Stockholms läns landsting Beställare Vård Somatisk specialistvård LS 0601-0235 Preliminär UPPDRAGSBESKRIVNING Rehabilitering av skolbarn med förvärvad hjärnskada 2006-03-01 – 2006-12-31 ADA 5085 Karolinska Universitetssjukhuset Dnr x Bilaga 2 Sidan 1 (7) Preliminär uppdragsbeskrivning för rehabilitering av barn med förvärvad hjärnskada § 1 Målgrupper 1.1 1.2 1.3 Skolbarn med traumatiskt förvärvade hjärnskador Cirka 1 250 barn (7-18 år) och ungdomar söker Akutmottagningen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus för trauma mot huvudet under ett år. Cirka 13 % av dessa 1 250 barn drabbas av någon form av funktionsnedsättning, vilket innebär 165 barn/år. Av dessa 165 barn bedöms att 40 barn/år är med traumatisk hjärnskada och är i behov av rehabilitering. Skolbarn med förvärvade hjärnskador efter behandling för hjärntumörer eller annan onkologisk sjukdom Cirka 70 barn/år (7-18 år) diagnostiseras i Sverige med hjärntumör. Cirka 25 av dessa barn bor inom Stockholmsområdet och behandlas av neurokirurg/barnonkolog på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. De flesta av dessa barn behöver en fortsatt rehabilitering efter genomgången kirurgisk och onkologisk behandling, vilket innebär i många fall både strålning och cytostatika. Skolbarn med förvärvade hjärnskador efter sjukdomar i centrala nervsystemet (CNS). Dessutom tillkommer 10 barn (7-18 år) med CNS (centrala nervsystemet) konstaterad sjukdom, exempelvis hjärninflammation, spontana hjärnblödningar etc. Av ovanstående beräkningar framkommer att cirka 75 barn/år är i behov av fortsatt rehabilitering inom vårdkedjan för Rehabilitering av skolbarn med förvärvade hjärnskador. § 2 Mål Övergripande mål är att erbjuda adekvata stegvisa och individanpassade rehabiliteringsinsatser till varje barn som ådragit sig en förvärvad hjärnskada. Detta för att hjälpa barnen att återanpassas så optimalt som möjligt med sin nya identitet ute i vardag och samhälle och förebygga direkta konsekvenser som inlärningsstörningar, eller sekundära pålagringar som kan leda till psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Stockholms läns landsting Beställare Vård Somatisk specialistvård LS 0601-0235 Preliminär UPPDRAGSBESKRIVNING Rehabilitering av skolbarn med förvärvad hjärnskada 2006-03-01 – 2006-12-31 ADA 5085 Karolinska Universitetssjukhuset Dnr x Bilaga 2 Sidan 2 (7) Vårdkedjan för rehabilitering av skolbarn med förvärvad hjärnskada syftar till att: 1. Erbjuda rehabilitering till barn med svåra till medelsvåra förvärvade hjärnskador i en mer verklighetsnära miljö. 2. Erbjuda ett särskilt rehabiliteringsteam för barn med lätta förvärvade hjärnskador. Detta team ska arbeta både polikliniskt och mobilt med insatser kring barnet i dess hem och skolmiljö § 3 Innehåll och omfattning Skolbarn- och ungdomar med svåra till medelsvåra förvärvade hjärnskador samt barn med lättare former av förvärvade hjärnskador behöver olika typer av insatser under rehabiliteringsprocessen. Vårdkedjan ska präglas av helhetssyn och kontinuitet där hänsyn tas till såväl fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. 3.1 Beskrivning av vårdtjänster Uppdraget innefattar följande vårdkedja; Vårdkedjan är uppdelad i fyra steg och där steg 1 och 2 utförs inom ramen för SLL´s huvudavtal med Karolinska universitetssjukhuset. Beroende på skadans art och omfattning kommer varje steg att kräva olika lång behandlingstid. Arbetet inom de olika stegen har olika fokus. 3.1.1 Akut Fas Barn som ådragit sig svåra till medelsvåra skador omhändertas av det befintliga hjärnskadeteamet på ALB. I det akuta skedet behövs högspecialiserade medicinska insatser för att rädda livet och minimera såväl primära som sekundära skador. Ofta innebär den akuta fasen vistelse på barnintensivvårdsavdelning, (BIVA). Barnen som ådragit sig lättare förvärvade hjärnskador omhändertas av akuten och går därefter hem. 3.1.2 Subakut Fas I den subakuta fasen överförs patienten med svår till medelsvår skada till slutenvård och därefter till dagvård där rehabiliteringsteamet jobbar multidisciplinärt med fokus på kroppsfunktioner och strukturer. Övergång till dagvård innebär att patienten är så pass återhämtad att den kan bo hemma. Även här arbetar hjärnskadeteamet interdisciplinärt och med kroppsfunktioner och strukturer. Då barnen börjar bli redo för övergången till återanpassningsfasen bedöms barnets funktioner genom standardiserade neuropsykologiska test och Stockholms läns landsting Beställare Vård Somatisk specialistvård LS 0601-0235 Preliminär UPPDRAGSBESKRIVNING Rehabilitering av skolbarn med förvärvad hjärnskada 2006-03-01 – 2006-12-31 ADA 5085 Karolinska Universitetssjukhuset Dnr x Bilaga 2 Sidan 3 (7) definierade rehabiliteringskriterier från Ranchols Los Amigos (RLA) skalan. Barn som ådragit sig lättare förvärvade hjärnskador följs upp av ett polikliniskt, mobilt team som kompletterar det stationära rehabiliteringsteamet. Detta team verkar å ena sidan polikliniskt och å andra sidan som ett mobilt team som arbetar utåtriktat i barnens hem och skol miljö. 3.1.3 Återanpassnings-Fas Barn med svåra till medelsvåra förvärvade hjärnskador får möjlighet till fortsatt rehabilitering utanför sjukhuset i en mer verklighetsnära miljö. Vårdkedjan fortsätter här utanför sjukhuset med fortsatt stöd och träning åt barnet för att kunna interagera med familjen, vanliga vuxna, jämnåriga, m fl. Således ändras här fokus under rehabiliteringsprocessen och patientens delaktighet och inflytande får ökat utrymme efter hand. Denna rehabiliterings miljö erbjuder skolbaserad rehabilitering individuell och i grupp med specialpedagogisk inlärnings strategier anpassade till varje barns specifika kognitiva profil. Dessutom kognitiv beteende terapi för att lära barnen förstå och hantera sin nya identitet både kognitivt och socialt och därmed förebygga sekundära psykiska och psykiatriska pålagringar som kan leda till psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Vid behov språklig träning ska det finnas tillgång till logoped. Emotionellt psykoterapeutiskt stöd erbjuds i form av musikterapi eller annan psykoterapeutisk intervention för att bearbeta trauma, sjukdom eller annan orsak som påverkat barnens livssituation. Detta stöd bidrar också till att stärka barnens självbild och förebygga psykisk ohälsa. Fysisk medvetenhet för träning av koordination, styrka, motorisk funktion och kondition. Efter denna återanpassningsfasen slussas barnen stegvis vidare till familj och hemskola. Barn med lättare förvärvade hjärnskador går hem efter det akuta omhändertagandet på sjukhuset och följs därefter upp med en första screening per telefon. Vid behov görs därefter en poliklinisk neuropsykologisk screening av det nybildade polikliniska/mobila teamet. Vid behov ges fortsatta insatser ute i barnens hem och skol miljö av detta team eller remittering till det befintliga hjärnskadeteamet på neuropediatriska verksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset. Alternativ remissmottagare är det icke sjukhusbundna rehabiliteringsteamet. 3.2 Personal För samordning mellan den sjukhusbundna delen av rehabiliteringen, det befintliga hjärnskadeteamet, det mobila/polikliniska teamet och det icke Stockholms läns landsting Beställare Vård Somatisk specialistvård LS 0601-0235 Preliminär UPPDRAGSBESKRIVNING Rehabilitering av skolbarn med förvärvad hjärnskada 2006-03-01 – 2006-12-31 ADA 5085 Karolinska Universitetssjukhuset Dnr x Bilaga 2 Sidan 4 (7) sjukhusbundna hjärnskadeteamet samt andra aktörer inom vårdkedjan finns en funktion som utvecklingsledare. 3.2.1 Sammansättning av det polikliniska/mobila rehabiliteringsteamet Uppbyggnaden av teamet grundar sig på erfarenheter från det projekt som ursprungligen utvecklade en vårdkedja för skolbarn med förvärvad hjärnskada. Teamet utgör en förstärkning av den Neuropediatriska verksamhetens befintliga hjärnskadeteam och täcker in följande kompetensområden; läkare, neuropsykolog, specialpedagog, kurator. 3.2.2 Sammansättning av det icke sjukhusbundna rehabiliteringsteamet Neuropsykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, ”rehabiliteringsinstruktör”, sjuksköterska/barnsköterska, specialpedagog, logoped och musikterapeut. Som stöd till teamet kommer en konsultläkare finnas tillgänglig. (Ev. specialist i neurologi) § 4 kvalitetskrav på tjänsterna Vårdgivaren och Beställaren har ett gemensamt ansvar för att tillse att befolkningen erbjuds en god och säker hälso- och sjukvård och på lika villkor. Vårdgivaren ska samverka med Beställaren i frågor som rör uppföljning och analys av verksamheten samt utveckling av vårdens kvalitet och effektivitet. Vårdgivaren ska ha ett system för planering, uppföljning och utveckling av verksamheten med fokus på kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Vårdgivarens kvalitetsarbete ska utgöra en grundpelare i ett ständigt pågående förbättringsarbete av all hälso- och sjukvård. Vårdgivarens kvalitetsarbete ska vara inriktat på att stärka och utveckla det som är den innersta kärnan i en god hälso- och sjukvård, d.v.s. att den är (1) kunskapsbaserad och ändamålsenlig, (2) säker, (3) patientfokuserad, (4) effektiv, (5) jämlik och (6) ges i rimlig tid. Angivna kvalitetsmål och kvalitetskrav utgör också utgångspunkt för redovisning av årligt kvalitetsbokslut. 4.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Verksamheten ska bedrivas så att landstingets definition av kunskapsbaserad och ändamålsenligt hälso- och sjukvård tillämpas. Detta innebär att Stockholms läns landsting Beställare Vård Somatisk specialistvård LS 0601-0235 Preliminär UPPDRAGSBESKRIVNING Rehabilitering av skolbarn med förvärvad hjärnskada 2006-03-01 – 2006-12-31 ADA 5085 Karolinska Universitetssjukhuset Dnr x Bilaga 2 Sidan 5 (7) vården ska bygga på evidensbaserad kunskap samt formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Nationella riktlinjer, SBU-rekommendationer och regionala vårdprogram ska tillämpas inom de områden där sådana finns. Vårdgivaren ska medverka i nationella kvalitetsregister. De register som Vårdgivaren medverkar i ska redovisas till Beställaren i det årliga kvalitetsbokslutet. 4.2 Säker hälso- och sjukvård Verksamheten ska bedrivas så att landstingets definition av säker hälso- och sjukvård tillämpas. Detta innebär att skador i samband med vård och behandling undviks genom identifiering av riskfaktorer och ett aktivt riskförebyggande arbete. Vårdgivaren ska säkerställa att all vård och behandling sker med största möjliga säkerhet för patienten. System för avvikelsehantering och rutiner för att identifiera och förebygga patientrisker ska finnas. I enlighet med huvudöverenskommelsen ska Vårdgivaren redovisa de patientrisker som identifierats och analyserats samt de rutiner/åtgärder som vidtagits för att reducera dessa per verksamhetsområde. Antalet patientskadeärenden från Landstinget Ömsesidiga Försäkringskassa/Patientskadereglering PSR ska redovisas i enlighet med huvudöverenskommelsen samt de förebyggande åtgärder som vidtagits för att säkerställa att dessa typer av patientskador inte återupprepas. 4.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Verksamheten ska bedrivas så att landstingets definition av patientfokuserad hälso- och sjukvård tillämpas. Detta innebär att vården ges med kontinuitet samt med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Vårdgivaren ska arbeta för att stärka patientens ställning i vården. Bemötandet av patienten ska präglas av omtanke och empati och utgå från att varje individ är unik. Vården ska utföras så att människors integritet inte kränks och deras värdighet skyddas. Vårdgivaren ska säkerställa att vårdkedjan, ur patient- och närståendeperspektivet, är så sammanhängande som möjligt. Vårdgivaren ska redovisa vilka övergripande åtgärder som vidtagits med anledning av årlig uppföljning av ärenden i Patientnämnden. Uppföljning av patienternas upplevelse av bemötande och omhändertagande i vården ska genomföras regelbundet. Vårdgivaren ska ha rutiner för information till patienter om dennes rättigheter gällande besöks- och vårdgaranti. Vårdgivaren ska ha ett system för att ta hand om patientklagomål och synpunkter. Stockholms läns landsting Beställare Vård Somatisk specialistvård LS 0601-0235 Preliminär UPPDRAGSBESKRIVNING Rehabilitering av skolbarn med förvärvad hjärnskada 2006-03-01 – 2006-12-31 ADA 5085 4.4 Karolinska Universitetssjukhuset Dnr x Bilaga 2 Sidan 6 (7) Effektiv hälso- och sjukvård Verksamheten ska bedrivas på sätt att landstingets definition av effektiv hälso- och sjukvård tillämpas. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan med interna och externa vårdaktörer, så att onödig förbrukning av resurser undviks. Behovet av vård ska alltid tillgodoses utifrån en helhetssyn på patienten och hennes behov. Vårdgivaren ska säkerställa att processerna för diagnostik och behandling är så effektiva som möjligt. Vårdgivaren ska samverka med övriga aktörer i vårdkedjan. Remisser, epikriser och annan information om den enskilde patienten ska, med patientens medgivande, kommuniceras på ett systematiskt och strukturerat sätt till berörda i vårdkedjan. Remissbekräftelser och remissvar ska sändas till inremitterande läkare inom överenskomna tider. Vårdgivaren ska vidare, - med patientens medgivande inhämta nödvändig information från andra berörda i samband med vårdplaneringen, - utan dröjsmål informera berörda i vårdkedjan, - samverka med patienter och anhöriga samt med patient- och handikapporganisationerna för att aktivt ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbetet. 4.5 Jämlik hälso- och sjukvård Vårdgivaren ska tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Vårdgivaren ska, när så behövs, anlita tolk samt ha rutiner/policies för hur användning av tolk (inklusive hörseltolk) sker. De lokaler som är avsedda för patienter ska vara anpassade för personer med funktionshinder. Vårdgivaren ska beskriva policy för bemötande av patienter med olika sexuell läggning, olika etnisk och religiös tillhörighet och funktionshinder. I det årliga kvalitetsbokslutet ska strategier för att tillhandahålla en jämlik vård till patienterna utifrån etniskt och kulturellt perspektiv beskrivas. Vårdgivaren ska tillse att patienter med andra språk än svenska som modersmål ges möjlighet att lämna synpunkter på vården. Samtliga resultat på kvalitetsmått/indikatorer som redovisas till Beställaren ska anges könsuppdelat Stockholms läns landsting Beställare Vård Somatisk specialistvård LS 0601-0235 Preliminär UPPDRAGSBESKRIVNING Rehabilitering av skolbarn med förvärvad hjärnskada 2006-03-01 – 2006-12-31 ADA 5085 4.6 Karolinska Universitetssjukhuset Dnr x Bilaga 2 Sidan 7 (7) Vård i rimlig tid – tillgänglighet Vårdgivaren ska sträva efter att landstingets definition av hälso- och sjukvård i rimlig tid tillämpas. Detta innebär att inga patienter ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de har behov av. Vårdgivaren ska följa SLL´s vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier samt rehabiliteringsgaranti. Vårdgivaren ska anpassa öppethållande- och mottagningstider efter krav på god tillgänglighet, samt svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning. Flexibla öppettider ska erbjudas för de insatser som ingår i uppdraget. Verksamheten ska vara tillgänglig per telefon för rådgivning och stöd för de patienter och deras anhöriga som är inskrivna i verksamheten. Det ska vara möjligt för Beställaren, andra vårdgivare och samarbetspartners att kommunicera med Vårdgivaren via telefon, brev, telefax och e-post. Vårdgivaren ska följa de riktlinjer för prioriteringar som vid varje tidpunkt gäller enligt lag och landstingets riktlinjer.