GASER
Filmens mål är att
- berätta vad som utmärker gaser och hur de fungerar
- ge exempel på olika gaser och deras användningsområden, som
bl.a. helium, koldioxid, syre och metan
- skildra vilka olika sätt man kan använda de olika gaserna på
- visa vilka faror och svårigheter det finns med att använda vissa
gaser
Om gaser
Ordet ”gas” härstammar från det grekiska ordet ”chaos”.
Partiklarna i en gas sitter inte ihop. Om man värmer en vätska får
partiklarna till sist så mycket energi att de kan lätta. Eftersom det
också finns gott om utrymme mellan partiklarna kan man pressa
dem närmare varandra. Det gör man då man komprimerar gaser.
Medan atomer eller molekyler i vätskor och fasta ämnen är tätt
sammanpackade har de i en gas eller ånga stort utrymme till sitt
förfogande. I luft med rumstemperatur upptar molekylerna mindre
än en tusendel av volymen. De kan röra sig fritt, och gasen fyller
därför ut kärlet den befinner sig i helt och hållet. Ju högre
temperaturen är desto intensivare blir molekylernas värmerörelse. I
sin rörelse kolliderar de inte bara med varandra; de stöter också
mot kärlets väggar, vilket ger upphov till gasens tryck mot
väggarna. Vid avkylning av en gas avtar molekylernas rörelse
samtidigt som gasens volym minskar. På detta vis kondenseras
gasen till vätska. Syre kondenseras vid ungefär 183 °C och kväve
vid 196 °C. Lägst är kondensationstemperaturen för helium som är
endast fyra grader över temperaturskalans absoluta nollpunkt vid
atmosfärtryck.
Speltid
16 min
Årk: 4- 9
Ämne
Kemi/Fysik Teknik & Teknologi
Originaltitel
Gases
Produktion
Channel 4 Learning, England
Svensk version
Cinebox Media, 2002
Ansvarig utgivare
Mats Högberg
Filmnr
1171
CINEBOX MEDIA
Vretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
Epost: [email protected]
2 – Gaser
STUDIEHANDLEDNING
Om kondensation
Då en gas avkyls under konstant tryck övergår den vid en viss temperatur till vätska. Vid ett lägre tryck
kondenseras den vid en lägre temperatur. Om man ökar temperaturen, fordras allt högre tryck för att vätska
skall kunna bildas. Slutligen uppnår man den kritiska punkt där det upphör att vara någon skillnad mellan gas
och vätska. Över den kritiska temperaturen är det inte möjligt att kondensera en gas till vätska med en
vätskeyta.
Exempel på vanliga gaser är t.ex. helium, kväve, syre, vätgas, koldioxid och metan.
Diskussionsfrågor
1. Ge några exempel på vad som är speciellt med gaser.
2. Vad är det för farligt med just vätgas?
3. Är koldioxid en lätt eller tung gas?
4. Ge två exempel på vad som är speciellt med helium.
5. Vilken gas är allra vanligast?
6. Vad kallas det när man trycker ihop en gas?
7. Hur lagras och transporteras gaser idag?
8. Varför är luftskepp så sällsynta enligt filmen?
9. Förklara varför gaser antar form efter sin behållare.
10. Förklara vad som händer när man släpper ut luften ur ett cykeldäck.
11. Förklara övergripande varför man kan använda en liten tub koldioxid för att fylla en stor livflotte.
Här kan du hämta mer information
http://www.kth.se/ - Kungliga Tekniska Högskolan
http://www.illustreradvetenskap.com - besök tidskriften Illustrerad Vetenskap
http://www.svd.se - Svenska Dagbladet
http://www.dn.se - Dagens Nyheter
http://www.kunskapsbanken.su.se - Universitetets kunskapsbank
http://www.skolverket.se - Skolverkets hemsida
http://www.se.altavista.com - bra sökmotor 1
http://www.mamma.com - bra sökmotor 2
