din tidning om företagshälsovård från ab previa, nr 1/2007
SNART KAN DU GLÖMMA
DITT DÅLIGA MINNE
– 9 SMARTA KNEP
SVEN OTTO LITTORIN
OM ARBETSLINJEN
OCH FRAMTIDEN
URBAN FUNCK,
personalstrateg på
Trelleborgs kommun,
driver ett målstyrt
projekt i samarbete
med Previa.
UNIKT PROJEKT I TRELLEBORG:
Avtalet som
förändrade allt
Innehåll
PRIMA
HÄLSOEKONOMI
TEMA HÄLSOEKONOMI
02. Arbetsmarknadsminister Sven
Otto Littorin har en vision för att
få ned sjukfrånvaron. Företagshälsovården spelar en viktig roll
i strategin för att nå målet.
05. Tidig kontakt via tjänsten
Sjuk- och friskanmälan stävjar
långtidssjukskrivningar på IBM.
08. Gotlands kommun arbetar målinriktat med att minska sjukfrånvaron. Previas verktyg Hälsoeffekten har varit avgörande i
processen och nu kan man se
resultatet av insatsen.
10. Det nyckfulla minnet. Minnes-
forskaren Sven Å Christianson
har undersökt hur minnet påverkas av sjukdom, stress och skador
på hjärnan.
12. Kundservice-avdelningen på
OKQ8 gick från en sjukfrånvaro
på 20 procent till att vinna pris
för Sveriges bästa kundservice.
15. Trelleborgs kommun har ett nära
Arbetslinjen
i praktiken
Att förebygga sjukskrivningar och snabbare rehabilitera dem som är sjuka är två viktiga delar av arbetslinjen. Företagshälsovården är därför en nödvändig
funktion för att minska arbetslösheten, anser arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.
text christer fälldin foto johnér
och målstyrt samarbete med
Previa. Grunden är ett prestationsbaserat avtal.
att förebygga sjukskrivningar och snabbare
17. Previas vd Hans Bergenheim
säger att företagshälsovården
kan korta ledtiderna i sjukskrivningsprocessen. Det vinner hela
samhället på.
18. Tjänsterna som hjälper ditt
företag att minska kostnaderna
för sjukfrånvaro.
previa prima
ansvarig utgivare hans bergenheim
redaktion kristina hedin, katrin
malm
produktion spoon publishing ab
omslagsfoto magnus carlsson
tryck vtt grafiska
issn 1651 – 8063
välkommen att kontakta prima via:
[email protected]
www.previa.se
SVEN OTTO LITTORIN:
”Ju snabbare rehabiliteringen inleds, desto
bättre”
rehabilitera dem som är sjuka är två viktiga delar av
den s k arbetslinjen. Företagshälsovården är därför
en nödvändig funktion för att minska arbetslösheten, anser arbetsmarknadsminister Sven Otto
Littorin.
Det var arbetslinjen som vann valet åt alliansen,
lyder eftervalsanalysen. Ett sätt att minska arbetslösheten är att effektivisera sjukskrivningsprocessen
så att färre blir kvar i sjukskrivning under längre perioder. Genom att ge företagshälsovården ett större
ansvar i sjukskrivningsprocessen kan man få igång
rehabiliteringen snabbare och andelen långtidssjukskrivna minskar. På så sätt minskar också utslagningen från arbetsmarknaden.
Det anser både arbetsmarknadsminister Sven
Otto Littorin och socialförsäkringsminister Cristina
Husmark Pehrsson. Previas vd Hans Bergenheim
välkomnar signalerna från ministrarna och ser
företagshälsovårdens utveckling till att bli navet i
sjukförsäkringsprocessen som naturlig.
– I dag är många aktörer involverade i sjukskriv-
Visst ska man vara
hemma vid sjukdom. Men
inte för länge – då ökar
risken att man hamnar
utanför arbetsmarknaden
för gott.
ningsprocessen, vilket gör den fragmenterad. Väntetiderna på beslut om till exempel rehabilitering är
alldeles för långa, vilket drabbar den sjuke samtidigt
som kostnaderna för samhället ökar, säger han.
hans bergenheim anser att ledtiderna i sjukskrivningarna kan kortas avsevärt om företagshälsovården får ansvar för sjukskrivningarna för dem som
är yrkesverksamma.
– Det skapar också möjligheter för primärvården
att koncentrera sig på de äldre och de yngre som står
utanför arbetsmarknaden, säger han.
Företagsläkaren kan omedelbart ta ställning till
frågan om rehabilitering, som skulle kunna starta
utan dröjsmål. I dag måste den sjukskrivne vänta
länge på besked från försäkringskassan, och under
den tiden måste han eller hon vara fortsatt sjukskriven i hemmet.
– Ju snabbare rehabiliteringen inleds, desto
bättre. Alla vet att möjligheten att komma tillbaka
till sitt arbete sjunker exponentiellt ju längre tid en
person är borta från jobbet, säger Sven Otto Littorin.
I budgetpropositionen i höstas slogs fast att
företagshälsovården ska utvecklas under den nya
regeringens mandatperiod. Nu ska en ny stor parlamentarisk utredning genomlysa hela socialförsäkringsområdet, trots att det bara är några månader
sedan socialförsäkringsutredaren Anna Hedborg
lämnade sitt betänkande i slutet av 2006.
– Det räcker inte att arbeta med att hjälpa sjukskrivna komma snabbare i arbete, utan det är viktigt
att också vidta förebyggande åtgärder. Anna Hedborgs uppdrag är att se över om företagshälsovården kan integreras i sjukskrivningsprocessen, säger
Cristina Husmark Pehrsson.
Sven Otto Littorin håller med socialförsäkringsministern.
– Vi måste arbeta förebyggande, inte bara när
skadan har skett.
»Väntetiderna på
beslut om till exempel rehabilitering är
alldeles för långa,
vilket drabbar den
sjuke samtidigt som
kostnaderna för
samhället ökar.«
arbetsmarknadsministern är intresserad av
en ny norsk modell för samarbete kring sjukskrivningar och arbetslöshet. Där har myndigheter med
olika sorters ansvar i sjukskrivningsprocessen slagit
prima nr 1 2007
3
HÄLSOEKONOMI
»Det gäller att
komma ifrån
Excelarken och
i stället se varje
individ.«
4
prima nr 1 2007
sig ihop och samarbetar aktivt
skapet för utbildningarna inom
med kommuner och andra,
det här området ligga någon
som företagshälsovården och
annanstans.
arbetskamraterna, i kontakten
– Regeringen avsätter 60
runt omkring den sjuke eller
miljoner kronor under tre
arbetslöse.
år för företagshälsovårdens
– Problemen är ju ofta välutbildning. Vi måste skapa
digt praktiska. Det gäller att
en strategi för att bibehålla
komma ifrån Excelarken och i
en företagshälsovård av hög
stället se varje individ. Därför
kvalitet när den ska anpassa
är det norska exemplet intressig till nya krav när delar av
sant, säger Sven Otto Littorin.
primärvårdens ansvar flyttas
Även arbetsgivarna har ett
till företagshälsovården, säger
generellt ansvar för att komma
socialförsäkringsminister Cristillrätta med arbetslösheten,
tina Husmark Pehrsson.
enligt Littorin. Det gäller inte
Parallellt med att flera
minst i personalintensiva branolika politiska beslut i grunden
scher. Det är arbetsgivarens
förändrar socialförsäkringsansvar att se till att det fi nns en
systemet förbereder sig föregod arbetsmiljö, inte bara när
tagshälsovården för de stora
CRISTINA HUSMARK PEHRSSON. Socialförnågon skadar sig.
förändringarna. Den största
säkringsministern tror på förebyggande
– Jag tror att det fi nns en
enskilda hälsofaran är de långa
åtgärder.
konkurrenskraftsdimension i
sjukskrivningarna.
den här frågan. Företag erbjuder bra jobb, men inte bara jobbet i sig utan också en
previas tre regionchefer är överens om att
arbetsmiljö. I framtiden spelar dessa överväganden
2007 är ett utmaningens år för företagshälsovården.
en större roll när olika arbetsgivare konkurrerar om
– Vårt mål är att minska antalet sjukskrivningar,
att anställa en person, säger Sven Otto Littorin.
samt att förkorta de befi ntliga. Vi har redan verktygen för det och utmaningen blir att bevisa för våra
de stora förändringarna i sjukskrivningskunder att det faktiskt är möjligt, säger Göran Grufprocessen kan inte ske förrän den nya utredningen
man, regionchef Mitt.
är färdig om ett par år. Däremot fi nns vissa möjligHan får medhåll av Previas vd Hans Bergenheim
heter att det går snabbare att förändra företagshälso- och Christer Zaar, regionchef Norr samt Hans Persvårdens roll.
son, regionchef Syd.
I mitten av februari tillsatte socialförsäkrings– Arbetsgivarna har traditionellt önskat att
minister Cristina Husmark Pehrsson ytterligare ett
företagshälsovården ska erbjuda en servicetjänst
utredningsuppdrag. Socialförsäkringsutredaren
och vara en avlastningsfunktion, men med en annan
Anna Hedborg ska under året utreda hur komperelation kan vi i Previa skapa ett helt annat kundtensförsörjningen ska säkras när företagshälsovårvärde, säger Hans Persson.
den övertar en del av primärvårdens funktioner för
När företagshälsovården får ansvaret för sjukdem som befi nner sig i arbetslivet. När Arbetslivsskrivningsprocessen hos sina kunder går det att
institutet läggs ner den 1 juli måste huvudmannaskapa en ny relation och formulera gemensamma
mål med dem. Det viktigaste målet måste vara att
minska företagets sjukskrivningar.
Previa har ett försprång på marknaden när det gälARBETSLINJEN
ler att arbeta närmare kunderna, anser Christer Zaar.
– Vi kan bygga ihop ett antal av våra tjänster till
På regeringens hemsida finns följande beskrivning
ett
större projekt och höja effektiviteten genom att
av arbetslinjen: ”Allas vilja till arbete måste tas
befi nna oss på arbetsplatsen i fråga. Det är en späntill vara för att utanförskapet på arbetsmarknaden
nande tanke för vi har ett ordentligt försteg i vår
ska kunna brytas. Arbetsmarknadspolitiken måste
därför förändras och få ett tydligare fokus på jobb
bransch, inget annat företagshälsovårdsföretag kan
och effektiva insatser för dem som står allra längst
erbjuda sina kunder samma sak. Våra konkurrenter
från arbetsmarknaden.”
måste skaffa samarbetspartners för att göra det vi
gör, säger han. n
IBM får alltfler friska,
glada medarbetare och
antalet sjukskrivningar
minskar stadigt.
IBM blir allt friskare
IBM behövde en dynamisk partner för sin företagshälsovård, någon som
kunde hantera en kund som över en natt kunde bli några hundra medarbetare fler. Valet föll på Previa. Sedan dess har hälsan hos IBM:s anställda
stadigt förbättrats, samtidigt som kostnaderna har minskat.
text christer fälldin foto adam haglund
ibm visste exakt vad de ville ha. Previa svarade
på utmaningen och avtalet med IBM blev startskottet för tjänsten Sjuk- och friskanmälan, som inte
tidigare ingick i utbudet av tjänster.
– Previa var snabba att se affärsmöjligheten, säger
IBM:s personaldirektör Carina Strand.
IBM ville inte hantera sjukanmälningarna i det
egna bolaget. Att sköta företagshälsovård med Sjukoch friskanmälan åt IBM kräver både närvaro och
logistik, eftersom företaget har stora kontor i Stock-
holm, Göteborg, Malmö och Sundsvall, samt många
små enheter på orter runt om i hela landet.
IBM har historiskt sett varit ett mycket flexibelt
företag med många kunder som outsourcat hela eller
delar av verksamheter. Flera gånger har dessutom
verksamhetsövergångar gjort att IBM:s personal
ökat med flera hundra, eller tusentals, medarbetare
över en natt.
– Vår leverantör av företagshälsovård måste
kunna hantera att vi plötsligt är tvåtusen fler än vi
prima nr 1 2007
5
HÄLSOEKONOMI
I dag satsar IBM
alltmer på att arbeta
förebyggande.
var när vi skrev avtal. Här kan vi verkligen tala om
”on demand”, säger Carina Strand.
Tjänsten Sjuk- och friskanmälan innebär i IBM:s
fall att medarbetaren, oavsett bostads- och tjänstgöringsort, sjukanmäler sig till Previa. Där får hon
eller han kontakt med en sjuksköterska redan vid
anmälan, som kan reda ut vilka behov som den
sjuke kan ha.
– Previa ringer också tillbaka till den sjuke efter
ett par dagar och frågar hur denne mår och hur
det går.
ibm:s personaldirektör hade ”turen” att själv
CARINA STRAND,
personaldirektör
på IBM.
6
prima nr 1 2007
bli sjuk ett par gånger under förra året och fick på så
sätt personlig erfarenhet av Sjuk- och friskanmälan.
Vid första tillfället blev Carina Strand akut sjuk och
när hon ringde och sjukanmälde sig fick hon en ahaupplevelse.
– Det var ett proffsigt bemötande, och Previa återkom och frågade vad det var för fel och hur jag mådde.
Jag fick också bra råd från den som ringde tillbaka.
Andra gången var jag förkyld och de föreslog kontakt
med husläkaren efter ett par dagar, säger hon.
Carina Strand berättar att kontakterna vid
sjukanmälningarna kändes som en anknytning till
arbetsgivaren och som att denne var angelägen om
den enskilde personen, trots att det var Previa som
ringde upp.
kontakten i sig, att någon bryr sig om, har en
läkande funktion och studier visar att ju längre
sjukskrivningstid, desto svårare blir det att komma
tillbaka till arbetet.
– Efter tre månader är sannolikheten för långtidssjukskrivning nästan hundra procent, säger Carina
Strand.
En annan fördel är att det går att sjukanmäla sig
även på helgerna, för den som till exempel blir sjuk
på lördagen.
– Den största skillnaden har vi sett när det gäller
de långtidssjuka. Jag tror att den här tidiga och kontinuerliga kontakten i sjukskrivningens inledning,
gör att man känner att vi har fokus på att få igång
folk och det gör att de inte lika lätt hamnar i långa
sjukskrivningar, säger Carina Strand.
IBM försöker hela tiden hitta nya former för att
De anställda
blir allt friskare,
medan kostnaderna för hälsoinvesteringar minskar.
undvika sjukskrivna medarbetare, enligt Carina
Strand. Många av de anställda arbetar som konsulter
ute hos kunder och varje tappad timme är en potentiellt förlorad intäkt.
företagets tjänstemän arbetar med it-teknik
med allt från programmering, projektledning och
försäljning av både tjänster och produkter. En del är
fast stationerade, men många är rörliga och jobbar
med kunden där denne finns.
Det är två år sedan samarbetet i det nya företagshälsovårdsavtalet inleddes och på IBM har det skett
en förändring av hälsoinvesteringarna. Förut användes resurserna framför allt till eftervård, medan de i
dag mest går till att arbeta förebyggande.
– Vi har förskjutit investeringarna till att mer
arbeta preventivt. Vi utnyttjar företagshälsovårdens
beteendevetare, hälsopedagoger och ergonomer på
ett helt annat sätt i dag så att vi inte hamnar i ett läge
där vi får ont till exempel i nacken eller i ryggen. Det
gör att vi fortsätter att minska sjuktalen, trots den
redan tidigare låga nivån.
I takt med att hälsan i företaget förbättrats har
också de totala kostnaderna för hälsoinvesteringar
minskat. IBM:s sjuktal var 2,4 procent under 2005
och blev ytterligare lite lägre under fjolåret, då den
sjönk till 2,2 procent. Det ska jämföras med snittet
för it-branschen som är kring 3 procent.
Förändringen av företagshälsovården och att du
som anställd ringer till ett externt företag har inte
mötts med någon intern kritik.
– Tvärtom har medarbetarna varit positiva till
den nya omhändertagande attityden, och med den
praktiska hjälpen. Till exempel att det efter några
dagar kommer ett sms med påminnelse om att det är
nödvändigt med ett läkarintyg från och med åttonde
dagen, säger Carina Strand. n
»Medarbetarna
har varit positiva
till den nya
omhändertagande
attityden, och
med den praktiska
hjälpen.«
läs mer om Previas tjänst Sjuk- och friskanmälan
på sidan 19.
prima nr 1 2007
7
HÄLSOEKONOMI
Konkreta verktyg
halverade sjukfrånvaron
Gotlands kommun har halverat antalet långtidssjukskrivningar genom att
utnyttja Previas tvärprofessionella arbetsförmågebedömningar. Med hjälp
av Hälsoeffekten kartlägger kommunen också vad varje sjukskrivning
egentligen kostar.
text christer fälldin foto katarina grip-hök & scanpix
med 7 000 anställda, varav cirka 6 500 på hel-
GUN TIDESTAV är perso-
naldirektör på Gotlands
största arbetsgivare,
Gotlands kommun.
tid, är Gotlands kommun öns största arbetsgivare.
När personaldirektören Gun Tidestav tillträdde
för fem år sedan inleddes ett nära samarbete med
Previa, vilket efter en upphandling resulterade i att
ett avtal tecknades för drygt tre år sedan. Tidigare
hade kontakterna med företagshälsovården varit
slentrianmässiga, utan att kommunen egentligen
försökte påverka vad den ville ha ut av avtalet.
– Att sänka sjukfrånvaron blev ett politiskt mål
på Gotland under förra mandatperioden och företagshälsovården är i dag det tydligaste av våra verktyg i arbetet med att nå målet, säger Gun Tidestav.
Verktygen utgörs av tjänster från Previa. Den
första som gjort ett ordentligt avtryck i verksamheten kallas tvärprofessionella arbetsförmågebedömningar – med kommunens språkbruk kort och gott
helhetsbedömningar.
Den största användningen av helhetsbedömningarna har kommunen när Previa gör bedömningar av
anställda som har behov av rehabilitering.
– Ifjol gjorde vi ett femtiotal sådana helhetsbedömningar och många resulterade i att vi köpte ut
medarbetare som inte skulle kunna komma tillbaka
till sina ordinarie arbetsplatser, säger Gun Tidestav.
modellen att göra en ekonomisk uppgörelse
med anställda som gått länge sjukskrivna och inte
8
prima nr 1 2007
kan börja jobba på sina ordinarie arbetsplatser tog
Gun Tidestav med sig när hon tillträdde som personaldirektör för fem år sedan.
– Rehabilitering är alltid en besvärlig process. Vi
kom fram till att det måste gå att hitta lösningar som
både är till den anställdes och arbetsgivarens bästa.
Det blev i många fall en ekonomisk uppgörelse som i
vissa fall kombinerades med utbildningsinsatser.
Fördelen med helhetsbedömningarna är att det
snabbt går att konstatera om en person kan komma
tillbaka i sitt arbete. På så sätt kortas även handläggningstiden hos försäkringskassan.
– Det är positivt både för arbetsgivaren och för
den anställde. När vi har gjort ekonomiska uppgörelser med anställda har de ibland ringt och tackat
oss i efterhand. De har upptäckt att det fi nns ett liv
utanför Gotlands kommun, säger Gun Tidestav.
tjänsten sjuk- och friskanmälan bidrar
till att minska antalet sjukdagar. I ett projekt använder Barn- och ungdomsförvaltningen, BUF, Previas
sjuk- och friskanmälningstjänst.
Resultatet har hittills varit gott och Gun Tidestav
hoppas att ringarna ska sprida sig på vattnet och
göra fler förvaltningar intresserade.
– Tjänsten är väldigt spännande för vi ser exakt
hur många som är sjuka, och vilka sjukdomar som
drabbat dem som är hemma. Dessutom minskar
Gotlands kommun har
tagit nya, friska tag
för att få ner antalet
sjukskrivna.
sjukdagarna, dels för att de som ringer och sjukanmäler sig får tala med en sjuksköterska som är utbildad för att ge råd till anställda via telefon, dels för att
det blir en viss tröskeleffekt när du måste ringa till
Previa för att sjukanmäla dig, säger Gun Tidestav.
Sjuk- och friskanmälningstjänsten har haft en
välgörande effekt på arbetsledarna, som slipper
ta emot sjukanmälningar på morgnarna då det är
mycket att göra.
Den tveksamhet som kan finnas hos de anställda
till en början bleknar snart bort, enligt Lars Kroné,
Previas kundansvarige för Gotlands kommun.
– Det uppfattas snabbt som positivt att arbetsgivaren vill göra någonting för de anställda, säger han.
sedan ifjol har ett arbetsmiljöprojekt inom
Barn- och utbildningsförvaltningen på försök
använt Hälsoeffekten, ett instrument utvecklat av
Uppsala universitet och Previa, för att beräkna de
verkliga kostnaderna för sjukskrivningar inom ett
företag eller en organisation.
– Siffrorna vi fick fram var hårresande, man kan
inte drömma om att sjukskrivningarna i verkligheten kostar så mycket som de gör, säger Gun Tidestav.
Hon väntar nu på att projektet ska utvärderas och
tror att instrumentet kommer att användas av fler
förvaltningar i organisationen.
– Det är nödvändigt att vi ser vad en sjukskriv-
ning kostar och vilka vinster som vi kan göra.
Frågan måste ännu högre upp i organisationen till
förvaltningscheferna. Jag är beredd att skjuta in
pengar i flera sådana projekt för det här är ett av de
konkreta verktyg vi har för att sänka sjukfrånvaron.
Konkret är Hälsoeffekten ett kalkylverktyg vars
resultat visar alla kostnader som följer av sjukskrivning, till exempel vikariekostnader, produktivitetsbortfall och personalomsättning.
Hälsoeffekten visade att varje sjukdag kostade
den aktuella förvaltningen 2 300 kronor, samt att
den totala kostnaden för sjukfrånvaro uppgår till
63 000 kronor per anställd och år.
Sjuktalet uppgår till 10,6 procent, varav långtidssjukskrivningarna svarar för nästan 7,5 procent.
Detta innebär att varje anställd är hemma för egen
sjukdom drygt 27 dagar per år.
– Med ett sådant utgångsläge går det att få ett
avsevärt resultat av hälsoinvesteringarna, och det
kan lätt beräknas med hjälp av Hälsoeffekten, säger
Pia Fondelius, controller på Previa. Det är hon som
praktiskt gjort kalkylerna i projektet.
Totalt för hela Gotlands kommun har sjukfrånvaron sannolikt minskat under fjolåret, tror Gun Tidestav, trots att siffrorna för 2006 ännu inte är klara. n
»Siffrorna vi fick
fram var hårresande, man kan
inte drömma om
att sjukskrivningarna i verkligheten
kostar så mycket
som de gör.«
läs mer om Previas tjänst Hälsoeffekten på sidan 18
och om Sjuk- och friskanmälan på sidan 19.
prima nr 1 2007
9
Vad var det jag skulle göra nu igen?
Genom att visualisera det du vill komma
ihåg hjälper du minnet på traven.
Alltså: bild av ett hungrigt barn
= köpa bröd på vägen hem från jobbet.
Lär dig minnas nästan allt
Lider du av dåligt minne? Med lite träning kan du snart glömma det. Här är förklaringen till att minnet sviktar – och tipsen som hjälper dig träna upp det igen.
SCANPIX
text annika hällqvist illustration andrea sjöström
SVEN Å. CHRISTIANSON
är minnesforskare och
professor med inriktning på rättspsykologi.
10
prima nr 1 2007
ibland vill det sig inte. Det går bara inte att
komma på vem den där bekanta människan man
nyss mötte egentligen är. Och när man står i affären
är det omöjligt att komma ihåg vad det stod på shoppinglistan – som man glömde hemma.
Det är inte konstigt att vi inte minns allt eller
att vi minns fel ibland. Minnet är komplext och det
finns en rad faktorer som kan störa.
Sven Å. Christianson, minnesforskare och professor med inriktning på rättspsykologi, förklarar
varför hjärnan ibland minns fel:
– För att förstå minnet gäller det att förstå att
hjärnan inte är en bandspelare eller kamera som ger
oss en exakt bild. Den bild vi kan se framför oss är
rekonstruerad. Den är skapad av oss och påverkas av
de kunskaper och förväntningar vi bär med oss. När
vi sett något och det gått en tid har hjärnan påverkats
av annat vi sett. Andra detaljer har kommit till och vi
har formaterat om den ursprungliga bilden.
i minnesprocessen finns tre steg: inkodning,
lagring och framplockning. Minnet kan störas i alla
faser.
Inkodning är det vi tar in via våra sinnen, det
vi registrerar. Vi tolkar det vi upplever utifrån förväntningar och kunskaper. Ju mer vi bearbetar och
organiserar informationen när vi tar in den, desto
bättre minns vi.
I lagringen kan informationen utsättas för påverkan och blandas samman med annat. Detta är vad
som skett när vi återvänder till en plats och upptäcker att den inte ser ut som vi trott. Det är också
vad som hänt när vittnen säger att gärningsmannens
jacka var röd när den i själva verket var blå.
– Men man måste skilja på olika saker. Det som
väcker väldigt starka känslor minns vi bättre än perifer information, säger Sven Å. Christianson.
Sista fasen, framplockningen, kan också lura oss.
Om vi lyckas komma på vem människan vi nyss
mötte är, beror mycket på vilka ledtrådar vi får fatt i.
Utöver detta finns annat som också kan störa
minnet, till exempel sjukdomar, framför allt olika
typer av demens. Även en stressig arbetsdag och
stort informationsflöde påverkar.
– Informationsflödet skapar det vi kallar interferens. Vi får så många informationskällor att vi rör
ihop det. Stress påverkar korttidsminnet. Om vi är
väldigt stressade, krymper vårt medvetna uppmärksamhetsutrymme. Men stress i form av starka
negativa känslor kan också vara en uppmärksamhetsmagnet. Om vi upplever något starkt, kanske
traumatiskt, blir de negativa känslorna så starka att
vi minns.
vi är olika bra på att minnas olika saker. Vissa
minns siffror, andra kommer ihåg namn. Forskning
tyder på att kvinnor har bättre verbalt minne, det
vill säga kommer ihåg vad
som sägs, medan män har
bättre visuellt minne, det vill
säga kommer ihåg platser.
Sven Å. Christianson poängterar att alla är bra på att
minnas något.
– Vi minns olika bra utifrån kunskap, erfarenhet och
intresse.
NATALIA LIND, är
Åldern påverkar också.
psykolog på Previa.
Redan vid 35–40 avtar förmågan att minnas nya händelser, det som kallas episodiskt minne. Kunskaper
(semantiskt minne) och färdigheter (procedurellt
minne) bevaras bättre längre upp i åldern.
Men det går att hålla minnet i god form. Natalia
Lind är psykolog på Previa och före detta elev till
Sven Å. Christianson. Hennes främsta tips är vad
hon kallar ”hjärnhygien”.
– Det handlar om att sova bra – inte bara tillräckligt många timmar, utan också att se till att man få
ordentligt med djupsömn. Det handlar om att äta
bra, röra på sig, delta i ett socialt liv, använda kunskap och lära nytt, säger hon.
Hon tipsar också om knep att ta till när minnet
sviktar:
– Ett bra sätt är att nysta baklänges. Letar du efter
något – gå tillbaka samma väg. Det triggar vissa
nycklar. Om man är stressad och tappat koncentration är ett bra knep att göra något helt annat.
– Ett sätt är också att avlasta minnet. Jag skriver till exempel alltid shoppinglistor för att slippa
komma ihåg vad jag ska handla. Däremot har jag
inga telefonnummer lagrade i min mobil, för att öva
mig på att komma ihåg numren.
Även Sven Å. Christianson har ett knep som han
använt ibland.
– Jag är otroligt bra på att minnas platser, men
har svårt för namn. En teknik jag använde mig av
en period var att associera till någon med samma
namn. Vid ett tillfälle ville jag komma ihåg en
särskild persons namn och målade då upp en bild
framför mig av en person med samma namn. När
jag sedan såg den här mannen, såg för mitt inre hur
han satt i en fängelsecell med en skål framför sig. Då
mindes jag. n
»För att förstå minnet gäller det att förstå
att hjärnan inte är en bandspelare eller
kamera som ger oss en exakt bild.«
NATALIAS OCH SVENS TIPS
FÖR ATT HÅLLA MINNET I FORM
➼ Ät en varierad och näringsrik kost i lagom
mängd.
➼ Se till att få tillräckligt med kvalitativ sömn.
➼ Motionera kroppen.
➼ Motionera knoppen. Tankenötter, korsord och
schack håller hjärnan igång.
➼ Sprid inlärningstillfällena. Ju fler expone-
ringar av till exempel en text, desto bättre
minns vi. Den totala tiden behöver dock inte
vara längre.
➼ Dra nytta av dina personliga talanger. Alla
är bra på att minnas något. Omorganisera
information till meningsfulla enheter med
personliga ledtrådar. Koppla till exempel
siffror till något personligt, något du är
intresserad av. Använd gamla kunskaper inom
din intressesfär, till exempel sportresultat
eller historiska årtal.
➼ Visualisera. Måla för ditt inre upp en bild som
ger dig ledtrådar till exempelvis namn.
➼ Skapa bättre förutsättningar för koncentration. Stäng av yttre faktorer som stör och öva
på att hålla fokus.
➼ Berätta baklänges om du vill minnas händelser. Då frångår du det schematiska och det kan
bli napp i minnet.
prima nr 1 2007
11
KJELL SIVERT, chef för
OKQ8:s kundservice i
Avesta, ser tillbaka på
en tuff tid.
Kundservice i kris
blev Sveriges bästa
Från en sjukfrånvaro på 20 procent till utmärkelsen Sveriges bästa
kundservice. OKQ8:s medarbetare i Avesta har gjort en framgångsrik
resa tillsammans med Previa.
text jonas rehnberg foto samir soudah
i slutet av 2004 låg sjukfrånvaron bland de 40
medarbetarna på OKQ8:s kundservice i Avesta på 20
procent, varav hälften var långtidssjukskrivna mer
än tre veckor. Med över tvåtusen samtal om dagen
från medlemmar och bensinstationer blev situationen för de handläggare som var på plats svår att
hantera.
Kjell Sivert, som är chef för enheten, ser tillbaka
på en tuff tid.
– Det gick inte en dag utan att någon var borta
och vissa medarbetare var sjukskrivna uppemot åtta
12
prima nr 1 2007
gånger under ett år. Då tog vi kontakt med Previa i
Borlänge och inledde ett samarbete i projektform
som löper över 18 månader.
– Det är tungt när folk är borta, en högre belastning märks direkt på telefonen. Man blir stressad
och har lättare för att bli sjuk, säger Kristoffer Bååth,
som är handläggare.
Med hjälp av ett åtgärdsprogram från Previa
och ett helhjärtat engagemang från chefer och
medarbetare lyckades företaget bryta den negativa
utvecklingen. Redan till sommaren 2005 hade sjuk-
frånvaron fallit till fyra procent, för att ett år senare
nå rekordlåga två procent.
Det låter som ett mirakel men handlar om ett
systematiskt arbete inom två områden – ökad satsning på friskvård för samtliga medarbetare, och
skräddarsydda insatser för ett mindre antal individer med särskilda behov, enligt Previas koncept
Tidig rehab.
Nyckelordet är ”tidig”, påpekar Åsa Nilsson som
är företagssköterska på Previa och ansvarig för samordningen med OKQ8.
– Det absolut viktigaste när det gäller att minska
sjuktalen är att vara tidigt ute och arbeta förebyggande. Tidig rehab fångar upp tidiga signaler på
ohälsa och upprepad korttidsfrånvaro är ett tecken
på att något inte stämmer.
var sjätte vecka samlas OKQ8:s chefer och
Previas Åsa Nilsson till så kallade inventeringsmöten. Där går man igenom de medarbetare som är
föremål för rehabutredning eller kan behöva stöd
av andra orsaker. Företaget erbjuder dem ett samtal
med Åsa, som tar upp tidigare arbeten, utbildning
och sociala funktioner som fritidsaktiviteter och
familjesituation.
– Vi kan ställa de här frågorna som cheferna kanske inte alltid känner sig så bekväma med, eftersom
de inte vill lägga sig i allting, påpekar Åsa.
Kristoffer Bååth,
handläggare, trivs
på jobbet.
Tillsammans med Previas företagsläkare Alf
Nilsson gör hon upp en handlingsplan som presenteras för den enskilde och företaget. Den kan omfatta till exempel samtal med psykolog eller vidare
sjukvårdsinsatser.
– Orsakerna till att man mår dåligt varierar och
individen är kanske inte alltid själv medveten om
vad som är fel. Därför krävs skräddarsydda insatser
och vår arbetsmodell fångar upp individens samlade
livssituation, eftersom helhetssyn alltid lönar sig
bäst – både mänskligt och ekonomiskt.
»Det gick inte
en dag utan att
någon var borta
och vissa medarbetare var sjukskrivna uppemot
åtta gånger under ett år.«
FEEDBACK MOTIVERAR PERSONALEN
Arbetet kan lätt bli monotont
i en kundservice och det gäller
för företaget att lyckas motivera
sin medarbetare. Återkoppling
och delaktighet är OKQ8:s
metod – och den fungerar över
förväntan.
Kjell Sivert, chef för OKQ8:s
chefkundservice i Avesta är medveten om hur viktigt det är att
motivera sina medarbetare.
– Det här är en arbetsplats
med en ganska hög stresströskel. Arbetet kan vara både
repetitivt och monotont trots
att man jobbar med många olika
typer av ärenden. Du måste svara
i telefon mellan 130 och 140
gånger om dagen, och de flesta
frågorna har du fått någon gång
tidigare. Därför är det viktigt för
oss att hitta vägar att motivera
medarbetarna, påpekar Kjell.
Eftersom feedback är en viktig
motivationsfaktor kommunicerar
gruppcheferna varje dag hur
medarbetarna presterat på individ- och gruppnivå, och uppdelat
på olika typer av ärenden.
– Innan vi startade diskuterade vi internt med personalen
om de ville ha den här typen av
information. Och de allra flesta
tyckte att det var bra.
Eftersom medarbetarna oftast
är de som är mest insatta i det
dagliga arbetet välkomnar företaget alla förslag på hur rutiner
och processer kan förbättras.
– Vem som helst kan komma
med förslag, som jag sedan
presenterar under mina ledningsgruppsmöten på huvudkontoret
i Stockholm. Vi utvärderar dem
och ger sedan medarbetarna återkoppling, berättar Kjell Sivert.
Att informera vid omorganisationer är extremt viktigt, och
här kan personalen bidra med sin
kunskap om hur arbetsprocesserna fungerar.
– Vi frågar personalen vad de
tycker är viktigt när vi bygger
upp rutiner och processer för att
effektivisera verksamheten.
Åsa Nilsson, företagssköterska
vid Previa i Borlänge, instämmer
i att delaktighet är viktigt för
trivseln.
– Alla förändringar på arbetsplatsen ska vara förankrade.
Motivation och delaktighet är de
två viktigaste faktorerna bakom
trivsel på jobbet. En chef som
bryr sig, som ser vad jag gör
och vet vad jag gör. Det kan få
vilket jobb som helst att kännas
betydelsefullt, säger Åsa.
prima nr 1 2007
13
»Vi kan ställa
de här frågorna som cheferna kanske inte
alltid känner
sig så bekväma
med, eftersom
de inte vill
lägga sig
i allting.«
Kjell Sivert menar att samarbetet med Previa
visar att företaget bryr sig om sina anställda.
– Om jag eller gruppcheferna uppmärksammar
kollegor som mår dåligt måste vi agera och för mig
är en välmående personal en viktig förutsättning för
att nå våra mål, säger han.
– Om mina medarbetare har personliga problem
– eller om de visar sig att de egentligen inte passar
för sitt jobb – då vill jag att de ska få professionell
hjälp för att bearbeta detta. Vi är inte betjänta av att
folk som inte trivs och inte vill vara här jobbar tills
de fyllt sextiofem.
FAKTA OM OKQ8
OKQ8 AB bildades 1999 och är Sveriges största
bensinbolag. Det ägs av OK ekonomisk förening,
den största av Sveriges OK-föreningar – som i sin
tur ägs av 1,3 miljoner medlemmar – samt Kuwait
Petroleum International, ett statligt kuwaitiskt
oljebolag.
Förutom OK ekonomisk förening finns det ytterligare sex OK-föreningar i Sverige. Dessa är
inte delägare i OKQ8 AB, men samarbetar under
samma varumärke.
tidig rehab har hittills omfattat en fjärdedel av
medarbetarna. Samtidigt lanserade Previa ett friskvårdspaket för samtliga medarbetare, med personliga Balansprofiler och samtal med en hälsocoach för
att gemensamt kartlägga individens fysiska, mentala
och sociala resurser.
– Det var intressant och gjorde mig mer medveten om min hälsa. Jag är bara 26 och hade hyfsade
värden, men samtidigt var konditionen faktiskt
sämre än vad jag själv trott, berättar Kristoffer
Bååth.
Till följd av priskrig på bensin och försämrad
lönsamhet var OKQ8 tvunget att minska personalstyrkan vid kundservicen med 25 procent under
våren 2006. Att detta inte fick större konsekvenser
för servicenivån beror, enligt Kjell Sivert, bland an-
nat på att sjukfrånvaron minskat radikalt.
Och hösten bjöd på betydligt roligare nyheter när
Teleperformance CRM Grand Prix 2006 tilldelade
OKQ8 första pris för Sveriges bästa kundservice i
detaljhandelsbranschen. Utmärkelsen baseras på
elva kriterier, däribland tillgänglighet, bemötande
och kompetens.
– Det var både överraskande och positivt att vi
fick det här priset efter den tuffa resa vi gjort under
våren. Det var oerhört motiverande för min personal, som gjort en extraordinär insats, säger Kjell
Sivert.
– Det var en riktig sporre, medger Kristoffer
Bååth.
previas utökade samarbete med OKQ8 har
Åsa Nilsson, företagssköterska och Lena
Wressel, kundansvarig
på Previa, är glada över
samarbetet med OKQ8.
bedrivits i form av ett tidsbegränsat projekt. Behovet av förebyggande åtgärder och friskvård upphör
naturligtvis inte över en natt, men Lena Wressel,
kundansvarig på Previa, pekar på fördelarna.
– Att bedriva insatserna i ett tidsbegränsat
projekt gör det möjligt för både oss och kunden att
utvärdera effekter och mäta resultat. Varje frånvarodag kostar företaget tio procent av månadslönen.
När projektet är slut summerar vi vad som investerats och kopplar det till de förändrade sjukskrivningstalen. Då ser vi hur mycket företaget har sparat
genom Tidig rehab.
Och enligt Kjell Sivert har OKQ8 stärkt sin konkurrenskraft genom att man i dag erbjuder en bättre
kundservice, samtidigt som enhetens kostnader har
sjunkit.
– Att vi har en bättre arbetssituation i dag jämfört med för några år sedan beror naturligtvis på
många olika komponenter, men jag är övertygad om
att vårt sätt att fokusera på sjukfrånvaro och hälsa
har bidragit positivt. n
läs mer om Previas tjänst Tidig rehab på sidan 18.
14
prima nr 1 2007
Personalstrategen Urban
Funck och personalchefen
Magnus Dahlberg kämpade
länge för det nya projektet.
Målinriktat
avtal i Trelleborg
Hösten 2006 slöts ett unikt samarbetsavtal mellan Trelleborgs kommun
och Previa. Parterna har nu dragit i gång ett treårigt, målstyrt projekt
– där slutnotan baseras på graden av måluppfyllelse.
text ulf wiman foto adam haglund
Trägen vinner, enligt det välkända talesättet. Och
hade det inte varit för två personers målmedvetenhet och tro på det de gör hade Trelleborgs kommun
i dag inte suttit med det banbrytande strategiska
samarbetsavtal som tecknades med Previa hösten
2006.
I sin jakt på att sänka sjukfrånvaron bland kommunens cirka 3 500 medarbetare hade personalchefen Magnus Dahlberg och personalstrategen Urban
Funck redan gått på pumpen en gång, år 2004. Men
de lät sig inte avskräckas.
– Vår sjukfrånvaro på 8,1 procent är inte större
än i andra kommuner, säger Magnus Dahlberg. Men
det finns två skäl till att vi ville sänka den. Många
medarbetare är sjuka och det är ett humanistiskt
problem, både för dem och för oss. Dessutom är sjuk
personal kostsam för en arbetsgivare.
Grunden till det projekt som nu inletts tillsamprima nr 1 2007
15
Magnus Dahlberg
och Urban Funck
stötte på visst
motstånd men
gav sig inte.
qwe qw qw qwe
qwe qwe qwe
qwe qwe qwe
qwe qwe qwe
qwe qwe
qwe qw qw qwe
qwe qwe qwe
qwe qwe qwe
qwe qwe qwe
qwe qwe
mans med Previa lades vid ett av parternas återkommande kvartalsmöten, förklarar Dahlberg:
– Vi skulle titta framåt på nästkommande år och
jag presenterade vad vi ville uppnå – att få ner sjukfrånvaron till fem procent i början av 2009 och ha ett
index för nöjda medarbetare på 80 procent. Previas
regionchef Hans Persson nappade direkt. Han gick
igång och ritade på tavlan och skissade på olika möjligheter utifrån våra mål.
»Det känns banbrytande att jobba
med företagshälsovård som vi gör.«
Dialogen fördjupades och idéer bollades fram
och tillbaka, tills Previa kom tillbaka med ett paket
insatser och en grundlig handlingsplan.
– Vi fick en prislapp på projektet, men Hans Persson sa att det fanns en variant till, en mer prestationsbaserad. Det tyckte vi lät mycket tilltalande. Nu
kommer vi att betala beroende på måluppfyllelse.
Det ställer krav både på oss och på Previa att lyckas
med projektet, säger Dahlberg.
Enligt Hans Persson är projektet mycket nyskapande i branschen.
– Det är ett mycket bra exempel på samarbete
som har ett prestationsbaserat ersättningssystem.
Trelleborg presenterade sina mål och sade till oss:
Nu vill vi ha en handlingsplan för hur ni ska hjälpa
oss att nå de här målen. Vi har bara jobbat i sex månader, men ser redan effekterna, säger Hans Persson.
Projektet innehåller en rad olika tjänster, bland
annat utbildningar, olika processer och rutiner, samt
16
prima nr 1 2007
insatser för medarbetarna. De primära delprojekten
är Sjuk- och friskanmälan, Klart ledarskap, Klart
medarbetarskap och Effektiv rehabilitering.
Visa av skadan 2004 har man lagt mycket tid och
kraft på att informera om det nya projektet inom alla
delar av organisationen.
– Då missade vi i förankringsprocessen och det
fanns en osäkerhet kring de effekter som våra förslag
skulle ge och det ekonomiska utfallet, förklarar Urban Funck.
– Den här gången ingick information och förankring som ett eget delprojekt och det pågår fortfarande. Det var tänkt att ske på två månader, men vi
såg snabbt att det inte skulle räcka. Nu går jag allt
längre ut i organisationen. Vi har haft bra stöttning
av Previa under hela processen.
funck berättar att de som inledningsvis är
skeptiska oftast ”omvänds” när han förklarat projektets syfte. Men vid ett tillfälle var hela projektet på
väg att haverera:
– En av cheferna ifrågasatte projektet. För att
nå de spinoff-effekter som vi söker när det gäller
samordning och att arbeta mer proaktivt, så är det
alla eller ingen som gäller. Till slut ändrade den här
personen uppfattning och såg fördelarna.
Projektet med Previa medför en rad fördelar för
Trelleborgs kommun, det är Urban Funck och Magnus Dahlberg övertygade om.
– Den stora fördelen är själva koncentrationen
kring frågan om sjukfrånvaron.
– En annan är att vi och Previa lär känna varandra
bättre. De får inblick i kommunen och kan hitta
Låt oss gräva
på djupet
Trelleborgs kommun är i
dag en pionjär på området
företagshälsovård.
effektivare insatser. Vi lär oss mer om vad de kan
göra. För oss innebär projektet dessutom att vi inte
bara köper in tjänster från en leverantör – vi behåller
och kan dra framtida nytta av all den kunskap som
vi får i projektet.
i och med att projektet fortskrider fördjupas och
utvecklas samarbetet mellan de två organisationerna.
– Vi för helt andra diskussioner nu än tidigare
och när vi kommer djupare in i projektet kommer
det att uppstå nya kontaktytor på operativ nivå. Jag
tror att det kommer att bli naturligare för våra chefer att använda sig av Previa mer strategiskt, säger
Funck.
I dagsläget har flera delprojekt startat. Den första
utbildningsomgången av Klart ledarskap har slutförts.
– Det är jätteskönt att vi är i gång och att det är
tempo i projektet, säger Magnus Dahlberg. Man ser
att det händer någonting. Vi tror stenhårt på den
här modellen och på att vi ska uppnå målen. Hade vi
inte gjort det hade vi inte fått förvaltningscheferna
med oss och då hade det inte blivit någonting.
– Det känns banbrytande att jobba med företagshälsovård som vi gör och att även använda den för
utbildningar inom kommunikation och ledarskap,
som i Klart ledarskap. Delar av det vi gör har Previa
säkert genomfört på andra ställen, men vi är nog
ensamma om att jobba med det så här massivt, säger
Urban Funck.
läs mer om Previa Partner på sidan 19 och Previas
tjänst Klart ledarskap på sidan 18.
skrivningarna. Det skulle korta ledtiderna och vinnare blir samhället, näringslivet och den enskilde som mycket snabbare skulle
komma i rehabilitering.
I dag är många aktörer involverade i sjukskrivningsprocessen, vilket gör att den blir fragmenterad. Både samhället och
de sjukskrivna själva är förlorare, eftersom det ofta är långa
väntetider på beslut om till exempel rehabilitering. Utan tydligt
helhetsansvar är det mycket svårt för någon att ta delansvar.
Vi vet samtidigt att långa sjukskrivningar kraftigt ökar risken
för att den sjukskrivne inte kommer tillbaka till sitt arbete.
Om företagshälsan får ansvara för en större del av sjukskrivningsprocessen hos de yrkesverksamma skulle vi kunna korta
ledtiderna avsevärt.
Företagsläkaren kan omedelbart ta ställning till frågan om
rehabilitering, som därmed skulle kunna starta utan dröjsmål.
I dag måste den sjukskrivne vänta länge på besked från försäkringskassan, och under den tiden måste han eller hon vara fortsatt sjukskriven i hemmet.
Ju längre en person är borta från arbetet, desto sämre sannolikhet för att personen kommer tillbaka till sitt jobb. Det
räcker med två till tre månaders frånvaro för att drygt hälften
av de sjukskrivna inte längre kan komma i arbete på sin gamla
arbetsplats.
Just nu pågår diskussionerna mellan företagshälsovårdsbranschen och statsmakterna om en nyordning av sjukskrivningarna.
Även andra förändringar diskuteras som skulle kunna stödja
strävandena att skapa arbetstillfällen, minska sjukskrivningarna
och samtidigt stärka vården. Genom att styra mer resurser till
företagshälsovården och låta den
ta hand om primärvården för de
yrkesverksamma skulle stora vinster skapas för samhället och den
enskilde. I dag kostar primärvården cirka 300 kronor per anställd
och år. Om de pengarna styrdes
till företagshälsovården skulle
primärvården i högre utsträckning
kunna koncentrera sig på äldre och
på ungdomar.
Det är en viktig utveckling för
Previa som då skulle få gräva på
djupet av företagets samlade kunskap om dagens arbetsplatser.
FOTO: SAMIR SOUDAH
låt företagshälsovården ta ett större ansvar för sjuk-
hans bergenheim, vd previa
läs mer om Hälsoeffekten på nästa uppslag.
prima nr 1 2007
17
Vi har lösningen på dina
Previa är Sveriges ledande rikstäckande leverantör av företagshälsovård. Vi har lång
erfarenhet av att arbeta tillsammans med både små och stora företag och organisationer
och är experter på allt som rör hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering och ledarskap.
Låt oss få hjälpa också ditt företag att bli friskare.
Exempel på vad Previa kan hjälpa dig med:
fram av IPF, Institutet för personal och företagsutveckling,
som ägs av Uppsala universitet,
på uppdrag av Previa.
mål
Förebygg ohälsa
och sänk sjuktalen
tjänst:
Tidig rehab
mål
Räkna på vad sjukskrivningar och personalomsättning kostar
tjänst
Hälsoeffekten
Nu är det bevisat att personalens hälsa påverkar företagets
ekonomi. Att arbeta hälsoekonomisk har höjt produktiviteten hos flera svenska företag.
Nyckeln är att ta reda på den
verkliga kostnaden för perso18
prima nr 1 2007
nalomsättning och sjukfrånvaro.
Hälsoeffekten är verktyget för företag som vill veta
vad personalomsättning och
sjukfrånvaron kostar och
beräkna vad tänkta aktiviteter
skulle kunna ge för effekt. Med
Hälsoeffekten görs också en
investeringskalkyl som visar
hur lång återbetalningstiden är
på insatserna.
Hälsoeffekten har tagits
Tidiga insatser är en framgångsfaktor när det gäller att
förebygga ohälsa och sänka
sjuktalen. Tidig rehabilitering
är en dokumenterat framgångsrik process med hög grad av
systematik i rehabiliteringsarbetet. Processen inleds med
en genomgång av medarbetare
och bedömningssamtal med de
personer som antas ligga i riskzonen för ohälsa. För de individer som löper risk för långvarig
nedsättning av arbetsförmågan
utvecklas en individuell handlingsplan och åtgärder vidtas.
De olika processtegen dokumenteras på ett enhetligt sätt,
vilket ger möjlighet till uppföljning och återkoppling till
företagets strategiska hälsoarbete. Processen leds av en
rehabsamordnare som fungerar
som kontaktperson för arbetsgivaren och stödperson för den
enskilde individen.
mål
Öka förmågan att leda i
kraft av personliga egenskaper samt bli medveten
om sig själv och sina
reaktioner
tjänst
Klart ledarskap
Ett tydligt ledarskap är grunden för en sund arbetsplats där
människor trivs och presterar. Förutsättningar för bra
ledarskap förändras i takt med
att organisationen utvecklas.
Dagens arbetsplatser präglas av
snabba förändringar och nya
samarbetsformer. Det ställer
allt högre krav på dagens ledare
i att:
• bli bättre på kommunikation
och relationer
• möta ett ökat tempo och
informationsflöde
• anpassa ledarskapet till slimmade organisationer och
komplexa arbetsuppgifter
Utbildningen Klart ledarskap
är anpassad efter hur dagens organisationer fungerar
och möter dagens krav på ett
framgångsrikt ledarskap. Klart
ledarskap är framtaget av en av
Nordamerikas främsta ledarskapskonsulter, Dr Gervase R
Bushe, Vancouver Kanada och
problem!
faktorer för det goda arbetet,
sjukskrivningskonsekvenser
och organisationens rehabiliteringspolicy.
Hanna Andersson,
projekledare på
Previa.
mål
Sänka sjukfrånvaron
tjänst
Sjuk- och friskanmälan
bygger på ny ledarskapsforskning. Utbildningsmetoden står
på stabil vetenskaplig grund
och har dokumenterat positiv
effekt på deltagarnas ledarbeteenden.
Klart Ledarskap används
i dag i Sverige och internationellt av många företag och
organisationer.
mål
Öka motivationen
till ett framgångsrikt
och systematiskt rehabiliteringsarbete
Tjänsten ger ökad medarbetarservice i form av möjlighet till
sjuk- och friskanmälan med
personlig sjukvårdsrådgivning
dygnet runt, året runt.
Ditt företag slipper administration och får samtidigt bättre
kontroll på hur frånvaron ser ut
och vad den beror på, vilket är
första steget mot mer målinriktade insatser.
Närmaste chef får omgående
information om sjukanmälan
och beräknad återkomst för
effektiv personal- och produktionsplanering. Personalavdelningen får statistik och tidiga
varningssignaler.
Rehabiliteringssamordnare
får ett snabbt informationssystem och kan lättare förebygga
långtidssjukskrivningar.
tjänst
Rehabutbildning för
chefer
Chefer och arbetsledare får
i grupp förutsättningar och
kunskaper om rehabiliteringsprocessen på ett aktivt och
problemorienterat sätt som kan
tillämpas i det dagliga arbetet.
Rehabutbildningen för
chefer behandlar bland annat
arbetsgivarens roll och ansvar i
rehabiliteringsprocessen, rehabiliteringsmetodik, tidiga signaler på ohälsa och verktyg för
att upptäcka dem, framgångs-
Hur kan vi
hjälpa dig?
Hör av dig och låt oss
berätta mer om våra
tjänster. Du når oss på
telefon 08-627 43 00
eller [email protected]
Previa Partner ger
målstyrt samarbete
Det målstyrda samarbetsprojektet mellan Previa
och Trelleborgs kommun
(se sidan 15) är ett exempel
på nya, effektiva sätt att
arbeta med företagshälsovård.
– Vår tjänst Previa
Partner är ett sätt att skapa
tätare samarbeten med
våra kunder, säger Hanna
Andersson, projektledare
hos Previa i Malmö. Det
nya med det här avtalet är
att det är ett projekt och ett
samarbete över en längre
tid. Så har vi inte arbetat
tidigare.
Hon tror att många
kunder skulle kunna dra
nytta av ett liknande avtal:
– Det ger större inblick
i sjukfrånvaron. Man kan
sätta in rätt insatser, vilket
frigör tid för att arbeta
med det friska, så det blir
en positiv spiral. Det
viktiga är vad kunden vill
uppnå. Trelleborgs kommun var mycket tydliga
med sina mål. Då är det
lättare för oss att ta fram
rätt insatser, säger Hanna.
För mer information kontakta
Peter Norèn, försäljningschef,
08-627 43 04,Christer Zaar,
regionchef, 08-508 920 31 Göran
Grufman, regionchef, 019-15 87
67 eller Hans Persson, regionchef,
040-17 42 56.
prima nr 1 2007
19
posttidning B
returadress:
box 4080
171 04 Solna
porto betalt
Är adress eller mottagare felaktig?
Ändra dina uppgifter på [email protected]
PREVIA FINNS PÅ FÖLJANDE ORTER
BLEKINGE LÄN:
Karlshamn, Karlskrona, Ronneby,
Sölvesborg
DALARNAS LÄN: Borlänge, Falun
GOTLANDS LÄN: Visby
GÄVLEBORGS LÄN: Gävle
HALLANDS LÄN: Falkenberg, Halmstad,
Hyltebruk, Kungsbacka, Varberg
JÖNKÖPINGS LÄN: Forserum,
Habo, Jönköping, Nässjö
KALMAR LÄN: Borgholm, Högsby,
Kalmar, Nybro, Oskarshamn
KRONOBERGS LÄN: Alvesta,
Lenhovda, Lessebo, Ljungby,
Växjö, Älmhult
NORRBOTTENS LÄN: Boden, Gällivare,
Haparanda, Kalix, Kiruna, Luleå, Piteå
SKÅNE LÄN: Bjuv, Broby, Helsingborg,
Hässleholm, Kristianstad, Landskrona,
Lund, Malmö, Simrishamn, Tomelilla,
Trelleborg, Ystad, Ängelholm
STOCKHOLMS LÄN: Arlanda, Huddinge,
Kista, Liljeholmen, Solna Strand,
Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/
Vasastan, Stockholm/Hötorget,
Stockholm/Östermalm, Södertälje
SÖDERMANLANDS LÄN: Eskilstuna, Flen,
Katrineholm, Nyköping, Strängnäs
UPPSALA LÄN: Uppsala
VÄRMLANDS LÄN: Arvika, Karlstad
VÄSTERBOTTENS LÄN: Lycksele, Skellefteå,
Storuman, Umeå, Vindeln
VÄSTERNORRLANDS LÄN:
Härnösand, Sundsvall
VÄSTMANLANDS LÄN: Köping, Västerås
VÄSTRA GÖTALANDS LÄN: Borås, Falköping,
Göteborg/Hisingen, Göteborg/Postgatan,
Göteborg/Gårdatorget, Göteborg/
Rosenlundsgatan, Karlsborg, Skövde,
Stenungsund, Strömstad, Svenljunga,
Tanumshede, Tidaholm, Trollhättan,
Uddevalla
ÖREBRO LÄN:
Hallsberg, Karlskoga, Nora, Örebro
1
prima nr 4ÖSTERGÖTLANDS
2004
LÄN:
Linköping, Motala, Norrköping, Vadstena
IBM BLIR ALLT FRISKARE:
När Previa tog över
ansvaret för IBM:s
företagshälsovård
sjönk sjukfrånvaron.
Läs mer på sidan 5.
