Nu ska vi prata om vatten! Denna presentation kommer handla om vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten, miljöproblem i vatten som övergödning, försurning och miljögifter, åtgärder som kan göras för att komma till rätta med miljöproblemen i vatten och tips på vad man som individ kan göra för att hjälpa till att undvika miljöproblem i vatten.
1
Jordens yta består till 72% av vatten. Inget vatten nybildas. Vattnet rör sig i ett evigt kretslopp mellan hav, sjöar, vattendrag, luften, marken, isarna, glaciärerna och växtligheten. Det är samma vatten som hela tiden går runt i naturen. Vattnet förflyttar sig över hela jorden över tusentals år.
Testa gärna modellen som vi lånar ut!
2
När det är varmt och solen skiner avdunstar mycket vatten från sjöar, vattendrag och havet. Även växternas blad ”andas” ut vatten och det kallas transpiration. Vattenångan kan du ibland se som dis eller dimma. Det bildas moln som stiger och kyls ner. När vattenångan i molnen kyls ner återgår ångan till att bli vattendroppar. Detta kallas kondensation. Vattendropparna trillar sedan ner på marken igen i form av regn eller snö, så kallad nederbörd. En del vatten tränger genom marken ner till grundvattnet, och en del blir till bäckar och vattendrag. På vissa ställen är grundvattnet
så nära markytan att vatten tränger upp i form av en källa, som blir till en bäck och kanske rinner vidare till en sjö. Och så går vattnets kretslopp runt hela tiden.
Man kan faktiskt säga att vi dricker samma vatten som dinosaurierna gjorde för flera miljoner år sedan. Det vatten vi spolar med i toaletten, eller tvättar bilen
med, ska våra barn antagligen dricka i framtiden. Därför måste vi vara rädda om vattnet!
Vattnets kretslopp i steg:
1. Vattnet finns som grundvatten under marken och som ytvatten i sjöar, vattendrag och hav. 2. Från sjöar, vattendrag och hav avdunstar vatten i form av vattenånga upp till atmosfären.
3. Från växter transpirerar vatten som vattenånga upp till atmosfären.
4. När vattenångan når atmosfären sker en kondensation och vattenången blir till vattendroppar i moln.
5. Från molnen sker sedan nederbörd (det regnar) i form av vattendroppar.
6. När dessa vattendroppar når marken infiltreras en del ner igenom marken ner till grundvatten, och en del rinner på markytan (ytavrinning) till vattendrag, sjöar och 3
hav.
7. Sedan börjar det om igen med avdunstning och transpiration osv.
3
I och kring vatten lever växter och djur. Arterna som visas i denna bild finns i och kring sötvatten (sjöar, vattendrag). I havet ser det lite annorlunda ut.
I vattnet lever t.ex. fisk och ål, smådjur och insekter (märlkräfta, dammsnäcka, skräddare) och vattenlevande växter som näckros. Intill vattnet lever exempelvis grodor, trollsländor, fjärilar, fåglar och växter som blomvass.
Vi ska framöver åka ut och titta på djur och växter vid en damm/vattendrag i verkligheten – ut på exkursion!
4
Ekosystem:
Ett ekosystem är en avgränsning av en del av naturen som vi människor studerar som en helhet. Alla levande organismer samverkar med varandra och med sin livsmiljö. Ett ekosystem kan vara t.ex. en sjö eller en skog. Vattenekosystem:
Ett vattenekosystem består av levande organismer (växter, djur och nedbrytare) och icke‐
levande ting (vatten, luft, solljus mm.). Alla dessa samverkar med varandra.
De levande organismerna kan delas in i producenter, konsumenter och nedbrytare.
När producenter eller konsumenter i vattnet dör, faller de till botten. I botten (sedimentet) finns det nedbrytare, t.ex. bakterier. De bryter ner det som har dött. Näringsämnen frigörs, som växter och växtplankton kan använda sig av. Alla levande organismer i vattenekosystemet samverkar med icke‐levande ting så som solen och vattnet. Vattnet är deras livsmiljö och alla levande ting är beroende av solen för energi. Producenterna t.ex. använder solljus och vatten för fotosyntesen. När konsumenterna sedan äter producenterna går energin vidare upp i näringskedjan.
5
En näringskedja är en kedja i naturen där näringsämnena sprids genom olika organismer (djur, växter).
Växterna är längst ner i näringskedjan och växterna blir uppätna av växtätande djur. I vatten kan växter vara t.ex. växtplankton (phytoplankton) och växtätare kan vara små
djurplankton (zooplankton) eller fiskar och sniglar som äter växter.
Sedan blir dessa små växtätande kräftor och fiskar uppätna av lite större fiskar, som är köttätare t.ex gädda eller öring. Den största fisken, som i detta exempel är öring, är högst upp i näringskedjan eftersom den inte blir uppäten av någon annan fisk. Men om man räknar med oss människor så är vi högst upp i näringskedjan eftersom vi ibland fiskar gädda eller öring och andra stora fiskar.
6
7
Producenter
De gröna växterna producerar organiskt material genom fotosyntesen av oorganiska tillgångar (solenergi + vatten + koldioxid ‐> vatten + organiskt material). Växterna kallas därför för producenter och befinner sig längst ner i näringskedjan.
Nedbrytare
Består av bakterier och svampar. De omvandlar döda djur och växter till oorganiskt material som vatten, koldioxid och näringsämnen. Nedbrytningen sker genom cellandning om det finns syre, och genom jäsning (svavel) om det fattas syre. Jäsning är en ofullständig nedbrytning utan syre. Det oorganiska materialet (lösta näringsämnen) kan växterna använda igen till fotosyntesen. Konsumenter
Består av djur, som direkt eller indirekt lever av producenterna. Djuren behöver organiskt material till cellandningen, som friger energi, som är nödvändig för deras existens.
8
Diskussionsfrågor: På vilka olika trofiska nivåer kan vi människor befinna oss? Hur påverkar det oss människor var i näringspyramiden vi befinner oss? Hur kan man ”spara energi” och få maten/resurserna att räcka till fler? Hur påverkas vi av miljögifter beroende på var i näringspyramiden vi befinner oss? Primärkonsumenter, eller sekundärkonsumenter, vilket är bäst? 9
Den klassiska synen på näringskedjan och näringspyramiden säger att mängden växtplankton i en sjö bestämmer mängden fisk. Begreppet ”bottom‐up” innebär alltså en resursbegränsning från organismen längst ner i näringskedjan och vidare uppåt. Exempel på en bottom‐up‐situation är om primärproducenter i form av alger ökar (på grund av näringstillförsel av olika slag). Denna ökning innebär då mer föda åt djurplankton, vilka i sin tur då också ökar i omfattning. En ökning av djurplankton innebär då mer föda åt fiskar, och när de får tillgång till mer föda kan de också öka i antal. Alltså innebär en ökning av alger också en ökning av fiskbeståndet.
Begreppet ”top‐down” är en teori som menar att det istället är mängden planktonätande fiskar i en sjö som reglerar mängden växtplankton. Algblomningar i en sjö kan man därför under vissa förutsättningar få bukt med genom att tråla bort större delen av sjöns planktonätande fiskar, så kallad biomanipulation. När det inte längre finns så många fiskar som äter djurplankton, kan djurplankton öka i antal. När djurplankton ökar i antal så kan de äta mer primärproducenter (alger), som då kommer minska i antal. Biomanipulation har man med gott resultat gjort bl.a. i Finjasjön och Ringsjön i Skåne. Är näringshalterna höga i en sjö, dvs den är kraftigt övergödd, har detta naturligtvis stor betydelse för mängden växtplankton och risk för algblomning. Vid problem med algblomning bör näringstillförseln minskas i kombination med biomanipulation. Se exempel i Ringsjöns projekt på : http://www.algaebegone.dk/?changeLang=1
Båda dessa begreppen handlar om den begränsande faktorn till tillväxt i en population och hur resurserna i ett ekosystem styr hur populationerna kan öka/minska i antal.
10
Fotosyntesen är den process som växter använder sig av för att omvandla energin från solen till kolhydrater (socker) och syre. Kolhydraterna används som byggstenar i växten så att den kan växa.
Respiration är den process som övriga levande organismer använder sig av för att omvandla kolhydrater till energi så att de kan röra på sig.
I respirationen används kolhydrater och syre för att producera energi (rörelser) och då bildas det även koldioxid och vatten.
Människor använder också respiration. Då får vi i oss kolhydrater genom maten och syre genom att andas. Detta omvandlas sedan i kroppen för att bilda energi (rörelse). Det bildas även koldioxid i kroppen som vi släpper ut genom att andas ut. Vatten bildas också i kroppen och detta släpper vi ut genom att t.ex. svettas.
11
Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande. Det handlar om vanliga produkter som spannmål, kaffebönor och träråvara samt tjänster som att rena vatten, reglera klimat och pollinera växter.
Ekosystem är väldigt bra på att rena vatten. Mikroorganismer bryter ner föroreningar, växter tar upp näringsämnen och våtmarker bromsar vattnet så att föroreningar kan sjunka till botten.
12
Det finns en del miljöproblem som är direkt kopplade till vatten! Dessa är bland annat övergödning, försurning och miljögifter. Men även hot mot den biologiska mångfalden!
Vi ska nu gå igenom dessa miljöproblem; vad de innebär, hur de uppstår och vilka åtgärder som kan göras!
13
I Skåne har landskapet förändrats väldigt mycket de senaste 200 åren. Den stora befolkningsökningen krävde en effektivare matproduktion för att avvärja svält. Därför genomförde staten skiftesreformerna under första alvan av 1800‐talet. Skiftesreformerna innebar att små åkertegar slogs ihop till större åkermarker, och följden blev en systematisk torrläggning av landskapet. Denna förändring påverkade vattendrag, våtmarker och sjöar i hög grad. De flesta vattendrag och åar rätades ut och fördjupades. Till en början användes sten och ris för att leda bort vattnet för att i slutet på 1800‐talet lägga vattendragen i tegelrör i marken. Även sjöar sänktes eller
torrlades helt för att få tillgång till bördig mark.
När bäckar rörlagts och våtmarker dikats ut har många växter och djur som är knutna till dessa miljöer försvunnit eller minskat drastiskt i antal. De vattendrag som blivit kvar är till största delen raka och djupa kanaler där vattnet rinner snabbt ut i havet. Den naturliga reningen i vattendraget har därmed minskat. Efter andra världskriget kom även handelsgödsel och bekämpningsmedel i allmänt bruk, vilket ledde till ökad produktion av mat, vilket behövdes. Men handelsgödseln och bekämpningsmedlen hade och har också en negativ effekt på vattendragen. Bekämpningsmedelsrester, tungmetaller och andra ämnen från t.ex. vägarna följer med regnet ut i sjöar, vattendrag och havet, och skadar växter och djur där.
14
Mellan åren 1870‐1884 utdikades över 270 000 hektar, d.v.s. ungefär 25% av Skånes totala yta. Idag återstår bara en tiondel av den våtmarksyta som fanns i början på 1800‐
talet. Genom dräneringen har odlingsförutsättningarna kraftigt förbättrats. Torrare och väl genomluftade marker gör att grödorna utnyttjar näringen och växer bättre. Med dagens tunga jordbruksmaskiner är god dränering en förutsättning för att de ska unna ta sig fram på åkrarna. Körning på blöt mark kan också göra att marken packas hårt, vilket försämrar tillväxten.
15
16
17
Övergödning
Partiklar, näringsämnen (kväve och fosfor) och även bekämpningsmedelsrester hinner inte sjunka till bottnen eller brytas ned i naturliga processer när vattendragen har rätats ut och blivit ”motorvägar” rakt ut i havet. De flesta vattendrag och sjöar i Skåne är idag övergödda, och det näringsrika vattnet följer med ut i havet. För mycket näring i vattnet gör att alger kan föröka sig kraftigt och vattnet blir då grumligt. Det grumliga vattnet hindrar ljuset från att komma ner, vilket gör att många djur och växter inte kan överleva på bottnen. När vattnet blir övergött sker en algblomning, vilket är när algerna förökar sig så kraftigt att de täcker stora ytor av vattnet. Syrebrist
Den ökade produktionen av växtplankton leder till att mycket organiskt material faller ner till botten. Vid nedbrytningen av detta krävs mycket syre och då vattenutbytet mellan det övre och undre skiktet är dålig kan syrebrist uppstå på botten.
Stora delar av Östersjöns bottnar lider av akut syrebrist som delvis beror på utsläppen i Östersjön.
Om halten syre understiger 2 ml/l flyr fisken. När allt syre är förbrukat bildas svavelväte vid nedbrytningen av det organiska materialet. Svavelväte är giftigt och dödar alla bottenlevande djur som inte kan fly.
Vid syrebrist frigörs ammonium och fosfor från sedimenten och när dessa ämnen blandas upp i ytvattnet bidrar det till ytterligare gödning av havet! Det blir alltså en ond cirkel!
18
Försurning
I Skåne är de vanligaste miljöproblemen i vatten övergödning och miljögifter. Segeå är kraftigt övergödd sedan många år tillbaka. Ett annat miljöproblem som inte är lika vanligt i Skåne är försurning. Vid förbränning av fossila bränslen (olja, kol, naturgas) frigörs koldioxid och svaveldioxid som åker upp till atmosfären. När det regnar följer dessa gaser med vattnet ner i sjöar, vattendrag och hav och orsakar försurning. Vid försurning blir vattnets pH‐värde lågt så att många djur och växter inte klarar av att leva i vattnet.
19
Miljögifter
Miljögifter är ämnen som vid låga koncentrationer kan orsaka giftiga effekter i miljön. Många av gifterna förekommer inte naturligt i naturen. De är ofta svårnedbrytbara och finns därför kvar i miljön under lång tid och orsakar skador. Miljögifter lagras dessutom ofta i djur och växter, och halterna ökar ju högre upp i näringskedjan de kommer. Exempel på miljögifter är bekämpningsmedel, flamskyddsmedel och läkemedelsrester. Utsläpp av miljögifter sker på många olika sätt, t.ex. genom användning av ogräsbekämpningsmedel på stenläggningar i trädgården, och biltvätt som sker på gatan. Kemikalierna åker ner i dagvattenbrunnen och sedan rakt ut i vattendragen. Överblivna kemikalier och läkemedelsrester som hälls ut i avloppet är andra utsläppskällor. Miljögifter har ofta hög spridningsförmåga, vilket betyder att de kan färdas långa sträckor från utsläppsområdet. Genom nederbörd och avrinning når gifterna våra sjöar, vattendrag och grundvatten. När miljögifterna når vattendragen kan de orsaka stora skador på växter, djur och mikroorganismer. Miljögifternas effekter kan vara direkta, i form av hormonstörningar, fortplantnings‐ och beteendestörningar, påverkan på arvsmassan och medföra missbildningar, eller i vissa fall kan de vara dödliga. Indirekta effekter kan vara minskad födotillgång för andra arter när skadeinsekterna försvinner. Det kan i sin tur påverka fler arter, så att hela ekosystem kan rubbas. Miljögifterna når också grundvattnet, vilket vi använder som dricksvatten. Gifterna kan orsaka skador och sjukdomar på människor i form av cancer, hormonstörningar och minskad fertilitet. 20
Organiska miljögifter så som PCB, DDT och dioxin, är fettlösliga, persistenta och toxiska! Det är dessa tre faktorer som gör dem farliga. Eftersom de är fettlösliga så lagras de i fett i organismer. Eftersom de dessutom är persistenta (stabila) så bryts de inte ner så lätt och de förblir därför i kroppen. Det är detta som kallas bioackumulation.
För att det ska ske en bioackumulation krävs det att ämnet är biotillgängligt, vilket innebär att det finns möjlighet för det att tas upp av organismer. När det tas upp i organismer så innebär det att halten blir högre i organismen än i omgivningen. När organismen sedan blir uppäten blir halten av miljögiftet högre och så fortsätter det upp i näringskedjan.
21
Miljögifter bioackumuleras och biomagnifieras! Detta innebär att miljögifter tas upp i organismer, och sedan anrikas de uppåt i näringskedjan. En växt får i sig miljögifter, och när den sedan blir uppäten av ett djur, så får djuret i sig högre koncentration av miljögifterna än vad växten hade! Den som sedan äter djuret får i sig ÄNNU högre koncentration av miljögiftet än vad växt och djur hade!
Alltså kommer toppkonsumenten innehålla mycket högre koncentration av miljögifter än vad de andra i näringskedjan gör, och producenten har lägst koncentration! Koncentrationen av gifterna i organismen ökar för varje trofisk nivå i näringskedjan!
Bilden visar hur ett miljögift (röd prick) anrikas uppåt i näringspyramiden. Koncentrationen av miljögift i organismen ökar ju längre upp i näringspyramiden vi kommer!
22
Under senare år har förekomsten och effekterna av läkemedelsrester i miljön fått stor uppmärksamhet. Den enskilt största vägen via vilken läkemedel når miljön är via avloppsvatten. Vi människor kissar ut rester av läkemedel efter att vi använt dem. De åker sedan till reningsverket och den största delen av läkemedelsresterna åker oförhindrat förbi reningsverken ut i sjöar och vattendrag. Läkemedelsrester når även sjöar och vattendrag när de hälls ut i toaletten, istället för att lämnas in på apoteket. Läkemedelsresterna kan orsaka stora skador på de vattenlevande organismerna. De kan bli missbildade och få andra sorters störningar.
23
Den biologiska mångfalden är som vi tidigare diskuterat, mycket viktig för ekosystemet. Miljöproblemen övergödning, försurning och miljögifter hotar den biologiska mångfalden.
Men ett annat stort problem som hotar den biologiska mångfalden är utfiskning. 24
Biologisk mångfald kan beskrivas som ett mått på hur stor artrikedom vi har. Den biologiska mångfalden behövs för att ekosystemen ska fungera, samt för ekosystemtjänsterna. Cirka fem procent av våra djur, växter och svampar är så hotade att de löper risk att dö ut. Deras livsmiljöer har påverkats av miljöförstörelse och av att jordbruket, skogsbruket och fisket har rationaliserats och blivit mer storskaligt. Den biologiska mångfalden i vattenmiljö påverkas av de olika miljöproblemen som är relaterade till vattenekosystem. Sådana miljöproblem är övergödning, försurning och olika miljögifter (tex läkemedelsrester). Dessa olika miljöproblem tas upp på nästa slide.
25
Om vi människor fiskar för mycket av en art, innebär detta att det finns risk att den utrotas eller i alla fall blir väldigt sårbar. Detta påverkar den biologiska mångfalden, som är viktig i våra ekosystem.
När det sker utfiskning så påverkas hela ekosystemet. Det rubbar balansen i näringskedjorna. Då kan det ske tex en top‐down‐situation! Återkoppla till top‐down.
Exempel top‐down utfiskning, hur det påverkar hela ekosystemet:
Vid utfiskning är det främst rovfiskar det handlar om, t.ex. torsk, gädda.
Blir detta artbestånd drastiskt mindre, så påverkar detta hela näringskedjan.
Torsk konsumerar bland annat sill. Och när torsken minskar, innebär ju detta att sillbeståndet ökar i antal eftersom det inte finns lika mycket torsk som kan äta upp sillen.
Sillen konsumerar djurplankton. Eftersom sillbeståndet ökar i antal, finns det fler sillfiskar som äter djurplankton! Alltså minskar djurplanktonbeståndet.
Djurplankton konsumerar växtplankton. När djurplanktonbeståndet minskar, innebär detta att växtplanktonbeståndet kan öka eftersom det inte blir uppätet i lika stor utsträckning.
När växtplanktonbeståndet ökar, leder detta till andra problem som tex algblomning! Som vi såg tidigare leder algblomning ofta till syrefattiga bottnar.
Syrefattiga bottnar leder i sin tur till att fosfor från sediment löser sig i vattnet och detta gör ju att tillväxten av växtplankton kan öka ännu mer ‐>övergödning!
Detta är ett exempel på hur allting i ett ekosystem samverkar! Ändrar vi på EN faktor i ett ekosystem så påverkas alltså hela ekosystemet.
26
27
28
Man mäter miljöproblem i vattnet genom ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen behandlar övergödning och försurning. En vattenförekomst kan få den ekologiska statusklassningen dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög. Den kemiska statusen behandlar miljögifter. En vattenförekomst kan få den kemiska statusen uppnår ej god status eller god status.
Bilden visar den ekologiska statusen i Skåne.
29
30
31
En del av dessa åtgärder gör vi inom Segeåprojektet, som är Segeåns
Vattendragsförbund och Vattenråds åtgärdsprojekt. Genom att anlägga dammar och våtmarker kan näringsämnen och därmed också övergödningen minska i vattendrag. I dammarna och våtmarkerna uppehåller sig vattnet under en längre tid än i vattendrag, och då hinner näringsämnena genom olika processer lämna vattenfasen. Antingen genom att sjunka till botten och sedimentera (Fosfor) eller genom att omvandlas till kvävgas (genom denitrifikation) och avgå till luften, eller genom att växterna tar upp näringsämnena. På detta sätt kan miljöproblemet övergödning minska.
Genom att återmeandra ett vattendrag (göra ån slingrande igen) så blir vattenflödet långsammare och då hinner näringsämnena brytas ned, sedimentera eller genom att bli till gas.
Genom att anlägga trädbevuxna skyddszoner kan tillförseln av näringsämnen till vattendraget minska. Näringsämnena passerar då den trädbevuxna skyddszonen på väg till vattnet, och då kan en stor del av näringsämnena tas upp av växterna.
Enskilda avlopp är en utsläppskälla av näringsämnen. Genom att åtgärda dessa kan vi minska en stor del av utsläppen. 32
Anläggning av dammar och våtmarker har fler positiva effekter än att motverka övergödning!
Det är en åtgärd som motverkar många av de vattenrelaterade miljöproblemen. Det gynnar den biologiska mångfalden genom att verka som boendemiljöer (habitat) för olika växter och djur.
Dessutom motverkar det även miljöproblemet med miljögifter genom att bekämpningsmedel kan brytas ned, och metaller kan bindas till sedimentet i botten på dammen.
33
Det finns också olika anläggningar för att rena vattnet. Några exempel är kväveflisfilter och kalkfilterbrunn. Ett kväveflisfilter är en filterbädd där vattnet infiltreras genom flis eller sågspån. Här finns denitrifikationsbakterier som omvandlar nitrat till kvävgas. En kalkfilterbrunn innehåller kalkrikt substrat och vattnet infiltreras genom en detta, och då binds löst fosfor i vattnet till kalket.
34
35
Förr i tiden hade vi utedass. Det näringsrika innehållet spreds sedan på åkermarken vid lämpligt tillfälle. Då var näringsämnenas kretslopp tydligt. Idag har vi toaletter som använder dricksvatten för att transportera till närmsta avloppsreningsverk. Avloppsreningsverkets reningsprocesser kan störas om kemikalier, cigarettfimpar, snus eller mediciner kommer i avloppet. Många av dessa produkter blir också kvar efter reningen och släpps ut till vattendrag och skadar organismerna som lever där. En del av dessa föroreningar återfinns också i slammet, som är restprodukt från reningsverket. Slammet bör vara så rent att det kan återföras på åkermarken. 36
37
38
Nu ska vi prata om exkursionen vi ska göra! Vi ska fundera på frågor som är bra att ha svar på innan vi går ut i naturen. Vi kommer även att gå igenom en liten övning som vi ska göra på exkursionen och HUR exkursionen ska gå till! Teknik och tips vad man ska ha med sig, vad man ska tänka på osv.
39
Du använder dig av allemansrätten när du går en promenad, paddlar kajak eller sitter på en sten och tänker. Allemansrätten är en unik möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Alltså inte störa – inte förstöra.
Det är alltså tillåtet att beträda annans mark, så länge du visar hänsyn till naturen. Vid en exkursion är det extra viktigt att man är varsam med både djur och natur. När man undersöker och tittar på djur är det viktigt att man lägger tillbaka dem där man hittade dem. Det är viktigt att man är så försiktig man kan med djuren.
Det finns även en del djur som är fridlysta, vilket innebär att det är förbjudet att döda, skada, fånga eller störa dem! Därför är det viktigt att man tar det extra försiktigt och är noga med att lägga tillbaka djuren där man hittade dem, utan att skada dem.
Informationsmaterial kan beställas från Naturvårdsverket här: http://www.naturvardsverket.se/Var‐natur/Allemansratten/informationsmaterial/
Tänk på att i Nationalparker eller naturreservat gäller inte allemansrätten, utan här finns andra regler specifika för varje område.
40
Vad ”äter” producenter? Vatten, näring (och koldioxid), solljus! Fotosyntesen!
Vad äter primärkonsumenter? Växter, tex växtplankton
Vad äter sekundärkonsumenter? Smådjur, tex djurplankton
Vad äter tertiärkonsumenter? Djur, tex spigg
Vad äter toppkonsumenter? Andra djur, tex rovfiskar som öring. Men också växter och annat!
Förklara att de äter varandra i näringskedjan! Den som är steget högre i näringskedjan äter den som är steget under! Men i verkligheten fungerar det egentligen som en näringsväv.
Näringsväv
Egentligen fungerar det som en näringsväv, där de olika organismerna äter från olika steg i kedjan! Tex toppkonsumenten människan, äter ju både växter och djur.
Vissa sekundärkonsumenter äter också både växter och djur osv. Öva på att göra en näringskedja och näringsväv.
41
Här är det bra med material om olika växt‐ och djurarter!
Här kan eleverna rita och skriva ner saker om de olika arterna.
42
På exkursionen ska vi göra en liten övning. Ni kommer att få vars en näringskedja som ser ut såhär (fast utan bilder i rutorna). På exkursionen ska ni leta efter växter och djur som kan passa in i de olika rutorna.
Förslagsvis kan ni ta bilder på det ni hittar och sedan kan ni i dator klistra in bilderna i rutorna!
Alternativt kan ni rita i rutorna vad ni hittat.
43
Såhär ser övningen ut!
44
45
46
