Ordlista
Asexualitet är ett begrepp som beskriver en sexuell läggning som ofta
handlar om personer som inte kan eller vill ha sexuella relationer.
Bisexualitet är en sexuell läggning som ofta handlar om förmågan att
bli sexuellt attraherad av och förälskad i personer oavsett av deras kön.
En Cis-person är någon som har alla perspektiv av kön (mentalt, socialt,
juridiskt och biologiskt) ”på samma sida”, det vill säga stämmer överens
med samhällets normer för hur en man eller kvinna förväntas vara.
Heterosexualitet är en sexuell läggning som ofta handlar om förmågan
att bli sexuellt attraherad av och förälskad i personer av ett annat kön än
det egna.
Homosexualitet är en sexuell läggning som ofta handlar om förmågan
att bli sexuellt attraherad av och förälskad i personer av samma kön som
det egna.
Pansexualitet är en sexuell läggning som innefattar flera könsidentiteter,
till skillnad från begreppet bisexualitet som utgår från två kön. Det kan
också användas för att beskriva att en person är sexuellt attraherad av
könsöverskridande människor och kroppar.
Queer sexualitet och queera könsuttryck kan handla om personer som på
något sätt överskrider normer för hur sexualitet och kön ska vara. Queer
sexualitet kan vara ett sätt att låta bli att identifiera sin sexualitet. Queer
identitet kan handla om att låta bli att identifiera sig utifrån normer för
kön och könsuttryck.
Trans är ett paraplybegrepp. En transperson överskrider normer gällande
en persons könsuttryck, -identitet, -tillhörighet och biologi. En transperson
identifierar sig ofta med en könsidentitet som inte stämmer överens med
samhällets normer för det biologiska könet och det juridiskt tilldelade
könet.
Arbete med normkritik och HBTQ-frågor på
Värmdö bibliotek och
Ungkulturhuset Gurraberg
Värmdö bibliotek och ungkulturhuset Gurraberg är
HBTQ-certifierade verksamheter
HBTQ-certifieringen fokuserar på HBTQ-personers livsvillkor och normer i
samhället, men utbildningen tar upp alla diskrimineringsgrunder och utgår
från ett intersektionellt perspektiv. Efter genomförd utbildning är vi rustade
för att arbeta systematiskt med bemötande och normkritik.
Normer är oskrivna regler och ideal för vad som anses vara normalt
och önskvärt, samhällets förväntningar på hur relationer ska se ut och
hur människor ska vara. Att följa normer eller vara normbärare innebär
privilegier. Att bryta normer kan fortfarande innebära utanförskap och
diskriminering.
Normkritik handlar om att flytta fokus från det som anses bryta mot normer, det som ses som ”onormalt”, till att synliggöra och ifrågasätta normer
och det som anses vara ”normalt”.
Genom att arbeta med normkritik vill vi få fler besökare att känna sig
inkluderade och välkomna. Våra verksamheter ska vara platser där du
känner dig sedd och respekterad oberoende av kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, livsåskådning, funktionsförmåga,
sexuell läggning eller ålder.
När vi använder regnbågsflaggan i våra rum är det för att signalera alla
besökares rätt att känna sig trygga, sedda och respekterade oberoende av
vem eller vilka de älskar, hur deras familjer ser ut eller hur de identifierar
sig. Flaggan och regnbågshyllorna på biblioteken har därför ett viktigt
symbolvärde.
Så arbetar vi normkreativt
Heteronormer utgår från att alla människor är heterosexuella. Det
innebär fortfarande ett utanförskap att bryta mot normer kring sexualitet.
Tvåkönsnormer utgår från att alla människor är antingen man eller kvinna
och förväntas bete sig enligt normer för ”manligt” och ”kvinnligt”, med
utgångpunkt i det biologiska könet. Det innebär fortfarande ett utanförskap
att bryta mot normer kring kön och könsidentitet.
De bilder och texter vi använder ska spegla fler än de som passar in i
normer kring kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, livsåskådning, funktionsförmåga, sexuell läggning eller ålder. Positiv
representation i bilder och texter har en värdefull påverkan på en individs
självbild och självkänsla.
Vi tänker på att undvika ord och begrepp som ”könar” personer eller saker,
d.v.s. tjej, kille, flickböcker, pojkböcker, mamma, pappa. Alla identifierar sig
inte som tjej eller kille och alla växer inte upp i en traditionell kärnfamilj.
Vi använder hellre ord och begrepp som inkluderar än ord och begrepp som
exkluderar.
Vi undviker att efterfråga kön där det inte är relevant. Om kön är relevant
så har vi med ett tredje alternativt, utöver de två alternativ som tvåkönsnormerna anger. Alla identifierar sig inte som han eller hon, det finns de som
föredrar hen som personligt pronomen.
Eftersom människors relationer ser olika ut ska vi inte förutsätta att alla
har eller eftersträvar en traditionell heterosexuell relation. På en arbetsplats
eller en plats som människor besöker ska alla känna sig trygga att berätta
om sina relationer och sin fritid, oberoende av vem eller vilka de älskar, hur
deras familjer ser ut eller hur de identifierar sig
På biblioteken säkerställer vi att samlingarna innehåller litteratur med
genusperspektiv och litteratur som inte utgår från heterosexuella normer
och normer kring kön och könsidentitet.
