Hur viktig är närheten till jobb för
chanserna på arbetsmarknaden?
Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh
2
Bostadssegregation och arbetsmarknad
• Sverige och övriga Europa:
– Diskriminering
– Bristande språkkunskaper
– Utestängning från ”allmänna” arbetsmarknaden
Policyåtgärder: underlätta för invandrare att komma in på
arbetsmarknaden
• USA:
• Geografiskt avstånd till jobb försvårar för minoriteter
– Spatial mismatch hypotesen SMH (John Kain, 1968)
Policyåtgärder: Bryta en negativ boendemiljö
3
Vilken betydelse har närhet till jobb?
• Effektivare jobbsökande
• Höga pendlingskostnader i förhållande till lönen
om man bor långt bort
• Arbetsgivare ovilliga att anställa personer som bor
långt bort
4
Vår studie
• En fördubbling av antalet (lågutbildades) jobb i
närområdet 1990/91 förknippas med en
sysselsättningsökning på 5 procentenheter 1999
• Hur gick vi tillväga för att finna resultaten?
5
Jobb och utrikes födda i Stockholm
6
Studiens upplägg – jobb i närområdet
• Ritar en cirkel med 5 km radie runt varje individs
bostad
– Räknar antalet jobb och antalet boende inom cirkeln
• Relaterar individens sysselsättning och
förvärvsinkomst till jobbtillgången (1999)
– Kontrollerar för andra individvariabler
– Jämför personer som bor i samma kommun
7
Naturligt experiment
Problem: självsortering
Människor kan anpassa var man bor efter
jobbtillgången
Korrelation eller samband?
Det kan skapa selektionsproblem ifall personer som
bor i vissa områden systematiskt skiljer sig från
andra på ett sätt som inte fångas av faktorer som
undersökningen kan ta hänsyn till.
8
Naturligt experiment
• Detaljerade individdata från den s k
PLACE-databasen som finns vid Kulturgeografiska
institutionen vid Uppsala universitet
• Förutom information om t ex sysselsättning,
inkomster, utbildning och familjeförhållanden,
innehåller databasen uppgifter om exakta
geografiska koordinater för samtliga individers
bostäder och arbetsplatser.
9
Data
•
Analysen baseras på två individmaterial:
(i) ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldern
26–64, 1999;
(ii) flyktingar som fick uppehållstillstånd 1990–91 och
som var i arbetsför ålder från invandringsåret till
1999.
10
Hela Sverige-strategin: 1985–1991
• Placeringssystemet infördes för att minska den
geografiska koncentrationen av vissa
invandrargrupper och för att underlätta den
socioekonomiska integrationen
• I praktiken kom tillgången på bostäder att avgöra
var folk hamnade.
11
Beskrivning
• En mycket stor andel av de studerade flyktingarna
kom från Mellanöstern och Afrikas Horn (Etiopien,
Somalia).
• Utbildningsnivån är något mer polariserad bland
flyktingarna. Både andelen med låg utbildning och
andelarna i de högsta utbildningskategorierna är
högre.
12
Beskrivning
• Endast 43 procent av flyktingarna var sysselsatta
1999, d v s minst åtta år efter att de kommit till
Sverige.
• 78 procent i det slumpmässiga befolkningsurvalet.
13
Hela befolkningen 1999*
Resultat
• En fördubbling av antalet jobb är förknippat med
0,3 procentenheters högre sannolikhet att vara
sysselsatt
• Men: människor kan anpassa var man bor efter
jobbtillgång (”självsortering”)
– Riskerar att få missvisande bild av effekterna av närhet till jobb
*424 462 individer
14
Flyktingar 1990–91*
Resultat
• Tydlig positiv långsiktig effekt på sysselsättning av
att ha blivit placerad på en bostadsort med god
jobbtillgång.
• En fördubbling av antalet (lågutbildades) jobb i
närområdet 1990/91 förknippas med en
sysselsättningsökning på 5 procentenheter 1999
*21 745 individer
15
Flyktingar 1990–91
•
Två möjliga mekanismer som kan förklara denna
effekt:
(i) att bli placerad på en plats med låg tillgång till
jobb påverkar sannolikheten att snabbt komma in
i sysselsättning, vilket i sin tur har en effekt på
framtida ställning;
(ii) personer som började på platser med dålig
jobbtillgång hade en större risk att bo på sådana
även 1999, vilket påverkar sysselsättningen
1999.
16
Varför är jobbtillgången så viktig?
• Det finns två utrymmen för individerna att
interagera: Arbetsplatsen och bostadsområdet
• Om man utesluter arbetsplatsen (arbetslöshet) då
återstår bara bostadsområdet
• Om man är invandrare och bor i segregerade
områden träffar man bara sina grannar som också
är invandrare.
17
Policyåtgärder
• Arbetsmarknaden underlättar den sociala
integrationen av invandrare.
• Utgångspunkt: boendemiljön
• Man kan antigen flytta (fattiga, outbildade)
personer till rikare områden (bättre skolor, osv)
eller utveckla (vitalisera) ”fattiga” områden.
• Bör man satsa på individerna eller på områdena?
18
Policyåtgärder
• Integrationspolicyn i Sverige har fokuserat på att
hjälpa invandrare att komma in på
arbetsmarknaden
• Boendemiljön får mer utrymme i debatten
• Man måste bryta den onda cirkeln vad gäller
boendemiljön
• Viktigt med nytänkande policy
19
Internationella lärdomar i
integrationsfrågor
Yves Zenou
20
Utveckla (vitalisera) ”fattiga” områden
genom att skapa nya jobb
• Enterprise Zone Programs
• USA
• England
• Frankrike (”Zones Franches”)
21
Enterprise Zone Programs
• Mål: Uppmuntra företagen att flytta till ”utsatta” områden.
• Vad gör man? Kartlägga alla områden som har vissa
egenskaper.
• Hög arbetslöshet, hög fattigdom, hög kriminalitet.
• Företag som etablerar sig i de här områdena betalar inga
skatter (sociala avgifter) under en viss period (t ex fem år). I
gengäld måste de anställa 20-30 procent av den lokala
befolkningen.
• Mekanism: Minska ”avståndet” (fysiskt men också socialt)
mellan invandrare och företagen och hjälpa invandrare att
komma in på arbetsmarknaden.
22
Enterprise Zone Programs
• Fördelar: Ger många invandrare jobb
• Nackdelar: Svårt att utvärdera. Hur kan man särskilja
mellan substitution effekten och att riktig skapa jobb?
• Dyr policy i förhållande till antalet nya jobb
• Nyckel för en lyckad policy:
Absolut nödvändigt att anställa lokal befolkning
Måste undvika tillfälligt anställda (tidsbegränsade jobb)
23
Enterprise Zone Programs
• USA: 11 stater (California, Connecticut, Florida,
Indiana, Kentucky, Maryland, New Jersey, New
York, Pennsylvania, Virginia, District of Columbia)
• Period: 1982 till 1992
24
Egenskaper av områden innan policyn
Variabel
EZ områden
Icke EZ
områden
Arbetslöshet 1980
Fattigdom 1980
Inkomst per person
1980
Befolkningstäthet
(1000 personer per
Km2), 1980
Antalet svarta eller
Hispanics, 1980
Sysselsättnings
tillväxt, 1997-1982
Företagstillväxt
Genomsnitts värde av
bostad, 1980
4,8%
17,9%
$5968
4,2%
10,6%
$7253
1,856
1,015
30.7%
11.1%
- 0,8%
23.5%
56,1%
48710
89%
60611
25
• Florida ”Enterprize Zone Program”: (först med att
införa en sådan policy 1982)
• Det finns 55 EZ i Florida. Man kräver inte att
företagen anställer lokal befolkning.
• 1 oktober 2005 till 30 september 2006
• 3 324 nya företag flyttade till ett sådant område
(EZ)
• Skapade 12 490 nya jobb
• 8 913 företag fick teknisk assistans
• Kostnad: 33 millioner USD
• Kostnad per nytt jobb: 2 642 USD
26
Frankrike (Zones Franches Urbaines)
• Infördes första gången den 14 november 1996
(lag)
• Områden med mer är 10 000 invånare
• Det finns 44 ZF (38 inom ”Frankrike”): 790 000
personer
27
Frankrike (Zones Franches Urbaines)
• Har skapat 50 000 jobb per år under 5 år (19972001) (substitutionseffekt?)
• Minimum: 20 procent lokal befolkning: 10 000
”lokala” jobb
• Kostnader: 1998: 230 millioner Euros
• Kostnad per nytt jobb: 4 600 Euros (1998)
• Kostnad per nytt ”lokal” jobb: 23 000 Euros (1998)
28
Frankrike (Zones Franches Urbaines)
• 1 januari 2002 (ny lag):
• Ge ytterligare 3 603 Euros per år under två år per
person anställd med ett tillsvidare kontrakt (fast
jobb). Den här personen måste bo i området (ZF)
och varit arbetslös under 12 månader.
• Ett företag som nyligen avskedat individer eller
kommer från en annan ZF får inte delta i
programmet.
29
Flytta människor till ”bättre” områden
• Moving to Opportunity Programs (MTO)
• USA: Baltimore, Boston, Chicago, Los Angeles, New York.
• Först: Gautreaux Program i Chicago (1976)
• Sen: MOT 1992
• Mål: Bekämpa fattigdom
• Hjälpa fattiga hushåll att leva med rikare familjer så att
deras barn deltar i skolor av bättre kvalitet.
30
Moving to Opportunity (MTO)
•
•
•
Vad gör man?
Alla hushåll i USA som bor i områden där mer än 40 procent är fattiga får
delta i programmet.
De får kuponger (vouchers) för att bo i rikare områden. Staten betalar
prisskillnaden mellan de två områden.
Byrån (agency) som var ansvarig för programmet hittade en bostad åt
familjerna.
Deltagande i programmet är frivilligt (både för eleverna och skolorna).
•
Mekanism: Sociala normer, grupptryck
•
•
Fördelar: Framgångsrikt program: Effektivt mot kriminalitet
Nackdelar: Selektion och sorteringsproblem
•
•
Nyckel för en lyckad policy:
Hjälpa familjerna att hitta en bostad
•
•
31
Moving to Opportunity (MTO)
• Baltimore, Boston, Chicago, Los Angeles, New
York
• Mellan Juni 1994 och Juli 1998
• 4 608 familjer
• Bland de 3 169 familjer som fick kuponger kunde
1 676 flytta till ett rikare område.
32
Egenskaper av områden innan policyn
33
Baltimore Boston Chica L.A
go
När
familjeöverhuvudet
är en kvinna (%)
Procent Svart
Procent Hispanics
Huvud anledning
till att flytta:
N.Y
Alla
98
92
96
81
93
91
97
2
37
46
99
1
52
45
50
49
64
32
Knark, gäng (%)
55
54
51
60
48
53
Bättre bostad (%)
26
29
18
13
26
22
Bättre skolor (%)
De 6 sista
månader har du
varit:
12
9
24
23
19
18
25
17
25
27
26
24
12
8
12
13
12
11
637
961
895
Slagen eller
anfallen
Skadad eller
skjuten
Antal
1034 1081 4608
Utfall för 114 ungdomar när de var
mellan 8 och 15 år och när de var mellan
15 och 22 år
Utfall
Centrum
Förorter
Lämnade skolan i
förtid (dropped out)
Deltog i ett program
med universitets
möjligheter
Gick på universitet
Gick 4 år på
universitet
Heltids anställd
Avlönad mindre än
$3.50 per timme
Avlönad mer än
$6.50 per timme
20%
5%
24%
40%
21%
4%
54%
27%
41%
43%
75%
9%
5
21
34
