1) Till exempel om vi tar den första kol­atomen, så har den: 6 protoner, 12­6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol­atomen, så är protonerna 6, neutronerna är 14­6=8, elektronerna är 6, atomnumret är 6 men masstalet har ökat till 14 (då vi har 2 st extra neutroner). 2) Bilden ovan är några exempel på kol­s isotoper. Alltså olika varianter av kol. Protonerna är alltid samma men neutronerna varierar! Kolla gärna på vätets isotoper också. 3) För kol­14 ser kurvan ut så här. Olika radioaktiva ämnen sönderfaller olika fort! Ni som är ute efter högre betyg
, studera gärna följande roliga bild som jag ha hittat :­): 4) Bilden ovan är en kalk­atom som är en av atomerna i vår kropp. Från början finns det lika många protoner och elektroner (lika många plus som minus). När kroppen utsätts för joniserande strålning ( t ex alfa, beta, gamma, röntgen) så är dessa så kraftfulla så de kan slå ut elektroner från skalen. Då blir atomen positivt laddad, alltså en “positiv jon”. Har vi väldigt mycket laddade atomer i vår kropp så är det inte alls bra då positiva laddningar vill ifrån varandra. 5) Finns ingen bra regel! I kol­14­s fall räcker det med 2 extra neutroner för att atomen ska bli instabil.Bly kan vara stabil trots att skillnaden mellan protoner och neutroner är rätt mycket. 6) Alfastrålning är när kärnan gör sig av med 2 protoner och 2 neutroner. Då bildas det ett nytt ämne i stället. 7) Betastrålning är när 1 neutron i kärnan omvandlas till 1 proton och 1 elektron. Elektronen åker ut från kärnan. 8) Angående Gammastrålning hittade jag en himla bra beskrivning som jag klistrar in här. (det här med intensiteten behöver man inte förstå däremot får “högre betygs”­eleverna gärna kämpa med den lite) En form av joniserande strålning. Vid ett radioaktivt sönderfall har atomkärnan ofta överskott på energi som avges som gammastrålning. Gammastrålningen saknar massa och elektrisk laddning. Den utgörs av elektromagnetisk strålning med hög energi (kort våglängd). Strålningen har mycket stor räckvidd. I luft når den hundratals meter och i sten eller betong några meter. Gammastrålningen stoppas inte av kläder eller andra lätta material, men intensiteten avtar med kvadraten på avståndet, på samma sätt som synligt ljus. Alltså, på dubbla avståndet är intensiteten en fjärdedel, på tredubbla avståndet en niondel osv. Se även Avståndslagen.Fördjupning, I levande vävnad verkar gammastrålningen indirekt. Dess energi förs över till elektroner som slås ut från elektronmolnen kring atomkärnorna. Denna energi överförs till kroppen på samma sätt som betastrålningens energi gör. Gammastrålningen är relativt lätt att mäta och är det strålslag som först registreras vid en reaktorolycka. Mätningen kan göras med enkla handinstrument, men för att noggrant mäta aktiviteten och fastställa vilket ämne det är fråga om krävs specialutrustning. De flesta radioaktiva sönderfall följs av gammastrålning. 9) Becquerel (förkortas: Bq). Anger: antal sönderfall / sekund 10) Ex: maten, betong, mobiler, rymden, osv 11) Googla! Finns jättemycket bra bilder kring “kärnklyvning”. På högre nivå önskar jag att man kan berätta lite om hur man styr kärnklyvningens hastighet och vad man gör åt alla extra neutroner som frigörs. (I den filmen som jag visade finns en superbra beskrivning om detta. Har du sli­konto, sök på “Marie Curie”, då får du upp filmen, titta på andra halvan av filmen) 12) Fission 13) En uran­isotop: U­235 (den mest vanliga uranen är: U­238). Alternativ till uran vore Thorium. På högre nivå: googla gärna efter thorium och kärnkraft. Läs! :­) 14) Google gärna :­) 15) Fusion: på E­nivå kan man säga att väteatomer pressas ihop till helium. Detta kan ske i stjärnor där trycket och temperaturen är hög. På högre nivå kan ni studera följande bild: 16) Hittat följande förklaring i Illustrerad vetenskap (läs hela artikeln om du vill, genom att googla efter “grundämnen” och “stjärna”) Uppbyggandet av grundämnen i stjärnorna sker genom en serie fusionsprocesser. Dessa processer kan dock bara funge
ra upp till järn, som har atomnummer 26. Det beror på att fusionsprocesser med utgångspunkt i järn förbrukar mer energi än de utvecklar. Bildningen av grundämnen tyngre än järn, till exempel uran som har atomnummer 92, är en så svår process att den i själva verket är nästan omöjlig. I universum utgör ämnen tyngre än järn mycket riktigt också bara en miljondel av alla grundämnen. Det är därför som metaller som guld, platina och uran är så sällsynta och dyrbara. Bildas i supernovaexplosioner Alla grundämnen tyngre än järn bildas i supernovaexplosioner genom en reaktion som kallas neutroninfångning. I samband med ett supernovautbrott produceras väldiga mängder neutroner, och då neutroner är elektriskt neutrala, kan de utan problem tränga in i de befintliga atomkärnorna av järn eller lättare grundämnen. Därvid bildas isotoper med ett mycket stort neutronöverskott, som resulterar i instabila radioaktiva kärnor. 17) Fotoner: finns förklaring i min power point nr 1 (rebeckas.wikispaces.com) 18) Spektrum: Fotoner är alltså elektroner som hoppar från ett skal till ett annat och samtidigt avger en ljusblixt. Beroende på hur elektroner hoppar så kan det avges olika färger. Olika grundämnen avger olika ljusblixtar, t ex hos väte ser man violett, turkost och rött ljus mest. Kolla på följande bild: 19) Hittade följande sammanfattning på nätet: I hälsovården kan man med hjälp av strålning undersöka och vårda patienter. Undersökningarna är röntgen­ eller isotopundersökningar. I undersökningar och vid ingrepp där man använder strålning strävar man efter att hålla strålexponeringen på så låg nivå som möjligt. I cancervård används stora stråldoser för att förstöra sjuk vävnad. Läs mera om andvändning av strålning i hälsovård. I industrin utnyttjas strålning på många olika sätt. Till exempel i kvalitetsövervakningen av olika material, mätning av ytans nivå i cisterner och pappers tjocklek. Strålning kan också användas som en testmetod som inte söndrar ämnet. Läs mera om användning av strålning i industrin. 20) Radioaktivitet förklarades i fråga 9. Stråldos
är ett mått på hur farlig den mängden
joniserande strålning
en människa utsätts för är (hur mycket strålning som har tagits upp av kroppen). Stråldos mäts i sievert.
