalda och lärarinitierade aktiviteter i klassrummet, kan ha underutnyttjad potential för lärande. Dessutom diskuteras principer för hur yngre barns texter där skrift, bild och grafik blandas kan bedömas. Ett barn barn kan till exempel skapa julkänsla i en text genom samspelet mellan färger och skrift, medan andra förlitar sig helt på skriften. Projekttitel: Skilda världar? Textaktiviteter hemma som resurs för lärande i skolan Projektdeltagare: Anders Björkvall – Stockholms universitet, Charlotte Engblom – Högskolan i Gävle 8
