Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Monaco 2011
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och
trendanalys
Läget för de mänskliga rättigheterna i Monaco är generellt sett mycket gott,
och levnadsstandarden är bland de högsta i världen. Då monegaskerna utgör
en minoritet av befolkning bär lagstiftningen starka inslag av nationell
preferens, för att säkra de egna medborgarnas tillgång till arbete och sociala
förmåner. Monaco arbetar kontinuerligt med att anpassa lagstiftningen efter
sina internationella åtaganden. Under 2011 har ett flertal lagändringar antagits i
syfte att främja bland annat medborgerliga och politiska rättigheter i Monaco.
Monegaskisk lag tillämpade tidigare olika regelverk för utländska kvinnor och
män vid erhållande av medborgarskap genom äktenskap med en monegaskisk
medborgare. Genom lagändringar genomförda under 2011 säkras numera lika
rättigheter för kvinnor och män vid ansökan och erhållande av medborgarskap.
Arbetet för ökad jämlikhet och jämställdhet fortskrider på fler områden och
under 2011 godkände det monegaskiska parlamentet ett lagförslag som
förbjuder all diskriminering och trakasserier av människor på grund av bland
annat kön, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. En lagändringsprocess
inleddes även under slutet av 2011 i syfte att främja rättigheter samt tillförsäkra
behov och möjligheter för personer med funktionsnedsättningar.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande
konventioner:
2
-
-
-
-
-
-
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt det fakultativa
protokollet om avskaffandet av dödsstraffet. Protokollet om enskild
klagorätt har inte ratificerats.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR).
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD).
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW), men inte det fakultativa protokollet om enskild
klagorätt.
Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel,
Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), men inte det
fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt tillhörande protokoll om barn i väpnade konflikter och om
handel med barn.
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt
protokollet från 1967 om flyktingars rättsliga ställning.
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC) undertecknades den 18 juli 1998, men har ännu
inte ratificerats.
Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen),
det sjätte tilläggsprotokollet om dödsstraffets avskaffande i fredstid
samt protokoll nr 13 om dödsstraffets avskaffande under alla
omständigheter. Monaco har inte ratificerat protokoll nr 12 om allmänt
förbud mot diskriminering.
De reservationer som gjorts till konventionerna ovan är främst hänförliga till så
kallad nationell preferens, vilket innebär att Monacos velat behålla lagstiftning
som gynnar landets egna medborgare, exempelvis att monegasker har förtur
vid anställning framför arbetssökande av andra nationaliteter.
Monaco för en kontinuerlig dialog med merparten av FN:s konventionskommittéer, men det kan noteras att man upprepade gånger rapporterat med
flera års försening.
FN:s specialrapportörer har inte genomfört några besök och inga uppgifter
finns om planerade besök. Inte heller finns det någon stående inbjudan.
Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) har hittills genomfört ett besök
under 2006 och kommer att genomföra ett andra besök under 2012.
3
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Konstitutionen förbjuder uttryckligen tortyr och annan inhuman och
förnedrande behandling. Det finns inga uppgifter om att rätten till liv,
kroppslig integritet och förbud mot tortyr inte efterlevs (jämför dock avsnitt 20
nedan). Inte heller finns några uppgifter om att myndigheterna godtyckligt
skulle ha berövat medborgare livet, eller att politiska mord skulle förekomma.
Fängelseförhållandena är i enlighet med internationell standard, med separata
avdelningar för unga lagöverträdare, män och kvinnor.
Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) kommer under 2012 att göra ett
besök i Monaco för att inspektera tillståndet för frihetsberövade personer. Vid
den senaste inspektionen, som genomfördes 2006, besökte CPT:s
representanter landets fängelser, häkten och psykiatriska institutioner.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet avskaffades formellt för alla brott genom den nya konstitutionen
1962. I praktiken tillämpades dock inte dödstraffet längre, då den sista
avrättningen ägde rum år 1847. Vidare har Monaco tillträtt det sjätte
protokollet till Europakonventionen om dödsstraffets avskaffande i fredstid
samt protokoll nr 13 om dödsstraffets avskaffande under alla omständigheter.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Konstitutionen garanterar medborgarnas frihet och säkerhet. Ingen person ska
heller frihetsberövas utan stöd i lag. Det finns inga uppgifter om godtyckliga
frihetsberövanden. Med undantag för den som tas på bar gärning, kan ingen
person gripas utan ett skriftligt motiverat domstolsbeslut som ska delges vid
gripandet eller senast inom 24 timmar. År 2007 antogs flera förändringar i den
monegaskiska strafflagen, dock främst uppdateringar av föråldrade
bestämmelser.
År 2009 skrev Monaco under och ratificerade den Europeiska konventionen
om utlämning mellan medlemsstaterna (Europeisk arresteringsorder).
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Konstitutionen fastslår grundläggande straffrättsliga principer som att inget
straff får utdömas utan stöd i lag och förbud mot retroaktiv lagstiftning.
Konstitutionen garanterar domstolarnas självständighet i förhållande till den
4
verkställande makten. Domare utses av fursten på förslag av chefen för
Direction des Services Judiciaires som är den myndighet som alla domstolar är
underställda. Myndighetschefen svarar inför fursten och är inte medlem av
regeringen. Den dömande makten tillkommer enligt konstitutionen fursten,
men all utövning har delegerats till de monegaskiska domstolarna.
Medborgare som upplever att någon lag står i strid med konstitutionen kan
föra talan om det vid domstol. Domstolarna har också möjlighet att avgöra om
rättigheter enligt internationella fördrag och konventioner är direkt tillämpliga.
7. Straffrihet
Straffrihet förekommer inte såvitt är känt.
8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet
År 2005 antogs en lag om yttrandefrihet, tillämplig på alla former av offentliga
yttranden, inklusive press, radio och tv. Kränkande yttranden på grundval av
etnicitet, religion eller sexuell läggning är straffbara. I samband med att
Monaco tillträdde Europakonventionen inkluderades en reservation där man
förklarade att artikel 10 rörande yttrandefriheten skulle gälla utan inverkan på
reglerna om förtal av furstehuset. Enligt den monegaskiska strafflagen är det
belagt med böter att skriva något i syfte att offentligen underminera fursten
eller hans familj, om det görs med uppsåt att skada.
9. Mötes- och föreningsfrihet
Mötes- och föreningsfriheten är fastslagen i konstitutionen. Monegaskisk lag
vidhöll tidigare olika regelverk mellan monegaskiska och utländska medborgare
vid föreningsbildning. Under december 2008 antogs en lag som garanterar
föreningsfriheten och samma regelverk oavsett medborgarskap.
10. Religions - och övertygelsefrihet
Katolicismen är officiell statsreligion, men konstitutionen garanterar
religionsfrihet och det finns inga uppgifter om förföljelse av religiös art. Övriga
trossamfund tillåts verka i landet efter registrering hos regeringen, och alla
församlingar har samma rätt till subventioner och lyder under samma
skatteregler. Förhållandet mellan Monaco och den katolska kyrkan regleras
genom en konvention, som bland annat medför att landets katolska präster är
statligt anställda.
5
11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Monaco är en konstitutionell monarki, där arvsrätten tillkommer medlemmar
av furstehuset Grimaldi. Nuvarande regent är Albert II, som sedan april 2005
är rikets statsöverhuvud och representerar landet i dess relationer till andra
stater och internationella organisationer.
Den verkställande makten utövas av fursten i samarbete med statsministern.
Statsministern, som kan vara fransk eller monegaskisk medborgare, utnämns av
fursten efter godkännande av den franska regeringen. Utnämningen regleras i
en konvention mellan Frankrike och Monaco. Statsministern bistås av en
regering (Conseil de gouvernement) bestående av fem ledamöter med ansvar över
var sitt departement. Regeringen är endast ansvarig inför fursten.
Den lagstiftande makten utövas gemensamt av fursten, som har initiativrätt till
lagarna, och parlamentet (Conseil National). Parlamentet har en kammare med
24 ledamöter som väljs för mandatperioder på fem år. Parlamentsledamöterna
utses genom direkta och hemliga val där endast monegaskiska medborgare
över 18 år har rösträtt. Det senaste valet hölls 2008. Valbar är den, man eller
kvinna, som är monegaskisk medborgare sedan fem år tillbaka och har fyllt 25
år. För närvarande är tre partier representerade i parlamentet; Union pour Monaco
(UPM), Rassemblement et enjeux (R & E), samt Union Des Monégasques (UDM).
Fyra av ledamöterna är kvinnor. Parlamentet röstar igenom lagarna och har
även möjlighet att lägga fram egna lagförslag. Efter samråd med Kronrådet (se
nedan) kan fursten upplösa parlamentet och utlysa nyval.
Det finns tre rådgivande organ. I frågor som rör statens högre intressen rådgör
fursten med Kronrådet (Le Conseil de la Couronne) som består av sju medlemmar
av monegaskisk nationalitet, utsedda av fursten och parlamentet för en period
av tre år. Kronrådet ska konsulteras i frågor som rör internationella
konventioner, upplösning av parlamentet och nådeansökningar. Statliga rådet
(Conseil d'Etat) har tolv medlemmar som inte behöver vara monegasker, och
har en rådgivande funktion i lagstiftningsarbetet. Bland de 36 ledamöterna i
ekonomiska och sociala rådet (Conseil Economique et Social) finns representanter
för arbetsgivare och fackföreningar.
Den dömande makten tillkommer enligt konstitutionen fursten, men all
utövning har delegerats till de monegaskiska domstolarna. Monaco har en
konstitutionell domstol (Tribunal Suprême), med kompetens att döma i frågor
som rör konstitutionen och avgör i jurisdiktionsfrågor.
Hela Monacos territorium utgör en enda kommun, och beslut på lokal nivå
fattas i kommunfullmäktige (Conseil Communal) där borgmästaren är ordförande.
Kommunfullmäktige består av 15 ledamöter inklusive borgmästaren. Val till
6
kommunfullmäktige sker vart fjärde år genom direkt val. Ett system med
proportionell representation tillämpas. Det senaste valet till
kommunfullmäktige ägde rum 2011. I dagsläget är fyra av ledamöterna
kvinnor. Kommunfullmäktiges främsta uppgift är att rösta om den kommunala
budgeten och ska även rådfrågas vid byggandet av nya bostadshus, större
offentliga arbeten med mera.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
12. Rätten till arbete och relaterade frågor
Omkring 38 000 personer pendlar dagligen från grannländerna, främst
Frankrike och Italien, för att arbeta i Monaco. Landet har cirka 49 000
löntagare, varav ungefär 45 000 arbetar i den privata sektorn och 4 000 i den
offentliga. Majoriteten av arbetstillfällena återfinns inom handel-, service- och
banksektorn. Arbetslösheten är i princip obefintlig.
År 2011 var den lagstadgade minimilönen 9,00 euro i timmen eller 1 521 euro i
månaden. Lagen föreskriver 39 timmars arbetsvecka, men företag har möjlighet
att tillämpa 35 timmars arbetsvecka om de önskar. Arbetsförhållandena är
generellt sett goda. Hälso- och säkerhetskrav bestäms i lag och övervakas av
skyddsombud på företagen och av regeringens särskilda arbetsinspektör.
Arbetstagare har rätt att neka arbete som kan äventyra hälsa eller säkerhet, utan
att riskera att mista sin anställning. Det finns inga uppgifter om diskriminering i
arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt. En lag från
1974 slår fast principen om lika lön för lika arbete. Det ställs inget krav på
bosättning i landet för att få tillgång till sociala förmåner relaterade till arbete.
I konstitutionen garanteras alla människors rätt att försvara sin yrkeskårs
rättigheter eller intressen genom facklig verksamhet. Även föreningsfriheten
och rätten att strejka erkänns, med vissa lagstadgade undantag. Såväl statligt
anställda som utländska medborgare har strejkrätt. Union des syndicats de Monaco
(USM), etablerad 1944, är centralorganisationen för alla monegaskiska
fackföreningar. Endast en liten andel av arbetstagarna i Monaco är fackligt
organiserade.
Monaco är inte medlem i den Internationella arbetsorganisationen (ILO) och
har följaktligen inte ratificerat dess åtta centrala konventioner på området
mänskliga rättigheter.
13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Tillgången till vård är god och hälsotillståndet är överlag mycket gott. Enligt
Världshälsoorganisationen (WHO) var hälsosektorns andel 4,6 procent av
7
BNP under 2006. År 2011 var förväntad livslängd 85 år för män och 93 år för
kvinnor. För tillgång till fri sjukvård krävs att invånaren har varit bosatt i
Monaco sedan minst fem år tillbaka.
14. Rätten till utbildning
Utbildning är obligatorisk och kostnadsfri fram till 16 års ålder. I Monaco är ett
stort antal av de inskrivna eleverna är bosatta utanför landets gränser, men
deras villkor är desamma som för dem som bor i Monaco.
Undervisning i mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, jämlikhet och
barns roll i samhället sker inom ramen för lektioner i samhällskunskap.
Läs- och skrivkunnigheten är 99 procent.
15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Levnadsstandarden i Monaco är mycket hög.
Monacos landyta är endast två kvadratkilometer, vilket skapar svårigheter att
garantera vissa skyldigheter som exempelvis rätten till bostad under
konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). Vad gäller
rätten till bostad förekommer viss diskriminering mellan monegaskiska
medborgare och invånare av andra nationaliteter. Rätten till bostad tillkommer
endast den som varit bosatt i Monaco sedan fem år tillbaka.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
Genom 1962 års konstitution infördes kvinnlig rösträtt, och i ett tillägg från
2002 fastslås att män och kvinnor ska vara jämlika. Inom monegaskisk
lagstiftning har det tidigare tillämpats olika principer för kvinnor och män vid
erhållande samt överföring av monegaskiskt medborgarskap. Vid giftermål
med en monegaskisk man kunde tidigare en utländsk kvinna inte söka
medborgarskap i Monaco förrän efter fem år. En utländsk man som ingick
äktenskap med en monegaskisk kvinna kunde däremot ansöka om
medborgarskap omgående. Under december 2011 antogs ändringar i
lagstiftningen och numera kan utländska män och kvinnor ansöka om
medborgarskap efter tio års äktenskap med en monegaskisk medborgare.
Under december 2002 antogs en lagändring som ger kvinnor, som erhållit
monegaskiskt medborgarskap, möjlighet att överföra det till sina barn under 18
år.
8
Abort var tidigare inte tillåtet under några omständigheter. FN:s kommitté för
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter rekommenderade Monaco att
häva förbudet i fall där det finns medicinska skäl för abort eller där graviditeten
är ett resultat av incest eller våldtäkt. I oktober 2006 antogs en lag som tillåter
abort under sådana omständigheter. Beslutet var kontroversiellt med tanke på
katolska kyrkans starka ställning i landet (jämför avsnitt 8). Ingen rapport som
berör konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor (CEDAW) har skrivits om Monaco.
Rätten till lika lön för lika arbete garanteras genom lag, och den statliga
arbetsinspektören kan ålägga företag att dokumentera att principen efterlevs.
Trots detta får kvinnor enligt inofficiella uppskattningar 20 procent mindre i
lön för samma arbete. Trots en allt öppnare arbetsmarknad förekommer
fortfarande en traditionell uppdelning mellan kvinnodominerade och
mansdominerade yrken inom många sektorer. En arbetsgivare får inte avskeda
en kvinna på grund av graviditet, undersöka om hon är gravid eller använda det
som argument för att inte anställa henne. Kvinnan är inte skyldig att uppge om
hon är gravid vid anställningsintervju. Efter avslutad föräldraledighet har hon
rätt att återuppta sitt arbete på samma eller en liknande position, med samma
lön. Där förut rätt till vissa bidrag enbart tillkom mannen som
familjeöverhuvud, kan nu även en kvinna få dem. Sedan 2006 har fäder rätt till
12-19 dagars pappaledighet.
Våld i hemmet och våld mot kvinnor faller under allmän strafflag. En särskilt
utbildad grupp inom polisen har ansvar för att ta hand om våldsutsatta
kvinnor, och det har även skapats ett kriscentrum dit drabbade kvinnor kan
vända sig. Människohandel är straffbart, liksom prostitution och koppleri.
Under 2010 genomfördes en skärpning av straffskalorna för våld i hemmet.
Kvinnor är valbara till den kommunala och nationella församlingen på samma
villkor som män, men kvinnor utgör emellertid fortfarande en minoritet. I
dagsläget är endast fyra av 15 ledamöter i kommunfullmäktige och fyra av 24
ledamöter i parlamentet kvinnor. I regeringen finns en kvinnlig minister.
17. Barnets rättigheter
De senaste åren har Monaco moderniserat sin civilrättsliga lagstiftning som
tidigare gjorde skillnad på legitima barn, det vill säga barn födda inom
äktenskapet, samt utomäktenskapliga barn. I praktiken förekommer dock
fortfarande viss diskriminering, bland annat inom socialförsäkringssystemet.
Minimiåldern för anställning är 16 år och särskilda regler styr arbetsvillkoren
för 16–18-åringar.
9
Monaco har inga egna väpnade styrkor och följaktligen är inte barns deltagande
i strider eller förband aktuellt. De grupper som har militär status är furstens
vakter och brandmännen, med en åldersgräns på 19 år för anställning. Landet
har likväl ratificerat Barnkonventionens tilläggsprotokoll om barn i väpnad
konflikt.
Barn under 13 års ålder kan inte hållas straffrättsligt ansvariga för sina
gärningar. Straffmyndighetsåldern är 18 år, varefter individen döms på samma
villkor som en vuxen. För gärningsmän mellan 13 och 18 år tillämpas en
reducerad straffskala och ett eventuellt frihetsberövande straff avtjänas på en
separat avdelning.
18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
I Monaco är de egna medborgarna i minoritet. Runt 8 000 personer av totalt
36 000 invånare är monegaskiska medborgare. Staten har därför bedömt att det
är nödvändigt att vidta vissa åtgärder för att värna om sina medborgare. Som
exempel kan nämnas att utländska medborgare måste vara bosatta i Monaco
under minst fem år innan de har rätt till bostad, fri sjukvård och andra sociala
förmåner. Enbart monegasker har rösträtt och är valbara till de nationella och
lokala församlingarna, och medborgarskapet måste ha beviljats fem år innan
valdagen. De största grupperna utländska medborgare kommer från Frankrike
och Italien.
Konstitutionen slår fast att franska är det officiella språket, men press och
radio finns även tillgänglig på italienska och engelska.
Monaco har varken undertecknat Europarådets ramkonvention om skydd för
nationella minoriteter eller konventionen om regionala språk och
minoritetsspråk.
Under februari 2011 publicerade Europarådets kommission mot rasism och
intolerans (ECRI) en rapport om Monaco. Kommissionen konstaterade att
positiva förändringar har skett gällande lika rättigheter för monegaskiska och
utländska medborgare men att Monacos lagstiftning fortfarande uppvisar
brister samt att reformprocessen av lagstiftningen gällande olika former av
diskriminering går för långsamt.
19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Den monegaskiska lagstiftningen erkänner inte könsidentitet utan endast
sexuell läggning. Lagen om yttrandefrihet förbjuder kränkande uttalanden med
10
hänsyn till sexuell läggning. Det finns inga uppgifter om förföljelse eller
diskriminering sanktionerad av staten.
20. Flyktingars rättigheter
Enligt avtal med Frankrike behandlas alla asylansökningar som inkommer till
Monaco av franska myndigheter, vars beslut landet följer. FN:s kommitté mot
tortyr (CAT) har ifrågasatt avsaknaden av förbud i monegaskisk lag att
återsända en person till land där han eller hon riskerar att utsättas för tortyr
eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (nonrefoulement). Monaco har invänt att alla avvisningar sker först till franskt
territorium, eftersom det omger landet och att Frankrike i sin tur är bundet av
Tortyrkonventionens förbud. Som skäl för denna politik anger Monaco dels att
det är svårt för ett land av Monacos storlek att upprätta en myndighet som
hanterar enbart dessa frågor, samt att gränserna är svårbevakade och att det
därför är rimligt att i detta fall använda sig av Frankrikes system för
flyktingmottagande.
21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättningar
Diskriminering av personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden,
inom utbildningssektorn och sjukvården är förbjuden enligt lag. Regeringen har
vidtagit åtgärder för att alla offentliga byggnader ska vara tillgängliga även för
personer med funktionsnedsättningar.
ÖVRIGT
22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
I Monaco finns ett flertal frivilligorganisationer, men dessa är i huvudsak
inriktade på sociala frågor och välgörenhet. Registrerade föreningar uppbär
statligt stöd. Röda Korset har en lokalavdelning, medan organisationer med
särskilt fokus på mänskliga rättigheter, som till exempel Amnesty International,
inte är representerade. Detta beror dock inte på något statligt förbud.
Organisationer i grannländerna observerar till viss del även situationen i
Monaco.
23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Sverige har inget samarbete med Monaco som inbegriper insatser för
mänskliga rättigheter. FN har kontinuerlig dialog med Monaco genom
konventionernas olika övervakningskommittéer. Europarådets parlamentariska
församling genomförde i juni 2006 ett besök för att undersöka hur Monaco
11
efterlevt sina skyldigheter efter inträdet 2004. Församlingen gjorde under juni
2007 en uppföljning av Monacos åtaganden inom ramen för Europarådet.
Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter gjorde senast 2008 ett
besök i Monaco. Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) kommer under
2012 att göra ett besök i Monaco för att inspektera tillståndet för
frihetsberövade personer.
