Syfte - Mercell

EGENKONTROLLPROGRAM
SJÖSTADSVERKET
DEL 3 – KVALITETSHANDBOK SLAM
SENAST REVIDERAD 2012-11-29
Innehållsförteckning
Organisation
O 1. Ledningens genomgång
O 2. Upprättande av kontrollpunkter och kritiska kontrollpunkter
O 3. Policy och kvalitetsmål
O 4. Handlingsplan för förbättrad kvalitet
O 5. Internrevision
O 6. Andrapartsrevision
O 7. Tredjepartsrevision och andra besiktningar
O 8. Kundkontakter
O 9. Hantering av klagomål
O 10. Avvikelsehantering
Uppströms arbete
U 1. Mottagning av externslam
U 2. Provtagning av inkommande vatten
U 3. Prioriterade spårelement
U 4. Kadmiumberäkningar
U 5. Flödesberäkningar
U 6. Kemikalielistor
Processen i verket
P 1. Val av insatskemikalier
P 2. Uttag av slamprov
P 3. Hygienisering
P 4. Salmonellakontroll
P 5. Behandling av avvikande produkt
P 6. Slambalans
Nedströms arbete
N 1. Beskrivning av slutprodukt (framtagning av produktblad)
N 2. Kontakter med entreprenör
N 3. Godkännande av spridning
N 4. Riskanalys vid användning
N 5. Rekommendationer för användning
N 6. Beräkning av kadmiumbalans på slamgödslad mark
Dokumentnamn
Datum
Organisation
2008-09-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
O 1.
Fastställd av
1
Sign.
EABN03
O 1. Ledningens genomgång
Syfte
Syftet med rutinen är att fastställa hur ledningens genomgång ska genomföras. Syftet med
ledningens genomgång är att analysera och utvärdera verksamheten och verksamhetsstyrningen med avseende på kvalitet och miljö samt fatta beslut om ändringar och
förbättringar.
Ansvar
Enhetschefen för VA-enheten ansvarar för att ledningens genomgång genomförs.
Omfattning
Verksamhetens ledning utgörs av personal ur VA-enheten och driftenhet VA. Vid
ledningens genomgång ska enhetschef VA-enheten, enhetschef driftenhet VA,
miljöingenjör, processingenjör och förste drifttekniker Sjöstadsverket samt kransort
närvara.
Ledningens genomgång genomförs två gånger per år. Lämpliga tidpunkter är i början på
våren, efter att årsrapporten sammanställts och i början på hösten, då slamspridningen är
avklarad.
Utförande
Miljöingenjör kallar berörda minst en månad före planerat möte. Minst en vecka före
mötet ska underlag inkl dagordning skickas ut (en fast dagordning finns på
I:\TF\Gemensam\Processer\VA\REVAQ\Möten\Ledningens genomgång).
Följande punkter tas upp under ledningens genomgång:
1. Uppfyllande av mål
2. Resultatrapportering i enlighet med handlingsplan
3. Ständiga förbättringar
4. Förslag till åtgärder och förändringar
5. Resultat från revisioner
6. Kundkontakter
7. Avvikelser
8. Klagomål
9. Förändrade villkor, lagar, kriterier, etc
Referenser
Redovisande dokument är O 1.R Protokoll från ledningens genomgång som finns
arkiverat på I:\TF\Gemensam\Processer\VA\REVAQ\Möten\Ledningens genomgång
samt i pärmen ”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Organisation
2008-09-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
O 2.
Fastställd av
O 2. Upprättande av kontrollpunkter och kritiska
kontrollpunkter
Syfte
Syftet med rutinen är att identifiera kontrollpunkter och kritiska kontrollpunkter enligt
HACCP. Syftet med att upprätta kritiska kontrollpunkter är att garantera att samtliga
förbättringspunkter bearbetas samt att dessa prioriteras beroende på hur mycket de
påverkar slamkvaliteten.
Ansvar
Miljöingenjören ansvarar för upprättandet av kontrollpunkter och kritiska
kontrollpunkter.
Omfattning
Framtagandet av kritiska kontrollpunkter ska omfatta hela den kedja som kan påverka
slammets kvalitet, d.v.s. från renvattendistribution till dess att slammet har använts hos
slutkund.
Utförande
En lista över kontrollpunkter tas fram med utgångspunkt i nedanstående lista:
Exempel på kontrollpunkter
Metallanalys av renvatten
Industrianslutningar, A,B,C,U
Inkommande vatten
Lakvatten
Kemikalier i verket
Utgående vatten
Slamproduktion
Lagrat slam
Åkermark för spridning
Exempel på åtgärder
Bidraget av metall från renvatten mäts
Bidrag från dessa granskas
Metall- och fosforbalans beräknas
Bearbetas enligt plan
Bidrag av metall från insatskemikalier mäts
Metall- och fosforbalans beräknas
Slammet analyseras
Kontroll av salmonella
Metallanalys på jord utförs
Med utgångspunkt i listan över kontrollpunkter upprättas en lista över kritiska
kontrollpunkter. En kontrollpunkt blir en kritisk kontrollpunkt under följande
förutsättningar:
-
Punkten har en sådan omfattning (storlek, mängd) att den kan bedömas påverka
slamkvaliteten
Påverkan på spillvattnets innehåll är inte känd
Punkten kräver ytterligare mätningar och kontroll
Punkten bidrar med metall som ökar metallhalten i slammet påvisbart
Punkten levererar kemikalielistor för granskning
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Version
1
Sign.
EABN03
Dokumentnamn
Datum
Organisation
2012-11-29
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
-
Dokumentnummer
Version
O 5.
Fastställd av
3
Sign.
EABN03
Punkten kräver mätning (till exempel utgående och inkommande vatten, lagrat
slam för salmonellaanalys, åkermark)
Kontrollpunkterna och de kritiska kontrollpunkterna ska redovisas skriftligt. De kritiska
kontrollpunkterna ska dessutom beskrivas på en ledningskarta. Kartan ska
uppdateras en gång per år.
Kontrollpunkterna och de kritiska kontrollpunkterna bör också prioriteras utifrån hur
mycket de påverkar slamkvaliteten.
Referenser
Redovisande dokument är O 2.R Redovisning av kritiska kontrollpunkter som finns
arkiverat i pärmen ”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Organisation
2008-09-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
O 3.
Fastställd av
O 3. Policy och kvalitetsmål
Syfte
Syftet med att ta fram en policy är att klargöra Karlstads kommuns inställning till
slamhanteringen. Syftet med att ta fram kvalitetsmål är att dessa mål ska styra
verksamheten i policyns riktning.
Ansvar
Ansvarig för fastställande av policyn är Teknik- och fastighetsnämnden. Ansvarig att
föreslå revideringar om det behövs är enhetschefen för VA-enheten.
Förslag till kvalitetsmål utarbetas av miljöingenjören. Målen antas vid ledningens
genomgång.
Slampolicy
Karlstads kommun ska eftersträva att det slam som produceras vid Sjöstadsverket ska
vara av sådan kvalitet att det på ett säkert sätt kan användas inom jordbruket. På så sätt
skapas ett hållbart kretslopp där växtnäring i form av fosfor återförs från avloppsslam till
åkermark i enlighet med de nationella miljömålen.
Detta uppnås genom att vi ska:
- systematiskt förbättra slammets kvalitet genom att aktivt arbeta med att minska
tillförseln av främmande ämnen till avloppet,
- uppfylla de krav som ställs på verksamheten i gällande lagar och förordningar,
- öppet och noggrant dokumentera var slam sprids och hur verksamheten bedrivs,
- samverka med andra aktörer, både lokalt och regionalt,
- förebygga smittspridning vid slamhanteringen,
- arbeta enligt befintliga rutiner och riktlinjer,
- sträva efter att ständigt förbättra verksamheten ur miljösynpunkt,
- utbilda, informera och stimulera våra medarbetare till engagemang, delaktighet
och ansvar i miljöarbetet.
Policyn antogs av Teknik- och fastighetsnämnden 2007-11-20
Kvalitetsmål
De kvalitetsmål som gäller för verksamheten anges i styrkorten för VA-enheten och
driftenheten VA samt i handlingsplanen för REVAQ.
Referenser
Redovisande dokument är O 3.R Policy som finns arkiverat i pärmen ”Redovisande
dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)” samt protokoll från Teknik- och
fastighetsnämnden 2007-11-20 § 7. Redovisande dokument för VA-verksamhetens
kvalitetsmål är styrkort (text och tabell) för VA-enheten och driftenhet VA.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Version
1
Sign.
EABN03
Dokumentnamn
Datum
Organisation
2012-11-29
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
O 4.
Fastställd av
3
Sign.
EABN03
O 4. Handlingsplan för förbättrad kvalitet
Syfte
Syftet med att ta fram en handlingsplan är att kunna planera konkreta åtgärder för att
uppnå fastställda miljö- och kvalitetsmål.
Ansvar
Miljöingenjören ansvarar för att utarbeta handlingsplanen. Handlingsplanen revideras
varje år efter ledningens genomgång.
Omfattning
Handlingsplanen omfattar samtliga aktiviteter som genomförs för att säkra slammets
kvalitet.
Utförande
Handlingsplanen ska beskriva de aktiviteter som planeras för att säkra slammets kvalitet
(t.ex. undersökningar, speciella provtagningar, beräkningar, informationsinsatser och
kundkontakter). Aktiviteterna i handlingsplanen ska koncentreras till de områden som gör
mest nytta för slamkvaliteten.
Lämpliga utgångspunkter som kan vara till hjälp vid prioriteringen av aktiviteter är:
- listan över upprättade kontrollpunkter och kritiska kontrollpunkter (rutin O.2)
- historik över slammets innehåll av metaller etc genom åren
- listan över prioriterade spårelement (rutin U.3)
- massbalans över in- och utflödet av metaller vid verket (rutin U.4)
- bidraget av metaller från olika källor på ledningsnätet (rutin U.4)
- förbättringstakten för prioriterade spårelement (rutin U.4)
- kemikalielistor från industriella verksamheter (rutin U.6)
- eventuella riskanalyser
Handlingsplanen ska redovisa mätbara mål och planerade åtgärder samt hur
sammanställning, redovisning av resultat och uppföljning ska ske. I handlingsplanen ska
det även anges vem som är ansvarig för respektive åtgärd, planerad tidsåtgång samt
beräknad kostnad.
Referenser
Redovisande dokument är O 4.R Resultatuppfyllelse för kvalitetsmål och handlingsplan
(Årsrapport REVAQ) som finns arkiverat i pärmen ”Redovisande dokument REVAQ –
Karlstad (Årtal)” samt Handlingsplan REVAQ (årtal) som finns arkiverad på
I:\TF\Gemensam\Processer\VA\ REVAQ\Handlingsplaner.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Organisation
2012-11-29
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
O 5.
Fastställd av
3
Sign.
EABN03
O 5. Internrevision
Syfte
Syftet med att genomföra internrevisioner är att se till att certifieringsarbetet hela tiden
följer de fastställda kriterierna och leder till ständig förbättring.
Ansvar
Enhetschefen för VA-enheten ansvarar för att internrevisioner genomförs.
Omfattning
Internrevision genomförs minst en gång per år inför ledningens genomgång. Under en
treårsperiod ska samtliga moment som omfattas av certifieringsreglerna kontrolleras.
Utförande
Enhetschefen för VA-enheten initierar revisionen och utser en eller flera internrevisorer.
Revisorer reviderar dock inte sitt eget ansvarsområde. I första hand utförs revisionen av
internrevisorer från andra certifierade reningsverk i Värmland (t.ex. Sunne)
Den som genomför revisionen ska ha nödvändig utbildning och erfarenhet för uppgiften.
Utbildningen kan t.ex. bestå av en kurs i miljörevisionsteknik. Extern konsult kan också
utses som internrevisor.
I internrevisionen kan t.ex. följande ingå:
- Jämförelse av kvalitetshandboken mot krav i certifieringsreglerna för slam
- Jämförelse mellan den praktiska verksamheten och rutinerna i
kvalitetshandboken
- Kontroll av att dokumentation sker på föreskrivet sätt
- Intervjuer med personal för att bedöma om kvalitetssystemet är ändamålsenligt
Revisionen protokollförs genom att avvikelser vid revisionen antecknas i en
avvikelserapport. Avvikelserapporten läggs på I:\TF\Gemensam\Processer\VA\
REVAQ\Revisionsprotokoll\Internrevision. I den mån internrevisionen upptäcker brister
enligt ovanstående punkter ska åtgärder vidtas för att rätta till dessa. Åtgärderna ska
dokumenteras och följas upp vid ledningens genomgång.
Som ett stöd vid revisionen och för att se till att samtliga områden kontrolleras minst en
gång vart tredje år har en checklista tagits fram.
Referens
Redovisande dokument är O 5.R Revisionsprotokoll internrevision samt O 5.R Checklista
internrevision som finns arkiverat i pärmen ”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Organisation
2012-11-29
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
O 5.
Fastställd av
(Årtal)” samt på I:\TF\Gemensam\Processer\VA\REVAQ\Revisionsprotokoll\
Internrevision.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Version
3
Sign.
EABN03
Dokumentnamn
Datum
Organisation
2008-09-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
O 6.
Fastställd av
1
Sign.
EABN03
O 6. Andrapartsrevision
Syfte
Syftet med att genomföra andrapartsrevisioner är att se till att entreprenörer som deltar i
certifieringsarbetet arbetar enligt certifieringskriterierna.
Ansvar
Miljöingenjör ansvarar för att andrapartsrevision genomförs.
Omfattning
Andrapartsrevisioner omfattar områden som ligger utanför VA-verksamhetens eget
arbetsfält men där entreprenörer eller leverantörer utför arbeten som påverkar
trovärdighet och resultat av kvalitetsarbetet.
Utförande
Rätten att genomföra andrapartsrevisioner ska dokumenteras i avtal mellan kommunen
och entreprenören. Den som genomför revisionen ska ha nödvändig utbildning och
erfarenhet för uppgiften. Utbildningen kan t.ex. bestå av en kurs i miljörevisionsteknik. I
första hand utförs revisionen av miljöingenjören, men en extern konsult kan också utses
som andrapartsrevisor.
Den utsedda revisorn ska under en treårsperiod, med hjälp av stickprover, kontrollera att
entreprenören svarar upp mot sina åtaganden och rutiner i enlighet med
certifieringsreglerna för slam och det avtal som upprättats mellan kommunen och
entreprenören. Under en treårsperiod skall alla punkter i checklistan ”Checklista för
kontroll av entreprenör” kontrolleras. Checklistan fungerar både som checklista och
redovisande dokument för kontrollen. Dessutom kontrolleras löpande varje månad
(aktuella månader) att spridningsrapport över genomförd slamspridning kommit in i tid
samt att ingen överspridning skett.
Kommunen kallar dessutom entreprenören till slamspridningsmöten minst 2 ggr/år för att
planera/utvärdera slamspridningen (se även rutin N2).
Referenser
Redovisande dokument är O 6.R Revisionsprotokoll andrapartsrevision (checklista för
kontroll av entreprenör) som finns arkiverat i pärmen ”Redovisande dokument REVAQ –
Karlstad (Årtal)” samt på I:\TF\Gemensam\Processer\VA\REVAQ\Revisionsprotokoll\
Andrapartsrevision.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Organisation
2008-09-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
O 7.
Fastställd av
1
Sign.
EABN03
O 7. Tredjepartsrevision och andra besiktningar
Syfte
Syftet med att genomföra tredjepartsrevision och andra besiktningar är att säkerställa att
VA-verksamhetens organisation, kvalitets- och förbättringsarbete samt slammet från
Sjöstadsverket uppfyller certifieringskriterierna.
Ansvar
Miljöingenjören tar initiativ till att tredjepartsrevision genomförs.
Omfattning
Tredjepartsrevision genomförs av ett oberoende certifieringsorgan en gång per år. Extra
besiktningar kan förekomma beroende på t.ex. utfall av tidigare besiktningar eller vid nya
certifikat.
Utförande
Certifieringsorganet som genomför revisionen ska uppfylla kraven enligt SS-EN 45011.
Besiktningen utförs genom besök vid tidpunkter som bestäms av besiktningsorganet.
Besiktningsorganet ska vid besöken kontrollera att egenkontrollen fungerar på avsett sätt.
I tredjepartsrevisionen kan följande ingå:
- Jämförelse av kvalitetshandboken mot krav i certifieringsreglerna för slam
- Jämförelse mellan den praktiska verksamheten och rutinerna i
kvalitetshandboken
- Kontroll av att dokumentation sker på föreskrivet sätt
- Intervjuer med personal för att bedöma om kvalitetssystemet är ändamålsenligt
Revisionen dokumenteras genom att konstaterade brister anges som noteringar samt små
eller stora avvikelser i en revisionsrapport. I den mån revisionen upptäcker brister så ska
åtgärder vidtas för att rätta till dessa. Åtgärderna ska dokumenteras och följas upp vid
ledningens genomgång.
Referenser
Redovisande dokument är O 7.R Revisionsprotokoll tredjepartsrevision och andra
besiktningar som finns arkiverat i pärmen ”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad
(Årtal)” samt på I:\TF\Gemensam\Processer\VA\REVAQ\Revisionsprotokoll\
Tredjepartsrevision och andra besiktningar
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Organisation
2010-02-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
O 8.
Fastställd av
2
Sign.
EABN03
O 8. Kundkontakter
Syfte
Syftet med att skapa och upprätthålla goda kundkontakter är att se till att
certifieringsarbetet är förankrat hos kunder (slamanvändare) och andra intressenter som är
berörda av slamanvändning (t.ex. livsmedelsindustri och konsumenter).
Ansvar
Enhetschefen för VA-enheten ansvarar för att kundkontakter upprätthålls.
Omfattning
Arbetet omfattar kunder och andra intressenter som är berörda av slamhantering inom
jordbruket.
Genomförande
Kontakt med kunder sker huvudsakligen via entreprenör. Samtliga kunder som tar emot
slam från Sjöstadsverket informeras om slammets sammansättning genom utskick av
produktblad (se rutin N1 Beskrivning av slutprodukt). Tillsammans med produktbladet
får kunderna också odlingsrekommendationer (se rutin N5 Rekommendationer för
användning).
Kontakt med andra intressenter i slamfrågan sker huvudsakligen i form av samråd via den
regionala slamgruppen i Värmland. Länsstyrelsen är huvudman och sammankallande för
gruppen som består av representanter för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svenska
Naturskyddsföreningen (SNF), Hushållningssällskapet, Lantmännen, Konsum Värmland,
kommunerna – både miljö- och tekniksidan samt Karlstads Universitet (avdelningen för
energi- och miljöteknik). Gruppen sammanträder två gånger per år, ett möte på våren och
ett på hösten. Varje möte dokumenteras och minnesanteckningar skickas ut till samtliga i
gruppen.
Syftet med den regionala slamgruppen är att bidra till det nationella delmålet ”2015 ska
minst 60 procent av fosforn i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör
återföras till åkermark”. Vid mötena diskuteras aktuella frågor inom området.
Kommunerna ska också informera övriga mötesdeltagare om de åtgärder och insatser som
gjorts för att förbättra slammets kvalitet. Samtliga deltagare ska också få möjlighet att
presentera sina krav och förväntningar eller komma med andra synpunkter på
slamhanteringen.
Referenser
Redovisande dokument är minnesanteckningar från gruppens möten, O 8.R Rapport från
kundkontakter som finns arkiverade i pärmen ”Redovisande dokument REVAQ –
Karlstad (Årtal)”
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Organisation
2008-09-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
O 9.
Fastställd av
1
Sign.
EABN03
O 9. Hantering av klagomål
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att de arbeten som genomförs inom certifieringsarbetet
sker utan olägenheter för interna eller externa kontakter. Rutinen ska se till att inkomna
klagomål hanteras på rätt sätt och att nödvändiga åtgärder genomförs.
Ansvar
Samtliga medarbetare ansvarar för att rapportera externa klagomål.
Berörd enhetschef ansvarar för att klagomål besvaras och vid behov åtgärdas.
Omfattning
Allt arbete med kontroll eller hantering av slam omfattas av denna rutin. Detta inkluderar
även arbete som utförs av entreprenör eller när användning av slam sker hos kunder.
Genomförande
Inkomna klagomål rapporteras till berörd enhetschef som utreder vad som ska göras för
att åtgärda problemet. Klagomålen dokumenteras som kundklagomål i en
avvikelserapport och tas upp vid ledningens genomgång.
Referenser
Redovisande dokument är O 9.R Hanterade klagomål som finns arkiverade i pärmen
”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)” samt på I:\TF\Gemensam\
Processer\VA\Avvikelserapporter. Mall för kundklagomål/avvikelserapport finns på
samma ställe.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Organisation
2008-09-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
O 10.
Fastställd av
O 10. Avvikelsehantering
Syfte
Syftet med rutinen är att identifiera och åtgärda avvikelser som kan påverka slammets
kvalitet. Avvikelsehantering är en viktig del i arbetet med att bygga förtroende och få en
ständig förbättring.
Ansvar
Samtliga medarbetare ansvarar för att rapportera avvikelser.
Berörd enhetschef ansvarar för att avvikelser registreras och hanteras.
Miljöingenjör ansvarar för att rapporterade avvikelser utreds och för att korrigerande
åtgärder utförs.
Omfattning
Samtliga händelser som bedöms ha eller har väsentligt negativ påverkan på slammets
kvalitet. En avvikelse kan också innebära att någon av kvalitetssystemets rutiner inte
följts eller behöver förändras, t.ex. att prov inte tagits ut enligt rutin eller någon brist i
lagring eller leverans av slam.
Genomförande
Avvikelser rapporteras till berörd enhetschef. För avvikelser gällande driftfrågor lämnas
en avvikelserapport till enhetschefen för drift VA. För övriga avvikelser lämnas
avvikelserapport till enhetschefen för VA-enheten. Miljöingenjör utreder vad som ska
göras för att fel inte ska uppstå igen. Avvikelser dokumenteras i en avvikelserapport och
tas upp vid ledningens genomgång.
Referenser
Redovisande dokument är O 10.R Avvikelserapporter som finns arkiverade i pärmen
”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)” samt på I:\TF\Gemensam\
Processer\VA\Avvikelserapporter. Mall för avvikelserapport finns på samma ställe.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Version
1
Sign.
EABN03
Dokumentnamn
Datum
Uppströms arbete
2010-02-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
U 1.
Fastställd av
2
Sign.
EABN03
U 1. Mottagning av externslam
Syfte
Syftet med rutinen är att kontrollera kvaliteten på det externslam som transporteras direkt
till Sjöstadsverket för behandling. På så sätt kan avvikelser upptäckas samtidigt som ett
bra dataunderlag för det fortsatta förbättringsarbetet samlas in.
Ansvar
Drifttekniker vid respektive verk ansvarar för att prov på slam tas ut och skickas för
analys. Miljöingenjörerna ansvarar för att analysresultat på tillfört externslam kontrolleras
och dokumenteras.
Omfattning
Rutinen omfattar allt externslam som transporteras till Sjöstadsverket för avvattning,
rötning etc. Rutinen omfattar även tömningar av externslam på ledningsnätet.
Utförande
Allt externslam som transporteras till Sjöstadsverket från andra reningsverk för vidare
behandling, t.ex. avvattning, stabilisering och hygienisering, ska analyseras i enlighet
med Naturvårdsverkets föreskrifter för miljöskydd då avloppsslam används i jordbruket
(SNFS 1994:2).
Provtagning och analys enligt ovan sker enligt fastställda provtagningsprogram.
Provtagningsprogram för de reningsverk som transporterar sitt slam till Sjöstadsverket
återfinns vid respektive verk samt på K:\TF\Gemensam\Driftinstruktioner\Avloppsverk.
Samtliga prover skickas till Alcontrol för analys.
Samtliga analysprotokoll förvaras i original i VA-labbet på Sjöstad och kan laddas hem
från det internetbaserade verktyget @mis. En kopia går dessutom direkt till
Miljöförvaltningen.
Om andra typer av externslam tillförs Sjöstadsverket eller ledningsnätet ska detta också
dokumenteras med avseende på mängd och innehåll.
Mottagen mängd externslam journalförs vid Sjöstadsverket. Levererade mängder
externslam till Sjöstad finns också på I:\TF\Gemensam\Processer\VA\Miljörapporter
VA\(årtal)\Tillståndspliktiga verk\(verkets namn).
Referenser
Redovisande dokument är U 1.R Mottaget externslam som finns arkiverade i pärmen
”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Uppströms arbete
2008-09-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
U 2.
Fastställd av
1
Sign.
EABN03
U 2. Provtagning inkommande vatten
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att provtagning och provhantering uppfyller
certifieringskraven. Dessutom kan avvikelser upptäckas samtidigt som ett bra
dataunderlag för det fortsatta förbättringsarbetet samlas in.
Ansvar
Förste drifttekniker ansvarar för provtagning av inkommande avloppsvatten. Proven tas ut
av drifttekniker enligt gällande underhållschema.
Omfattning
Rutinen omfattar provtagning och analys av inkommande och behandlat avloppsvatten till
Sjöstadsverket.
Utförande
All provtagning och kontroll ska utföras enligt gällande tillståndsbeslut och föreskrifter
(SNFS 1990:14). Den som utför provtagningen ska ha nödvändig utbildning, t.ex. en kurs
i provtagningsmetodik.
Regelbunden kontroll av verkets samtliga behandlingssteg och anläggningsdelar sker
enligt Driftinstruktion för Sjöstads avloppsreningsverk med tillhörande checklistor
(underhållsscheman) och åtgärdsprotokoll.
Provtagning och analys för intern driftkontroll utförs regelbundet enligt Provtagningsprogram för Sjöstadsverket. Analyserna för den interna driftkontrollen utförs vid det egna
driftlaboratoriet.
Provtagning på inkommande- och behandlat avloppsvatten utförs regelbundet enligt
Provtagningsprogram för Sjöstadsverket. Proverna skickas till Alcontrol för analys.
Samtliga analysprotokoll förvaras i original i VA-labbet på Sjöstad. Analyser genomförda
av Alcontrol kan också laddas hem från det internetbaserade verktyget @mis.
Referenser
Redovisande dokument är U 2.R Analyser på inkommande vatten som finns arkiverade i
pärmen ”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”. Driftinstruktioner för
Sjöstad avloppsreningsverk finns på I:\TF\Gemensam\Driftinstruktioner. Checklistor och
åtgärdsprotokoll förvaras i kontrollrummet på Sjöstad.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Uppströms arbete
2012-11-29
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
U 3.
Fastställd av
2
Sign.
EABN03
U 3. Prioriterade spårelement
Syfte
Syftet med att genomföra en prioritering av metaller och spårelement är att kunna avgöra
vilka metaller och spårämnen som främst ska lyftas fram i åtgärdsplaneringen för att få en
bättre slamkvalitet.
Ansvar
Miljöingenjören ansvarar för att prioriteringen genomförs. Resultatet rapporteras vid
ledningens genomgång.
Omfattning
Dels ska ackumuleringstakten i jord för metaller och spårämnen beräknas för samtliga
ämnen som anges i Naturvårdsverkets Rapport 5148 ”halter av 61 spårelement i
avloppsslam, stallgödsel, handelsgödsel, nederbörd samt i jord och gröda”. Dels ska en
genomgång göras av de metaller som regleras i lagstiftningen (Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni och
Zn). Kadmium bör dessutom alltid prioriteras i åtgärdsarbetet.
Utförande
Beräkning av ackumuleringstakt
Ett samlingsprov på slam, omfattande ett helt års slamproduktion, analyseras med
avseende på de metaller och spårämnen som anges i NV Rapport 5148.
Ackumuleringstakten i jord för metaller och spårämnen vid slamspridning beräknas sedan
efter modellen:
Ackumuleringstakten = Beräknad tillförsel via slam
Beräknad halt i jord
där ackumuleringstakten anges i procent per år. Den beräknade tillförseln per år samt den
beräknade halten i jord anges i gram per hektar.
Tillförseln av metaller via slam beräknas utifrån en slamgiva på 0,7 ton TS per hektar och
år samt uppmätta halter av metaller i slam. Den ursprungliga metallhalten i jord beräknas
ur metallhalten i matjord (SNV Rapport 5148) utifrån antagandet att TS-halten i jord är
90 procent och densiteten 1300 kg/m3. Beräkningarna baseras på en jordvolym som är en
hektar stor med ett matjordsdjup på 25 cm.
De metaller som efter genomförda beräkningar visar sig ha en ackumuleringstakt på
större än 0,20 procent per år ska identifieras. De av dessa element som inte är essentiella
benämns prioriterade spårelement och ska prioriteras i åtgärdsplaneringen. För de
essentiella ämnena med ackumuleringstakt på över 0,20 procent per år ska en bedömning
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Uppströms arbete
2012-11-29
Dokumentnummer
U 4.
göras om åtgärdsbehov föreligger. De prioriterade spårelementen ska analyseras med
samma frekvens som de lagstadgade metallerna.
Lagstadgade metaller
För de lagstadgade metallerna ska en beräkning göras som visar om någon/några metaller
tillför mer än hälften av tillåtet gränsvärde i g/ha vid tillförsel av maximal fosforgiva (22
kgP/ha). Dessa metaller är i så fall också prioriterade och ska finnas med i
åtgärdsplaneringen.
Kadmium
Kadmium bör alltid prioriteras i åtgärdsarbetet.
Referenser
Redovisande dokument är U 3.R Prioriterade spårelement som finns arkiverade i pärmen
”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”
.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Version
3
Dokumentnamn
Datum
Uppströms arbete
2012-11-29
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
U 4.
Fastställd av
3
Sign.
EABN03
U 4. Kadmiumberäkningar
Syfte
Syftet med att göra kadmiumberäkningar är att se till att certifieringsreglernas krav på att
bearbeta kadmium uppfylls. Arbetsmetodiken kan också användas för andra prioriterade
metaller.
Ansvar
Miljöingenjören ansvarar för att kadmiumberäkningar görs.
Omfattning
Beräkningarna omfattar hela den kedja som kan påverka slammets kvalitet, d.v.s. från
renvattenproduktion till färdigt slam.
Utförande
Följande beräkningar ska utföras:
1. Beräkning av Cd/P-kvot
Kadmium-fosfor-kvoten, d.v.s. mängden kadmium i förhållande till mängden fosfor i
slammet beräknas enligt modellen:
Cd/P-kvoten (mg Cd/kg P) = mängden Cd i slam (mg/kg TS)
mängden P i slam (kg/kg TS)
Ju lägre Cd/P-kvot desto bättre. Målet är att uppnå s.k. klosettvattenkvalitet, vilket
motsvarar en Cd/P-kvot på 17 mg Cd/kg P.
En värdering av den beräknade kvoten görs enligt följande:
Cd/P-kvot
(mg Cd/kg P)
<22
22-35
>35
Åtgärd
Små möjligheter att påverka innehållet av kadmium med direkta åtgärder
Möjlighet att påverka innehållet av kadmium med direkta åtgärder finns
Slammet kan inte användas i jordbruket. Åtgärder bör vidtas
2. Kadmiumbalans (metallbalans)
Kadmiumbalanser/metallbalanser för Sjöstadsverket beräknas med hjälp av uppmätta
halter av kadmium och andra metaller i inkommande och utgående vatten, slam och
fällningskemikalier. För att kontrollera noggrannheten i beräkningarna ska motsvarande
balans även beräknas för fosfor. Om fosforbalansen inte avviker mer än 10 procent (d.v.s.
inkommande jämfört med utgående) kan man anta att beräkningarna är rimliga.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Uppströms arbete
2012-11-29
Dokumentnummer
Version
U 4.
3. Identifiering av källor
Möjliga källor till kadmium och andra metaller i ledningsnätet ska identifieras genom
beräkningar och mätningar av bidrag från kända och potentiella källor. Källorna kan vara
värmeverk, industrianslutningar, konstskolor, dagvatten, hushåll, etc.
För att identifiera möjliga källor ska befintliga anslutningar granskas. Bidragen från dessa
beräknas med hjälp av befintliga mätvärden eller schablonvärden. En uppskattning av
bidragen från andra potentiella källor ska också göras.
I ett längre tidsperspektiv bör även mätningar göras ute på ledningsnätet för att kartlägga
metalltillförseln till reningsverken mer noggrant. Provtagningen bör ske på definierade
områden, t.ex. renodlade industriområden eller områden med enbart hushållsanslutningar.
4. Beräkning av förbättringstakt
Förbättringstakten för de prioriterade spårelementen ska presenteras i form av en rät linje
som visar lutningen för den senaste 36-månadersperioden. Den räta linjen ska beräknas
genom regressionsanalys med minsta kvadratmetoden. Minst sex representativa prov ska
ingå. Om den räta linjen för den senaste 36-månadersperioden inte visar på en minskning
räknat som mg spårelement per kg TS ska en utredning om orsaken till den uteblivna
minskningen göras. Vid behov ska därefter handlingsplanen och dess tidsatta mål
revideras.
Resultat
Cd/P-kvoten presenteras i produktbladet. Resultaten från beräkningarna av
kadmiumbalans/metallbalans presenteras i form av massbalanser för Sjöstadsverket.
Identifieringen av källor presenteras i form av s.k. tårtdiagram. Förbättringstakten för de
prioriterade spårelementen presenteras i form av stapeldiagram med en trendlinje.
Samtliga beräkningar uppdateras en gång per år.
Referenser
Redovisande dokument är U 4.R Kadmiumbalans i ledningsnätet som finns arkiverade i
pärmen ”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
3
Dokumentnamn
Datum
Uppströms arbete
2008-09-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
U 5.
Fastställd av
1
Sign.
EABN03
U 5. Flödesberäkningar
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att beräkningsunderlaget för olika flöden och vattnets
ursprung är tillförlitligt. På så sätt blir beräkningarna av metallbidragen från hushåll,
industrier, tillskottsvatten etc. mer rättvisande
Ansvar
Miljöingenjör ansvarar för att flödesberäkningar genomförs. VA-ingenjör ansvarar för att
ta fram underlag till flödesberäkningarna (filen ”In- och utläckage”). Drifttekniker
ansvarar för avläsning och kalibrering av mätinstrument.
Omfattning
Hela ledningsnätet samt vatten- och avloppsverk.
Utförande
Vid Sjöstadsverket mäts utgående vattenflöde och bräddat vattenflöde. Flödena
registreras automatiskt i driftövervakningssystemet Uni-view. Utifrån dessa flöden
beräknas inkommande flöde.
Vid Sörmons vattenverk mäts mängden uppumpat vatten från Kattfjorden, mängden
vatten som pumpas till infiltrationsanläggningen och flödet av renvatten ut på
ledningsnätet. Flödena registreras automatiskt i driftövervakningssystemet Uni-view.
Kalibrering av flödesmätarna sker enligt gällande driftinstruktioner och
underhållsscheman.
Fördelningen av flöden i ledningsnätet sammanställs i filen ”In- och utläckage” i form av
uppgifter över producerad vattenmängd vid vattenverken, levererad mängd till
konsument, utläckage, inläckage, bräddning samt levererad mängd till avloppsreningsverk. Filen uppdateras en gång per år och finns på
I:\TF\Gemensam\Processer\VA\Miljörapporter VA\In och utläckagesammanställning.
Med utgångspunkt i mätningarna vid verket och i filen görs en beräkning av fördelningen
av inkommande avloppsvattenflöde. Flödet fördelas då lämpligen på följande fraktioner:
- hushållsspillvatten
- inläckande vatten
- dagvatten
- industriellt spillvatten
- spillvatten från andra verksamheter
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Uppströms arbete
2008-09-01
Dokumentnummer
U 5.
Referenser
Redovisande dokument är U 5.R Fördelning av flöden som finns arkiverade i pärmen
”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Version
1
Dokumentnamn
Datum
Uppströms arbete
2011-12-05
Upprättad av
Sign.
Kristina Hedfors
KAHS00 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
U 6.
Fastställd av
2
Sign.
EABN03
U 6. Kemikalielistor
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att certifieringsarbetet leder till en minskning av
användningen av oönskade kemikalier hos anslutna verksamheter. På så sätt förhindras att
oönskade ämnen når reningsverken och hamnar i slammet.
Ansvar
Miljöingenjör ansvarar för att kemikalielistor samlas in och granskas, i samarbete med
Miljöförvaltningen.
Omfattning
Rutinen omfattar samtliga verksamheter inom kommunen med utsläpp till spillvattennätet.
Utförande
En förteckning över samtliga verksamheter med spillvattenanslutning ska tas fram.
Verksamheterna delas in efter klassning i A-, B-, C- eller U-verksamheter. I första hand
ska kemikalielistor samlas in från A- och B-verksamheter. Därefter samlas listor in även
från andra prioriterade verksamheter t.ex. C- eller U-verksamheter som är särskilt
intressanta ur kemikaliesynpunkt.
Kemikalielistorna begärs in av miljöförvaltningen vid tillsynsbesök. Därefter granskas
listorna och en bedömning görs med avseende på:
- om produkten kan nå spillvattennätet vid normal drift eller vid eventuella olyckor
och haverier
- om produkten innehåller oönskade ämnen eller miljöfarliga ämnen enligt
vattendirektivets lista över prioriterade ämnen eller Kemikalieinspektionens
PRIO-databas
- i vilka mängder produkten används
Om produkten bedöms som olämplig ur miljösynpunkt enligt ovanstående kriterier
uppmanas verksamheten att ersätta den med ett mer miljövänligt alternativ. För
utfasningsämnen enligt PRIO-databasen begär miljöingenjören in handlingsplaner från
verksamheten. Planen ska visa på hur dessa ämnen fasas ut eller på annat sätt förhindras
nå avloppet.
En gång om året, i oktober, kallar miljöingenjör berörda på Miljöförvaltningen till ett
möte för att följa upp arbetet med kemikalielistorna. Vid mötet granskas respektive
företags kemikalieanvändning. Kemikalieanvändningen redovisas i REVAQ:s årsrapport
och finns också i pärmen ”REVAQ - Redovisande dokument”.
Referenser
Redovisande dokument är U 6.R Kemikalielistor som finns arkiverade i pärmen
”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Processen i verket
2010-02-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
P 1.
Fastställd av
2
Sign.
EABN03
P 1. Val av insatskemikalier
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att de processkemikalier som köps in till reningsverket
uppfyller kraven för bättre slamkvalitet enligt certifieringsreglerna.
Ansvar
Enhetschef för driftenhet VA tillsammans med upphandlingsenheten ansvarar för inköp
av processkemikalier. Förste drifttekniker ansvarar för att aktuella säkerhetsdatablad finns
tillgängliga.
Omfattning
Inköp av processkemikalier till samtliga reningsverk.
Utförande
Inköp av processkemikalier ska följa kommunens upphandlingspolicy och den
kvalitetsmanual för inköps- och upphandlingsprocessen som hör till policyn.
I policyn och manualen anges att kommunen ska ställa tydliga och relevanta miljökrav
vid samtliga upphandlingar. Kemikalier och varor som kan befara medföra risk för hälsa
och miljö ska ersättas med bättre alternativ. Hälso- och miljöfarliga varor ska undvikas.
Inköp av enskilda kemiska produkter får endast ske efter bedömning av Kemi- och
miljögruppen.
Kemi- och miljögruppen består av representanter från Miljöförvaltningen, Teknik- och
fastighetsförvaltningen, Karlstads elnät och Karlstad energi och arbetar för att förbättra
arbetsmiljön och den yttre miljön genom att minska eller eliminera risker förknippade
med kemikalier. Gruppen träffas minst 2 ggr/år och gör bl.a. bedömningar av nya
kemikalier som personalen uttryckt önskemål om att införskaffa. För att en ny produkt
ska få användas ska den dessförinnan bedömas och godkännas av gruppen.
Rutiner för inköp av specifika kemikalier återfinns på intranätet solsidan.
Kemikalieförteckning med tillhörande varuinformationsblad m.m. återfinns i det
webbaserade kemikaliehanteringssystemet iChemistry.
Referenser
Redovisande dokument är P 1.R Bidrag av föroreningar från insatskemikalier som finns
arkiverade i pärmen ”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
Upphandlingspolicy och Kvalitetsmanual för inköps- och upphandlingsprocessen för
Karlstads kommun finns att ladda ner på intranätet solsidan.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Processen i verket
2010-02-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
P 2.
Fastställd av
2
Sign.
EABN03
P 2. Uttag av slamprov
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att slamprov tas ut på rätt sätt och att slammet kontrolleras
för att säkerställa att kvaliteten uppfyller gällande lagkrav samt kraven i
certifieringsreglerna för spridning av slam på jordbruksmark.
Ansvar
Enhetschefen på driftenhet VA ansvarar för att provtagning av slam utförs.
Drifttekniker ansvarar för att prov på slam tas ut.
Laboratorietekniker ansvarar för att proven förvaras och blandas på rätt sätt samt skickas
vidare till ett ackrediterat laboratorium för analys.
Miljöingenjör ansvarar för att analysresultaten granskas.
Omfattning
Provtagning och analys av slam från Sjöstadsverket.
Utförande
Provtagning av avloppsslam från Sjöstadsverket sker enligt ett fastställt
provtagningsprogram, ”Provtagning för Sjöstadsverket”. Provtagningen utförs av
drifttekniker enligt gällande underhållsschema. Den som utför provtagningen ska ha
nödvändig utbildning, t.ex. en kurs i provtagningsmetodik.
Delprov på slam tas ut direkt efter slamcentrifugen varje gång avvattningsutrustningen
körs. Provet läggs i en plastpåse och fryses in. I slutet av varje månad tinas delslamproven
upp och blandas samman till ett representativt månadssamlingsprov. Ur detta tas två
slutprov ut. Ett skickas till ett ackrediterat laboratorium för analys med avseende på TS,
pH, glödförlust, näringsämnen och tungmetaller (Ca, Mg, Zn, Cr, Cu, Ni, Pb, Cd, Hg, Fe,
Mn, Al, Co, Ag och Sn). Fyra gånger per år analyseras dessutom organiska
indikatorämnen (PCB, PAH, toluen och nonylfenol). Det andra sparas i frysen till ett
årssamlingsprov för analys av 60 spårelement, provet märks med månad och år.
Analysresultaten granskas direkt vid ankomst av miljöingenjörerna. Samtliga analysprotokoll förvaras i original i VA-labbet på Sjöstad och kan också laddas hem från det
internetbaserade verktyget @mis. En kopia går dessutom direkt till Miljöförvaltningen.
Referenser
Redovisande dokument är P 2.R Slamanalyser som finns arkiverade i pärmen
”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Processen i verket
2011-12-05
Upprättad av
Sign.
Kristina Hedfors
KAHS00 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
P 3.
Fastställd av
P 3. Hygienisering
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att slammet genomgår en tillfredsställande hygienisering.
Ansvar
Enhetschef på VA-enheten ansvarar för slammets hygienisering. Ansvaret för
hygieniseringen av slammet kan också överlåtas på entreprenör via avtal.
Omfattning
Rutinen omfattar slam från Sjöstadsverket som ska användas inom jordbruk.
Hygieniseringsmetoden avser långtidslagring av slam.
Utförande
Allt slam ska lagras i väl avgränsade partier. För varje parti ska det finnas en analys av
följande parametrar: TS, glödförlust, pH, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve och
kalkverkan samt metallerna Pb, Cu, Ni, Zn, Cd, K, Cr, Hg och Ag.
Varje parti på lagringsplatsen ska vara märkt med en skylt där produktionsperioden
framgår, t.ex. ”Karlstad 1-15 jan 2010”
Slammet ska lagras minst 6 månader. Ett slamparti från november 2010 ska alltså lagras
under perioden december 2010 – maj 2011. Kontroll av hygieniseringen sker genom
salmonellaprovtagning.
Vid utlastning av hygieniserat slam får inte fordon (lastmaskiner och lastbilar) som har
hanterat ohygieniserat slam användas utan föregående rengöring.
Referenser
Redovisande dokument är P 3,5,6.R Slambalans som finns arkiverade i pärmen
”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Version
3
Sign.
EABN03
Dokumentnamn
Datum
Processen i verket
2011-12-05
Upprättad av
Sign.
Kristina Hedfors
KAHS00 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
P 4.
Fastställd av
2
Sign.
EABN03
P 4. Salmonellakontroll
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att salmonellaprovtagning på slam sker på ett
representativt sätt och att det slam som sprids inom jordbruket är fritt från salmonella.
Ansvar
Miljöingenjören ansvarar för att salmonellaprovtagning utförs. Ansvaret för
salmonellaprovtagningen av slammet kan också överlåtas på entreprenör via avtal.
Omfattning
Slam från Sjöstadsverket som ska användas inom jordbruket.
Utförande
Provtagningen ska ske i så nära anslutning som möjligt till spridningstillfället, dock
tidigast två månader före.
Utrustning
Jordborr el. liknande, hink, mixer, kylväska, kylklampar eller motsvarande samt
slamskor.
Provtagningsinstruktioner
-
Ett prov tas ut för varje slamparti om maximalt 1 000 ton. Om partiet är större än
1 000 ton ska partiet delas upp i delpartier så att varje delparti är max 1 000 ton.
Ett prov utgörs av minst 25 stickprover som tas ut med jordborr eller liknande.
Minsta provdjup är 30 cm.
Minst 8 stickprover tas från det maximala djupet mot botten.
Övriga stickprover tas ut på olika djup. Stickproverna fördelas jämnt över ytan.
Ett stickprov är minst 200 gram.
Stickproverna ska blandas maskinellt i en hink eller liknande under minst 3
minuter, därefter tas slamprovet för salmonellaanalysen ut.
Provet ska väga minst 500 gram.
Provet förvaras i kylväska med kylklampar och transporteras omedelbart till ett
ackrediterat laboratorium för analys, helst samma dag och senast nästa dags förmiddag.
Provet ska märkas med datum, slamparti och provtagare. Efter provtagning ska
provtagningsutrustningen rengöras.
För att slammet ska få spridas på åkermark ska analysresultatet vara ”ej påvisat” med
avseende på salmonella. Om analysen visar ”påvisbart” ska en typning av provet göras
och slammet lagras vidare. Om slammet ska få spridas på åkermark måste ett nytt prov på
slampartiet tas ut som visar ”ej påvisat” med avseende på salmonella.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Processen i verket
2011-12-05
Dokumentnummer
P 4.
Referenser
Redovisande dokument är P 4.R Salmonellaanalyser som finns arkiverade i pärmen
”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Version
2
Dokumentnamn
Datum
Processen i verket
2008-09-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
P 5.
Fastställd av
1
Sign.
EABN03
P 5. Behandling av avvikande produkt
Syfte
Rutinens syfte är att se till att slam som inte är lämpat för spridning på åkermark tas om
hand på annat sätt.
Ansvar
Enhetschefen för VA-enheten ansvarar för att kontrollen fungerar.
Omfattning
Rutinen omfattar kontroll slam från Sjöstadsverket.
Utförande
Slam som av någon anledning inte bedöms som lämpligt att använda inom jordbruket ska
tas om hand på annat sätt. Det kan t.ex. vara ett slamparti där salmonella påvisats, ett
slamparti som överskrider något av gränsvärdena i gällande lagar och förordningar eller
ett slamparti som på annat sätt bedöms vara olämpligt att använda inom jordbruk
(ostabiliserat slam, slam med lågt TS, etc).
Det avvikande slampartiet avgränsas till en enskild hög. Högen markeras med en skylt.
Slampartiet ska snarast avlägsnas från de andra högarna med godkänt slam.
Vid påvisad salmonella i ett slamparti kan partiet lagras vidare till dess att en negativ
salmonella-analys erhålls.
Referenser
Redovisande dokument är P 3,5,6.R Slambalans som finns arkiverade i pärmen
”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Dokumentnamn
Datum
Processen i verket
2008-09-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
P 6.
Fastställd av
1
Sign.
EABN03
P 6. Slambalans
Syfte
Rutinens syfte är att se till att allt slam som hanteras inom certifieringsarbetet finns
dokumenterat och redovisat.
Ansvar
Enhetschefen för VA-enheten/driftenhert VA ansvarar för dokumentationen.
Miljöingenjören ansvarar för upprättandet av slambalans.
Omfattning
Rutinen omfattar allt producerat och levererat slam från Sjöstadsverket.
Utförande
Följande slammängder ska dokumenteras:
- den mängd slam som finns i lager vid årets början
- den mängd slam som produceras under året
- avsättningen av slam till olika användningsområden, t.ex. spridning på
jordbruksmark, jordtillverkning, deponitäckning, etc.
- den mängd slam som finns i lager vid årets slut
Med utgångspunkt i ovanstående sammanställs en slambalans för slamlagret över året.
Skillnaden mellan den beräknade slammängden i lagret och den verkliga mängden bör
vara så nära noll som möjligt.
Exempel:
Slam kvar i lager i december 2006:
Producerad mängd slam under 2007:
Summa:
1 000 ton
5 000 ton
6 000 ton
Avsatt slammängd till användning inom jordbruket under 2007:
Avsatt slammängd till deponitäckning under 2007:
Summa:
3 000 ton
1 500 ton
4 500 ton
Slam kvar i lager i december 2007 enligt ovanstående beräkningar: 1 500 ton
Slam kvar i lager i december 2007:
1 400 ton
Skillnad:
100 ton
Referenser
Redovisande dokument är P 3,5,6.R Slambalans som finns arkiverade i pärmen
”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”. Den totala mängden producerat
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Version
Dokumentnamn
Datum
Processen i verket
2008-09-01
Dokumentnummer
P 6.
slam fördelat på olika avsättningsområden rapporteras också in digitalt varje år via SMP
(Svenska MiljörapporteringsPortalen).
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Version
1
Dokumentnamn
Datum
Nedströmsarbete
2010-02-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
N 1.
2
Fastställd av
Sign.
EABN03
N 1. Beskrivning av slutprodukt
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att slammets innehåll presenteras på ett sakligt sätt för den
som ska använda avloppsslammet.
Ansvar
Enhetschefen ansvarar för innehållet i produktbladet. Miljöingenjören ansvarar för att ta
fram produktblad där slammets innehåll presenteras och för att produktbladet når kunden.
Ansvaret för att leverera produktblad till kunden kan också överlåtas på entreprenör via
avtal.
Omfattning
Allt slam som levereras till jordbruk.
Utförande
Ett aktuellt produktblad ska alltid följa med varje leverans av slam till jordbruk.
Produktbladet ska innehålla uppgifter om:
- slammets ursprung
- slampartiets storlek (mängd slam i ton)
- produktionsperiod (månad – månad)
- lagringsplats
- slammets pH, TS och glödförlust
- slammets innehåll av näringsämnen (Ptot, Ntot, ammoniumkväve, kalkverkan
och kalium)
- slammets innehåll av metaller (Pb, Cu, Ni, Zn, Cd, Cr, Hg, Sn och Ag)
- maximal slamgiva inklusive tillförsel av olika metaller jämfört med aktuella
gränsvärden
- slammets kadmium/fosfor-kvot
- att godkänd salmonella-analys krävs innan slammet får spridas
Ur produktbladet ska det också framgå att slammet uppfyller kraven enligt Svenskt
Vattens certifieringsregler (certifikatsnummer och märke ska finnas) och att all
redovisning är öppen.
Dessutom ska kommunens kontaktperson med telefonnummer anges och det ska finnas
en lista över aktuell lagstiftning inom området.
Referenser
Redovisande dokument är N 1.R Produktblad som finns arkiverade i pärmen
”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
32 (38)
Dokumentnamn
Datum
Nedströmsarbete
2010-02-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
N 2.
2
Fastställd av
Sign.
EABN03
N 2. Kontakter med entreprenörer
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att hanteringen av slam sker på ett tillförlitligt sätt i
enlighet med certifieringsreglerna.
Ansvar
Enhetschef för VA-enheten ansvarar för att de krav som finns i certifieringsreglerna
kommuniceras och avtalas med entreprenörer och kunder.
Omfattning
Rutinen omfattar all kontakt med entreprenörer i samband med hantering av slam för
spridning på jordbruksmark.
Utförande
Om entreprenörer handlas upp för att sköta hela eller delar av slamhanteringen för
spridning av slam på jordbruksmark ska detta ske i enlighet med certifieringsvillkoren.
I avtal som tecknas med entreprenör ska det tydligt framgå vilka tjänster entreprenören
ansvarar för. Förutom slamspridning kan även tjänster som lagring, jordprovtagning,
salmonellaprovtagning m.m. vara aktuella att köpa in.
Att entreprenören uppfyller sina åtaganden mot Teknik- och fastighetsförvaltningen
kontrolleras genom andrapartsrevision (se rutin O6).
Kommunen och entreprenören ska ha en kontinuerlig dialog. Kommunen kallar dessutom
entreprenören till slamspridningsmöten minst 2 ggr/år för att planera/utvärdera
slamspridningen.
Rutiner för hur entreprenaden ska genomföras utarbetas av kommunen och entreprenören
i samråd. Entreprenören ska också upprätta en kvalitetsplan där det framgår hur
entreprenören avser att säkerställa kvaliteten i arbetet. Kvalitetsplanen ska godkännas av
båda parterna.
Referenser
Redovisande dokument är N 2.R Avtal med entreprenörer som finns arkiverade i pärmen
”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)” samt den upprättade kvalitetsplanen
som förvaras på samma ställe.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
33 (38)
Dokumentnamn
Datum
Nedströmsarbete
2010-02-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
N 3.
2
Fastställd av
Sign.
EABN03
N 3. Godkännande av spridning
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att slamanvändningen sker på ett korrekt sätt.
Ansvar
Enhetschefen för VA-enheten ansvarar för att samtliga moment är uppfyllda. Ansvaret
kan också via avtal överlåtas på entreprenörer eller kunder (lantbrukare).
Omfattning
Allt slam som levereras till jordbruk.
Utförande
Innan slam får spridas ska följande moment vara klara:
-
-
Produktblad med information om slammets innehåll och egenskaper ska ha
lämnats till lantbrukaren
Miljöförvaltningen ska vara informerad om spridningen
Slamgivan ska vara beräknad och ha meddelats den som sprider slammet
Rätt mängd slam, baserat på spridningsareal och slamgiva, ska finnas tilldelad
från ett helt slamparti eller delar av ett slamparti
Markens innehåll av metaller ska vara kontrollerat genom jordprovtagning (t.ex.
markkarteringsprov). Slam får inte spridas på åkermark om metallhalten i jord
uppgår till de gränsvärden som redovisas i SNFS 1994:2, bilaga B. För kadmium
innebär det max 0,4 mg Cd/kgTS
Analysresultat m.a.p. salmonellaprovtagning ska vara ”ej påvisad”
Tidpunkt för eventuell tidigare spridning av slam på det aktuella skiftet ska ha
kontrollerats
Riskanalys enligt rutin N4 ska vara ifylld. Den som sprider slammet ska vara
uppmärksammad på eventuella försiktighetsåtgärder
Eventuella entreprenörer ska vara informerade om de krav som gäller för
spridning av slam
Nedmyllning ska ske enligt gällande regelverk
Avtal och överenskommelser för upprättande av spårbarhetsrapporter ska vara
tecknade
När samtliga ovanstående moment är kontrollerade ger miljöingenjören klartecken till
entreprenören att sprida slammet. Detta ska dokumenteras skriftligt (t.ex. via mejl).
Referenser
Redovisande dokument är N 3.R Godkännande av spridning samt Spårbarhetsrapport
som finns arkiverade i pärmen ”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
34 (38)
Dokumentnamn
Datum
Nedströmsarbete
2008-09-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
N 4.
1
Fastställd av
Sign.
EABN03
N 4. Riskanalys vid användning
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att hanteringen av slam inte orsakar olägenhet för
närboende eller påverkar omgivningen negativt.
Ansvar
Chefen för VA-enheten ansvarar för att riskanalyser genomförs. Ansvaret kan också via
avtal överlåtas på entreprenörer eller kunder (lantbrukare).
Omfattning
Rutinen omfattar praktisk hantering av slam i samband med användning inom jordbruk.
Utförande
Inför varje spridningstillfälle ska en riskanalys utföras. Riskanalysen ska minst omfatta
följande moment:
- kontroll av markens bärighet vid omlastningsplatsen
- kontroll av avstånd till bebyggelse och vattendrag från omlastningsplatsen
- uppgifter om förväntad nederbörd
- kontroll av avstånd till bebyggelse och vattendrag från spridningsplatsen
- kontroll av att nedmyllningen är förberedd
Referenser
Att riskanalys utförts dokumenteras med hjälp av checklistan ”riskanalys vid
användning”. Redovisande dokument är N 4.R Riskanalys vid användning som finns
arkiverade i pärmen ”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
35 (38)
Dokumentnamn
Datum
Nedströmsarbete
2010-02-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
N 5.
2
Fastställd av
Sign.
EABN03
N 5. Rekommendationer för användning
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att slammet utnyttjas på bästa möjliga sätt.
Ansvar
Enhetschefen för VA-enheten ansvarar för att kunder/lantbrukare får den information de
behöver för att kunna utnyttja slammet på bästa möjliga sätt. Ansvaret kan också genom
avtal överlåtas på entreprenör eller kund/lantbrukare.
Omfattning
Rutinen omfattar användning av slam hos kund/lantbrukare.
Utförande
Samtliga kunder/lantbrukare som tar emot slam ska få den information de behöver för att
kunna utnyttja slammet på bästa möjliga sätt. Tillsammans med produktbladet (se rutin
N1) ska också följande information biläggas:
-
att med den beräknade slamgivan som anges i produktbladet behövs ingen
ytterligare tillförsel av fosfor
att hänsyn bör tas till slammets kväveinnehåll vid gödselplaneringen
att slammets strukturförbättrande egenskaper kan vara särskilt användbara på
vissa jordar, t.ex. sandjordar, styva jordar, etc.
slammets innehåll av CaO
Slammet bör användas i närområdet och långa transporter bör undvikas.
Referenser
Redovisande dokument är N 5.R Rekommendationer för användning som finns arkiverade
i pärmen ”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
36 (38)
Dokumentnamn
Datum
Nedströmsarbete
2008-09-01
Upprättad av
Sign.
Åsa Andersson
AAAN30 Eva-Lena Beiron
Dokumentnummer
Version
N 6.
1
Fastställd av
Sign.
EABN03
N 6. Beräkning av kadmiumbalans på slamgödslad
mark
Syfte
Syftet med rutinen är att se till att det sker en uppföljning av åkermarkens påverkan efter
slamgödsling.
Ansvar
Miljöingenjör ansvarar för att ta fram kadmiumbalansberäkningar.
Omfattning
Rutinen omfattar samtliga slamgödslade skiften.
Utförande
Kadmiumbalans beräknas enligt modellen:
Förändring i matjordens kadmiumhalt (g/ha och år) = Tillförsel - Bortförsel
Tillförseln utgörs av gödning i form av slam samt luftdeposition/tillförsel via nederbörd.
Bortförseln utgörs av upptag i grödor samt utlakning.
För varje slamgödslat skifte anges produktionsperiod/slamparti, kadmiumhalt i jord,
mängd spritt slam, kadmiumhalt i slam, spridd areal, tillförsel av kadmium med
deposition, upptag av kadmium i gröda, användningsområde för grödan samt utlakning av
kadmium.
Den ursprungliga kadmiumhalten i jorden beräknas ur protokoll för jordprovsanalyser
från respektive fält utifrån antagandet att TS-halten i jord är 90 % och densiteten 1300
kg/m³.
Ex: Om markanalysen visar 0,2 mg Cd/kg TS jord blir innehållet per hektar:
10 000 m2 x 0,25 m x 1 300 kg/m3 jord x 0,2 mg Cd/kg jord = 650 g Cd per hektar
Deposition, upptag i gröda, avkastning och urlakning beräknas med hjälp av
schablonvärden från Jordbruksverket.
Den anrikade mängden kadmium kan därefter beräknas i g/ha utifrån tillförd mängd via
slam och deposition samt bortförd mängd med gröda och urlakning. Beräkningarna görs
med avseende på både 1- och 5-årsgiva.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
37 (38)
Dokumentnamn
Datum
Nedströmsarbete
2008-09-01
Dokumentnummer
N 6.
Referenser
Redovisande dokument är N 6.R Kadmiumbalans på slamgödslad mark som finns
arkiverade i pärmen ”Redovisande dokument REVAQ – Karlstad (Årtal)”.
OBS! Utskrivet dokument är ostyrt. För att kunna använda det måste du försäkra dig om att det är den senaste utgåvan.
Utskriftsdatum: 2017-07-14
Version
1