Projektmedel för regional tillväxt. Vems arbetsmarknad gynnas? Elisabeth Holm Region Dalarna/Winnet Dalarna 2012 Inledning Region Dalarna har i uppdrag att stärka länets tillväxt och att utveckla länet inom en rad områden. I det ansvaret ingår att besluta om medel till regionala utvecklingsprojekt, med syfte att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken. Målet med tillväxtpolitiken är formulerat av regeringen: ”Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft”1. I den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013, nämns att ”ju fler regioner som har en stark och expansiv ekonomi, desto bättre för Sverige och dess svagaste regioner”, uppdraget handlar alltså om att stärka regioners ekonomier. I strategin beskrivs också att åtgärderna inom tillväxtpolitiken ska ha starkt och tydligt fokus på en långsiktigt hållbar utveckling. Uppdraget beskrivs bland annat vara att: Skapa tillväxt, en hållbar utveckling och en god servicenivå för kvinnor och män Förutse och förebygga strukturproblem samt skapa förutsättningar för konkurrenskraft Prioriteringen av vilka projekt som ska beviljas pengar styrs också av dokumentet Dalastrategin, och de handlingsprogram som är kopplade till dem. I dokumentet länsuppdraget, som beskriver Region Dalarnas prioriteringar till näringsdepartementet, utpekas följande områden som prioriterade: Tillgänglighet Kompetensförsörjning och arbetskraftsutbud Innovativa miljöer och entreprenörskap Grön tillväxt Regeringen har också, i sin nationella handlingsplan för jämställd regional tillväxt, uttalat målet att kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och likvärdiga förutsättningar att få tillgång till tillväxtresurser. Syfte Regeringen har gett de aktörer som är ansvariga för den regionala tillväxtpolitiken (i Dalarnas fall Region Dalarna) i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur tillväxtarbetet ska jämställdhetsintegreras. I samband med detta initierade samarbetet Winnet Dalarna denna undersökning för att ta reda på hur fördelningen av projektmedel ser ut idag – med huvudfrågan vems arbetsmarknad som gynnas. Det fanns en hypotes om att största delen pengar gick till de branscher som traditionellt sett sysselsätter främst män. Tanken hade sitt ursprung i det faktum att de flesta av de kluster Region Dalarna stöttar, verkar inom mansdominerade branscher, samt i att man på nationell nivå kunnat se ett tydligt sådant mönster. 2 1 Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken 2 ”Samverkansnätverk för innovation. En interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationspolitik och innovationsforskning” Lindberg, M, 2010 Definitioner Undersökningen handlar om att se hur mycket av utvecklingsmedlen som går till könsbalanserade, mans- respektive kvinnodominerade branscher. Vi har använt oss av samma definitioner av dessa som genusforskaren Malin Lindberg vid Luleå Tekniska Universitet använde sig av när hon gjorde sin avhandling ”Samverkansnätverk för innovation - en interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationsforskning och innovationspolitik”. I den avhandlingen tittade hon bland annat på hur fördelningen av de statliga innovationspolitiska medlen fördelades. Tabell: Könsfördelning i branscher och näringsgrenar (anställda och ledning) i Sverige Könsfördelning Branscher/näringsgrenar Mansdominans IT, Fordon & maskin, Gruva & metall, Kemi, Skog, Telekom, Transport, Övrig industri, Jordbruk, Tillverkningsindustri, Stål, Bioteknik, Trä, Datateknik, Elektronik, Tele/bild/ljud-teknik (mer än 60 % män)3 Könsbalanserad (60/40)4 Konsumentvaror/Handel, Media och underhållning, Tjänster, Teko-industri, Hälsovård, Rekreation, restaurang och hotell Kvinnodominans5 Biomedicin, Vård och omsorg, Hälso- och sjukvård, Personlig service, Utbildning och forskning, Detaljhandel (mer än 60 % kvinnor) Metod Vi begärde ut en förteckning av de projekt som beviljats medel från 2008 till och med september 2012. Där kunde vi se projektets titel, projektägare och beviljad summa. I de fall vi inte av projektets titel kunde avgöra vilken bransch som berördes, läste vi på projektens hemsidor för att få en uppfattning. Ett fåtal projekt har kategoriserats som oklar branschtillhörighet, då de saknat hemsidor eller när det har varit svårt att klart avgöra vilken bransch de riktar sig mot. Branscher som beviljats medel Vi började med att dela upp projekten branschvis, för att få en fingervisning om vilka områden som oftast prioriteras. Tanken var att utifrån det kunna uttala oss om fördelning på kön. Vi gjorde kategorier för varje bransch som beviljats medel. Några av projekten riktar sig till generell näringslivsutveckling, utan att peka ut någon specifik bransch. Dessa har vi benämt ”ej branschinriktade näringslivsfrämjande insatser”. Några projekt riktar sig till flera branscher, både 3 www.folksam.se/testergodarad/jamstalldhetsindex 2 nov 2007. Dag Balkmar och Ann-Christin Nyberg; Genusmedveten tillväxt och jämställd vinst, Centrum för genusstudier, Stockholms Universitet 2006, s 24-26. På tal om kvinnor och män Statistiska Centralbyrån 2006, s 64-65. Dag Balkmar: Vinnovas FoU-verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, Vinnova rapport 2006:02, s 54. 4 I större företag gäller den jämna könsfördelningen enbart andelen anställda, ej andelen i ledningar och styrelse. 5 Här gäller uppgifterna enbart andelen anställda, ej andelen i ledningar och styrelser. Endast inom personlig service finns en kvinnodominans inom företagande. mansdominerade och könsbalanserade. Dessa kallar vi ”branschövergripande”. Ett fåtal projekt hade som huvudsyfte att stärka kvinnor på olika sätt, dessa har vi kategoriserat ”särskilda insatser för kvinnor”. De branscher som beviljats medel var: Besöksnäring – könsbalanserad bransch Bygg – mansdominerad bransch Handel – könsbalanserad bransch Industri – mansdominerad bransch Infrastruktur - mansdominerad bransch IT – mansdominerad bransch Kulturella och kreativa näringar – könsbalanserad bransch Miljöteknik – mansdominerad bransch Omsorg – kvinnodominerad bransch Skog – mansdominerad bransch Transport – mansdominerad bransch Det bör tydliggöras att en del av projekten som kategoriserats som mansdominerade, haft delaktiviteter som syftat till att gynna kvinnor i en mansdominerad bransch. Detta har inte gått att utläsa från projektlistan och syns därför inte i denna undersökning. Resultat Antal projekt Här redovisas fördelning branschvis, för antal projekt (inte hur många kronor som beviljats branscherna). Totalt beviljades 259 projekt medel under 2008- september 2012. bransch antal projekt Procentuell andel Besöksnäring 71 27 ej branschinriktad näringslivsfrämjande insats 59 23 Infrastruktur 32 12 kulturella och kreativa näringar 23 9 Industri 24 9 Miljöteknik 15 6 Bygg 10 4 Oklart 7 3 branschöverskridande insatser 5 2 särskild insats för kvinnor 4 1,5 Transport 4 1,5 IT 2 0,8 Skog 1 0,4 Handel 1 0,4 Omsorg 1 0,4 Det visade sig att flest projekt riktas mot besöksnäringen – en könsbalanserad bransch. Nästa stora grupp är de som riktar sig mot näringslivsutveckling generellt, utan att rikta sig mot någon särskild bransch, 23 procent. Det här är ur ett jämställdhetsperspektiv ett gott resultat – att Region Dalarna valt att satsa så mycket på besöksnäringen de senaste åren betyder troligen att både mäns och kvinnors arbetsmarknad gynnats. Att Region Dalarnas medel till största delen går till en könsbalanserad bransch är unikt, om man jämför med könsfördelningen i andra utvecklingsstöd. Till exempel går länsstyrelsens företagsstöd till allra största delen till den mansdominerade tillverkningsindustrin (75 procent), och i Malin Lindbergs undersökning av de statliga innovationspolitiska medlen visade det sig att 80 procent gick till de mansdominerade branscherna. Antal projekt, fördelning på kön Det var bara ett projekt som riktade sig mot en bransch som främst sysselsätter kvinnor, ett projekt kallat ”grön omsorg”. I gruppen ”kvinnodominerade branscher” har vi också räknat in de 4 projekt som uttalat satsar på kvinnors arbetsmarknad, så kallade särskilda insatser för kvinnor. 88 projekt riktade sig mot branscher som främst sysselsätter män. Antal projekt 5 5 7 könsbalanserade branscher mansdominerade branscher 59 95 ej branschinriktad näringslivsfrämjande insats branschöverskridande insatser kvinnodominerade branscher oklart 88 Storlek på beviljad summa (kronor) Här har vi istället tittat på hur stora summor som går till insatser riktade mot mans- respektive kvinnodominerade branscher samt könsbalanserade branscher. Den totala summan som beviljades under perioden var 289 821 431 kronor. Diagrammet visar fördelning i procent. Andel i procent av totalt beviljade medel 1 6 könsbalanserade branscher 36 22 mansdominerade branscher ej branschinriktad näringslivsfrämjande insats branschöverskridande insatser kvinnodominerade branscher 33 Återigen kan vi notera att könsbalanserade branscher tar en stor del av kakan. Skillnaden mellan summorna som går till mans- respektive kvinnodominerade branscher är stor. 33 procent av våra medel gick under perioden till branscher som främst sysselsätter män, och bara 1,2 procent till kvinnodominerade branscher, dessutom är större delen av den procenten så kallade särskilda insatser för kvinnor. Bara 50 000 kronor cirka 1,7 promille av de cirka 290 miljonerna gick till en bransch som främst sysselsätter kvinnor. Målet att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att ta del av regionala utvecklingsmedel är troligen inte uppnått i nuläget. Orsakerna till snedfördelningen bör diskuteras vidare inför skapandet av nya Dalastrategin, och förslag till åtgärder för att nå bättre måluppfyllelse krävs.