Rapport från utredningstjänsten HÖJT TAK I

Stockholm
2014-05-26
Dnr 2014:904
Rapport från utredningstjänsten
HÖJT TAK I ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN
Vad blir den offentligfinansiella effekten av att höja taket i a-kassan till
1 200 kronor per dag med en avtrappning till 800 kronor per dag efter 100 dagar, givet att
ersättningsnivåerna inte ändras utifrån nuvarande regler, avseende perioden 2015-2018?
Offentligfinansiell effekt av höjt tak
Vid en höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen till 1 200 kronor de första 100 ersättningsdagarna och
därefter till 800 kronor för resterande dagar uppgår den offentligfinansiella kostnaden till 2,2 miljarder
kronor för 2015.
Kostnaden för åren 2016-2018 framgår av tabell 1 nedan. Ersättningsgraden är oförändrad jämfört med idag
gällande regelverk.
Vid en höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen bör även den maximala ersättningen vid sjukdom vid
arbetslöshet justeras i motsvarande omfattning. Nivån beräknas till 5/7 av taket 1 i arbetslöshetsförsäkringen.
Enligt gällande regler uppgår den till 486 kronor per dag.
Tabell 1: Offentligfinansiell effekt av att höja taket i arbetslöshetsförsäkringen till 1 200 kronor de första
100 dagarna och därefter 800 kronor per dag, 2015-2018, miljarder kronor.
Staten
varav arbetslöshetsersättning
varav aktivitetsstöd
varav statlig ÅP-avgift
varav sjukpenning
2015
-3,8
-2,0
-0,4
-0,3
-0,8
2016
-4,2
-2,2
-0,6
-0,4
-0,7
2017
-4,6
-2,3
-0,7
-0,4
-0,8
1 Arbetslöshetsersättning betalas ut 5 dagar i veckan medan sjukpenning betalas ut 7 dagar i veckan.
Besöksadress: Jakobsgatan 6, 3 tr
SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm • Telefon 08-786 40 00 • www.riksdagen.se
1 (33)
2018
-5,0
-2,5
-0,9
-0,4
-0,8
varav skattereduktion allmän pensionsavgift
varav skattereduktion arbetsinkomster
varav bostadsbidrag
Kommun
Kommunalskatt
Ekonomiskt bistånd
Ålderspensionssystemet
Totalt
-0,2
-0,1
0,0
1,1
1,0
0,1
0,5
-2,2
-0,2
-0,1
0,0
1,1
1,1
0,0
0,6
-2,5
-0,3
-0,1
0,0
1,3
1,3
0,0
0,6
-2,7
-0,3
-0,1
0,0
1,4
1,4
0,0
0,7
-2,9
Källa: FASIT (STAR) framskriven till respektive år med avseende på befolkning, ekonomi och gällande
regler.
Eftersom arbetslöshetsersättningen ligger till grund för statlig ålderspensionsavgift och allmän
pensionsavgift så ökar statens kostnader för dessa avgifter. För de personer som har jobbat under året ökar
statens utgift för jobbskatteavdraget; höjningen av a-kassan ökar individens kommunalskatt och därmed
underlaget (skatt) att räkna av jobbskatteavdrag mot.
Arbetslöshetsersättning
Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar; en grundförsäkring och en frivillig inkomstbortfallsförsäkring.
För att få ersättning från den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen måste individen vara medlem i en
arbetslöshetskassa. Med medlemskap avses även anslutning till Alfa-kassan.
Arbetslöshetsersättning betalas ut i form av dagpenning, högst fem dagar per vecka (måndag-fredag). Antalet
ersättningsdagar per vecka minskar om man är sjuk eller har annat hinder för att ta arbete. Om individen
arbetar del av en vecka får man ersättning för den tid man är arbetslös. A-kassan jämför då med
genomsnittlig arbetstid innan arbetslöshet. Genomsnitt räknas på tolv månader innan arbetslöshet; även
månader då inget arbete utförts räknas in.
Ersättningsnivå
Hur mycket en person får inkomstrelaterad ersättning beror på vilken genomsnittlig inkomst individen hade
under de tolv månaderna innan denne blev arbetslös.
Under de första 200 ersättningsdagarna är ersättningen högst 80 procent av tidigare genomsnittliga inkomst,
därefter sänks ersättningsgraden till 70 procent av tidigare genomsnittliga inkomst. Den högsta dagpenningen
under hela ersättningsperioden är 680 kronor.
Grundbeloppet, som inte är inkomstrelaterat, är högst 320 kronor per dag.
Är den genomsnittliga arbetstiden innan arbetslösheten lägre än heltid minskar grundbeloppet.
Regeringen beslutar om storlek på högsta dagpenning och grundbelopp.
Respektive a-kassa beslutar om rätt till arbetslöshetsersättning och vilken ersättning som ska utgå.
Dagpenningen är skattepliktig och pensionsgrundande.
Ersättningsperiod
Normalt är en ersättningsperiod 300 dagar. Om försörjningsansvar för barn som är under 18 år (när den 300:e
dagen infaller) finns utsträcks perioden till att omfatta ytterligare 150 dagar, dvs totalt 450 dagar. Även dagar
med aktivitetsstöd räknas in i ersättningsperioden. Aktivitetsstöd utgår när man deltar i ett
arbetsmarknadspolitiskt program.
2 (33)
Karensdagar
Under de första sju arbetslösa dagarna utgår ingen ersättning; de är karensdagar. Det gäller för varje ny
ersättningsperiod som påbörjas. De 7 karensdagarna räknas inte av från de 300 ersättningsdagarna.
75-dagarsregeln
Om individen har arbetat deltid innan arbetslöshet och får ett nytt arbete på deltid, men i mindre omfattning,
kan denne ha rätt ersättning för den arbetslösa tiden, dock maximalt 75 dagar. Resterande dagar av
ersättningsperioden får endast användas för veckor då arbete inte utförts.
Arbetsvillkor
Arbetsvillkoret innebär att personen under 12-månadersperioden direkt före arbetslöshetens inträde måste ha
förvärvsarbetat 6 kalendermånader med minst 80 timmars arbete varje månad. Om det villkoret inte uppfylls
krävs att individen har arbetat minst 480 timmar under en sammanhängande period av 6 månader, med minst
50 timmars arbete varje månad. Man kan uppfylla arbetsvillkoret både genom arbete som anställd och genom
arbete i eget företag.
Medlemsvillkor
För att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning från den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen måste individen
ha varit medlem i en arbetslöshetskassa under en sammanhängande period av 12 månader.
3 (33)