Handlingsplan
Barn, utbildning- och kulturförvaltningen
December 2006
Handlingsplan för Språkutveckling i Gällivare kommun år 2007 - 2010
Bakgrund
Språk är ett prioriterat utvecklingsområde i Gällivare kommuns skolplan. Begreppet språk
förekommer flitigt i handlingsplanen och avser det svenska språket. Handlingsplanen utgår
från gällande styrdokument, aktuell forskning och nuläget i Gällivare kommun.
Ett aktivt, målmedvetet och långsiktigt arbete med språkutveckling är avgörande om
förskolan/skolan ska lyckas med att utveckla en god läs- och skrivförmåga hos alla
barn/elever. Ett givet mål för Gällivare kommun är att alla elever minst ska nå betyget
Godkänd i svenska skolår 9.
”Vision
Barns/elevers språkutveckling och förmåga till kommunikation samt
kreativa tänkande skall stimuleras genom hela utbildningstiden.”
Skolplan 2004, Gällivare kommun
Samhället ställer allt högre krav på förmågan att förstå och använda tryckt och skriven text.
En stor del av våra levnadsvillkor går ut på att sortera mängder av komplicerad information.
Det antas att varje samhällsmedborgare har en god läs- och skrivförmåga för att klara av
privat- och arbetslivet. I PISA1 år 2000 beskrivs sambanden mellan såväl socioekonomisk
bakgrund, kön, som modersmål beträffande prestationer i läsförståelse. Alla barn och elever
kommer inte från strukturerade och språkliga hemmiljöer, därför är det viktigt att skolan
upprättar stimulerande språkmiljöer.
Läsförståelsen bland svenska elever har till viss del försämrats sedan 1991. Detta kan man se i
jämförande studier som PISA1, PIRLS2 och NU-033. I jämförelse med andra länder är våra
svenska elever högt placerade. Nämnvärt är att klyftan mellan den lägst presterande och den
högst presterande eleven ökar. Det visar sig också att fler pojkar har sämre läskompetens än
flickor. I Gällivare kommun finns en andel elever som inte når måluppfyllelsen i svenska
skolår 9 (se tabell sid 2). Resultatet av måluppfyllelsen skiljer sig mellan upptagningsområden
i kommunen. Det är också en högre andel pojkar som inte når måluppfyllelsen i jämförelse
med flickor.
En god språkförmåga kännetecknas av att barn/elever kan kommunicera sitt tänkande och sin
förståelse i tal och skrift. För att kunna läsa och förstå fakta inom olika kunskapsområden
måste barn/elever ha ett stort ord- och begreppsförråd för att kunna utveckla en god
läsförståelse. En god läsare kan använda och förstå svåra ord, sammanfatta, ställa frågor,
förutsäga och dra slutsatser i texter. Genom samspel och kommunikation utvecklas språket.
1
Program for International Student Assessment, Skolverket (2006): Med fokus på läsförståelse - en analys
Progress in International Reading Literacy Study Skolverket (2006): Med fokus på läsförståelse - en analys
3
Nationell utvärdering 2003, Skolverket (2006): Med fokus på läsförståelse - en analys
2
1
Aktuell forskning visar att språkutveckling ska stimuleras tidigt. Det finns starka samband
mellan språkavvikelser i förskoleåldern och läs- och skrivsvårigheter i skolan (SFFL, 2005). För
att barn/elever ska få en gynnsam läs- och skrivutveckling är det viktigt att grunden i språket
utvecklas tidigt. Förskolan har därför ett stort ansvar för barns tidiga språkutveckling,
eftersom språket utvecklas som mest mellan 1½-4½ års ålder (SFFL 2006).
”I samtliga läroplaner betonas att alla ämnen har ett gemensamt ansvar
för elevernas språk- och kunskapsutveckling.”
Att läsa och skriva, Myndigheten för Skolutveckling, 2003
Lärarens kompetens är en avgörande faktor i barns/elevers utveckling och lärande ( SIT, 2006).
Lärarna ska aktivt och målmedvetet arbeta med barns/elevers språk och kunskapsutveckling
oavsett uppdrag och skolform. Läs- och skrivförmågan är ett viktigt redskap i lärandet som
alla måste inse betydelsen av. Språklig och kommunikativ kompetens bland lärarna är en
nödvändighet för optimal lärmiljö. En gemensam grundsyn kring språkutveckling ska
genomsyra varje förskola/skola. Barn, elever och lärare ska känna kollektivets stöd i det
språkutvecklande arbetet där reflektion prioriteras som ett viktigt verktyg.
”En skola för alla innebär att skolan skall anordnas så att den är lika
ändamålsenlig för alla elever: oavsett möjligheter, förutsättningar
och behov. ”
En skola för alla, Specialpedagogiska institutet
Enligt Skollagen ska barn/elever i behov av särskilt stöd erbjudas en likvärdig utbildning med
rätt till särskilt stöd. En undersökning visar att flera elever som hade läs- och skrivsvårigheter
skolår 2 även hade läs- och skrivsvårigheter skolår 9 (Jacobson, C. 1998). För att inlärning ska
ske på lika villkor ska alla barn/elever ha tillgång till kompensatoriska hjälpmedel i
förskolan/skolan.
Myndigheten för skolutveckling har startat Nationellt Centrum för språk-, läs- och
skrivutveckling och en av myndighetens visioner är att det ska finnas språkutvecklare i varje
kommun.
Statistik – Gällivare kommun
Tabellen visar andel elever som ej uppnått slutbetyg i svenska skolår 9. Våren 2006 sökte 306
elever till gymnasieskolan. 47 av dem saknade betyg i matematik, engelska eller svenska.
År 2006
%
År 2005
2,9 %
År 2004
År 2003
År 2002
4,0 %
4,6 %
1,7 %
2
Målgrupp
Handlingsplanen i Språkutveckling omfattar alla verksamheter från förskolan till
gymnasieskolan i Gällivare kommun.
Syfte
Handlingsplanen syftar till att:
strukturera upp språkutvecklingsarbetet från förskola till gymnasium
stärka förutsättningarna för ökad måluppfyllelse
alla lärare ska vara medvetna om språkets betydelse vid inlärning
alla lärare ska arbeta aktivt och organiserat med språkutveckling
alla lärare ska lyfta fram språket som nyckeln till all annan inlärning
Mål
Alla barn/elever ska uppleva det språkutvecklande arbetet som lärorikt, intressant och
roligt.
Alla barn/elever ska få fler tillfällen till att lyssna på språket och förstå dess innehåll i
samspel med andra barn och vuxna.
Alla barn/elever ska ges fler tillfällen till att uttrycka sina tankar muntligt, skriftligt
och genom andra uttrycksformer som musik, bild, rörelse och multimedia.
Alla barn/elever ska ges utökade möjligheter till att kunna läsa och bearbeta text med
god insikt, förståelse och omdöme.
Alla barn/elever ska ha tillgång till en mångfald av skönlitteratur och faktaböcker i
den dagliga verksamheten.
Alla barn/elever med behov ska få utökade möjligheter att använda kompensatoriska
hjälpmedel i sin inlärning och utveckling.
Alla elever ska nå godkänt i de Nationella proven i svenska skolår 5.
Alla elever ska minst nå betyget Godkänd i svenska skolår 9.
Alla lärare ska vara väl förtrogna med målen i de nationella styrdokumenten.
Alla lärare ska öka insikten om vad ett språkutvecklande arbetssätt är och skapa goda
språkliga miljöer i verksamheten.
Alla lärare ska utveckla elevernas individuella verktyg för hur man läser och skriver.
Alla lärare ska utveckla sitt arbetssätt så att fler barn/elever förstår nyttan med att läsa
och skriva.
Alla lärare ska ha kännedom om olika kompensatoriska hjälpmedel och hur
hjälpmedlen kan användas i undervisningen.
3
Insatser år 2007 - 2010
Språkutvecklare tillsätts i kommunen. Den ansvarar för att strukturera upp, planera
och implementera språkutvecklingsplanen. Utvecklaren ska verka stödjande mot
skolorna genom att arbeta fram en detaljerad och konkret treårsplan inför kommande
språkutvecklingsprojekt.
Nulägesbeskrivning upprättas över barns/elevers måluppfyllelse i språkutveckling.
Enkätundersökning genomförs för att mäta elevernas lust till att läsa och skriva.
Kompetensinventering utförs bland lärarna för att kartlägga behoven av
kompetenshöjande insatser, vilket resulterar i en långsiktig kompetensutvecklingsplan.
En plan för kompetensöverföring upprättas. Lärare med god erfarenhet av språkarbete
delar med sig av värdefull kunskap.
Lokala och regionala nätverk skapas.
Behörighet för de tidiga åldrarna ska beaktas.
Forum för språkutveckling startas upp på Gällivare kommuns intranät.
Pedagogiska caféer ska arrangeras för att sprida kunskap i samhället om språkets
betydelse.
Biblioteket utvecklas som en resurs i språkutvecklingsarbetet.
Språkutveckling integreras med olika kulturverksamheter.
Forum skapas för ökat föräldraengagemang.
Arbetsformer utvecklas för att stimulera barn/elever med speciell talang och särskilt
intresse för språk.
Kompensatoriska hjälpmedel integreras i undervisningen.
Utvärdering/uppföljning
I början av år 2007 ska en nulägesbeskrivning och kartläggning göras vilket fastställer var
verksamheten står i förhållande till de mål som satts upp. Handlingsplanen är föränderlig och
revideras årligen. Enkätundersökningar och mätning av måluppfyllelse ska ske årligen.
Budget
År 2007 - 2010
Kostnad för språkutvecklare i form av lön, utbildning, resor.
Kostnad för språkutvecklingsprojektet.
Kostnad för kunskapsöverförare i praktiken. Pedagoger överför värdefull kunskap.
Kostnad för kompensatoriska hjälpmedel.
Fortbildningskostnader för lärare.
Litteratur- och materialkostnad till nätverken.
Studiebesök till skolor med framgångsrika språkutvecklingsarbeten.
4
Referenser
Litteratur:
Jacobson, C (1998) Reading development and reading disability. Analyses of eye-movements
and word recognition. Doktorsavhandling, Lunds Universitet
Liberg, Björk (1999) Vägar in i skriftspråket, Natur och Kultur Stockholm
Liberg, C (2006) Hur barn lär sig läsa och skriva, Studentlitteratur Lund
Lundberg m.fl. (2001) God läsutveckling, Natur och kultur Örebro
Lundberg, Ingvar (2006) Alla kan lära sig läsa och skriva, Natur och kultur Stockholm
Lundberg, Ingvar (2006) Konsten att läsa faktatexter, Natur och Kultur Stockholm
Magnusson E, Förher U (2005) Läsa och skriva fast man inte kan, Studentlitteratur Lund
Myndigheten för Skolutveckling (2003) Att läsa och skriva, Liber Distribution Stockholm
Myndigheten för skolutveckling (2003) Det leksamma allvaret - fyra språkutvecklande
miljöer, Liber Distribution Stockholm
Regler för målstyrning (2005) Åttonde upplagan, Svensk facklitteratur Stockholm
Skolplan (2004) Gällivare kommun
Skolverket (2006) Lusten och möjligheten - om lärares betydelse, Edita Stockholm
Skolverket (2006) Med fokus på läsförståelse - en analys, Edita Stockholm
Specialpedagogiska institutet (2005) En skola för alla – en resa i lärande, Lenanders grafiska
AB Kalmar
Specialpedagogiska institutet (2006) Läs- och skrivsvårigheter, konsensusprojekt, Lenanders
grafiska AB Kalmar
Sundblad, Allard (2001): Nya Lusboken - en bok om läsutveckling, Bonnier utbildning
Stockholm
Taube K (2000): Läsinlärning och självförtroende, Norstedts Akademiska Förlag Stockholm
Tidskrifter:
Svensk Förening för Foniatri och Logopedi: Tal och Språk, nr 4/2005
Svensk Förening för Foniatri och Logopedi: Tal och Språk, nr 1/2006
5
