Sammanfattning av:
HANDLINGSPLAN
FÖR JÄMSTÄLLD
REGIONAL
TILLVÄXT
Elisabeth Holm
Monika Jönsson
Region Dalarna 2013
en bild kvar av entreprenörskap som en
manlig företeelse.
”Jämställdhet är en förutsättning för
att nå hållbar tillväxt i alla delar av
landet. För att skapa konkurrenskraftiga regioner måste både kvinnor och
mäns kunskaper och idéer tas tillvara.”
2. Geografi och könsroller. En kartläggning av hur könsrollerna ser ut
i Dalarnas norra kommuner visade att
könsrollerna var traditionella, med låg nivå
av jämställdhet. Könsrollerna har i andra
studier visat sig påverka företagsklimatet.
Ur regeringens beslut inför handlingsplanen
3. Jämställdhetens påverkan på Da-
Den här handlingsplanen beskriver aktuella
utmaningar kopplade till bristande jämställdhet och vad som behövs göras för att
komma tillrätta med dessa.
larnas innovationsförmåga. En sammanställning av länens innovationsindex
visade att Dalarna har förbättringspotential
gällande innovationsklimatet. Många av de
parametrar som enligt sammanställningen
påverkar, kan förbättras med hjälp av jämställdhetsinsatser.
MÅL
Målet med handlingsplanen är att Region
Dalarna ska ge kvinnor och män likvärdiga
möjligheter till inflytande och resurser i Dalarnas tillväxtarbete.
4. Jämställdhetsperspektiv på kluster. I Dalarna finns besöksnäringsklustret Destination Dalarna. Besöksnäringen är en könsbalanserad bransch, och att ett kluster finns
UTMANINGAR
Handlingsplanen skapades efter samtal med inom en sådan bransch är ovanligt, de allra
flesta klusterbildningar finns inom branmånga berörda aktörer och efter genomscher som främst sysselsätter män. Dalarnas
gång av ett stort antal kunskapsunderlag
gällande jämställdhet och regional tillväxt i övriga kluster verkar inom mansdominerade
Dalarna. Ett antal utmaningar utkristallise- branscher, och där görs redan insatser från
klustrens håll för att öka antalet kvinnor.
rade sig:
Det behövs även en ökad kunskap om hur
1. Likvärdigt stöd och rådgivning till jämställdhetsperspektivet kan leda till stärkt
innovationsförmåga inom dessa branscher.
företag.
Vi behöver säkerställa att företagande kvin- Fler kvinnodominerade branscher behöver
också få tillgång till klustermetodiken för
nor och män får likvärdiga möjligheter till
att främja innovationer och tillväxt.
stöd och rådgivning. I dagsläget dröjer sig
2
5. Jämställdhetsintegrering av Dalar-
8. Kompetensförsörjning. Bara 30 pro-
nas utvecklingsstrategier. En analys av
Dalarnas nuvarande utvecklingsstrategier visade på en låg grad av jämställdhetsintegrering. Region Dalarnas och Länsstyrelsens
tjänstemän som är inblandade i skrivandet
av strategier har under 2012 fått en utbildning i en metod för jämställdhetsintegrering. Det behövs dock uppföljning, och insatser för att omvandla förvärvad kunskap
till kompetens.
cent av de som studerar på Högskolan i
Dalarna är män. I grundskolan har pojkar
sämre resultat än flickor. Om vi ska möta
kommande generationsväxlingen behöver vi
höja den generella utbildningsnivån.
6. Medelfördelning inom Dalarnas till-
växtarbete. Länsstyrelsens företagsstöd går
främst till tillverkningsindustrin, Region Dalarnas projektmedel främst till könsbalanserade och mansdominerade branscher. Väldigt liten del når de branscher som främst
sysselsätter kvinnor. Vi behöver ta reda på
orsakerna till detta, och forma åtgärder för
att säkerställa att vi inte missar potentiella
tillväxtområden.
7. Jämställdhet inom projekt. Många
av de projekt som får medel från Region
Dalarna och landsbygdsprogrammet anger
i sina ansökningar att de har för avsikt att
förbättra jämställdheten. Men resultaten har
låtit vänta på sig. En kunskapshöjning bland
de större projektägarna samt bättre uppföljning, skulle leda till att projektens jämställdhetsinsatser fick bättre verkan på jämställdheten i länet.
3
hur livet ser ut för kvinnor och män i Dalarnas olika kommuner, genom att beskriva
DELMÅL 1:
de så kallade lokala genuskontrakten. FråDe offentliga aktörer som arbetar för att gan är alltså vad som förväntas av en man
främja innovationer och företagande ska respektive en kvinna på olika orter och hur
bli genusmedvetna. Kunskapen om, och det påverkar deras vilja/möjlighet att driva
tillgängligheten för, service- och tjänste- företag och förverkliga idéer. Ett senare
näringar ska stärkas.
steg är att utifrån denna kunskap identifiera
Att vara genusmedveten innebär bland
insatser för att förnya klimatet för företaannat att man har kunskap om hur könsgande och innovationer.
stereotyper påverkar vårt handlande och
Aktivitet:
tänkande. Att i varje steg i sitt arbete vara
• Fortsatta kartläggningar och analyser
uppmärksam på att kvinnors och mäns
av genuskontrakt för hela länet. Koppla
situationer och förutsättningar ibland skiljer
ihop genuskontrakten med fakta om
sig åt.
kvinnor och mäns företagande i de olika
DELMÅL OCH AKTIVITETER
Aktivitet:
kommunerna
• Sammanställa och överföra framgångs• Skapa GIS-kartor över kommunernas
rika metoder och erfarenheter som tagits
jämställdhetsnivåer för att göra kunskap
fram av främja kvinnors företagandeoch fakta lättillgänglig.
projekten till det ordinarie innovationsoch företagsfrämjande systemet.
• Erbjuda kunskapsstöd till innovationsoch företagsfrämjande aktörer för att
öka kunskapen om kvinnors branscher
• Erbjuda kunskapsstöd för genusmedveten kommunikation, för att erbjuda
likvärdig service till kvinnor och män i
alla branscher.
DELMÅL 2:
Ett mer öppet innovations- och företagarklimat
Ett steg kopplat till jämställdhet och innovations- och företagsklimat är att ta reda på
4
DELMÅL 3:
länsstyrelsens företagsstöd, landsbygdsFler kvinnor och kvinnodominerade
programmet och Region Dalarnas prosamt könsbalanserade branscher får tilljektmedel.
gång till innovations- och utvecklingsmedel.
DELMÅL 4:
I nuläget går en ojämförligt stor del till
Befintliga klusterbranscher använder ett
mansdominerade branscher. Vissa år når
genusperspektiv för att stimulera innoinga utvecklingsmedel alls de kvinnodomi- vationer.
nerade branscherna. Förändringar behövs
För att bättre utnyttja vinsterna med ett
på flera nivåer.
genusperspektiv på innovationsmiljöer
Aktivitet:
• Kartlägg potentiella tillväxtområden
i branscher där många kvinnor driver
företag.
kan kunskapen höjas hos de som påverkar
klustrens aktiviteter och mål. Klustrens styrgrupper och ledare bör därför erbjudas en
kunskapshöjande insats.
• Insatser för genusmedveten kommunikation.
Aktivitet:
• Klustrens styrgrupper och ledare erbjuds
ett utbildningspaket i genusperspektiv på
respektive bransch
• Ta fram en metod för jämställdhetsintegrering av projekt för att säkerställa att
projektmedlen bidrar till ökad jämställdhet i länet. Tydliggöra krav på projektägarna. Uppföljning.
DELMÅL 5:
Fler branscher drar nytta av vinsterna
med klustermetoden.
• Kvalitativ undersökning av orsakerna till
den könsmässiga obalansen, både för
Resultatet av en kartläggning av nätver-
5
kande bland företag inom hantverk och
och tjänstemän erbjudada kontinuerlig
design visar att dessa företag skulle ha nytta
utbildning i genuskunskap.
av att lära mer om vad ett kluster kan åstad- • För att nå en samsyn runt hur vi vill att
komma för företagen i en bransch. Träffar
jämställdheten ska förbättra tillväxten
mellan dessa nätverk och etablerade kluster
finns möjlighet att föra diskussioner
skulle kunna bidra till detta, samtidigt som
inom den regionala politiken om en tydnya perspektiv skulle kunna tillföras de
lig vision av ett jämställt Dalarna. Detta
etablerade klustren, en form av cross-cluskan genomföras inom ramen för kompetering trots att bara ena parten är etablerat
tensutveckling i genuskunskap (punkten
kluster.
ovan).
Aktivitet:
• Uppmuntra till/bistå i arrangerandet av
branschöverskridande träffar. Nätverk
inom kvinnodominerade/könsbalanserade branscher får möta mogna kluster
inom mansdominerade branscher
DELMÅL 6:
Jämställdhet i beredande och beslutande grupper inom tillväxtarbetet.
För att kvinnor och män ska få likvärdiga
möjligheter till inflytande är ett första steg
att vi har numerär jämställdhet i ledningsoch beslutsgrupper. Att fördelningen kvinnor/män i grupperna håller sig inom 40/60
procent. Nästa steg är att öka genusmedvetenheten i grupperna.
Aktivitet:
• Region Dalarnas och länsstyrelsens chefer på olika nivåer ställer krav på jämställd fördelning i beslutsgrupper o dyl
• För att även ta ett steg mot kvalitativ
jämställdhet bör både regionala politiker
6
DELMÅL 7:
Dalastrategin och övriga program ska
jämställdhetsintegreras
det gäller mansrollen i Dalarna och dess
koppling till utbildningsnivåer behöver vi i
ett första steg ta reda på mer om nuläget.
Aktivitet:
• Region Dalarna ska under våren 2013
jämställdhetsintegrera Dalastrategin
Aktivitet:
• Utöka kartläggningen om lokala genuskontrakt till att omfatta även frågan om
mansrollens koppling till de sämre skolresultaten och benägenheten att studera
vidare. Detta bör göras i samarbete med
Region Dalarnas kompetensförsörjningsplattform.
• I skrivandet av övriga program och
strategier ska könsuppdelad statistik tas
fram och insatser formas utifrån denna.
Ett förslag är att en programmall tas
fram som används i skrivandet av alla
program. I mallen ska finnas en beskrivning av hur man kan tänka för att jämställdhetsintegrera skrivningarna. I övrigt
rekommenderas att jämställdhetsexpertis
används när program ska skrivas.
Kompetensförsörjning och utbildning
DELMÅL 8:
Ökad kännedom om genuskontraktens
påverkan på mäns och kvinnors benägenhet att studera vidare.
Män har lägre utbildningsnivåer än kvinnor
och pojkar har sämre resultat i skolan än
flickor. Enligt statliga utredningar handlar
detta om två saker: en förlegad mansroll
och en icke genusmedveten skola. Grundskolor är en kommunal angelägenhet som
Region Dalarna inte ska åtgärda. Däremot
kan vi rekommendera en utvidgning av Falu
kommuns ”På lika villkor” till fler kommuner. SKL, Sveriges kommuner och landsting, kan också bistå i arbetet med deras
program för hållbar jämställdhet, HÅJ. När
7
