Prisvolatiliteten på återvunnet material: En studie av

EXAMENSARBETE
Prisvolatiliteten på återvunnet material
En studie av prisvolatilitetens historiska förändring på marknaden för
återvunnet material
Jimmy Westerlund
Ekonomie kandidatexamen
Nationalekonomi
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
SAMMANFATTNING
Tidigare forskning visar på att en prisvolatilitet existerar på marknaden för återvunnet
material och att den många gånger är högre än volatiliteten för dess motsvarande
jungfruliga material. Prisvolatilitet på marknaden för återvunnet material verkar vara en
av orsakerna till osäkerhet på marknaden vilket i sin tur hämmar investeringar i
marknaden, vilket leder till att färre substituerar jungfrulig råvara mot återvunnen råvara.
Volatiliteten på återvunnet material kan ses från två olika perspektiv, ett där volatilitet är
en orsak av effektiva marknader som styrs av utbud och efterfrågan och ett där volatilitet
är en orsak av olika marknadsmisslyckanden. Syftet med denna studie är att mäta
förändringen i volatiliteten för återvunnet material, utifrån ett antagande om att
volatiliteten minskar över tiden då marknaderna för återvunnet material mognar och blir
mer etablerade. Standardavvikelse används som mått för att mäta volatiliteten, där
volatiliteten mäts för fem olika material, vilka har olika tidsperioder beroende på material.
Den årliga standardavvikelsen beräknas, med hänsyn av månatlig data från U.S. Bureau of
Labor Statistics, utifrån förändringar i prisindex för respektive material. Resultaten visar
en ökande volatilitet för två av materialen medan de andra materialen i studien visar en
närmast konstant volatilitet över tiden. Slutsatsen är, utifrån data som använts i studien,
att hypotesen om minskande volatilitet i takt med att marknaden mognat, inte kan
valideras. Varför detta är fallet kan bero på flera orsaker, dessa är dock inte behandlade i
denna studie utan frågan om varför volatiliteten på återvinningsmarknaderna fortfarande
är hög förblir obesvarad.
ABSTRACT
Previous research claims that considerable price volatility exists on the market for
secondary material and in most cases it appears to be greater for the recycled materials
than their corresponding virgin material. The price volatility for secondary material
appears to be one of the causes to uncertainty and thus discourage investments in the
market, which eventually results in fewer investors choosing to substitute virgin-material
for their corresponding recycled material. Volatility for recyclables could be seen from
two different perspectives, one where it is a cause of an effective market that is
determined by supply and demand and from the other perspective where it is a cause of
market failures. Based on the assumption that volatility for recyclables decreases as the
markets for recyclables mature over time, the purpose of this paper is to measure the
change in volatility over time for recyclables. Based on data from U.S Bureau of Labor
Statistics, Standard deviation is used to measure volatility for five different recyclables,
which all have different time periods depending on the material. The annual standard
deviation is calculated from monthly data of the changes in a price index for each
material. The results presented increasing volatility for two materials while the others
indicate constant volatility over time. Hence the conclusion is from this data, that the
hypothesis of decreasing volatility as the markets for recyclables mature over time cannot
be validated. Why this is the case, depends on more than one factor, however these causes
of a still existing volatility for secondary materials is not covered in this study and will
therefore be unanswered.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 1 1.1 Marknaden för återvunnet material 1.2 Syfte 1.3 Avgränsningar 1.4 Disposition 1 4 4 5 2. MARKNADER FÖR ÅTERVUNNET MATERIAL 6 2.1 Återvinningsmarknaders bakgrund 2.2 Prisvolatiliteten på återvinningsmarknader 2.3 Prisvolatilitetens konsekvenser 6 7 9 3. TEORI 11 3.1 Utbud och efterfrågan på återvunnet material 3.3 Ytterligare förklaringar av prisvolatilitet på marknaden för återvunnet material 3.4 Tidigare forskning 11 14 15 4. METOD OCH DATA 19 4.1 Standardavvikelse som mått på prisvolatilitet 4.2 Statistiskt säkerställa förändring i volatiliteten 19 20 5. RESULTAT OCH ANALYS 22 6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 28 REFERENSER 32 1. INLEDNING
1.1 Marknaden för återvunnet material
Återvinning är idag ett sätt att handskas med den allt mer intensiva globala
råvarukonsumtion vi upplever. I takt med en befolkning- och ekonomisk tillväxt blir
återvinningen ännu viktigare i den mån att det inte bara sparar energi men även minskar
exploateringen av både ändliga och förnyelsebara jungfruliga råvaror, samtidigt blir de
miljömässiga påfrestningarna mindre (LU:99). För att återvinning ska vara möjligt måste
det finnas både samhällsekonomiska och företagsekonomiska incitament att använda
återvunnet material som råvara. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är återvinning i de
flesta fall något som lönar sig, till exempel är energibesparingen oftast större vid
användning av återvunnet material jämfört med användningen av jungfruligt (ÅI-Rapport,
2002). Även ur samhälls- och miljöperspektiv har det också visat sig vara positivt med
återvinning (Dincer, 1995). De incitament som ligger bakom återvinning har således drivit
fram en marknad, där handel med återvunnet material sker.
Historiskt har återvinning varit något som drivits av ekonomiska krafter, till exempel har
återvunnen koppar varit en marknadsvara i över 100 år (SCDA, 1998:1), medan
marknader för andra material såsom plast och glas, bara funnits i knappt 30 år. Att vissa
marknader funnits länge än andra kan bero på det ekonomiska värde som finns i att
återvinna materialen, medan andra marknader kanske skapats genom policyer och
politiska ingripanden där miljön och samhället är det största motivet till marknadernas
uppkomst.
För att återvinning skall komma till skott behöver det vara ekonomiskt
attraktivt och en viktig förutsättning för det är fungerande marknader för återvunnet
material. Marknadsmisslyckanden och -barriärer verkar existera på åtminstone några av
marknaderna för återvunnet material (OECD, 2006). En av flera faktorer som utgör hinder
1 för en väl fungerande marknad är prisvolatilitet1. Prisvolatiliteten på marknaden ger flera
konsekvenser, framförallt bidrar det till osäkerhet och en hämmad investeringstakt på
marknaden, vilket i sin tur innebär en lägre substitution mot återvunnet material istället
för jungfruligt.
Den empiriska litteraturen inom ämnet påvisar i de allra flesta fall att priset på återvunnet
material innehar en hög volatilitet, (OECD, 2006; Kusa m.fl., 2001; Ackerman och
Gallagher, 2002; Blomberg och Söderholm, 2009). Dock verkar det inte vara säkerställt
för vilka orsaker som ligger bakom prisvolatiliteten på marknaden. Majoriteten av den
litteratur som avhandlar priset på återvinningsmarknaden utgår ifrån en effektivt
fungerande marknad och argumenterar för att prisvolatilitet är en orsak av interaktioner
mellan utbud och efterfrågan (Blomberg och Söderholm, 2009; Tilton, 1992; Blomberg
och Helmer, 2000). Detta kan vara sant för mer än en av återvinningsmarknaderna,
däremot är det rimligt att anta att det finns marknader som inte är effektiva och därmed
kan det argumenteras att prisvolatiliteten istället beror på andra orsaker, till exempel
transaktionskostnader (Johnstone och Söderholm, 2011; Calcott och Walls, 2005).
Framförallt är det rimligt att anta att vissa av dessa marknader är starkt ekonomiskt styrda,
till exempel marknaden för återvunnen metall, medan vissa, då framförallt de relativt nya
återvinningsmarknaderna (textiler och plast m.fl.), kanske inte hade funnits utan politiskt
incitament (Johnstone och Söderholm, 2011). Policyer och politiska ingripanden är
aktuella främst då en marknad förutsätts att inte fungera effektivt på grund av
marknadsmisslyckanden och därför introduceras policyer för att hjälpa marknaden nå en
högre grad av effektivitet och kompensera för låga ekonomiska incitament på marknaden.
Detta innebär således att vissa marknader, av naturen karakteriseras av marknadsmisslyckanden, där politiska ingripanden behövs för att marknaderna ska komma till
skott.
Empirin inom ämnet omfattar även studier av prisvolatilitetens konsekvenser (Strömberg,
2004; OECD, 2006; McMillan och Speight, 2001). Även om det finns mer att önska från
forskningen för sambandet mellan prisvolatilitet och investeringsosäkerhet på
återvinningsmarknaden, verkar det otvetydigt peka på negativa effekter på investeringar i
återvunnet material givet en hög prisvolatilitet.
1
Med prisvolatilitet menas när priset på en vara tenderar att fluktuera över tiden. Priset för en vara
fluktuerar ständigt, men då en vara sägs karakteriseras av volatilitet är det ofta i sammanhanget, stora
svängningar på priset som menas.
2 Om fallet är att den existerande prisvolatiliteten, i alla fall för vissa marknader, är orsakat
av olika marknadsmisslyckanden, kan det tänkas att denna volatilitet skulle stabiliseras
och minska med tiden eftersom marknaden själv hittar effektiva strategier att övervinna
volatiliteten, eller genom politisk inblandning övervinna den (OECD, 2006; Niccoli m.fl.,
2011). Till exempel visar en studie av elprisets volatilitet på Nordpol2, att volatiliteten har
sjunkit i takt med att marknaden har expanderat till att inkludera flera länder och
samtidigt blivit mer etablerad, med tydliga riktlinjer och regleringar (Bask & Widerberg,
2008). Givet de underliggande antagandena, om att volatiliteten på marknaden minskat
på grund av den ändrade strukturen med en mer perfekt konkurrens, borde således denna
teori även kunna appliceras på andra marknader, exempelvis marknaderna för återvunnet
material.
Därför
blir
det
också
rimligt
att
föreslå
att
volatiliteten
på
återvinningsmarknaden skulle minska i takt med en mognare och mer etablerad marknad.
Prisvolatiliteten verkar enligt ovan nämnd litteratur existera på marknaden för återvunnet
material. Som också tidigare nämnts kan denna prisvolatilitet på marknaden för
återvunnet material vara orsakad av flera anledningar. Om en av anledningarna bakom
prisvolatiliteten är en oetablerad, med andra ord omogen marknad, reser detta en i denna
studie intressant hypotes; har prisvolatiliteten på marknaden för återvunnet material
förändrats med tiden, som denna gått från omogen till mer en mogen marknad? Kan
rentav allt, en trend ses, där prisvolatiliteten på marknaden för återvunnet material har
fallit med hänsyn till att en mognare marknad träder fram?
Den empiriska litteraturen som syftar till att studera volatilitetsförändringar och dess
förändring med hänsyn till en marknads utveckling är relativt knapphändig. Att mäta
förändringen i återvunnet material och statistiskt säkerställa denna förändring är något
som tidigare inte avhandlats3 inom ämnesområdet med samma data och skulle därför
tillföra ny empiri till ämnet, samtidigt är volatiliteten och andra barriärer som kan uppstå
på återvinningsmarknaderna viktiga att förstå och adressera, då det annars kan försvåra att
uppnå målen med återvinning.
2 Nordpol
är en marknad där elpriset handlas, marknaden har expanderat och blivit mer etablerad och
inkluderar idag Sverige, Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien och Estland. År 1991
avreglerade Norge som första land sin handel av elektrisk energi vilket innebar starten för Nordpol som
energimarknad. Tills idag har marknaden stegvis integrerats och utökats och idag är det den största
marknaden av sitt slag världen. 3
Ämnet har inte avhandlats såvitt det är känt för författaren.
3 1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka ifall prisvolatiliteten på återvunnet material minskat i
takt med att marknaderna för de olika materialen mognat.
1.3 Avgränsningar
Neoklassisk teori som antar att priset styrs utav efterfrågan och utbud kommer ligga till
grund för studien. En effektiv marknad anses här vara en marknad utan
transaktionskostnader, asymmetrisk information och andra marknadsmisslyckanden.
Andra teorier som blir direkt relevanta för att förstå och tillfredsställa syftet med
uppsatsen kommer inkluderas i uppsatsen4.
En studie av Nick Johnstone och Patrik Söderholm (2011), utgör det huvudsakliga
underlaget för denna studie då prisvolatilitetens natur och konsekvenser berörs, både från
ett marknadseffektivt och marknadsineffektivt perspektiv. Genom att prisvolatiliteten på
marknaden berörs utifrån ett perspektiv då marknaden präglas av barriärer och
transaktionskostnader kan detta starkt kopplas till syftet med denna studie.
Standardavvikelse
kommer
utgöra
mätmetoden
för
att
mäta
volatiliteten
på
återvinningsmarknaden. Även om andra mer avancerade metoder finns att tillgå kommer
dessa inte appliceras för studien, vilket även diskuteras i kapitel 4.1.
Data för att beräkna standardavvikelse tas från U.S. Bureau of Labor Statistics. Data visar
på den månatliga prisförändringen hos återvunnet papper 1982-2010, järnhaltig metall
1947-2010, icke järnhaltig metall5 1947-2010, plast 1996-2010. Data är presenterad som
förändringen i priset och kategoriserad utifrån de olika materialtyperna som är
inkluderade i studien. Tidsperioderna på data för de olika materialen avgränsas av de
tillgängliga data som finns att tillgå på prisförändringen för respektive material, därav
skillnaderna för olika material.
4
Teorier som berör marknadsineffektivitet blir framförallt relevanta då utgångspunkten ur studien är att
åtminstone de relativt nyare marknaderna karakteriseras av ineffektivitet. Marknadsineffektivitet är när
marknaderna inte själva klarar av att skapa ekonomiska incitament till aktörerna på marknaden, på grund
utav marknadsmisslyckanden, utan behöver hjälp av policyer och politiska ingripanden för att fungera.
5
Icke-järnhaltig metall innehåller inte järn som en komponent, icke-järnhaltig metall kan tillexempel vara
koppar, aluminium, nickel och zink. I data i studien är icke-järnhaltiga metaller ett sammanvägt index av de
metaller som ingår i kategorin.
4 1.4 Disposition
Inledningsvis i kapitel 2 presenteras bakgrunden till problemet med en prisvolatilitet på
marknaden för återvunnet material. Kapitlet syftar till att ge läsaren en inblick i problemet
med återvunnet material och varför återvunnet material är att föredra som insatsvara.
Kapitel 2 kommer först förklara återvinningsmarknaden i sin helhet och varför det ur ett
företagsekonomiskt, samhällsekonomiskt och miljömässigt perspektiv skulle vara lönsamt
att återvinna material. Därefter kommer prisvolatilitetens orsaker behandlas mer ingående
och varför återvinningsgraden påverkas negativt av en volatil marknad. Kapitel 3 kommer
att behandla teoribasen för denna uppsats. Teoridelen kommer behandla prisvolatiliteten
på marknader för återvunnet material utifrån två perspektiv, effektiva marknader och
marknader som präglas av ineffektivitet. En hypotes om förändringen i volatilitet på
återvunnet material kommer även läggas fram i slutet av teorikapitlet. I teorikapitlet
kommer en litteraturöversikt bifogas för att ge läsaren en tydligare överblick på vad
tidigare forskning inom ämnet kommit fram till. Metoden som används för studien
kommer presenteras i Kapitel 4 tillsammans med en diskussion kring de data som
använts. Kapitel 5 innehåller resultaten och där tillhörande analys. Slutligen diskuteras
resultaten och slutsatser i Kapitel 6, där ges även rekommendationer om framtida
forskning.
5 2. MARKNADER FÖR ÅTERVUNNET MATERIAL
2.1 Återvinningsmarknaders bakgrund
För att kunna undersöka fallet om en prisvolatilitet på marknaden för återvunnet material
behövs det först en inblick i vad återvinning är och vilka effekter det ger, både för företag
och miljö.
För att återvinning ska vara lönsamt är, som tidigare nämnt de ekonomiska incitamenten
nödvändiga, för företagen är det i de flesta av fallen mer kostnadseffektivt att använda sig
av återvunnet material istället för jungfruligt, energibesparingen är betydande och medför
minskade kostnader i produktionen (ÅI-Rapport, 2002). Historiskt har återvinning främst
handlat om återvinningen av metaller. Denna marknad anses idag väl utvecklad, medan
återvinningen av exempelvis plast och papper har haft svårare att etablera sig och de
ekonomiska incitamenten inte blivit lika starka på dessa marknader. Plast har tydligt låga
ekonomiska och tekniska incitament till återvinning och har drivits fram av främst
politiska initiativ istället för ekonomiska (EC, 1998). Således är det inte fel att anta att
framförallt återvunnet hushållsavfall6 bara delvis drivs av ekonomiska faktorer och endast
på de väl etablerade sektorerna av återvinning kan det antas att privata aktörer är de som
självständigt styr marknaden istället för offentliga institutioner (EC, 1998; Angus m.fl.,
2012).
Återvinningsmarknaderna kan delas upp i flera olika kategorier av material, vilka alla
skiljer sig från varandra i processen för hur materialen återvinns, vilken kvalitet
materialen som ska återvinnas på marknaden har och hur de återvunna materialen sedan
ska användas. Metall är ett exempel på ett material som kan lagras utan problem i lång tid
och har den egenskapen att det kan återvinnas hur många gånger som helst utan att förlora
i kvalité, jämfört med exempelvis papper där pappersfibrerna anses vara förbrukade efter
sju gångers återvinning (SCA Publications, 2010). Återvunnen metall tenderar att bli en
alltmer vanligt förekommande insatsvara, exempelvis att i den totala stålproduktionen i
Sverige utgörs 40 procent av insatsvarorna av stålskrot (Jernkontoret, 2004; JF-Rapport
Dnr 792, 2003). Återvinningen av metall drivs främst av ekonomiska incitament då
6
Hushållsavfall består av exempelvis papper, plast och glas
6 energibesparingen är avsevärd genom nyttjandet av metallskrot, i tillverkningen av stål är
energi besparingen 75 procent och för aluminium hela 95 procent, jämfört med om
utvinningen skett av materialen från jungfrulig råvara (FTI Statistik). Rimligtvis antas att
anledningen till den höga återvinningsgraden av metaller beror på den höga kostnad som
finns för att prospektera ny metall och bryta metallen ur marken. Men även papper har en
hög
återvinningsgrad,
globalt
var
återvinningsgraden
år
2009
56
procent
(Skogsindustrierna, 2011). Den totala materialåtervinningen visar även den på en tillväxt,
exempelvis har den totala materialåtervinningen i Sverige ökat med 50 procent under de
tio senaste åren (Avfall Sverige, Statistik, 2011).
2.2 Prisvolatiliteten på återvinningsmarknader
Även om marknaden för återvunnet material tenderar att växa i omfattning, är
prisvolatilitet något som existerar på marknaden. Förändringen i priset för materialen
återvunnet papper, återvunnet järnskrot, återvunnet icke järnhaltigt metallskrot, återvunna
textiler och fibrer samt återvunnen plast presenteras i figurerna A-J nedan. Figurerna visar
förändringen i prisindex där de data som ligger som grund för indexet är den månatliga
absoluta förändringen i priset, vilken baseras på data från U.S. Bureau of Labor Statistics.
Prisvariationen för motsvarande jungfruliga material presenteras också utifrån samma
källa och samma tidsintervall, för att lättare bilda en referenspunkt för volatiliteten på
marknaden för återvunnet material.
Prisförändringen för återvunnet material och deras respektive jungfruliga material
illustreras i figurer 1 nedan.
7 Figur 1 (A-J) - Prisförändringar för återvunnet material och dess jungfruliga motsvarighet för materialen:
papper, järn, icke-järnhaltig metall, textiler och plast.
Källa: U.S. Bureau of Labor Statistics.
I figurerna är det inte svårt att utläsa att priset på de olika återvunna materialen tenderar
att fluktuera kraftigt inom det givna tidsintervallet. Det är även tydligt att prisvolatiliteten
på återvunnet material i samtliga fall innehar en högre eller lika hög volatilitet jämfört
med dess jungfruliga motsvarighet. Till exempel är det för återvunnet papper (Figur A) en
8 maximal förändring i prisindexet på 413 punkter7 medan prisindex för jungfruligt papper
maximalt förändras med 121 punkter, detta sker från år 1982-2010. För återvunnen plast
(Figur I) är det också tydligt att variationen i priset är större för dess jungfruliga
motsvarighet i figur J under åren 1996-2010. Maximalt förändras indexet med 575
punkter i figur I och endast 127 punkter i figur J. Det är heller inte svårt att se att samma
mönster återfinns för återvunnet och jungfruligt järn under (Figur C och Figur D) åren
1947-2010. I figurerna kan vi utläsa att återvunna material verkar ha en högre volatilitet
än dess jungfruliga motsvarighet för de allra flesta material. Förändringen i volatilitet
verkar i de flesta fall, genom en hastig överblick av figurerna, inte indikera på någon
kraftig minskning över tiden, varken för återvunnet eller jungfruligt material.
2.3 Prisvolatilitetens konsekvenser
Prisvolatilitet på en marknad kan påverka aktörer på flera sätt. Den mest förekommande
konsekvensen som diskuteras i tidigare litteratur rörande marknaden för återvunnet
material, är investeringsosäkerhet (Brunetti och Gilbert, 1995; EC, 1998; Stromberg,
2004; Johnstone och Soderholm, 2011; OECD, 2006). Stromberg (2004) argumenterar för
att en prisvolatilitet på marknaden för återvunnet material ökar investeringsosäkerheten.
Under ett förhållandevis osäkert marknadsklimat kan även osäkerheten i sig skapa
ytterligare osäkerhet och på det viset bilda en negativ spiral av ökad osäkerhet och
därmed mindre investeringar i marknaden för återvunnet material (Stromberg, 2004). I en
studie av volatiliteten på marknaden för icke järhaltiga metaller argumenterar McMillan
& Speight (2001) att prisvolatilitet orsakar osäkerhet för konsumenter, producenter och
intressenter genom osäkerhet för omsättning, vinster och kostnader. Om aktörer känner
osäkerhet inför dessa faktorer bidrar det till största sannolikhet att investeringar i dessa
marknader uteblir eftersom risken anses alltför hög8 .
Av tidigare ovan nämnd litteratur och argument är det rimligt att anta prisvolatiliteten för
en faktor, som i hög grad har en påverkan på investeringsosäkerheten på marknaden för
återvunnet material. Detta kan även styrkas med en mer generell teori, utanför
7
Förändringarna som presenteras i figur A-J är absoluta förändringar i prisindex hämtat från U.S Bureau of
Labor Statistics. Då förändringarna inte presenteras utifrån någon specifik enhet (exempelvis USD/ton),
benämns förändringarna i ”punkter”.
8
Genom osäkerhet om de ekonomiska fördelarna medför detta en ”risk” för varje investerare och således
väljer investerare att investera i andra marknader där det är lättare att förutspå framtiden.
9 råvarumarknaderna, om att prisstabilitet jämfört med ett mer prisvolatilt klimat skulle öka
investeringarna då investerare inte kräver en ”premie” för att kompensera risken som
volatilitet utsätter dem för (ECB, 2012). Denna premie är de ekonomiska fördelar som
kompenserar för att det är svårare att prognosticera framtiden för marknader med hög
osäkerhet jämfört med marknader med en lägre osäkerhet.
Besluten att substituera jungfruligt material mot återvunnet är ofta ett långsiktigt
investeringsbeslut eftersom det kräver investeringar i framförallt teknik och forskning.
Givet detta, blir en relativt hög osäkerhet på marknaden för återvunnet material en viktig
faktor för huruvida ett företag väljer att investera i återvunnet material eller fortsätta
använda sig av jungfruligt. Detta skulle således påverka utvecklingen på marknaden för
återvunnet material ytterligare, då investerare krävs för att skapa nytänkande och
förbättringar på marknaderna (EC, 1998). Ytterligare svårigheter som fluktuationerna i
priset för åetrvunnet material bidrar till, är att regleringar och riktlinjer kan sättas fel av
offenliga övervakare på marknaden, vilket vore negativt för utvecklingen på
marknaden.(Angus m.fl. 2012).
10 3. TEORI
3.1 Utbud och efterfrågan på återvunnet material
Majoriteten av den litteratur som berör prisvolatiliteten på återvunnet material, för i
sammanhanget, mer etablerade och väl fungerande marknader utgår ifrån att marknaden
för återvunnet material fungerar effektivt. Givet detta antagande, anses prisvolatiliteten
bero på karakteristikan på marknaden och vara en naturlig orsak, av just
återvinningsmarknadens struktur. Utifrån detta perspektiv visar sig, framförallt utbudets
karaktär på återvunnet material, vara en bidragande faktor till den prisvolatilitet som finns
på marknaden (Tilton, 1992; Blomberg och Hellmer, 2000; Blomberg & Söderholm,
2009). Just utbudet av återvunnet material förtjänar att behandlas extra i den mån att dess
närmsta substitut (jungfruligt material) också är den primära råvaran till utbudet av
återvunnet material, således blir relationen mellan återvunnet material och jungfruligt
material lite mer komplex (Johnstone och Söderholm 2011).
Metallskrot är, som tidigare nämnts, ett material som idag återvinns i hög grad och även
ett bra exempel på en marknad som existerat under en längre tidsperiod. En bidragande
orsak till volatiliteten i priset för metallskrot anses vara karaktären av utbudet av
metallskrot. Viktigt, när syftet är att utreda utbudet av metallskrot, är att göra skillnad i de
olika slagen av skrot, nämligen flödet av nytt skrot och lagret av gammalt skrot. Nytt skrot
är utvunnet ur tillverkningsprocessen av nya varor, medan gammalt skrot definieras som
det skrot som kommer från producent- och konsumentprodukter som anses tjänat ut sin
livslängd och därför skrotas (Tilton 1992). Utbudet av tillgängligheten på återvunnet
skrot inkluderar således både nytt och gammalt skrot eftersom det som inte blir återvunnet
av flödet från nytt skrot adderas till lagret av gammalt skrot, samtidigt som återvinningen
av gammalt lagrat skrot raderar möjligheten till att återvinna det gamla skrotet igen. Här
är det rimligt att anta att det är det gamla skrotet som kommer att existera på marknaden,
då flödet av nytt skrot i allra högsta grad kommer att återvinnas internt hos producenterna
och därför inte kommer ut på marknaden i någon större kvantitet. Det bör även skiljas på
det flöde av skrot som adderas till lagret av gammalt skrot, detta är sådant skrot som
exempelvis finns på ett skrotupplag, medan det skrot som inte finns i flödet av gammalt
11 skrot är sådant skrot som till exempel finns i skogen. Lagret av gammalt skrot utarmas
med tiden om återvinningen av gammalt skrot är större än flödet av nytillkommet
gammalt skrot. Det finns därför anledning att tro att vi har en restriktion på kvantiteten av
metallskrot på marknaden på lång sikt, som är mindre än den på kort sikt. Kostnaden för
att utvinna metaller anses stiga i takt med att lagret för gammalt skrot utarmas9 , då det
blir svårare att finna skrot och utvinna metallerna från skrotet. Detta leder till att
egenpriselasticiteten på metallskrot på lång sikt är lägre än vad vi kan se på kort sikt
(Tilton 1992). Vidare kommer utvinningen av metaller från skrot fortsätta till en nivå av
skrotåtervinning där kostnaden blir för hög för att längre vara ekonomiskt lönsam. Figur 1
visar detta samband.
Figur 2: Utbudet för Gammalt metallskrot, kort- och lång sikt.
Källa: Tilton (1992) 10
9
Lagret av gammalt skrot återvinns genom att återvinna det skrot som är lättast tillgängligt och minst
kostsamt att utvinna metaller ifrån, i takt med att lagret av gammalt skrot återvinns ökar kostnaderna varför
det vid en viss nivå av återvunnet gammalt skrot inte längre är ekonomiskt lönsamt att återvinna ytterligare
mer skrot.
10
Denna modell, bör för andra material än metaller, användas med försiktighet då karaktärerna mellan
materialen skiljer sig åt. Metall går att återvinna om igen utan kvalitetsförluster samtidigt som metall kan
ligga länge som skrot i naturen utan att försämras, medan t.ex. papper och plast inte klarar av att lagras
under längre tider utan att tappa i kvalitet (alternativt innebära lagringskostnader såsom lagerbyggnader som
skyddar mot externa kvalitetsförsämrande faktorer, exempelvis vädret). Detta inflikar att papper och
material som inte har samma lagringskapacitet som metaller återvinns från flödet av gammalt material
istället från det redan existerande lagret eftersom det inte är ekonomiskt lönsamt givet den låga kvalitet
lagret av gammalt material tordes inneha. Det är dock rimligt att anta att det även hos papper finns en lägre
12 Ur Figur 1 kan vi utläsa att utbudskurvan på lång sikt har sin början på den vertikala axeln
till ett förhållandevis lågt pris, 𝑃! . Detta förklaras med att gammalt skrot inledningsvis är
lätt att utvinna samt innehar hög kvalitet. I takt med att gammalt skrot återvinns ur
stocken stiger kostnaderna för att utvinna återvinningsmaterial från skroten och
utbudskurvan blir brantare, eller mer priskänslig. I och med att upplaget för den gamla
skroten kan antas förbrukas med tiden, illustreras detta genom att restriktionen för
gammalt skrot flyttas närmare den vertikala axeln i Figur 1. På kort sikt förbrukas det
nytt skrot från flödet av produktionen av varor, samt det gamla skrotet som då är lätt att
återvinna i den mening att det innehåller hög kvalitet och är förhållandevis lättillgängligt.
På lång sikt kommer priset att stiga markant i takt med att kostnaderna för att utvinna
återvinningsmaterial ur skrotet stiger, vilket till slut leder till att det blir oekonomiskt att i
högre grad utvinna återvinningsmaterial ur upplaget av gammalt skrot, vilket i sin tur
leder till att det på lång sikt endast sker en återvinning ifrån flödet av gammalt skrot
(Tilton 1992). Detta är illustrerat genom att utbudskurvan på lång sikt innehar en lägre
producerad kvantitet jämfört med kurvan på kort sikt, vilket resulterar i att vi på längre
sikt upplever ett mindre elastiskt utbud på återvunnet metallskrot. Detta resulterar i att
priset ändras kraftigt även om kvantiteten bara ändras lite, därför kan en volatil marknad
uppstå och härledas från en låg elasticitet för utbudet av återvunnet material.
På efterfrågesidan är marknaden för framförallt återvunnet metallskrot utsatt av en
konjunkturkänslig konsumtion, för alla metaller beror efterfrågan till största del på vad
som händer hos slutproducenten11. Det är rimligt att åtminstone metaller konsumeras i en
hög grad av konjunkturkänsliga slutproduktproducenter, en stor del metall används vid till
exempel biltillverkning och husbyggande och bidrar därför till en hög inkomstelasticitet
på efterfrågesidan (Blomberg och Söderholm, 2009). Vad som även karakteriserar
efterfrågesidan, speciellt återvunnen metall men även annat återvunnet material, är den
lilla möjlighet företagen har att substituera materialen i produktionsprocessen till andra
material, i alla fall på kort sikt. Att substituera materialen i till exempel biltillverkning
elasticitet på lång sikt än kort sikt eftersom det blir mer kostsamt att samla in allt flöde av ”papperskrot”
eller liknande till återvinning i takt med att pappret återvinns.
11
Även för papper antas en relativt hög inkomstelasticitet i och med en konjunkturkänslig slutproducent,
detta gäller i första hand tryckpapper framför mjukpapper (hygienpapper) (Södra, 2009). För plast är det
rimligt att hävda att slutproducenten även här har en stark koppling till konjunkturen då plast främst
används till förpackningar, bygg och konstruktion samt fordon (Plastics-The Facts, 2010)
13 skulle inte vara möjligt på grund av kostnads- och logistikproblem, såvida inte hela
designen av bilen byttes ut (Blomberg och Hellmer, 2000). Detta innebär i sin tur en låg
egenpriselasticitet också på efterfrågesidan för återvunnet material. I kombination med det
låga
gensvaret
från
utbudssidan
och
den
höga
inkomstelasticiteten
från
konjunkturkänsliga slutproducenter, skapar detta prisvolatilitet på marknaden för
återvunnet material. Av ovan nämnda faktorer och orsaker skulle volatiliteten på
återvinningsmarknaderna existera på effektiva marknader, som i sig och av naturen visar
upp volatila priser på grund av interaktionerna mellan utbud och efterfrågan.
En faktor som onekligen reflekteras i prisvolatiliteten på återvunnet material är den
prisvolatilitet som finns i priset på de jungfruliga råvarumarknaderna och den starka
korrelation som finns mellan priset på framförallt jungfrulig och återvunnen metall
(Xiarchos. M, 2005; Blomberg och Söderholm, 2009). Förklaringen här är huvudsakligen
att metallskrot konkurrerar med jungfruligt skrot i tillverkningsprocessen av den färdiga
produkten. Givet detta är efterfrågan för återvunnet material härledd från efterfrågan av
dess jungfruliga motsvarighet och därför blir länken mellan marknadernas volatilitet
tydlig.
3.3 Ytterligare förklaringar av prisvolatilitet på marknaden för återvunnet material
Utifrån ovan nämnda orsaker kan volatiliteten på marknaden vara orsaken av
interaktionerna mellan utbud och efterfrågan och kan tyckas vara ett fenomen av en
effektiv marknad. Dock argumenteras det för att orsaken till prisvolatilitet på marknaden
för återvunnet material, i alla fall delvis, kan vara en orsak av ineffektivitet (Johnstone
och Söderholm, 2011; EC 1998; Calcott & Walls 2002). I den meningen att flera
återvinningsmarknader är unga marknader och inte etablerade fullt ut, förtjänar
ineffektivitet som en orsak till prisvolatilitet, att belysas extra. Med ineffektivitet menas
att det förekommer marknadsmisslyckanden på marknaden, exempelvis är transaktionsoch sökkostnader, asymmetrisk information samt heterogena produkter några av de
karakteristika som kan ligga till grund för en existerande volatilitet och osäkerhet som en
konsekvens på återvinningsmarknaden (OECD 2006).
Sök- och transaktionskostnader gör det svårt för köpare och säljare på marknaden att finna
varandra och är en, dock inte för återvinningsmarknaden, unik variabel men kan ändå
14 tänkas vara särskilt påtaglig på oetablerade och nya marknader utan tydliga regleringar
och kravspecifikationer. Dessutom är det sannolikt att kvaliteten på materialen som
ämnas
återvinnas
varierar,
vilket
tillsammans
med
informationsasymmetri
återvinningsmarknaden, bidrar till en marknad med snedvridet urval.
12
på
Likväl som
kvaliteten på återvunnet material som råvara, kan det även finnas informationsbrister och
osäkerhet om varor slutproducerade av återvunnet material utifrån deras utförande och
reliabilitet.
Därutöver, och genom ovan nämnda marknadsmisslyckanden tyder detta på att
konsumenter på råvarumarknaden ibland tenderar att föredra jungfruligt material som
insatsvara, framför återvunnet material. Vilket i sin tur betyder att återvunnet material
används som en sekundär insatsvara och bara då producenten av jungfruligt material får
kapacitetsproblem efterfrågas det återvunna materialet, med ytterligare volatilitet som
följd när konjunkturen svänger upp och ner (Johnstone & Söderholm 2011).
Prisvolatilitet kan utifrån nämnda orsaker finnas på både effektiva och ineffektiva
marknader. Det är riktigt att hävda att alla återvinningsmarknader inte karakteriseras av
marknadsmisslyckanden, mest troligt är marknadsmisslyckanden något som är mer
vanligt för de relativt ”unga” marknaderna, medan det för andra marknader, som
exempelvis återvunnet järn och aluminium, kanske inte existerar marknadsmisslyckanden13. Således blir följden att prisvolatiliteten på vissa återvinningsmarknader
kan uppstå från både marknadens natur och/eller av de hinder som finns på marknaden. I
vissa fall är marknadsaktörer själva kapabla att finna en lösning till ineffektiviteten, i
andra fall kan regleringar och lagar genom politisk inblandning vara att föredra.
3.4 Tidigare forskning
Nedan bifogas en översikt (Tabell 1) på den litteratur som finns inom ämnet, översikten
fokuserar främst på litteratur om prisvolatiliteten på marknaden för återvunnet material,
men även på volatiliteten för jungfruligt material över tiden. Tabell 1 sammanfattar
12 Snedvridet urval innebär att säljare och köpare inte innehar samma information m.a.o. asymmetrisk information mellan köpare och säljare. Givet skillnaderna i kvalitet på material kan köparen inte vara helt säker att materialet innehåller eller inte innehåller t.ex. föroreningar som behöver tas bort innan återvinning, (OECD 2006). 13 Vissa marknader är mer troligt inte utsatta för ineffektivitet, exempelvis som tidigare nämnts har marknaden för återvunnen metall funnits i över hundra år och är väl etablerad, varför en hög prisvolatilitet på dessa marknader mer troligt är en orsak av interaktionerna mellan utbud och efterfrågan istället för ineffektivitet (Johnstone & Söderholm 2011). 15 litteraturen utifrån dess syfte, metod och resultat vilket ska underlätta för läsaren att finna
de, för denna studie, viktigaste argumenten i den litteratur som refereras till i studien.
Den litteratur som infogats i översikten är sådan litteratur som direkt eller indirekt avser
behandla volatilitet, endera på jungfruligt material, återvunnet material, eller som avser
behandla strukturen på återvinningsmarknaden. I tabell 1 kan vi dels finna litteratur som
har undersökt volatilitetsförändringar över tiden. Jacks m.fl. (2009) visar att volatiliteten
för råvaror varit i det närmast konstant sedan 1700-talet, vilket även är fallet i CalvoGonzales m.fl. (2010). För återvunnet material visar Johnstone och Söderholm (2011) upp
en högre volatilitet för återvunnet material jämfört med dess jungfruliga motsvarighet,
detsamma återfinns i Kusa m.fl. (2001) där resultatet visar att marknaden för återvunnet
material är prisvolatil. För återvunnet aluminium konstaterar både Blomberg och
Söderholm (2009) och Blomberg och Hellmer (2000) att utbudet är oelastiskt, vilket kan
vara en orsak till prisvolatiliteten på marknaden för återvunnet aluminium. Resultaten och
empirin från litteraturen i litteraturöversikten är intressanta i sig och bidrar till denna
studie, men även de metoder som använts för att mäta volatilitet och förändringar i
volatiliteten utgör ett värdefullt underlag för den metod som används här. Vad som här
bör uppmärksammas är den bristande litteraturen som syftar att undersöka
volatilitetsförändringar på marknaden för återvunnet material över tid.
Specifikt
volatilitetsförändringar över tiden på just återvinningsmarknaden, är ett ämne som tidigare
inte blivit adresserat, samtidigt som väldigt få studier behandlar volatilitetsförändringar
inom övrig miljöekonomi.
Inkluderad i Tabell 1 är också en studie som undersöker en ökad expandering och
etablering på elmarknaden Nordpol, som i takt med en expandering och etablering upplevt
mindre volatila priser. (Bask och Widerberg, 2008). I takt med att även marknaden för
återvunnet material mognar och blir mer etablerad antas marknaden själv hitta effektiva
strategier för att övervinna dem, exempelvis genom klassificeringar på kvalitet, tydliga
regleringar, institutioner och plattformar för handeln av återvunnet material, eller att
marknaden
istället
blir
ett
fall
av
politiskt
ingripande
för
att
övervinna
marknadsmisslyckanden (OECD, 2006). Således blir fallet för återvinningsmarknaden
och den bakomliggande teorin för denna studie, likt det för Nordpol, varför det också blir
rimligt och relevant att anta en hypotes där volatiliteten på återvinningsmarknaden kan
16 tänkas minska med mogningsgraden på marknaden. Även i Jacks m.fl. (2009) visas
tecken på att en mer integrerad marknad skulle kunna bidra till en lägre volatilitet. Här
menar man på att genom att mäta volatiliteten under flera hundra år för olika råvaror kan
man urskönja ett mönster av att volatiliteten på marknaderna var högre i ostabila tider,
exempelvis krigstider, medan det under fredstider med bättre marknadsintegration och en
högre grad av handel, innebar lägre volatilitet på marknaderna.
I och med att åtminstone en del av återvinningsmarknaderna idag kan antas ineffektiva,
borde det rimligtvis med tiden leda till att marknaderna rör sig mot en högre grad av
effektivitet, genom ovan nämnda orsaker och teorier. Alltså kommer studien tillföra ny
empiri till ämnet genom att just denna specifika marknad ämnas undersökas med hänsyn
till den förändring som möjligtvis kan ses i prisvolatiliteten.
’ 17 Tabell 1 -­‐ Empirisk litteraturöversikt 18 4. METOD OCH DATA
4.1 Standardavvikelse som mått på prisvolatilitet
För att mäta volatiliteten på priset för återvunnet material används i denna studie
standardavvikelse som mått 14 . Standardavvikelsen tas fram utifrån ett index på den
månatliga förändringen av priset på materialen, återvunnet papper, återvunnet järn,
återvunnet icke-järnhaltig metall, återvunna textilier samt återvunnen plast, från data av
U.S. Bureau of Labor Statistics. Data är presenterad i kategorier av olika materialtyper för
olika tidsintervall, återvunnet papper (1982-2010), återvunnet järn (1947-2010),
återvunnet icke järnhaltig-metall (1947-2010), återvunna textiler (1986-2010) och
återvunnen plast (1996-2010). Tidsperioderna skiljer sig åt för de olika materialen och
förklaringen till detta är att datainsamlingen för förändringen i priset på olika
marknaderna för de olika materialkategorierna har skett under olika lång tid. Data har
använts så långt bak i tiden data för de olika återvunna materialen funnits tillgängligt.
Data för studien antas av författaren som tillförlitlig då källan till denna är en känd
offentlig utgivare av statistik. För att statistiskt säkerställa standardavvikelsens förändring
kommer ett F-test att tillämpas. Genom att dela upp tidsintervallen för respektive material
i två olika tidsperioder, en tidigare period och en senare period, mäter F-testet
signifikansen för att det finns en skillnad i volatiliteten mellan den tidigare och senare
tidsperioden, vilket betyder att volatiliteten har förändrats under tiden som studerats.
Genom att använda dessa data och standardavvikelse som mått, framkommer ett resultat
som beskriver volatilitetens förändring över tiden. Standardavvikelse är ett mått som
mäter spridningen genom att titta på hur långt observationerna ligger från sitt medelvärde
(Moore m.fl., 2009). Från de månatliga data för denna studie över förändringen i
prisindexet estimeras standardavvikelsen per år. Standardavvikelse används för studien
eftersom måttet används frekvent och är vanligt förekommande, framförallt inom den
14
Standardavvikelsen (s) beräknas utifrån ekvationen: 𝑠 =
(!!!)!
!!!
där n är antalet observationer, X är
observationen och 𝑋 är medelvärdet. Standardavvikelsen beskriver hur spridda observationerna i vårt urval
är i förhållande till medelvärdet för vårt urval.
19 finansiella litteraturen, men även inom råvaruekonomi och återvinningsekonomi
(Johnstone och Söderholm, 2011; Jacks m.fl., 2009; Kusa m.fl., 2001).
Eftersom det inte i denna studie finns något syfte att förutspå den framtida volatiliteten,
har standardavvikelse valts som mått då denna bygger på historiska data och enbart visar
volatiliteten under den historiska period som ämnas mätas. Standardavvikelse eller
varians som mått på volatilitet brukar i vissa fall nämnas som historisk volatilitet, vilket
speglar att just historiska data har använts i estimeringen av volatiliteten.
Det finns mer avancerade modeller för att mäta och framförallt prognosticera volatiliteten,
varav en är den implicita volatiliteten. För framförallt finansiella instrument, är implicit
volatilitet ett vanligt mått att använda. Den implicita volatiliteten anses vara en bättre väg
att gå när prognoser för volatiliteten vill ställas och historisk volatilitet är då inte att
föredra (Strukturakademin – Del 1 Volatilitet, 2009). Givet syftet med denna studie är
standardavvikelse att föredra gentemot exempelvis implicit volatilitet då det endast som
sagts är historisk data som ämnas undersökas och presenteras.
För att presentera volatiliteten över tiden, har linjediagram tagits fram som illustrerar den
årliga standardavvikelsen för de olika materialtyperna. En linjär trendlinje tillämpas15 för
att tydligare visa utvecklingen av volatiliteten och därefter görs ett F-test för att statistiskt
säkerställa ifall volatiliteten förändrats under tiden.
4.2 Statistiskt säkerställa förändring i volatiliteten
F-statistik kommer användas som mått för att statistiskt säkerställa förändring i volatilitet
över tidsperioderna, genom att dela upp tidsintervallen för de olika materialen i en
tidigare period och en senare period är det genom F-statistik16 möjligt att mäta om
förändringen i volatilitet mellan tidsperioderna är statistisk signifikant. Brytningen för
tidperioderna sker genom att dela det totala tidsintervallet i hälften. Motivet till detta är att
inga kända brytpunkter som tros ha påverkan på volatilitet hos de olika materialen antas
för denna studie.
15 Microsoft Excel 2010 har använts som verktyg för att ta fram trendlinjen. 16 F-statistik
kan även benämnas som Analysis of Variance (ANOVA) 20 F-testet används för att estimera och säkerställa skillnaden mellan varianserna17 för de två
olika tidsperioderna: en tidigare tidsperiod och en senare tidsperiod, i Ekvation 1 nedan.
𝐹=
𝜎!𝑥
𝑛1 − 1
𝜎!𝑦
(1) 𝑛2 − 1
Där är 𝜎 ! ! variansen för den tidsperiod där variansen är relativt störst och 𝜎 ! ! är
variansen för den tidsperiod som har relativt lägst varians. Detta resulterar i att F-värdet
(kvoten mellan varianserna för de olika tidsperioderna) som estimeras alltid får ett värde
större än ett och då kan jämföras med det kritiska tabulerade F-värdet. I Ekvation 1
uttrycker 𝑛1 − 1 antalet frihetsgrader för 𝜎 ! ! , likaså utrycker 𝑛2 − 1 antalet
frihetsgrader för variansen 𝜎 ! ! . Om F-värdet är större än det kritiska F-värdet, är en
skillnad i variansen mellan de olika tidsperioderna statistiskt säkerställt och det kan
påvisas att volatiliteten förändrats från den tidigare tidsperioden till den senare
tidsperioden. Vilken riktning ändringen har skett i indikeras genom den lutning
trendlinjen innehar, är trendlinjens lutning av positiv karaktär har volatiliteten ökat från
den tidigare till den senare tidsperioden och om trendlinjen har en negativ lutning blir
fallet tvärtom då volatiliteten minskat från den tidigare tidsperioden till den senare. Nollhypotesen representerar fallet då statistisk signifikans för en skillnad i varianserna för de
två tidsperioderna inte kan valideras, medan alternativhypotesen representerar fallet där
statistisk säkerställd skillnad mellan varianserna för de två tidsperioderna kan valideras.
𝐻! : 𝜎 ! ! = 𝜎 ! ! (2)
𝐻! : 𝜎 ! ! ≠ 𝜎 ! ! (3)
Om F-värdet är högre än det kritiska F-värdet på den valda signifikansnivån förkastas
noll-hypotesen (𝐻! ) och alternativhypotesen kan valideras (𝐻! ), det verifierar att det
finns en signifikant förändring i variansen mellan de två testade tidsperioderna för varje
material. Givet ett förkastande av noll-hypotesen, har variansen förändrats från den
tidigare tidsperioden till den senare tidsperioden.
17 Standardavvikelsen räknas här först om till variansen för att F-­‐testets resultat ska vara korrekta.
21 5. RESULTAT OCH ANALYS
Tvärtom mot vad som hypotiserades i tidigare kapitel, utifrån nämnda teorier och
litteratur, visar de flesta materialen på en ökad standardavvikelse. Det är bara återvunnen
icke-järnhaltig metall som visar på en negativt lutande trendlinje medan de andra
materialen i studien visar på en stigande volatilitet över tiden. Nedan illustreras
standardavvikelsen för materialen: återvunnet papper, återvunnet järn, återvunnen ickejärnhaltig metall, återvunna textiler samt återvunnen plast.
För F-statistiken är en
signifikansnivå på 5 procent (∝ = 0.05) vald. För ett F-värde som överstiger det kritiska
F-värdet på en 5 procentig signifikansnivå möjliggör detta att förkasta noll-hypotesen och
acceptera alternativhypotesen med 95 procents sannolikhet.
Resultaten i studien
presenteras utifrån den valda signifikansnivån och analyseras därefter.
Figur 3 nedan presenterar standardavvikelsen för återvunnet papper från 1982-2010, en
trendlinje visar vilken riktning volatiliteten förändrats under tidsintervallet.
Figur 3 - Standardavvikelse och trendlinje på återvunnet papper 1982-2010
Trendlinjen som här illustreras kan genom en okulär analys tydligt anses som positivt
lutande, vilket skulle indikera att standardavvikelsen har ökat med tiden. Genom att
endast studera trendlinjens riktning kan det konstateras att standardavvikelsen för
22 återvunnet papper var högre i den senare tidperioden än den tidigare, dock behöver detta
statistiskt säkerställas med ett F-test för att resultatet ska bli tillförlitligt. För återvunnet
papper var F (1.03) < F-kritiskt (1.28) vilket innebär att noll-hypotesen ej kan förkastas
och ej heller kan det inte uteslutas att skillnaden i variansen mellan de två tidsperioderna
uppkommit av statistisk slump. Därför kan en ökande volatilitet med tiden, som
trendlinjen indikerar, inte valideras för återvunnet papper under åren 1982-2010 på en 5
procentig signifikansnivå.
Figur 4 illustrerar standardavvikelsen för återvunnet järn för åren 1947-2010, trendlinjen
visar i vilken riktning volatiliteten förändrats under det mätta tidsintervallet.
Figur 4- Standardavvikelse och trendlinje på återvunnet järn
Likväl som för återvunnet papper indikerar trendlinjen för återvunnet järn att
standardavvikelsen har ökat med tiden. Även om trendlinjen för återvunnet järn indikerar
en ökning med tiden kan det inte säkerställa ökningen på en 5 procentig signifikansnivå
då F (1.06) < F-kritiskt (1.18). Således är det mer rimligt att anta att variansen på priset
för återvunnet järn är mer eller mindre konstant över hela den studerade tidsperioden.
Varför noll-hypotesen, för att det inte finns en skillnad i variansen mellan de två olika
tidsperioderna för återvunnet järn för åren 1947-2010, inte kan förkastas.
23 Figur 5 presenterar standardavvikelsen för återvunnen icke-järnhaltig metall, den
applicerade trendlinjen illustrerar riktningen på förändringen i volatilitet för åren 19472010.
Figur 5 - Standardavvikelse och trendlinje på återvunnen icke-järnhaltig metall
Standardavvikelsen för återvunnen icke-järnhaltig metall verkar inte ha förändrats
märkbart under tidsperioden 1947-2010. Dock kan här urskönjas att standardavvikelsen
faktiskt har minskat under tiden, dock som synes inte markant. Skillnaden i varians
mellan tidsperioderna för återvunnen icke-järnhaltig metall kan inte statistiskt säkerställas
då F (1.17) < F-kritiskt (1.18). Således kan det inte med statistisk säkerhet hävdas att nollhypotesen kan förkastas och att ökningen i volatilitet under åren 1947-2010 som
trendlinjen indikerar, inte beror på statistisk slump.
Figur 6 visar standardavvikelsen för återvunna textiler under åren 1986-2010, trendlinjens
lutning indikerar åt vilket håll förändringen i volatilitet skett.
24 Figur 6 - Standardavvikelse och trendlinje på återvunna textiler
Återvunna textiler indikerar en ökande standardavvikelse från 1986 fram till och med år
2010, genom att bara analysera trendlinjens riktning. På 5 procents signifikansnivå kan
även denna ökning av volatiliteten, under den givna tidsperioden, statistiskt säkerställas
då F (1.37) > F-kritiskt (1.31). Noll-hypotesen kan här förkastas och alternativhypotesen
valideras, därmed kan det hävdas att den positiva förändring som trendlinjen indikerar i
grafen ovan med statistisk säkerhet visar att variansen i den tidigare tidperioden är mindre
än variansen i den senare tidsperioden. Att volatiliteten ökat för återvunna textiler för åren
1986-2010 valideras således.
Förändringen i volatilitet för återvunnen plast för åren 1996-2010 presenteras i Figur 7
nedan. Trendlinjen visar vilken riktning förändringen i volatilitet tagit under den mätta
tidsperioden.
25 Figur 7 - Standardavvikelse och trendlinje på återvunnen plast
Trendlinjen på standardavvikelsen på återvunnen plast är tydligt positiv och indikerar att
standardavvikelsen stigit under tidperioden 1996-2010. Det är också statistiskt säkerställt
att denna förändring i varians inte uppkommit av statistisk slump då F (9.93) > F-kritiskt
(1.43). Därmed förkastas noll-hypotesen och det antas att variansen stigit under den
undersökta tidsperioden genom att alternativhypotesen valideras.
Genom den tidigare ställda hypotesen förväntades volatiliteten ha visat upp en minskning
över tidsintervallen. Helt klart kan det konstateras att så inte är fallet och att hypotesen,
om sjunkande prisvolatilitet över tiden i takt med en mognare marknad för de återvunna
materialen, järn, icke-järnhaltig metall, återvunnet papper, textiler och plast, ej kan
valideras. Istället pekar resultaten mot en stigande eller konstant volatilitet med tiden,
även om det på 5 procents signifikansnivå endast var plast och textiler som statistiskt
säkerställt kan sägas ha en ökande volatilitet. För de flesta materialen antas ej en ökning
eller minskning av variansen utan fallet verkar istället vara att variansen är i det närmaste
konstant över tidsintervallet i studien. Plast, ett material som återvunnits under en relativt
kortare tid, visar upp en kraftig ökning i volatilitet med tiden, vilket är tvärtemot
hypotesen om att åtminstone de ”unga” återvinningsmarknaderna borde visa på en
sjunkande volatilitet i takt med att de blir mer etablerade. För marknaderna för järn och
icke-järnhaltig metall har återvinning funnits under en längre tid och här visar det på att
volatiliteten på marknaden har varit i princip konstant från 1940-talet till idag.
26 Nedan presenteras en tabell över estimerade F-värden och dess respektive kritiska F-värde
för både en femprocentig och tioprocentig signifikansnivå. 5 procent är av författaren den
valda signifikansnivån men även en 10 procentig signifikansnivå presenteras, dock kan
inte lika mycket vikt läggas på resultat som är signifikanta för en högre signifikansnivå än
fem procent.
Tabell 1 - Estimerat F-värde samt kritiska F-värden vid 5 % och 10 % signifikansnivå
Utifrån resultaten kan vi således konstatera att den ställda hypotesen inte kunde valideras,
dock bör vi anta dessa resultat med försiktighet då vi inte har tillräcklig data för att kunna
generalisera att dessa resultat stämmer för alla marknader för återvunnet material. Precis
som studien valt att avgränsa sig, kan detta resultat endast med säkerhet tala för den
amerikanska återvinningsmarknaden och inte för andra marknader där förhållandena kan
skilja sig mot de i denna studie.
Eftersom hypotesen om en sjunkande validitet inte kunde valideras motsätter sig detta
teorin om att de eventuella marknadsmisslyckanden, som existerat på vissa av
marknaderna för återvunnet material, minskat och därmed bidragit till en minskande
volatilitet. Mer pekar resultaten på att volatilitet fortfarande existerar på marknaden och
beror på interaktionerna mellan utbud och efterfrågan och framförallt ett oelastiskt utbud
på längre sikt och en hög inkomstelasticitet. Exempelvis kan den kraftigt ökade
efterfrågan på råvaror under slutet av 2000-talet och de därpå följande kapacitetsbristerna
hos leverantörerna för jungfruliga råvaror, kanske kopplas till en ökad efterfrågan på
återvunnet material. Detta skulle, givet den ovan nämnda elasticiteten, bidra till hög
volatilitet och kanske påvisa resultatet om en ökande eller konstant hög volatilitet på
marknaden för återvunnet material. Om volatiliteten å andra sidan vore orsakad av
marknadsmisslyckanden på åtminstone de omogna marknaderna, indikerar detta att
27 marknadsmisslyckanden fortfarande existerar och utgör ett hinder på marknaden för
återvunnet material.
Resultatet av studien måste utifrån avgränsningar i data och teori generaliseras med
försiktighet. Genom amerikansk data på prisförändringarna på återvunnet material kan
inte resultatet generaliseras till andra geografiska marknader än den amerikanska. Ej
heller kan någon prognos ställas för framtiden, då studien baseras på historiska data och
endast ämnar beskriva den historiska utvecklingen.
6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER
Syftet med denna studie var att undersöka ifall volatiliteten på återvunnet material
minskat i takt med att marknaderna för återvunnet material mognar. En minskande
volatilitet med tiden var vad som förväntades utifrån antagandet om att marknaderna för
återvunnet material, åtminstone en del av dessa, karakteriseras av ineffektivitet och med
tiden lyckas överkomma denna ineffektivitet själva eller med hjälp av offentlig
inblandning. Resultaten visar tydligt att detta inte är fallet eftersom volatiliteten inte
minskat över tiden för de data denna studie bygger på. Istället visar resultaten på en
ökande eller konstant volatilitet, vilket reser intressanta frågeställningar om orsakerna
som ligger bakom resultaten och en fortsatt hög volatilitet på marknaden för återvunnet
material. Eftersom det endast var plast och textiler som signifikant visade upp en ökning
av volatiliteten över deras respektive tidsperioder, är det rimligt anta att det inte har skett
en tydlig ökning eller minskning av volatiliteten sett över alla materialkategorier i studien.
Att volatiliteten inte förändrats nämnvärt kan ha flera förklaringar, en förklaring kan vara
att det fortfarande finns barriärer och hinder på marknaderna för återvunnet material och
att det inte, som OECD (2006); Johnstone & Söderholm (2011) föreslår, att marknaden
endera av egen kraft eller med hjälp av offentlig inblandning lyckats överkomma
marknadernas ineffektivitet med tiden och därmed skulle visa upp ett mer stabilt
prisklimat. Att det framförallt är de unga marknaderna som vanligen karakteriseras av
volatilitet (OECD 2006), är påvisat av resultatet av en kraftigt ökande volatilitet för
28 återvunnen plast. Vad som kan argumenteras för här, är att detta är en marknad som lider
offer för marknadsmisslyckanden på grund av olika anledningar, där låga ekonomiska
fördelar att använda återvunnen plast i produktionen är en trolig anledning. Därigenom
skapar volatilitet osäkerhet på marknaden och försvagar de ekonomiska incitamenten till
att använda återvunnen plast ytterligare, varför en ökning i volatiliteten under den
studerade tidsperioden kan vara rimlig. Om framtiden vet vi ingenting och det är mycket
möjligt att samma marknader om några år visar på en sjunkande volatilitet, detta är dock
utanför denna studie men väl rekommenderat för framtida studier inom ämnet.
En annan möjlig förklaring till att volatiliteten inte har minskat kan vara interaktionerna
mellan utbud och efterfrågan på marknaden och att volatilitet då ter sig som en naturlig
orsak. Utbudet skulle, genom sin låga egenpriselasticitet, verka för att priset på
marknaden kan fluktuera kraftigt utan att mycket händer med kvantiteten och således
bidra till volatilitet. Även efterfrågan på återvunnet material kanske kan förklaras med en
oelastisk egenpriselasticitet då det efterfrågade återvunna materialet sällan är
substituerbart mot något annat materialslag i produktionen. Samtidigt är flera av de
återvunna materialen ofta efterfrågade på konjunkturkänsliga marknader, vilket skulle
peka på en hög inkomstelasticitet som bidragande orsak till volatilitet.
Vad som även är värt att beakta är det samband mellan priserna på jungfruliga
marknaderna och de priserna som finns på återvinningsmarknaderna. Om vi ser en
existerande volatilitet på jungfruliga marknader, borde detta yttra sig i volatilitet även på
återvinningsmarknaderna. Att det skulle finnas en stark korrelation mellan återvunnetoch jungfrulig metall påvisas bland annat i Xiarchos. M (2005), Blomberg och Hellmer
(2000), Blomberg och Söderholm (2009) och en volatil jungfrulig marknad, skulle givet
denna höga korrelation även bidra till volatila priser för deras respektive återvunna
material.
Huruvida
korrelationen
förhåller
sig
lika
hög
för
alla
de
andra
materialkategorierna i denna studie är osagt, då marknaderna för de olika materialen kan
skilja sig från material till material utifrån flera orsaker. Dock påvisas också en stark
korrelation för priset på återvunnen plast och papper med dess respektive jungfruliga
material i Angus m.fl. (2012). Framförallt var korrelationen i denna studie stark mellan
29 återvunnen plast och råolja 18 . Även Ackerman och Gallagher (2002) fann en stark
korrelation för priset på återvunnet papper och jungfrulig pappersmassa. Givet en stark
korrelation mellan jungfruliga råvaror och återvunna råvaror borde en konstant volatilitet
över tiden existera på jungfruliga marknaden för att detta ska återspeglas i volatiliteten för
det motsvarande återvunna materialet. För åtminstone vissa av dessa jungfruliga råvaror
verkar detta vara fallet då ingen tydlig upp- eller nedåtgående trend kan urskiljas i
volatiliteten över ett långt tidsperspektiv (Calvo-Gonzales, 2010). Därmed kan
volatiliteten på jungfruliga marknaden vara en faktor som påverkar volatiliteten på
återvunnet material genom denna starka korrelation mellan återvunnet och jungfruligt
material som påvisats i tidigare forskning.
Ekonomiska incitament är, som tidigare nämnts, en kritisk faktor för att återvinningsmarknaderna ska fungera. De facto och som tidigare påpekats, verkar inte alla
återvinningsmarknader vara ekonomiskt styrda utan snarare vara marknader som behöver
stöd av politiska incitament (EC, 1998). Det är rimligt att tro, att det inte är aktörerna på
marknaden som självständigt styr marknaden, utan att det istället är offentliga
institutioner som ger de främsta incitamenten till att marknaden ska fungera. Genom
dessa, fortfarande svaga, ekonomiska incitament kan det således ifrågasättas om inte
prisvolatiliteten tillåts existera på återvinningsmarknaderna utan vidtagna åtgärder,
eftersom aktörerna främst verkar använda återvunnet material av andra orsaker än de
ekonomiska fördelar som kommer av att använda vissa av de återvunna materialen i
produktionen. Med tanke på resultaten från studien, där framförallt återvunnen plast
visade på en ökande volatilitet över tiden, kan det spekuleras i om det inte är bristande
institutioner på framförallt dessa nyare marknader som starkt bidrar till att volatiliteten
fortfarande kan existera och ej minskar med tiden.
Sammanfattningsvis kan vi faktiskt konstatera att resultaten i denna studie verkar i det
närmast stå i rak motsats till vad som hypotiserades. Samtidigt skiljer sig dessa resultat
markant från resultaten och teorierna från tidigare forskning. Det är rimligt att, från data
använd i denna studie, hävda att inget kan sägas om att volatiliteten skulle ha minskat
med en mognare marknad för återvunnet material, i alla fall inte generellt över de
kategorier av material som denna studie innefattar. Eftersom data i studien är för den
18 Råolja är den största komponenten i plast och är rimligtvis en bra jungfrulig råvara för att mäta korrelationen med återvunnen plast. 30 amerikanska marknaden kan resultaten skilja sig åt om studien istället gjorts på andra
marknader. Resultaten bör ej generaliseras för annat än den amerikanska marknaden för
återvunnet material, då data är avgränsat till denna marknad. Dock är det intressant att
vidare forska på hur specifikt resultatet är för den amerikanska marknaden. Vad som är
mer rimligt är, att resultaten för de nyare marknaderna är mer specifika för olika
geografiska marknader, då de ekonomiska fördelarna vid användningen av till exempel
återvunnen metall är större än vad den är för exempelvis återvunnen plast. Detta gör det
lönsamt för företag att frakta ”skrotet” och därför blir marknader på olika geografiska
områden mer integrerade och prisvolatiliteten borde således vara en faktor som existerar
mer eller mindre för de flesta marknader för återvunnen metall. Återvunnen plast å andra
sidan har inte lika stora ekonomiska fördelar och blir därför inte lönsamt att frakta mellan
köpare och säljare, varför marknaderna blir mer ”lokala” än exempelvis marknaden för
återvunnen metall och således mer geografiskt specifika för resultatet i denna studie.
Resultaten indikerar att vidare forskning inom ämnet krävs, för att med flera metoder
säkerställa hur förändringen av återvunnet material har utvecklats över tiden samt att
förklara vilka faktorer som har mest påverkan på prisvolatiliteten på återvunnet material.
Detta eftersom metoden i denna studie inte kan förklara varför en hög volatilitet existerar
på marknaderna för återvunnet material. Fler observationer är också att föredra i framtida
forskning eftersom resultaten då blir mer tillförlitliga och det vore även intressant att
utöka undersökningen till att inkludera flera kategorier av återvunnet material, för att se
ifall man kan se ett liknande mönster även hos dessa material. Förslagsvis vore en
ekonometrisk studie lämplig, för att mer ingående studera vilka drivkrafterna är för
volatiliteten på marknaden för återvunnet material. Här vore lämpligt att fokusera på ett
material och utreda hur prissättning och handel med materialet fungerar, för att förklara
vilka faktorer som har störst påverkan på volatiliteten, vilken konstateras fortfarande
existera på marknaden för återvunnet material.
31 REFERENSER
Ackerman.F & Gallagher.K (2002) - Mixed signals, Market Incentives, Recycling and the
Price Spike of 1995. Resources, Conservation and Recycling, vol. 35 (2002), s.275-295
Angus. A, Casado.M, Fitzsimons.D (2012) – Exploring the usefulness of a simple linear
regression model for understanding price movements of selected recycled materials in the
UK. Resources, Conservation and Recycling, vol. 60 (2012), s.10-19
Bask och Widerberg (2008) – Market structure and the stability and volatility of prices.
Working Papers in Economics no 327, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Blomberg & Hellmer (2000) - Short-run demand and supply elasticities in the West
European market for secondary aluminium. Resources Policy, vol.26 (2000), s.39–50
Blomberg.J & Söderholm.P (2009) - The economics of secondary aluminium supply: An
econometric analysis based on European data. Resources, Conservation and Recycling,
vol.53 (2009), s.455–463
Calcott & Walls (2005) - Waste, recycling, and ‘‘Design for Environment’’: Roles for
markets and policy instruments. The American Economic Review Vol. 90, No. 2, Papers
and Proceedings of the One Hundred Twelfth Annual Meeting of the American Economic
Association, (May, 2000), s. 233-237
Calvo-Gonzalez, Shankar, Trezzi (2010) – Are commodity prices more volatile now? A
long run perspective. World Bank Policy Research Working Paper Series, No. 5460, 2010
Dincer. I (1995) - Energy and GDP analysis of OECD countries. Energy, Conversion and
Management Vol. 38, Issue 7, Maj 1997, s.685–696
EC (1998) – The competitiveness of recycling industries. European Commission,
Communication from the commission, Brussels, 22.07.1998 COM (1998) 463 final.
Jacks S m.fl. (2009) – Commodity Price Volatility and World Market Integration since
1700. The Review of Economics and Statistics, MIT Press, vol. 93(3), pages 800-813, 01
Jernkontoret Rapport, Tekn Dr Sven Ekerot (2003), - Stålets kretslopp nr D 792, 2003-0411.
Johnstone.N, Söderholm. P (2011) – Market Inefficiencies in Recycling Markets: The
Role of Public and Private Remedies.
Kusa, J., Barlaz, M. A., Brill, E. D., Green, B., Knoeber, C. R. and Palmquist, R. B.,
(2001) – An Assessement of Price Volatility in Recyclables Markets and Market
32 Mechanisms to Stabilize Prices. Economic Research & Education Foundation, North
Carolina state university, februari 2001.
LU (99:4) (1999) – Långtidsutredningen 1994, Kapitel 4 – Kretsloppsanpassning ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv, Finansdepartementets strukturenhet
McMillan och Speight (2001) – Non ferrous metals price volatility: a component analysis.
Resources Policy, 2001, vol. 27, issue 3, pages 199-207.
Moore. D, McGabe.G, Craig.B (2009) – Introduction to the Practice of Statistics – Sixth
Edition, W.H Freeman and Company, United states 2009
Niccoli, Johnstone, Soderholm (2012) - Resolving failures in recycling markets: the role
of technological innovation. Environmental Economics and Policy Studies 2012,
Springer.
OECD (2006) – Improving recycling markets, Policy brief, January 2007. Working Group
on Waste Prevention and Recycling, Organization of Economic Co-operation and
Development, Paris.
Plastics – The Facts (2010) – An analysis of European Plastic production, demand and
recovery for 2009. Plastics, the material for the 21st century. PlasticsEurope,
EuPC,EuPR, Epro.
SCDA (1998) - Koppar Röret nr 1. Scandinavian Copper Development Association
Strömberg. P (2004) - Market imperfections in recycling markets: conceptual issues and
empirical studyof price volatility in plastics. Resources, Conservation and Recycling,
vol.41 (2004), s.339–364
Tilton J.E (1992) – Economics of the Mineral Industries. H. L. Hartman, Society for
Mining Metallurgy and Exploration INC, Engineering Handbook vol.1, Second Edition, s.
47-62.
Xiarchos.M (2005) – Steel: Price Links between Primary and Scrap Markets. Southern
Agricultural Economics Association Annual Meetings Little Rock, Arkansas, February 59, 2005.
ÅI-Rapport 2002:1, Håkan Sjödin (2002) – Miljöfördelar med återvunnet material som
råvara. Återvinningsindustrierna 2002
Internetkällor:
Avfall Sverige - Statistik, (2011-11-22), Westin.J – www.avfallsverige.se/statistik/ (2012-
33 04-25)
ECB (2012) – Europeiska Centralbankens Utbildningsmaterial – “Penningpolitik”
http://www.ecb.int/ecb/educational/facts/monpol/html/mp_003.sv.html (2012-0420)
FTI Statistik - www.ftiab.se/hushall/omatervinningen/atervinningsprocessen (2012-0522)
SCA Publication Papers (2010) - Papermaking http://www.sca.com/Global/Publicationpapers/pdf/Brochures/Papermaking_SE.pdf?epsla
nguage=en (2012-05-22)
Skogsindustrierna (2011-04-05 ), Heinsoo. K, Haglinf. I www.skogsindustrierna.org/branschen/branschfakta/atervinning (2012-04-24)
Snedvridet urval (2011-07-03) - http://sv.wikipedia.org/wiki/Snedvridet_urval (2012-0422)
Strukturakademin – Del 1 Volatilitet (2009-08) - http://www.strukturinvest.se/wpcontent/uploads/2009/08/Strukturakademin-del-1-Volatilitet.pdf (2012-05-21)
Södra AB, 2009 – En marknad i förändring (2009) - http://www.sodra.com/upload/subsiter/ar08/sv/dettadriversodra/omvarldochmarknad/en_marknad_i_forand.html# (2012-0611).
34