Psykisk ohälsa, 18-29 år

Psykisk ohälsa, 18-29 år
- en fördjupningsstudie 2007
Eva-Carin Lindgren
Håkan Bergh
Katarina Haraldsson
Amir Baigi
Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år
En fördjupning av rapport 8 ”Hälsa på lika villkor”
Den psykiska ohälsan har ökat markant sedan 1990-talet bland vuxna i Sverige. Den
största ökningen ses bland yngre kvinnor. Detta ses bland annat på en ökad andel självskattad psykisk ohälsa i befolkningsundersökningar, en ökad användning av mediciner
mot ångest och depression samt en ökad sjukskrivningsfrekvens för psykiska diagnoser.
Statens folkhälsoinstitut genomförde år 2004 en nationell befolkningsenkät för att
kartlägga det allmänna hälsoläget i Sverige. Halland deltog med ett extra urval individer för att kunna kartlägga hallänningarnas hälsa och för att kunna göra regionala och
nationella jämförelser. Enkäten skickades ut till cirka 5600 hallänningar. De halländska
resultaten från enkäten finns sammanställda i rapporten ”Hälsa på lika villkor” 2005. I
denna enkätundersökning fann man att den yngsta åldersgruppen 18-29 år rapporterade
sämst psykiskt välbefinnande av alla åldersgrupper. Flera intressenter bland tjänstemän
och politiker har efterfrågat en fördjupad analys för åldersgruppen 18-29 år avseende
den psykiska ohälsan.
Psykiskt välbefinnande skattades med ett frågebatteri om 12 frågor GHQ12 (general
health questionnaire), vilket mäter psykiska reaktioner
på påfrestningar i vardagen.
Inom åldersgruppen 18-29 år var det 146 individer
(26%) som rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande.
Omräknat för hela Halland motsvarar detta 9600 individer. Övriga 441 individer inom samma åldersgrupp som
inte rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande utgör
jämförandegrupp. För att få mer kunskap om
gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande har
GHQ12 kors-körts med andra frågor i enkäten. Här presenteras ett urval av de viktigaste frågorna där resultaten
skiljer gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande från
jämförandegruppen.
Urvalets storlek är inte tillräckligt för att göra separata
analyser på kommunnivå. Skillnaden i siffror mellan
grupperna som presenteras i tabellerna är statistiskt
säkerställda (p<0.05).
1
Resultat
Grupperna med nedsatt psykiskt välbefinnande och jämförandegruppen har båda en
medelålder på 23 år. En majoritet av dem med nedsatt psykiskt välbefinnande är
studerande, 51%, jämfört med 40% i den andra gruppen. Gruppen med nedsatt psykisk
välbefinnande skiljer sig inte från jämförandegruppen avseende andelen individer som
är fysiskt inaktiva, andelen rökare, andelen riskkonsumenter av alkohol eller andelen
som provat hasch eller marijuana.
Bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som
dåligt
Känner sig mycket stressad
Grupp med nedsatt
psykiskt välbefinnande
(n=146)
%
4
Jämförandegrupp
(n=441)
%
52
10
1
I gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande är 67% kvinnor och 33% män. Kvinnor
är således överrepresenterade inom gruppen. Även om det är en liten andel som
bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt, är en sådan bedömning vanligare
bland personer med nedsatt psykiskt välbefinnande. Flera studier visar att självrapporterat dåligt allmänt hälsotillstånd är starkt kopplat till förtida död.
2
Stress
Hälften av dem som har nedsatt psykiskt välbefinnande känner sig också mycket stressade. Det är fem gånger vanligare att känna sig mycket stressad bland dem med nedsatt
psykiskt välbefinnande i jämförelse med övriga. Forskning har visat att långvarigt höjda
stressnivåer kan påverka kroppens immunförsvar på ett negativt sätt vilket därmed kan
leda till ökat insjuknande i många av de vanliga sjukdomarna såsom infektioner och
hjärt-kärlsjukdomar. Tidigare studier visar att stress bland annat är kopplat till kön,
arbetssituation och hemsituation. Vidare har påvisats att det finns en ökad risk för
psykisk ohälsa bland unga vuxna inom ”prestationssamhällen”, eftersom valmöjligheterna är obegränsade vilket kan resultera i mycket höga krav och stressnivåer.
Har svåra besvär med ängslan, oro eller
ångest
Har svåra sömnsvårigheter
Har svåra besvär med trötthet
Har svåra besvär med huvudvär
ä k eller
huvudvärk
migrän
Kontakt med sjukvården
s ukvården de senaste 3
sj
månadern
r a
månaderna
Grupp
Gru
rupp med nedsatt
psyk
y iskt välbefinnande
välbefi
f nnande
psykiskt
(n=146)
%
15
Jämfö
Jämförandegrupp
f randegru
rupp
(n=441)
%
10
21
13
3
4
3
51
31
2
Förekomsten av svåra besvär med ängslan, oro eller ångest är 7 gånger vanligare bland
dem med nedsatt psykiskt välbefinnande än bland dem som inte har det. Forskning
visar att oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter har ökat bland unga ända
sedan mitten av 1990-talet. Likaså att oro och ångest ökar risken betydligt för självmordsförsök och självmord. Såväl självmordsförsöken som självmorden ökar bland
unga kvinnor men är oförändrade bland unga män. Självmord är dock fortfarande
vanligare bland unga män.
Sömnsvårigheter
En god sömn är central för hälsan bland annat för att sömnen är nödvändig för kroppslig och mental återhämtning. Studier visar att förekomst av sömnsvårigheter markant
har ökat. I ovanstående tabell ses att sömnsvårigheter är betydligt vanligare i gruppen
med nedsatt psykiskt välbefinnande än hos jämförandegruppen. Sömnsvårigheter är
vanligare såväl hos dem som upplever hög stress som hos dem som besväras av oro,
ängslan och ångest. Störd sömn kan även vara ett tidigt symtom på depression. Svåra
besvär med trötthet är 5 gånger vanligare hos dem med nedsatt psykisk hälsa. Förutom
att trötthet kan vara en följd av sömnsvårigheter så är det ett vanligt symtom vid
depression.
3
Kroppsliga besvär
Kroppsliga besvär är också överrepresenterade hos dem med nedsatt psykiskt välbefinnande t.ex är svåra besvär med huvudvärk 4 gånger vanligare och med ryggsmärtor 3
gånger vanligare. Eftersom såväl kroppsliga som själsliga besvär är vanligare hos unga
vuxna med nedsatt psykiskt välbefinnande är det en naturlig följd att de oftare varit i
kontakt med sjukvården jämfört med övriga. Tidigare forskning visar att personer som
har depression eller ångest, oftast anger ett kroppsligt besvär som orsak till besöket. Att
man inte uppger sina psykiska besvär vid kontakt med sjukvården leder till att många
inte får hjälp med sin grundproblematik.
Blivit kränkt flera
f era ggr senaste 3 månaderna
fl
månadern
r a
Har ingen att dela sina innersta känslor
med och anförtro
anfö
f rtro sig åt
Anser sig inte kunna
k nna lita på de fl
ku
fflesta
esta
människor
Gru
rupp med nedsatt
Grupp
psyk
y iskt välbefinnande
välbefi
f nnande
psykiskt
(n=146)
%
9
17
Jämfö
f randegru
rupp
Jämförandegrupp
(n=441)
%
41
31
2
8
Att ha blivit behandlad eller bemött på ett kränkande sätt flera gånger senaste 3 månaderna var fyra gånger vanligare bland dem med nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört
med övriga. Forskning visar att oavsett vilket skälet är för kränkning så skapar detta
diskriminerande bemötande, stress och psykisk ohälsa hos individen.
Relationer
Det är dubbelt så vanligt bland dem som rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande
att inte ha någon att dela sina innersta känslor med samt att inte ha någon att anförtro
sig åt. Det finns ett stort antal studier som ger belägg för goda sociala relationers hälsofrämjande inverkan. Goda relationer ger en större trygghet, eftersom de ger individen
en möjlighet att anförtro sig till någon eller att be om hjälp när det verkligen behövs.
Då psykisk ohälsa, särskilt depressioner, kan leda till att man drar sig undan från sociala
kontakter kan detta även orsaka begränsade sociala relationer.
I denna studie framkommer att det är vanligare bland dem med nedsatt psykiskt välbefinnande, att ha en känsla av att inte kunna lita på de flesta människorna i sin omgivning. Annan forskning stöder sambandet mellan tillitsbrist och psykisk ohälsa.
4
Diskussion
En ökande andel unga vuxna mår psykiskt dåligt. Fokus i denna sammanställning har
varit att ge en fördjupad kunskap om den grupp unga i Halland som rapporterat ett
självskattat nedsatt psykiskt välbefinnande. I den tiden i livet när individerna är 18-29
år sker många stora förändringar som till exempel att bli vuxen, att flytta hemifrån, att
bilda familj, att studera, att komma ut i yrkeslivet. Personer med ett nedsatt psykiskt välbefinnande inom denna åldersgrupp kan befinna sig i många olika situationer. Det kan
således behövas åtgärder inom olika nivåer och inom olika områden för att hjälpa dem.
Eftersom många av dem som mår psykiskt dåligt uppger kroppsliga orsaker vid kontakt
med sjukvården blir deras underliggande psykiska problem inte uppdagade. Sjukvården
behöver bli bättre på att identifiera fler av dem med psykiska problem. Ökad samverkan
och tillräckliga behandlingsresurser med evidensbaserade metoder behövs för att snabbt
kunna erbjuda effektiv hjälp.
Insatser
Förutom riktade insatser mot gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande behövs
generella insatser riktade mot befolkningen. I ett folkhälsoperspektiv är generella insatser riktade mot befolkningen mer verksamma än riktade insatser för att främja psykisk
hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Utmaningen ligger i att se till att alla får, kan och
vill ta del av de generella insatserna.
Den psykiska ohälsan är ett samhällsproblem där det krävs en bred insats med
kompetens och delaktighet från såväl olika
professioner, kommun, landsting och befolkningen.
5
Barn och ungas hälsa - ett uppslagsverk. www.fhi.se
Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen; 2005.
Förslag till nationellt program för suicidprevention.
Befolkningsinriktade och individinriktade strategier och
åtgärdsförslag. www.socialstyrelsen.se, december; 2006.
Hälsa på lika villkor? Hallands resultat från en nationell
folkhälsoenkät. Rapport 8, 2005. Landstinget Halland,
Region Halland; 2005.
Nykvist K. Boström G. Syfte och bakgrund till enkätfrågorna i den nationella folkhälsoenkäten 2004. Stockholm;
Statens folkhälsoinstitut; 2004.
Särbehandlad och kränkt. En rapport om sambanden
mellan diskriminering och hälsa. Statens folkhälsoinstitut.
Rapport 2005:49; 2006.
Box 113, 311 22 Falkenberg
Tel 0346-562 60
www.lthalland.se
Om du vill beställa fler exemplar
av denna trycksak, ring landstingets
broschyrbeställning eller beställ via
www.lthalland.se/broschyrer
Produktion: FoUU-enheten, Närsjukvården Landstinget Halland. Tryckeri: V-TAB Civiltryckeriet AB, Falkenberg 2008
Referenser