Ek, Annemay
Tel: 010-698 13 90
[email protected]
PM
2015-12-02
Ärendenr:
NV-04566-15
Begränsad klimatpåverkan - Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2015
Blekinge län
BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
Utsläppen av klimatpåverkande gaser minskar långsamt i Blekinge. De största utsläppen
kommer från transportsektorn. För att kunna nå målet behövs kraftfulla åtgärder för
omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi där den totala
energianvändningen minimerats.
Resultat
Utsläppen i Blekinge minskar svagt
År 2013 var utsläppen av klimatpåverkande gaser i Blekinge totalt 671 000 ton i Blekinge,
cirka 6 procent lägre än 2012. Om man exkluderar utsläppen från det nationella
reservkraftverket i Karlshamn motsvarar det 4,3 ton per invånare. Blekinges mål för år 2020
är högst 3,5 ton per invånare. Transporter är den samhällssektor som står för störst utsläpp.
Inom transportsektorn är det personbilar som ger störst klimatpåverkan i Blekinge.
Sammantaget ger personbilarna dubbelt så stora utsläpp som lastbilar och bussar tillsammans
[1]. Utsläppen av klimatpåverkande gaser i Sverige har minskat successivt sedan 1990, men
samtidigt leder svensk konsumtion av utländska varor till ökade utsläpp. Om man räknar med
utsläppen utomlands till följd av svensk konsumtion orsakar Sverige fortfarande minst lika
stora utsläpp som på 1990-talet [2].
För att nå målet inom minskad klimatpåverkan krävs dels minskad total energianvändning,
dels att fossila energikällor ersätts med förnybara. I Blekinge står förnybar energi för drygt 60
procent av den totala energianvändningen, en relativt hög andel om man jämför med andra
län. Vindkraften har stor potential inom förnybar energi. Under 2014 ökade
vindkraftsutbyggnaden i Blekinge något och mängden vindproducerad el uppgick till cirka
158 GWh [3]. Vindkraftsutbyggnaden måste öka för att kunna nå länets planeringsmål för
vindkraft till 2015 (191 GWh).
Viktiga insatser de senaste åren
Kommunerna i länet arbetar aktivt med transporter, bland annat genom att öka andelen
elfordon och utveckla länsövergripande laddinfrastruktur. Samtliga kommuner har medverkat
i det fyraåriga projektet GreenCharge fas 1, som avslutades 2015. Alla kommunerna har också
deltagit i förstudie om samlastning av kommunala transporter [4] där studieresa till kommun
med etablerad samlastningsorganisation genomfördes under 2015.
1
År 2014 övergick kollektivtrafiken i Blekinge till att i huvudsak drivas med förnybara
bränslen. Detta kommer att få genomslag i uppföljningen först från år 2016 (på grund av två
års eftersläpning i publicerad statistik).
Analys och bedömning
På nationell nivå görs bedömningen att målet inte kommer att nås. Det sker ingen
bedömning av miljökvalitetsmålet på regional nivå.
Temperaturen på jordklotet har stigit i takt med att växthusgaserna i atmosfären har ökat.
En stor del av dagens utsläpp av växthusgaser kan påverka jordens klimat mer än 100 år
framåt i tiden. FN har utfärdat en ramkonvention om klimatförändringar [5]. EU:s
medlemsstater har därefter enats om målet att begränsa ökningen av den globala
medeltemperaturen till högst 2 grader [6] jämfört med förindustriell temperaturnivå. Sverige
arbetar för att uppnå visionen om att år 2050 ska landet inte längre bidra till ökad halt av
växthusgas i atmosfären – Sveriges nettoutsläpp ska vara noll [7]. Uppgiften är mycket
ambitiös eftersom detta kräver en omställning av hela samhället.
Regionala förutsättningar för måluppfyllelse
Blekinges klimat- och energistrategi för perioden 2013 till 2016 [8] utgör ett bra stöd för
olika samhällsaktörer att genomföra åtgärder för minskad energianvändning och övergång
till förnybar energi. Forumet Klimatsamverkan Blekinge [9] fungerar som en plattform för att
stärka klimatarbetet i länet. I styrgruppen finns representanter från både offentlig och privat
verksamhet. En stor del av arbetet bedrivs av en grupp tjänstemän med Blekinges samtliga
kommuner, energikontor, landsting, regionförbund, länsstyrelse och ett företagsnätverk
(Netport Energikluster) representerade.
I Blekinge står förnybar energi för drygt 60 procent av den totala energianvändningen, en relativt hög
andel om man jämför med andra län. Trots det finns mycket stor potential för ökad produktion av
förnybar energi. Blekinges geografiska läge och naturförhållanden ger mycket goda förutsättningar
för produktion av sol-el [10], bioenergi [11] och vindkraft. Till havs finns omfattande planer på
vidkraftsutbyggnad genom vindkraftsparken Taggen där tillstånd finns och vindkraftsparken Blekinge
Offshore [12] som väntar på besked om tillstånd från regeringen. På land planeras viss utbyggnad av
vindkraft främst i skogsbygden. Vindkraften utvecklades kraftigt i Blekinge under början av 2000-talet
men utvecklingen har avmattats de senaste åren. Det finns exempel på beviljade tillstånd där
exploatören avvaktar med uppförandet av vindkraftverk på grund av osäkerhet kring lönsamhet och
långsiktiga förutsättningar. Om alla planerade verk i Blekinge byggs, inklusive projektet Blekinge
Offshore, kommer den sammanlagda energiproduktionen från vindkraft att bli betydligt större än
länets totala energianvändning.
Styrmedel som motverkar måluppfyllelse
Den nationella och regionala transportplanen är viktiga strategiska dokument för den
långsiktiga utvecklingen inom transportsektorn. Den nationella transportplanen styr i hög
grad utformningen av Blekinges regionala transportplan. Den regionala transportplanen för
år 2014 - 2025 ger inte det stöd som behövs för omställning av transportsektorn [13].
Huvuddelen av investeringarna planeras för vägtransporter och klimatmålen har därmed
inte fått tydligt genomslag på vare sig nationell eller regional nivå.
2
Prioriterade insatser framöver
I arbetet med begränsad klimatpåverkan krävs ökade insatser inom samtliga fokusområden i
den regionala Klimat- och energistrategin: ”Minskad energianvändning”, ”Förnybar energi”,
”Transporter” och ”Engagera flera”. Under 2016 prioriterar Länsstyrelsen särskilt fortsatta
insatser inom transportsektorn.
Indikatorer som följer upp målet
Energianvändning
Klimatpåverkande utsläpp
Körsträcka med bil
Vindkraftsel
Referenser
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Indiktatorn Klimatpåverkande utsläpp, Miljömålsportalen.
Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion, Naturvårdsverkets webbplats.
Indikatorn Vindkraftsel, Miljömålsportalen.
Förstudie - Samordnad varudistribution, samlastning av kommunalt gods i Blekinge län & Bromölla
kommun.
FN:s ramkonvention om klimatförändringar, Naturvårdsverkets webbplats.
Sektorsinsatser i det internationella klimatarbetet, Naturvårdsverket 2010, rapport 6380.
Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 – Förutsättningar för sektorsinsatser efter COP 15 i
Köpenhamn, Naturvårdsverkets webbplats.
Klimat- och energistrategi för Blekinge – Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020. Länsstyrelsen i Blekinge,
rapport 2013:21.
Information om Klimatsamverkan Blekinge, Länsstyrelsen i Blekinges webbplats.
Solenergipotential för Blekinges Bebyggelse enligt två framtidsscenarier. Länsstyrelsen i Blekinge, rapport
2014:10.
Mer bioenergi i Blekinge – Uppdatering och komplettering av underlag till handlingsplan. Länsstyrelsen i
Blekinge, rapport 2014:1.
Information om vindkraftsprojektet Blekinge Offshore
Länstransportplan för Blekinge 2014-2025, Region Blekinge.
Dalarnas län
1. Begränsad klimatpåverkan
Bedömning görs enbart på nationell nivå
Tablåtext
Väntade klimatförändringar ställer världen inför stora prövningar. I Dalarna och i Sverige ska
nettoutsläppen av växthusgaser vara noll 2050. Åtgärdsbehoven regionalt är desamma som
nationellt. Det är främst transporternas utsläpp som nu behöver minska. Bedömningen nationellt
är att målet inte nås.
Resultat
Utsläppen av växthusgaser i Sverige har succesivt minskat med 22 procent sedan 1990. Utsläppen
3
varierar mellan år beroende på konjunktur och uppvärmningsbehov. Sett ur ett
konsumtionsperspektiv1 har dock Sveriges utsläpp ökat.
I Dalarna har alla samhällssektorer minskat sina utsläpp de senaste 25 åren, totalt med 21 procent
från 1990. Utsläppsminskningen har de senaste åren varit särskilt kraftig i sektorn
energiförsörjning.
Transporterna ökade länge sina utsläpp men de sjönk tre procentenheter mellan 2012 och 2013
och är nu tre procent lägre än 1990 och nio procent lägre än 2005. Antalet körda mil med bil per
person i Dalarna har de senaste åren legat på ungefär samma nivå.
Energianvändning per invånare är cirka 60 MWh per person, vilket är högre än genomsnittet i
Sverige. Det beror på att Dalarna har flera stora energi- och utsläppsintensiva industrier.
Transportbehovet är också större på grund av länets industrier och stora turism.
År 2014 var den installerade vindkraften i Dalarna 268 MW (plus 31 procent sedan 2013).
Produktionen var 606 GWh.
Dalarna har en omfattande regional samverkan kring energi- och klimatfrågor genom nätverket
Energiintelligent Dalarna med målet att genomföra den gemensamma energi- och klimatstrategin
(1). Inom nätverket samordnas större insatser, processer och projekt. Se www.energiintelligent.se
och Energiintelligent Dalarnas verksamhetsplan.
Kommunerna har en viktig roll i energiomställningen och arbetet för att minska klimatpåverkan,
bland annat genom de många styrmedel och verktyg de har till förfogande. Sedan årsskiftet
2014/2015 har många kommuner mindre resurser än tidigare att jobba med dessa frågor då det
femåriga programmet för energieffektivisering inte förlängdes. Detta drabbar framförallt mindre
kommuner, där stödet möjliggjorde arbete med energieffektivisering och strategiskt energiarbete.
Falu kommun har förelagt en verksamhet att ersätta oljeuppvärmning med annan värmekälla för
att minska utsläppen av fossila bränslen. Mark- och miljööverdomstolen har efter överklagan
fastställt kommunens föreläggande med motivet att miljöbalkens hushållningsprincip kan
användas som grund för beslut att fasa ut fossila bränslen, om det i övrigt bedöms skäligt.
Kartläggningen av lågt liggande ytor och områden som riskerar att översvämmas har fortsatt
under 2015 och beräknas bli klar i oktober. Syftet med kartläggningen är att ge ett bra underlag
till kommunerna i planarbetet.
Huvuddelen av länets kommuner under 2015 att delta i utbildning och övning i klimatrelaterade
händelser för kommunernas krisledningsnämnder och ledningsorganisationer. Detta som en del i
att implementera den regionala klimatanpassningsstrategin på kommunal nivå.
Analys och bedömning
Utsläppssiffror ur ett konsumtionsperspektiv finns på nationell men inte på regional nivå.
Sannolikt har också Dalarnas utsläpp ökat i ett konsumtionsperspektiv. Ett
konsumtionsperspektiv ger bättre inblick i vad som går att påverka lokalt för att minska de
globala utsläppen.
Konsumtionsperspektivet innebär att de utsläpp som sker för att producera importerade varor läggs till de utsläpp
som sker i Sverige och de utsläpp som sker för varor som exporteras dras bort.
1
4
Inom industrin sker effektivisering och minskning av utsläpp relativt producerat värde. En viktig
bidragande faktor till den kraftiga minskningen av utsläppen i Dalarna sedan 2005 är minskad
industriproduktion. Vad den minskade industriproduktionen inneburit för de globala utsläppen är
dock osäkert. Relativt utsläppssnål produktion kan ha ersatts av produktion med högre utsläpp.
Takten i vindkraftsutbyggnaden i Dalarna har generellt minskat på grund av låga priser på el och
elcertifikat även om 2014 var ett ovanligt bra år. Begränsningar i regionala elnätet påverkar också.
Dalarnas mål för vindkraften, 1 600 GWh år 2020, kommer därför antagligen inte att nås.
Övriga mål i energi- och klimatstrategin är svåra att följa upp med de indikatorer som redovisas
här eftersom sektorerna har olika uppdelning och en del mål är relativa. Positivt är att utsläppen
från transportsektorn minskat kraftigt de senaste två åren vilket förhoppningsvis är ett trendbrott.
För att nå målet till 2020 måste minskningen fortsätta i snabb takt.
De låga energipriserna gör det mindre lönsamt att energieffektivisera och det blir mindre
sannolikt att målen för energieffektivisering nås. Trenden att fler företag hyr de fastigheter de
verkar i minskar också företagens möjlighet och motivation för att energieffektivisera.
I Färdplan 2050 som Naturvårdsverket lämnade till regeringen 2012 framgår hur Sveriges vision
kan nås. I Länsstyrelsens underlag till denna (2) som tagits fram i regional samverkan föreslås
åtgärder och hinder identifieras. Särskilt viktigt utifrån det regionala perspektivet bedöms vara:
Samhällsplanering som minskar behovet att transportera sig och som gynnar gång och cykel.
Främjar samtidigt hälsa och minskar segregation.
Satsning på järnvägen för energieffektiva transporter med mindre beroende av olja. Både för
att förbättra trafiken på existerande järnvägsnät och genomföra kapacitetsförstärkning. Särskilt
viktigt för Dalarnas basindustri.
Utbyggnad av fjärrvärmenäten och anslutning av så stor del av bebyggelsen som möjligt. I
framtiden finns mer rest-/spillvärme från biodrivmedelsproduktion, kraftvärmeverk och
industri. Den resurseffektiva värmen ska användas till att värma så stor andel av byggnaderna
som möjligt vilket minskar behovet av el och biobränslen.
Bygga energieffektiva byggnader och energieffektivisera befintlig bebyggelse med fokus att
minska effektbehovet under de kallaste årstiderna. Det minskar påfrestningarna på
energisystemen (el och fjärrvärme) som byggnaderna är en del av.
Satsning på utbildning och vidareutbildning för att dels ha tillräcklig kompetens för att
genomföra alla åtgärder, dels skapa acceptans och vilja att genomföra de förändringar som
behöver ske.
Referenser
1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Energi- och klimatstrategi för Dalarna - för ett energiintelligent
och klimatsmart Dalarna 2050. Rapport 2012:20
2. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Färdplan 2050. Dalarnas förslag till åtgärder och styrmedel. PM
2012:07
Gotlands län
Begränsad klimatpåverkan
5
Ett viktigt fokus för energiomställningsarbetet de närmaste åren är att möjliggöra fossilfria
transporter, främst med biogas och el som drivmedel. Genom cykelplaner för tätorterna ska
cykelåkandet främjas. Potentialen och intresset att utveckla biogasproduktion och vindbruk
på Gotland är fortsatt stort.
Resultat
Det totala klimatpåverkande utsläppet i länet är ungefär lika stort nu som för 25 år sedan
(1990-2013). Utsläppskällorna i länet domineras av kalk- och cementindustrins bränsle- och
processutsläpp, vilka ökat med cirka 20 procent under denna period i takt med ökad
produktion. Genom att använda vissa icke-fossila bränslen har cementindustrin dock kunnat
minska sina koldioxidutsläpp med ca 14 procent per producerad mängd cement sedan 1990.
Utsläppen från andra samhällssektorer har minskat under samma period. Användningen av
fossila bränslen för uppvärmning av bostäder och lokaler har i det närmaste fasats ut genom
att oljeeldning ersatts nästan helt med biobränsle genom när- och fjärrvärme.
Fjärrvärmesystemet baseras nu på mindre än 3 procent fossila bränslen2.
Utsläpp från energiproduktionen har minskat med 30 procent under de senaste 25 åren på
grund av ökad användning av förnybar energi. Förutom bidraget från bioenergi, uppgår
vindel-produktionen i länet nu till närmare 50 procent av länets totala elanvändning.
Inom transportsektorn finns en tydlig trend av minskande klimatpåverkande utsläpp med ca
14 procent under perioden 1990-2013. Den genomsnittliga körsträckan per person har
successivt minskat under de senaste åren, men ökade något 2014 och var då 5 procent högre
än genomsnittet för landet.
Utbyggnaden av laddinfrastruktur för elfordon har, med stöd av statliga medel, tagit fart de
senaste två åren genom två projekt i länet3. Totalt sett är antalet nyregistrerade bilar
förhållandevis lågt i länet. Antalet nyregistrerade elbilar/elhybridbilar hade dock mer än
fördubblats under perioden januari till september 2015 jämfört med samma period året innan.
Gotland är i en uppbyggnadsfas när det gäller biogas. Biogasproduktionen uppgår för
närvarande till 20-25 GWh per år och är baserad på lantbrukets restprodukter samt avfall och
avlopp från livsmedelsindustri och hushåll. Biogasen används för industrins energibehov samt
uppgraderas till drivmedelsgas. Tankställen för biogas finns dock ännu endast på tre platser i
länet. Målet för biogasproduktionen på Gotland är 100 GWh år 2020 samt en inriktning om
300 GWh fordonsgaskonsumtion år 2030, vilket skulle motsvara ungefär hälften av det
förväntade behovet av transporter på Gotland 20304. Region Gotlands biogasstrategi innebär
bland annat att kollektivtrafiken och annan upphandlad trafik som avfallstransporter och egna
fordon, successivt ska övergå till biogasdrift.
Region Gotland arbetar med att ta fram cykelplaner för tätorterna med målet att cykelåkandet
ska öka med 30 procent fram till år 2025. Cykelplan för Visby ska färdigställas under 2015.
2
Energi 2020, Energiplan för Region Gotland
www.elbilgotland.se/index.pab, www.elbilslandet.se
4
Biogasstrategi 2014, Region Gotland.
3
6
Vindenergipotentialen och intresset att utveckla vindbruket på Gotland är fortsatt stort, men
elnätsförbindelsen till fastlandet begränsar för närvarande möjligheterna till ytterligare
utbyggnad. Svenska Kraftnät projekterar en ny elkabel till Gotland. Lösningar på de
potentiella motsättningarna med totalförsvarets intressen, bland annat i form av en väderradar,
har tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen, Region Gotland, Försvarsmakten och
SMHI. En viktig förutsättning för möjligheterna att lösa problem genom att möjliggöra
anläggning av en eventuell kompletteringsradar, är implementeringen av det system som
utvecklats inom projekt Vindrad+ hos Försvarsmakten. Detta kommer att möjliggöra
bedömning av vindkraft vid tvåradarsystem.
Informationsinsatser om sol-el har genomförts i Region Gotlands regi. Det privata initiativet
med årligt Energiexpo på Gotland har åter genomförts i samverkan mellan gotländska
myndigheter och näringsliv. En viktig ny nationell åtgärd hösten 2015 är införandet av
klimatinvesteringsstödet Klimatklivet, som kan stödja åtgärder som effektivt minskar
koldioxidutsläpp.
Samfälligheten Gotlands kyrkor driver ett projekt om nya energikällor och
energieffektivisering av kyrkorna.
Analys
Vid lokalisering av nya vindparker är det viktigt att hänsyn tas till andra intressen, bland annat
till fågellivet. Endast några få vindkraftverk och vindparker projekteras för närvarande, i
avvaktan på ny elkabel. Branschen påverkas också av de osäkerheter som råder gällande
elcertifikat och framtida elpris.
En solcellspark har uppförts i anslutning till befintliga vindkraftverk i länet, där man delar på
samma transformatorstation eftersom vind- och solel i huvudsak produceras vid olika
perioder. Detta är ett effektivt sätt att få in mer förnybar el i befintligt elnät.
Gotland är i en uppbyggnadsfas när det gäller biogas, som har stor potential både för
biogasproduktion till industriella ändamål och som drivmedel. Nya produktionsanläggningar
kommer troligen att behöva någon form av investeringsstöd.
Utbyggnaden av laddinfrastruktur för elfordon har nyligen påbörjats i länet och behöver
fortsätta, både för en ökande gotländsk elfordonsflotta och för turistsektorn. Trots ökade
förutsättningar utgör biogas- och elfordon bara 9 procent av nybilsregistreringen på Gotland.
Transportsektorn utgör en mycket viktig del i klimat- och energiomställningen på Gotland och
takten i övergången till resurssnåla transporter utan fossila drivmedel behöver öka. Ett viktigt
fokus närmsta åren är fortsatt möjliggörande till fossilfria transporter med hjälp av biogas och
eldrift. Ökad användning av kollektivtrafik och cykel som färdmedel skulle också bidra till
målet.
För att nå klimatmålet behövs energieffektiviseringar även inom industrin och bostadssektorn.
Det nyligen införda statliga Klimatinvesteringsstödet kan komma att få stor betydelse för
möjligheterna att genomföra åtgärder som behövs för att Begränsad klimatpåverkan ska
kunna nås.
7
INGEN REGIONAL BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE
Gävleborgs län
Begränsad klimatpåverkan
Ingen regional bedömning, Ja/Nej/Nära
Utsläppen av koldioxid är ett globalt problem, där Gävleborgs län är en del. Länet har en stor
andel transporter med mycket pendlingstrafik och en stor andel tung trafik. Länet har också
en mycket energiintensiv industri. Det ligger en stor utmaning i att minska dessa utsläpp.
Resultat
Utvecklingen för utsläppen av växthusgaser går i fel riktning och det globala målet på 2 ton
per person kommer inte kunna nås till 2050. Läget ser dock bättre ut på regional nivå. År
2013 var utsläppen i Gävleborg totalt 1,6 miljoner ton. Den senaste uppföljningen visar att
utsläppen av växthusgaser i länet minskade med 110 000 ton mellan åren 2012 och 2013
vilket är mer än genomsnittet för riket för samma period. 1
Utsläpp från industri
De stora klimatpåverkande sektorerna i Gävleborg är transportsektorn, energiförsörjning och
uppvärmning av bostäder. De totala utsläppen av växthusgaser minskade under år 2013 med
52 000 ton. Den största minskningen var inom sektorn energiförsörjning med 46 000 ton.
Industriprocessernas utsläpp har varierat kraftigt under lågkonjunkturen men har minskat
konstant från 2010 och framåt.
Metallindustrin har haft en konstant ökning av koldioxidutsläpp sedan 1990 fram till 2008 då
utsläppen sedan minskat kraftigt för att öka något det senaste året på nationell nivå. 2 Pappersoch massaindustrins utsläpp har minskat kontinuerligt sedan 2006. Stora investeringar i ny
teknik har gjorts inom sektorn de senaste åren. Regionalt används till största delen förnybar
energi inom sektorn.
Transporter
Den största källan till koldioxidutsläpp i länet är transportsektorn. År 2013 svarade
transportsektorn för 43 procent av koldioxidutsläppen trots att de totala utsläppen inom
transportsektorn minskat. Länets geografi och tunga industri medför mycket transporter.
Gävle hamn är en av landets utpekade strategiska hamnar och landets tredje största
containerhamn.
Nationellt minskar användningen av motorbensin kontinuerligt medan användningen av diesel
ökar. Samma förhållanden gäller regionalt. 3 I länet har användningen av fordonsgas totalt sett
minskat något. Naturgasen ökar medan biogasen minskar. 4
Med en gles bebyggelsestruktur följer pendling för arbete och studier. Bilanvändningen är
högre i länet än riksgenomsnittet. Den genomsnittliga körsträckan med bil per person har ökat
8
under 2014 och ligger nu i samma nivå som 2011. Den genomsnittliga körsträckan per bil har
legat på en konstant nivå de tre senaste åren. 5
Antalet påstigningar inom kollektivtrafiken i länet har minskat från 2012 och framåt. Under
samma period har värdet ökat på nationell nivå. 6 Det regionala bolaget X-trafik har 214
bussar varav 15 drivs med fordonsgas, resterande drivs med diesel. Antalet personbilar är 276
varav 2 elbilar, 12 bensindrivna, 21 gasbilar samt 241 dieseldrivna bilar. 7
Tung industri, hög andel biomassa
Länets energianvändning inom industrin utgör 7 procent av industrins totala
energianvändning i Sverige. En stor del av industrin, framför allt massa- och pappersindustrin,
använder en hög andel förnybar energi, biomassa, i sin produktion. Biobränsleanvändningen i
länet är redan stor, vilket gör att det finns en begränsad potential att öka användningen
ytterligare.
Nya mål och åtgärdsprogram
Under 2011 antogs klimat- och energimål för länet. Det finns en potential att öka
produktionen av förnybar energi med mer än 6 TWh till år 2020. Detta med hjälp av energi
från bland annat vind, skog, jordbruk samt restvärme.
Länsstyrelsen hoppas att regionala mål tillsammans med det åtgärdsprogram som antogs 2012
ska bidra till minskade utsläpp av koldioxid i länet. Många av länets aktörer deltar aktivt i
åtgärdsarbetet. Under året har åtta av länets tio kommuner samt Gästrike Återvinnare AB
besökts och specifika åtgärder har diskuterats. Organisationerna har därefter signerat
överenskommelser om åtgärder där man åtar sig att arbeta vidare. 8
Analys och bedömning
Utsläppen regionalt fortsätter att minska och utvecklingen är försiktigt positiv jämfört med år
1990. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin
inför. Andra långsiktiga utmaningar är effekterna av vårt beteende- och konsumtionsmönster.
Insatser under kommande år
Under 2014 lades åtgärdsprogramet för klimat- och energiarbetet samman med
åtgärdsprogrammet för övriga miljömål. Under 2016 kommer arbetet med åtgärder i länet
fortsätta. De överenskommelser som skrivits med kommuner under 2015 utgör en viktig
grund för genomförande. Länsstyrelsen kommer att fortsätta arbetet med att skriva
överenskommelser med de kommuner som återstår samt eventuellt även andra aktörer.
Arbetet går hand i hand med den vision som finns om ett klimatneutralt Gävleborg år 2050.
Det regionala mobilitetskontoret har permanentas inom Region Gävleborg.
Mobilitetskontoret driver ett nätverk för hållbart resande där kommuner och Länsstyrelsen
träffas för att diskutera och inspirera varandra i mobilitetsfrågor.
Energikontoret Gävleborg ingår i ett treårigt Interreg-projekt ”Green Drive Region”
tillsammans med Värmland och Dalarna i Sverige och Hedmark och Akershus i Norge. Målet
för projektet är att minska användningen av fossila bränslen i vägtrafiken. Några delområden
9
inom projektet är biodrivmedel, elfordon och vätgas som drivmedel. Dessutom är tanken att
regionerna ska lära av varandra och samverka kring strategier för ny infrastruktur. 9
Energikontoret Gävleborg är även ordförande i föreningen BiodrivMitt som har sitt ursprung i
projektet BiogasMitt. Föreningen arbetar för att gynna alla former av fossilfria bränslen. 10
Högskolan i Gävle har under 2015 startat ett treårigt projekt som syftar till
energieffektivisering i företag. Projektet ska samla 80 företag i 10 nätverk med olika
inriktningar. Projektet bygger på en metod från Tyskland, LEEN med 50 pågående nätverk,
där företaget får ”låna” en energi-koordinator för att se över möjligheterna till
energieffektivisering av företaget. Målet är att minska energianvändningen bland deltagarna
med 30 procent, minska elanvändningen med 20 procent, minska koldioxidutsläppen med 50
procent samt minska användningen av fossila bränslen med 50 procent.
Gävleborg har en god potential för vindkraft både på land och till havs och kommunerna är i
många fall positiva till en utbyggnad av vindkraft i den egna kommunen. Under 2013 invigdes
Jädraås vindkraftpark, en av Nordens största med 103 verk och en installerad effekt på ca 250
MW. Samkraft Vind, som är ett energisamarbete mellan tretton energibolag inom fem län har
som målsättning att ha en egen produktion på ca 100 MW installerad effekt år 2016. Bolaget
befinner sig nu i ekonomisk kris och framtiden är osäker. Ett arbete pågår för försäljning av
bolaget.
I länet finns nätverket LHU ”Lärande för Hållbar Utveckling” där de flesta kommuner ingår.
Det arrangeras nätverksträffar, seminariedagar med mera som riktar sig till alla i förskolan till
gymnasiet.
Det är viktigt att den regionala utvecklingsstrategin tar upp energi- och klimatfrågor på ett bra
sätt. Samhällsplaneringen behöver rikta in sig mot transportsnåla lösningar. För att nå
klimatmålet krävs till sist en omfattande förändring av de beteende- och konsumtionsmönster
som råder i samhället, då vi inte bara kan förlita oss till tekniska lösningar.
Referenser:
1
http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm
2
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-industriprocesser/
3
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/korstrackor-ochbransleforbrukning/Pages/default.aspx
4
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Energi/Tillforsel-och-anvandning-avenergi/Leveranser-av-fordonsgas/Aktuell-pong/307506/385272/
5
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/korstrackor-ochbransleforbrukning/Pages/default.aspx
6
http://www.trafa.se/kollektivtrafik/kollektivtrafik/
7
http://frida.port.se/xtrafik/nystart.cfm?def=true
8
http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/nyheter/2015/Pages/satsningar-i-miljoarbetet-till-2020.aspx
9
http://www.regionvarmland.se/utveckling-tillvaxt/energi-klimat/hallbara-transporter/green-drive-region/
10
http://www.biodrivmitt.se/
10
Hallands län
Begränsad klimatpåverkan
Hallands utsläpp av klimatgaser har minskat med 30 procent sedan 1990, vilket är mer än
genomsnittet för Sverige. Störst minskning har skett inom energiförsörjning. Inom transportoch jordbrukssektorn behövs det dock fler insatser för att minska klimatpåverkan.
Resultat
I Hallands län har utsläppen av växthusgaser minskat med 30 procent under 1990-2013.
Etappmålet för Begränsad klimatpåverkan är att sänka utsläppen av klimatgaser med 40
procent mellan 1990 och 2020, men då ska en tredjedel av reduktionen uppnås genom
gröna investeringar i utvecklingsländer eller insatser i andra EU-länder. Det medför att
det inhemska klimatmålet blir knappt 27 procent. Halland har 2013 nått 30 procents
minskning, men det återstår många åtgärder för utsläppsminskningar för att vi ska nå
målet år 2050.
Länets totala utsläpp var 1,7 miljoner ton år 2013, en minskning med 9 procent (ca 160
000 ton) jämfört med år 2012. Det är främst inom sektorerna energiförsörjning och
industriprocesser som minskningen skett mellan 2012 och 2013. Totalt har utsläppen
mellan dessa år minskat med 31 procent (ca 120 000 ton) inom energiförsörjningen och
med 38 procent (29 000 ton) inom industriprocesser. Inom jordbrukssektorn har
däremot utsläppen ökat något under samma period.
Högskolan i Halmstad har under 2014 tagit fram en analys av Hallands
klimatgasutsläpp; ”Klimatgaser i Halland”. Slutsatserna är att det är inom transport- och
jordbrukssektorn som man behöver vidta åtgärder framöver för att ha möjlighet att nå
klimatmålet till år 2050.
Utsläppen från transportsektorn har minskat med 3 procent mellan 2012 och 2013, och
med endast 8 procent sedan år 1990. I Halland, liksom i övriga världen, är
utsläppsminskningar inom denna sektor en stor utmaning. Länet skiljer sig från övriga
Sverige genom att en stor andel (48 procent) av klimatgasutsläppen kommer från
transporterna och inkluderas utsläpp från arbetsmaskiner är det 54 procent av utsläppen.
I Halland släppte vi år 2013 ut 3 ton klimatgaser per person inom transportsektorn (inkl.
arbetsmaskiner), medan man i Sverige i genomsnitt släppte ut 2,3 ton per person. Därför
är det extra angeläget med åtgärder i länet inom denna sektor. Länsstyrelsen i Halland
har bland annat arbetat med regionala dialoger om projekt för att minska fossilberoendet
i transportsektorn, låtit ta fram och presenterat ett underlag till biogasstrategi för länet,
samt låtit göra en studie för strategisk placering av snabbladdare för elfordon längs
E6:an.
När det gäller jordbrukssektorn så är det främst tarmgaser från idisslare som bidrar till
klimatpåverkan.
I statistiken för utsläpp av klimatgaser ingår även utsläpp från de verksamheter som
ingår i EU:s handelssystem för koldioxidrätter (ETS), medan de mål som är satta på
klimatområdet (40 procents minskning till 2020) enbart gäller den icke-handlande
sektorn. Ca 13 procent av de halländska klimatgasutsläppen sker från verksamheter
11
inom ETS, vilket är en ganska liten del om man jämför nationellt där ca 32 procent av
utsläppen sker inom ETS.
Viktigt att notera är att utsläppen från den privata konsumtionen inte finns med i
utsläppsstatistiken, men är viktig eftersom den bidrar till utsläpp av växthusgaser i andra
länder.
Analys
Förutsättningar för en ökad produktion av förnybar energi är god i länet. Satsningar på
solcellsanläggningar ökar, bland annat har Halmstads kommun byggt anläggningar på
flera av sina fastigheter. Anläggningen på Halmstad Arena är den största på 900
kvadratmeter. Det stora intresset för solceller visar sig också genom antalet ansökningar
till solcellsstödet hos Länsstyrelsen. Mellan 2009 och 2015 har det kommit in 780
ansökningar varav 280 har beviljats till en summa av 29 miljoner kr. I oktober 2015 står
ca 370 ansökningar i kö med ett sökt belopp på ca 54 miljoner.
Utvecklingen inom vindkraften har varit fortsatt stark i Halland. År 2013 fanns i
Halland 220 vindkraftverk med en installerad effekt på 327 MW. 29 verk har byggts
och den installerade effekten har ökat med nära 30 procent mellan 2012 och 2013.
Halland är landets fjärde största vindkraftslän sett till antalet verk.
Halland är ett län rikt på substrat för produktion av bioenergi från både skogs- och
jordbruket. Därutöver sker eller planeras insamling av hushållens matavfall för
produktion av biogas i samtliga kommuner och Halmstads Energi och Miljö planerar för
en förbehandlingsanläggning av matavfall för biogasproduktion. Region Halland,
Högskolan i Halmstad, Energi- och miljöcentrum (EMC) och Hushållningssällskapet
har startat projektet Grön Tillväxt med hjälp av EU-finansiering. Projektet ska etablera
en långsiktig innovations- och samarbetsplattform för grön tillväxt i Halland. Under
åren 2015 till 2018 ska projektet driva tre pilotstudier med syfte att verka för
nyskapande av produkter och/eller tjänster tillsammans med näringslivet inom
områdena skog, livsmedel och bioenergi.
Vad gäller energieffektivisering är potentialen betydande, det finns dock ett stort behov
av ytterligare insatser för att få till konkreta åtgärder och ett mer systematiskt och
kontinuerligt arbete. Därför är det positivt att både Länsstyrelsen och Energikontoret
Region Halland har fått finansiering för riktade insatser till målgruppen små och
medelstora företag. Länsstyrelsen deltar i ett projekt tillsammans med
Energimyndigheten som ska öka energieffektiviseringen i små och medelstora företag.
Två nätverk av intresserade företag ska drivas i länet under 2016-2020 och dessa ska
arbeta med energikartläggning och genomförande av energieffektiva åtgärder i
företagen. Energikontoret Region Halland arbetar med information och vägledning till
samma målgrupp.
Regeringens satsning Klimatklivet ger möjlighet till medfinansiering av investeringar
och andra projekt för att minska utsläppen av växthusgaser. Länsstyrelsen kommer
framöver att arbeta proaktivt med att få in projektansökningar från Halland som kan
bidra till att minska länets klimatpåverkan framförallt inom de sektorer där utsläppen är
stor och där vi inte ser en tydlig trend för utsläppsminsking; transporter och jordbruket.
12
Slutligen är insatser som kan styra livsstils- och konsumtionsmönster i en mer hållbar
riktning avgörande. Här krävs stora satsningar på information och folkbildning i syfte
att förändra attityder och beteenden, i kombination med ekonomiska styrmedel.
Referenser
Nationella emissionsdatabasen, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-ochdata/nationell-emissionsdatabas/Pages/default.aspx
Arena Grön Tillväxt, Region Halland
Indikatorn ”Vindkraftsel” http://www.miljomal.se/Miljomalen/Allaindikatorer/Indikatorsida/?iid=141&pl=2&t=Lan&l=13
Sammanställning solcellsstödet, referens Nesrin Elsaleh, Länsstyrelsen Halland
13
Jämtlands län
1 Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention
för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans
påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett
sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras,
livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling
inte äventyras.
Bedömning: NEJ
Trend: Negativ
Klimatfrågan är en global fråga. Länets påverkan är liten, men det är viktigt att även
den begränsas och att länet bidrar till ökad förnyelsebar energiproduktion. Inom
transportsektorn måste länet minska sin klimatpåverkan.
Resultat
Människans klimatpåverkan är ett globalt problem. Jämtlands län kan i det globala och
nationella perspektivet i första hand bidra till en begränsad klimatpåverkan genom exporten
av förnyelsebar energi från vattenkraft, vindkraft, bioenergi med mera. Därutöver kan
Jämtlands län bidra till en begränsad klimatpåverkan genom att minimiera utsläppen av
växthusgaser, med hjälp av att varje individ och varje verksamhet minskar sin
klimatpåverkan.
Förnybar energi
Vad gäller förnybar energi så fortsätter produktion av el från vindkraft i länet att öka. Vid
årsskiftet 2014–2015 fanns 222 vindkraftverk i drift i länet. Det finns dessutom miljötillstånd
för ytterligare cirka 290 vindkraftverk i länet. Vindkraftproduktionen under år 2014 var cirka
905 GWh.
Utöver vindkraften, som trots en viss avmattning ändå är det snabbast växande energislaget,
så har det under de senaste åren uppförts nio (varav 8 i produktion) mindre
biogasanläggningar på gårdsnivå. Produktionen vid dessa är relativt liten (ca 5 GWh/år5), men
all produktion av förnybar energi och reduktion av växthusgaser är viktiga. Det finns också ett
ökat intresse för egenproduktion av solel i länet. Antalet installerade solcellsanläggningar
ökar kraftigt och från december 2012 till oktober 2015 ökade solelproduktionen, från 0,2
GWh/år till 2,1 GWh/år6.
År 2013 användes 1,7 TWh el i Jämtlands län, samtidigt var produktionen 11,8 TWh
(framförallt vattenkraft), en stor mängd elenergi kan alltså exporteras utanför länet och i bästa
fall ersätta fossil energi.
Transporter
De totala utsläppen av växthusgaser minskade i Jämtlands län med 29 procent under åren
1990–2013. Den största utsläppssektorn transporter (51 procent av utsläppen år 2013), har
5
http://www.biogasjamtland.se/biogas-i-jamtland/
6
Anjevall,J. 151102. (Hans källa är leverantörer, direkta kontakter med dem som byggt samt
elnätsföretag)
14
dock bara minskat utsläppen med 17 procent mellan år 1990 och år 2013. Inom
transportsektorn finns både den största utmaningen och de största möjligheterna till minskad
klimatpåverkan.
”Green Highway”-projekt, har arbetat, och arbetar vidare med att skapa en fossilbränslefri
transportkorridor mellan Trondheim, Östersund och Sundsvall. Vidare bedriver bland annat
Östersunds kommun ett aktivt arbete för att minska klimatpåverkan av resor och transporter,
via exempelvis satsningar på elbilar och beteendeförändringar. År 2013 fanns 49 laddbara
fordon i länet, i september 2015 fanns 211 stycken7.
Klimatstrategi 2014–2020
Visionen i länets klimatstrategi är att Jämtlands län ska vara en fossilbränslefri region och
nationellt ledande exportör av förnybar energi år 2030. I strategin finns mål och utpekade
åtgärder för vad som behöver göras under åren 2014–2020. Under 2014 förbereddes för att
upprätta ett Klimatråd i Jämtlands län och detta, som också är ett delmål i strategin, bildades
under 2015. Rådet består av representanter från organisationer, myndigheter, företag och
kommuner. Klimatrådet ger en gemensam plattform för länets aktörer att diskutera energioch klimatfrågor, samverka i aktiviteter och projekt och aktivt styra mot länets gemensamma
målsättningar. Strategin har pekat ut 32 åtgärder för att nå de regionala målen år 2020. Det
pågår aktiviteter inom över 20 av dessa åtgärder. Fortsatt arbete krävs dock, både kring dessa
åtgärder och för de ännu ej påbörjade åtgärderna.
Analys
Bedömning av måluppfyllelse sker på nationell nivå gällande miljömålet Begränsad
klimatpåverkan.
I Jämtlands län står transportsektorn för över 50 procent av länets totala växthusgasutsläpp.
Länet har den högsta genomsnittliga körsträckan per person och år i Sverige, vilket i sig inte
är förvånande med tanke på länets geografiska förutsättningar med stora avstånd och gles
befolkning. För minskade utsläpp behövs därför framförallt en omställning till
fossilbränslefria drivmedel inom transportsektorn, parallellt med ökad användning av
kollektivtrafik och ökad andel resor via gång och cyklande.
För att få kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser från transportsektorn krävs dock politiska
beslut och ekonomiska styrmedel på nationell nivå. En statlig utredning (SOU 2013:84
Fossilfrihet på väg) pekar ut vad som behöver göras för att nå det nationella målet om en
fossiloberoende fordonsflotta år 2030.
Länet har, förutom minskad egen klimatpåverkan, möjlighet att genom export av förnybar
energi minska andra regioners och länders utsläpp under förutsättning att den exporterade
förnybara energin ersätter fossil energi och inte bara bidrar till ökad energiproduktion och
energikonsumtion. Liten befolkning, låg genomsnittlig energianvändning per person och år
samt ökande produktion av förnybar energi gör detta möjligt.
Fortsatt kraftig vindkraftutbyggnad kan leda till målkonflikter med rennäringen och med
andra miljömål som är kopplade till det rörliga friluftlivet och natur- och kulturmiljövärden.
7
151028. Anne Sörensson. Östersunds kommun.
15
50 procents minskade utsläpp år 1990-2020
Länet har som regional målsättning att minska de klimatpåverkande utsläppen med 50 procent
från år 1990 till år 2020. En prognos för utsläppen har gjorts och redovisas i Klimatstrategin.
Den visar att en minskning med 50 procent är möjlig under tidsperioden. För att nå målet
krävs dock en kraftigare minskning än vad som är fallet i dag. Transportsektorn behöver
minska utsläppen med cirka 7 procent per år under åren 2013–2020, i stället för 2,5 procent
per år som varit fallet under åren 2008–2013.
25 procent ökad export av förnybar energi år 2012–2020
En annan målsättning i strategin är att länets export av förnybar energi ska öka med 25
procent under åren 2012–2020. En sådan utveckling bygger på utbyggnad av vindkraft, men
utbyggd solkraft och produktion av förnybara drivmedel är delmål för att nå målet. Det är
ännu för tidigt att bedöma om målet kommer att nås till år 2020.
16
Jönköpings län
Begränsad klimatpåverkan
Utvecklingen för klimatet är djupt oroande. De globala utsläppen ökar kraftigt. Ny forskning
visar att nivån för ofarlig påverkan på klimatet redan har överskridits. Samtidigt finns positiva
tecken eftersom möjligheterna att minska utsläppen är stora.
Resultat
Länsstyrelsen leder och samordnar det regionala energi- och klimatarbetet för att bidra till att
Sverige ska klara energiomställningen och kraftigt minskad klimatpåverkan. Länsstyrelsens
arbete utgår ifrån den utvecklade samverkan som har pågått sedan år 2011 inom ramen för
Klimatrådet1. I rådet ingår 29 myndigheter, kommuner, företag och organisationer.
Klimatrådets uppdrag är att vara pådrivande i länets klimat- och energiarbete. Till Klimatrådet
finns en beredningsgrupp, fyra fokusgrupper, en kommunikationsgrupp med +E2 samt en
styrgrupp för Klimatkonferensen3 och Klimatveckan. Landshövdingen är ordförande i
Klimatrådet och rådets ledamöter innehar ledande positioner inom sina organisationer.
Klimatrådet har en viktig roll i genomförandet av klimat- och energistrategin. Närmare 50
organisationer och mer än 90 personer ingår i Klimatrådet. I Jönköpings län pågår ett
ambitiöst och offensivt arbete hos länets 13 kommuner samt den nu nybildade Regionen –
Region Jönköpings län. År 2015 började två nya, klimatrelaterade åtgärdsprogram4 gälla
vilket förväntas generera ytterligare positiva förändringar kommande år.
Ökad produktion av förnybar energi är viktigt för länets klimatarbete:
Vindkraftsutbyggnaden i länet har fortsatt att öka kraftigt och produktionen har gått från
marginell betydelse till att år 2014 bidra med närmare 700 GWh.
Intresset för att installera solceller är mycket stort i länet och länet har sedan år 2009 varit
ledande i landet över sökt statligt stöd till solceller5.
En ökad användning av biobränsle i kraftvärmeverk är även viktigt och i flera kommuner i
länet har nya biobränslepannor tagits i drift under de senaste åren.
Biogasutveckling i Jönköpings län har tagit stora steg framåt. Bedömnigen är att det finns ett
fortsatt stort intresse att satsa på ny biogasteknik och att förutsättningarna finns för en
långsiktig biogasproduktion i länet. Energikontor Norra Småland har under året påbörjat ett
omfattande projekt som lyfts fram och förankrats inom ramen för Klimatrådet.
Under år 2015 sjösätts även ett stort samverkansprojekt genom Energikontor Norra Småland
– Kraftsamling biogas som initierats via Klimatrådet. Ett av målen där är att öka biogas- och
fordonsgasproduktionen i länet6.
Klimatrådets initiativ kring en klimatvecka har fortsatt utvecklas det senaste året för att både
inom offentlig sektor, näringsliv och allmänhet sätta strålkastarljus på klimatfrågan och bidra
med att sprida goda exempel och ny teknik och kunskap.
Inom ramen för Länsstyrelsens tillsynsverksamhet är energibesparande åtgärder och typ av
energitillförsel prioriterade områden. Ett av de mest utmanande målen inom energipolitiken är
målet om att Sverige till år 2030 ska lyckas ställa om sin fordonsflotta. GreenCharge Sydost 7
har varit en katalysator där landshövdingen varit ordförande i styrgruppen och där energi- och
klimatstrategen varit projektkoordinator.
17
Analys
Aktuell forskning visar att effekterna av växthusgaser som redan har släppts ut innebär en
ökning av medeltemperaturen på minst två grader. Samtidigt fortsätter trenden att de globala
utsläppen av koldioxid ökar och kan nå 40 miljarder ton redan år 2020. En förutsättning för att
nå målet är att det genomförs kraftfulla internationella åtaganden och att ambitionsnivån
signifikant höjs.
Trots det dramatiska läget finns ljuspunkter. Det finns ingen vetenskap som säger att det inte
går att ställa om energiförsörjningen till att bli oberoende av olja och kol, eller att det inte
skulle gå att ställa om livsmedelsproduktionen så att den binder kol istället för att släppa ut
kol. Enkla räkneexempel visar hur det går att försörja hela jordens befolkning med endast
solenergi. Möjligheterna att effektivisera och spara energi är samtidigt stora. Mycket positivt
har hänt under senaste decenniet inom mer eller mindre samtliga sektorer.
Länets Klimat- och energistrategi visar att Jönköpings län kan bli ett plusenergilän senast år
2050. Med det menas att energianvändningen ska minska samtidigt som produktionen av
förnybar energi ska öka så att det uppstår ett överskott som kan säljas till andra län och länder.
När man ser till länets förhållanden och de förutsättningar som finns till fortsatt aktivt
klimatarbete, ser möjligheterna bra ut. Det pågår ett intensivt arbete med att driva energi- och
klimatfrågorna framåt, bland annat genom Klimatrådet och Energikontor Norra Småland.
Arbetet bidrar till att stärka samverkan i länet och hitta åtgärder för att minska
energiförbrukningen, möjliggöra energieffektivare transporter så som kombitrafik mellan
järnvägs- och landsvägstransporter, utbyggnad av kraftvärme med mera. El från förnybara
energikällor ökar kraftig i länet.
Länsstyrelsen gör bedömningen att det inom samtliga samhällssektorer krävs långtgående och
kraftfulla insatser för att klara målet. Nya förändrade styrmedel måste till inom flera områden
för att ett effektivt arbete ska få långsiktigt genomslag. Den största utmaningen för länet
ligger inom den kraftigt fossilberoende transportsektorn. Biogasen har en viktig roll där
kostnadseffektiva stöd, både för produktion och för distribution, är angelägna. Ett annat
angeläget område att se över och vidareutveckla är elcertifikatsystemet som måste svara upp
till och möta ambitionsnivåerna för förnybar elproduktion.
Länets arbete tar viktiga steg framåt och många insatser görs, men takten behöver höjas inom
samtliga områden för att möjliggöra en snabbare omställning.
Ett viktigt underlag för resultat och analys av Begränsad klimatpåverkan redovisas i
uppföljningen av de regionala målen, bilaga 2.
Referenser
1. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-ochenergi/klimatradet/Pages/klimatradet.aspx
2. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-ochenergi/klimatradet/Pages/Tidningen-Plusenergi.aspx
3. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-ochenergi/klimatradet/Pages/klimatkonferensen.aspx
18
4. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2014:30. Minskad klimatpåverkan,
åtgärdsprogram 2015 – 2019 Jönköpings län samt meddelande 2014:27. Anpassning till ett
förändrat klimat, åtgärdsprogram 2015 – 2019 Jönköpings län.
5. http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solenergi/stod-till-solceller/
6. http://www.ekns.org/nyheter/start-av-kraftsamling-biogas-ii/
7. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Pages/bytfil-mot-fossilfri-bil.aspx
Bilaga 2. Begränsad klimatpåverkan
Vision, övergripande mål, etappmål, andra regionala mål för Begränsad klimatpåverkan
Vision och övergripande mål
1.1 Vision om Plusenergilän 2050
Med beaktande av länets förutsättningar är den långsiktiga visionen att Jönköpings län ska vara ett plusenergilän år
2050.
Visionen innebär att:
Jönköpings län till år 2050 minskar behovet av energi med knappt 40 procent jämfört med år 2007 och ökar
produktionen av förnybar energi så att länet blir självförsörjande och ett överskott av förnybar energi kan säljas till
andra län och länder.
Det är lätt att leva, bo och resa energieffektivt och fossilfritt i Jönköpings län.
Visionen är möjlig att förverkliga inom tidsramen, men ytterligare åtgärder krävs. Visionen är
länsegen och preciserar hur länet bidrar till miljökvalitetsmålet.
För att klara den genomgripande omställning som klimatfrågan kräver behövs en
målmedveten samverkan mellan länets aktörer. Verkningsfulla åtgärder för att lösa
klimatfrågan är ofta komplexa och för att de ska komma till stånd behövs ofta nytänkande
inom flera områden och av flera aktörer samtidigt. Jönköpings län med sin
entreprenörstradition har goda förutsättningar för ett sådant samarbete. För en långsiktig
samverkan har det bildats ett regionalt klimatråd (år 2011) med företrädare med ledanden
befattningar för kommuner och landsting, regionförbund, statliga myndigheter och
näringslivet. Klimatrådets organisation med sina fokusgrupper är ett verktyg för att ta fram
prioriterade åtgärder i länet som har stor potential att bidra till energiomställning och minskad
klimatpåverkan.
1.2 Övergripande mål till år 2050 om energianvändning
År 2050 är energianvändningen i Jönköpings län mindre än 8 000 GWh.
Målet länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs. För att nå målet krävs att vi
minskar energianvändningen cirka 1,2 procent årligen. Historiskt har energianvändningen
legat på en tämligen konstant nivå samtidigt som bruttoregionalprodukten ökat. För att nå
målet krävs att vi blir ännu bättre på att öka energieffektiviteten så att energianvändningen
minskar ytterligare istället för att ligga på en konstant nivå.
Generellt gäller att om målet ska uppnås krävs att energieffektiviteten behöver öka ungefär en
procent mer än vad bruttoregionalprodukten ökar årligen. Det betyder att om tillväxten till
exempel är två procent per år så behöver energieffektiviteten öka tre procent per år.
19
1.3 Övergripande mål till år 2050 om förnybar energi
År 2050 producerar vi i Jönköpings län minst 9 000 GWh förnybar energi.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs. För att nå målet krävs att
vi ökar vår förnybara energiproduktion 2,8 procent per år.
På kort och lång sikt är potentialen stor för förnybar energi inom flera energislag, främst
solkraft, vindkraft och biobränslen från skogen. Biogasproduktion från traditionella källor
som avfall och gödsel ökar kraftigt i länet, dock från låga nivåer. På sikt kan biobränslen
kommersiellt omvandlas till biogas och potentialen bli betydligt större. Enligt energibalans för
år 2011 producerades drygt 3 000 GWh förnybar energi i Jönköpings län. De förnybara
energislagen bemöter 25 procent av den totala energitillförseln i länet år 2011. Ingen
energibalans är gjord för år 2012, jämförbara siffror visar däremot att skillnaderna mellan
2012 och 2011 är ytterst små, både när det gäller produktion av förnybar energi och total
energianvändning i länet. När det gäller år 2013 och år 2014 finns inte ett komplett
statistikunderlag för samtliga energislag att utgå från, det som kan observeras är en kraftig
ökning av vindkraft jämfört med år 2012, 199 GWh till 530 GWh år 2013 och hela 662 GWh
år 2014. Det sker även en kontinuerlig ökning av biogasproduktionen om än fortfarande på
förhållandevis låga nivåer.
1.4 Övergripande mål till år 2050 om utsläpp av koldioxid
År 2050 är utsläppen av koldioxid lägre än 1 ton per år och invånare. Målet avser endast koldioxid och inte övriga
växthusgaser.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.
Utsläppen* av koldioxid i Jönköpings län, ej inräknat övriga växthusgaser, var 3,9 ton per
invånare år 2013 (4,5 ton år 2010). Det är en minskning med 13 procent från år 2010. För att
klarar målet behövs en årlig minskning med tre procent per år. Totalt sett har
koldioxidutsläppen minskat med 24 procent sedan år 1990. För att nå målet krävs både
teknikutveckling och ändrade konsumtionsmönster. Den största utmaningen för länet ligger i
att minska utsläppen från transporterna.
*I målet ingår inte utsläpp i andra länder som orsakas av vår konsumtion av importvaror och
resor. För att kunna minska även den delen samt utsläpp från övriga växthusgaser är det
ännu tydligare att det krävs både teknikutveckling och ändrade konsumtionsmönster.
1.5 Vision 2020 – Jönköpings län är det klimatsmarta länet
Visionen innebär att alla samhällssektorer har utvecklat ett strategiskt tänkande med ”energieffektivisering” och
”klimat-smart” som ledord, vilket gör att utsläppen av växthusgaser minskar i snabb takt.
Visionen är länsegen och möjlig att förverkliga, men ytterligare åtgärder krävs.
I arbetet för att förverkliga visionen har bland annat ett Klimatråd bildats. Genom klimatrådet
samverkar berörda regionala myndigheter, kommunerna, Landstinget och Högskolan i länet.
Dessutom ingår VD/ledare från företag och organisationer med betydelse för länets
utveckling. Till klimatrådet finns en beredningsgrupp, en kommunikationsgrupp och fyra
fokusgrupper. I grupperna deltar experter från klimatrådets organisationer och ytterligare
aktörer. Klimatrådet med sina grupper är ett verktyg för att ta fram och genomföra åtgärder i
länet som har stor potential att bidra till energiomställning och minskad klimatpåverkan.
20
1.6 Övergripande mål till år 2020 om kommunernas och näringslivets strategiska arbete
År 2020 har arbete med minskad klimatpåverkan och energiplanering en central och framskjuten position i
kommunernas och näringslivets strategiska arbete – en utveckling som inletts sedan flera år tillbaka genom arbetet
med egna klimat- och energistrategier.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.
Länets kommuner och landsting arbetar systematiskt med energieffektiviseringsåtgärder i sina
egna verksamheter. Tolv av länets tretton kommuner samt landstinget har sökt statligt stöd till
energieffektivisering1. Cirka 150 företag har deltagit i Länsstyrelsens projekt för
energikartläggningar. Klimatrådet är ett viktigt organ för att målet ska uppnås.
1.7 Övergripande mål till år 2020 om regionalt energikontor
År 2020 har vi ett väletablerat regionalt energikontor som samordnar och leder olika energiprojekt, stödjer ny
miljöteknik och stimulerar tillkomsten av nya energitjänster som säljs till övriga Sverige och till hela världen.
Målet är länseget och möjligt att nå.
Energikontor Norra Småland bildades hösten 2012. Energimyndigheten, Regionförbundet,
Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköping, gav forskningsinstitutet Swerea SWECAST
uppdraget att starta Energikontoret2. Ett viktigt uppdrag för Energikontoret är att vara
samordnare, samarbetspartner och resurs för energi-och klimatrådgivarna i länets 13
kommuner, ett förtroende som samtliga kommuner ställt sig bakom. Fokus är inriktat på ökad
energieffektivisering samt mer förnybar energi i Jönköpings län.
1.8 Övergripande mål till år 2020 om systematiskt energieffektiviseringsarbete i
näringslivet
År 2020 bedriver alla stora, medelstora och små företag ett systematiskt energieffektiviseringsarbete som en följd av
de goda exempel som inletts redan i början av seklet samt ökande energipriser.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
De senaste fem åren ökade antal miljöcertifierade SMF företag i länet med 35 procent till 509
stycken.
1.9 Övergripande mål till år 2020 om spårbunden kollektivtrafik
År 2020 byggs och planeras det för ny spårbunden kollektivtrafik i starka pendelstråk. Nya och snabba regionaltåg,
spårvagnar eller spårbilar trafikerar spåren.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
1.10 Övergripande mål till år 2020 om attraktiva cykelvägar
År 2020 finns attraktiva cykelvägar till och från skolor, arbetsplatser, fritidsanläggningar och butiker i länets alla
tätorter.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs.
En cykelstrategi och efterföljande handlingsplaner skall tas inom perioden för
åtgärdsprogrammet minskad klimatpåverkan.
21
Etappmål
1.11Utsläpp av växthusgaser till år 2020
År 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Jönköpings län vara 30 procent lägre än år 1990. Målet gäller verksamheter
som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter.
Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och
IPCC:s definitioner. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs. Målet är en regional
anpassning av det nationella målet och skiljer sig genom att inte innefatta handel med
utsläppsrätter. Det nationella målet ligger på en högre nivå, 40 procent, men en tredjedel av
denna minskning ska kunna ske i andra länder. Det regionala målet är därför något
ambitiösare avseende utsläppsminskningar inom landet.
De totala utsläppen av växthusgaser i länet år 2013 är totalt 1,9 miljoner ton som motsvarar
5,62 ton/invånare*. Jämfört med år 1990 års utsläppsnivå är det en minskning på 18 procent,
det vill säga utsläppen minskade från 2,35 miljoner ton till 1,92 miljoner ton. Målsättningen är
att år 2020 ska utsläppen av växthusgaser vara 30 procent lägre än år 1990. Enligt de senaste
siffrorna minskade växthusgaserna i Jönköpings län med 1,4 procent i förhållande till året
innan (år 2012). Enlig Klimatrådets prognos, för att uppnå visionen, behöver länets utsläpp av
växthusgaser minska med tre procent i årstakt.
*Uppgifterna ovan gäller utsläpp som sker inom det geografiska länet, med undantag av
utsläpp i länet från internationell sjö- och flygtrafik.
1.12 Energianvändning år 2020
År 2020 ska energianvändningen i Jönköpings län vara 30 procent effektivare än år 2008 och vara högst 11 000 GWh.
Målet är sektorsövergripande och innebär en minskning av energiintensiteten med 30 procent mellan åren 2008 och
2020, det vill säga den tillförda energin per BRP (bruttoregionalprodukt)-enhet i fasta priser ska minska med 30
procent.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare åtgärder krävs för att klara fortsatt
energieffektivisering fram till år 2020.
Trenden för energianvändningen i länet är ökande. Det senaste decenniet har
energianvändningen ökat med cirka 14 procent. Den relativa energianvändningen i länet
minskade under 1990-talet och början av 2000-talet. Generellt gäller att om målet ska uppnås
krävs att energieffektiviteten behöver öka ungefär en procent mer än vad
bruttoregionalprodukten ökar årligen. Det betyder att om tillväxten till exempel är två procent
per år så behöver energieffektiviteten öka tre procent per år. Mellan år 2000 till 2010
minskade energiintensiteten med 11 procent, mellan 2010 och 2013 var minskingen sex
procent. Det visar att länet har kommit långt för att klara av målet till år 2020. Enligt
prognosen kan målet klaras av till år 2020 om vi fortsätter i samma takt som skedde mellan
åren 2000-2010.
1.13 Låg energianvändning i nya byggnader år 2020
År 2020 byggs alla nya villor och flerfamiljshus med lösningar som ger låg energianvändning – en höjning från 80 % år
2015. Statliga stimulansåtgärder och nya normer för energiförbrukning har bidragit.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
22
Statistiken om energianvändning i nya byggnader kan begäras från Boverket. Statistiken finns
för åren 2003 – 2012. Uppföljning ska påbörjas från år 2015 inom ramen av målet.
Uppföljning har ej påbörjats under året på grund av minskade resurser.
1.14 Förnybar el år 2020
År 2020 finns det solcells- och vindkraftsanläggningar som, tillsammans med el från kraftvärme, gör att Jönköpings län
till minst 50 procent är självförsörjande på el.
Målet är länseget och möjligt att nå om planerade insatser genomförs.
Under år 2010 var 93 procent av den använda elen tillförd länet. Vindkraftproduktionen ökar
betydligt och år 2013 nådde elproduktion från vindkraft upp till 530 GWh.
Solcellsproduktionen har under de senaste tre åren ökat kraftigt, dock från låga nivåer. År
2013 producerades 1,8 GWh. Det finns en viss potential för utbyggnad av småskalig
vattenkraft men potentialen för vindkraft och solenergi är betydligt större. Nyare statistik ännu
ej framtagen på grund av minskade resurser.
1.15 Utbyggd fjärrvärme till år 2020
År 2020 har nästan alla tätorter utbyggd fjärrvärme eller närvärme med enbart förnybar energi.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Endast en kommun i Jönköpings län saknar fjärrvärmeanläggning. Fjärrvärmeverk finns för
flera större tätorter i länet, såsom Eksjö, Ingatorp, Mariannelund, Hestra, Gislaved,
Jönköping, Huskvarna, Gränna, Bankeryd, Norrahammar, Mullsjö, Sandhem, Nässjö,
Bodafors, Anneberg, Sävsjö, Rörvik, Tranås, Vaggeryd, Skillingaryd, Vetlanda, Ekenässjön,
Holsbybrunn, Värnamo och Rydaholm. I dagsläget har 67 procent av länets tätorter
fjärrvärme (statistiken är baserat på antal tätorter som har fjärrvärme). Nästan alla
förbränningsanläggningar drivs idag med biobränsle (cirka 95 procent) och alla har
ambitionen att var 100 procent biobränslebaserade.
1.16 Fossilbränslefri uppvärmning år 2020
År 2020 är all energi för uppvärmning av bostäder och lokaler fossilbränslefri.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Idag står olja endast för en liten del av uppvärmningen, mindre än tio procent av fjärrvärmen och
mindre än fem procent av övrig uppvärmning. I fjärrvärmen används oljan som spetslast främst
vid mycket kall väderlek. Det krävs långsiktiga investeringar av energibolagen för att bygga bort
oljeanvändning fullt ut. Det finns olika tekniker som kan tillämpas för att fasa ut icke-förnybara
energi från fjärrvärme men gamla oljepannor är fortfarande som en reserv. Oljepannor passar bra
som reserv eftersom de är pålitliga och snabba att starta upp. Det vanligaste alternativet till fossil
eldningsolja är vegetarisk bioolja. Konvertering av oljeeldade pannor till tallbeckolja, animalisk
bioolja och träpulver är också möjlig. De vanligaste argumenten för konvertering har varit de
höga skatterna på eldningsolja samt miljöskäl. Viljan till att byta ut den fossila eldningsoljan är
starkt kopplad till hur mycket industrikunder näten har eftersom eldningsoljan då kan industri
beskattas.
1.17 En fordonspark som är oberoende av fossila bränslen år 2030
År 2030 ska Jönköpings län ha en fordonspark som är oberoende av fossila bränslen.
23
Målet är möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Andelen fossila bränslen är hög. Över 94 procent av det bränsle som i dag används till
vägtransporter är bensin och diesel av fossilt ursprung. För att nå målet behövs en kraftigt
ökad andel nyregistrerade fordon anpassade för etanol, biogas och el. Stora satsningar görs för
att öka produktionen av biogas, öka förutsättningarna för eldrift3.
1.18 Andel fossilfria drivmedel år 2020
År 2020 drivs majoriteten av alla nya bilar och kollektivtrafiken med fossilfria drivmedel.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
I och med att busstrafiken i Jönköpings kommun gått över till biogas och är pådrivande i
utvecklingen så är kollektivtrafiken på god väg. Under år 2015 har länstrafiken tillsammans
med Nässjö stad införskaffat tvåstycken el-hybridbussar för Nässjö stadstrafik, detta
tillsammans med en översyn av busstidstabellerna har medfört en kraftig ökning av
kollektivtrafiken i staden, dock från låga nivåer. För att nå målet behövs framför allt en
attitydförändring bland konsumenterna som innebär att andelen nyregistrerade fordon
anpassade för etanol, gas och el ökar kraftigt.
1.19 Produktion och distribution av förnybara drivmedel år 2020
År 2020 finns i länet både stora och små biogasanläggningar, tankställen för biogas och elenergi i varje kommun.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
I Jönköpings län finns tolv biogasanläggningar, varav två är vid deponier, sju vid
avloppsreningsverk och två samrötningsanläggningar som även hade uppgradering till
fordonskvalitet. Biogasanläggningar finns i åtta av länets 13 kommuner. Den totala
biogasproduktionen år 2013 var 47 GWh varav 25 GWh levererad till biogasbilar.
I länets finns för närvarande åtta tankställen för fordonsgas fördelat på sex kommuner. Med
projektet ”kraftsamling biogas” förväntas att biogasproduktionen i länet ska öka för att
tillgodose behovet att ha flera fordons gas tankstationer. Ett tankställe finns för flytande
fordons gas i Jönköping. Elbilar går att ladda i alla eluttag, publika snabb-laddningsställen
finns flertalet kommuner och kommer att öka genom projekt GreenCharge.
1.20 Andel resor med kollektivtrafik eller cykel 2015/2020
År 2015 har andelen resor som sker med kollektivtrafik eller cykel ökat med 15 % och till år 2020 med 20 % jämfört med
år 2002 genom att samhällets aktörer (kommun, stat, länstrafik, arbetsgivare) tillhandahåller och främjar attraktiva
alternativ som är tillgängliga för alla.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
För cykling finns inga data på länsnivån. En jämförelse mellan antal personkilometer med
lokal och regional kollektivtrafik och antal fordonskilometer med bil och motorcykel tyder på
att andelen kollektivtrafik ökat med sju procent under perioden 2002 – 2009.
Kollektivtrafikbranschen mäter andelen kollektivtrafik som andelen av totala antalet
motoriserade resor. Enligt den var kollektivtrafikandelen i länet 12,8 procent år 2010. Ungefär
hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer. I tätorter är en mycket stor andel kortare
än 4 – 5 kilometer. För dessa resor kan cykel och gång vara praktiska och hälsosamma
alternativ emellertid att hämta statistiken för cykel är relativt svårare än kollektivtrafiket.
24
Statistiken från den nationella resvaneundersökningen för antal resor per år, för personer
boendes i Jönköpings län efter färdsätt (resor i 1000-tal), visar att cykelresor minskade från år
1999 till år 2013. Skillnaderna mellan åren för kollektivtrafik och cykel var tyvärr inte
statistiskt säkerställd, men det ger i alla fall en fingervisning hur det har förändrats över tiden.
Mer om själva undersökningen och dess definitioner går att läsa om i en rapport som
Trafikanalys har tagit fram4.
1.21 Utsläpp från transportsektorn år 2015
År 2015 ska koldioxidutsläppen från transportsektorn i Jönköpings län vara minst 10 procent lägre än år 2002.
Målet är länseget och möjligt att nå, men ytterligare förändringar krävs.
Utsläppen av koldioxid från transportsektorn har länge ökat men under de senaste åren har de
minskat något. Till och med år 2013 har utsläppen minskat med tio procent jämfört med år 2010.
1.22 Mängd hushållsavfall 2015/2020
År 2015 ska mängden hushållsavfall per person inte längre öka, och år 2020 ska mängden hushållsavfall ha minskat till
samma nivå som riksgenomsnittet år 2002, dvs. högst 374 kg per person. Hushållsavfall från verksamheter ingår inte.
Målet är möjligt att nå men ytterligare förändringar krävs.
Målet är länseget och bidrar till det nationella målet eftersom mängden avfall är en indikator
på material- och energiomsättningen i samhället. År 2013 var mängden hushållsavfall enligt
Avfall Sverige för Jönköpings län 466 kg per person. Insamlande mängder av hushållsavfall
mellan år 2011 till år 2013 minskade med fem procent varje år.
1.23 Klimatanpassning i kommunerna år 2015
År 2015 har alla kommuner identifierat och analyserat riskerna för översvämningar, ras skred och erosion, beaktat
riskerna i den fysiska planeringen samt tagit fram förslag på åtgärder för anpassning av befintlig bebyggd miljö för ett
ändrat klimat
Målet är länseget och bedöms möjligt att nå till år 2017, delvis genom redan planerade
åtgärder.
Under senare tid har effekter från ett förändrat klimat blivit allt tydligare vilket medför ett
behov av klimatanpassningsåtgärder. De största problemen för Jönköpings län är kopplade till
översvämningsrisker till följd av kraftig nederbörd. Detta är något som bör beaktas i större
utsträckning i den fysiska planeringen och dokumenteras i relevanta planer och program,
exempelvis översiktsplanen. Ofta behövs även åtgärder för att skydda befintlig bebyggd
miljö.
Det varierar hur långt olika kommuner och andra aktörer har kommit i sitt arbete med
klimatanpassning. I en enkätundersökning genomförd av Länsstyrelsen under år 2013
framkom att alla länets kommuner arbetar i viss utsträckning med att anpassa samhället till ett
förändrat klimat. Majoriteten av kommunerna arbetar i olika utsträckning med
klimatanpassning i sin fysiska planering och vissa med åtgärder i sin befintligt bebyggda
miljö.
Ett regionalt åtgärdsprogram för klimatanpassning 2015 – 20195 inkluderar åtgärder som
bidrar till att målet ovan uppnås till år 2017. Dessa åtgärder har kommunerna själva varit med
att ta fram och har redan i stor utsträckning förankrats.
25
Andra regionala mål för energi- och klimatarbetet som fortsätter att gälla
1.24 Utsläpp av växthusgaser för perioden 2008-2012
Utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst
10 % lägre än utsläppen år 1990.
Utsläppen räknas som koldioxidekvivalenter och omfattar de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s
definitioner. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.
Utsläppen i Sverige har minskat med 15 procent mellan åren 1990 och 2011. I Jönköpings län
har utsläppen av växthusgaser minskat med 20 procent under samma period. Länets totala
utsläpp var 1,8 miljoner ton år 2011*. De sektorer som haft störst minskning är
”energiförsörjning” via el- och värmeverk samt ”avfall och avlopp” där utläppen halverats
sedan år 1990. Även jordbrukssektorn har under perioden stadigt minskat sina utsläpp med
närmare 11 procent. Den största utmaningen finns inom transportsektorn där utsläppen ökat
med tre procent under perioden.
*Uppgifterna ovan gäller utsläpp som sker inom det geografiska länet, med undantag av
utsläpp i länet från internationell sjö- och flygtrafik.
Referenser
1. www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/
2. www.ekns.org
3. www.greencharge.se
4. http://trafa.se/PageDocuments/PM_2012_8_Metodrapport_RVU_Sverige_2011.pdf
5. Länsstyrelsen, meddelande 2014:27. Anpassning till ett förändrat klimat, åtgärdsprogram
2015 – 2019 Jönköpings län.
Kalmar län
Begränsad klimatpåverkan
Utsläpp av växthusgaser i länet har minskat med 17 procent 1990-1913. För att nå
miljömålet krävs bland annat globala överenskommelser, hållbar samhällsplanering,
energieffektivisering av transporter och fastigheter samt ännu mer satsning på förnybar
energi.
Miljökvalitetsmålet innebär att den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till
högst två grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Temperaturmålet innebär att
koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm
koldioxidekvivalenter. Avgörande för att nå målet är internationellt samarbete och insatser i
alla länder. En stor del av dagens utsläpp av växthusgaser påverkar jordens klimat mer än 100
år framåt i tiden. Om miljökvalitetsmålet kan nås kommer att visa sig först i mitten av detta
sekel. År 2050 bör utsläppen av växthusgaser som ett genomsnitt för alla industrialiserade
länder ha minskat till ungefär två ton per capita för att därefter minska ytterligare.
Resultat
I ett nationellt och internationellt perspektiv ligger Kalmar län bra till avseende
klimatpåverkande utsläpp och förnybar energi. Andelen tillförd förnyelsebar energi i Kalmar
län, det vill säga energi från biomassa, vatten, sol eller vind, var 65 procent år 2010 för att
sedan stanna av och är idag 62 procent. Kalmar län behöver jobba vidare med att minska sin
energianvändning, sina klimatpåverkande utsläpp och öka produktionen av förnybar energi,
men det stora arbetet ligger på ett globalt plan.
26
åtext]
Under 2015 har Länsstyrelsen lett det samordnande arbetet med länets kommuner via
Klimatsamverkan Kalmar län. Den gemensamma handlingsplanen har fastställts till att
omfatta arbete med ett av målen i den regionala energi- och klimatstrategin ”NoOil 2030” och
klimatneutrala samhällsbetalda resor 2020. Ett omfattande inventeringsarbete har pågått för
att identifiera upphandlingskrav, aktörer och uppföljningsformer. Arbetet har kontinuerligt
avrapporterats till Klimatkommissionen Kalmar län som är sammansatt av representanter för
såväl universitet, näringsliv och offentlighet och leds av Länsstyrelsen och Regionförbundet
gemensamt.
Tematiska seminarier i ämnet har hållits vid flera tillfällen. Länsstyrelsen har också
tillsammans med Energikontor Sydost anordnat en kommunikationsutbildning för länets
kommuner för att på ett digitalt attraktivt sätt synliggöra klimatarbetet för såväl kommun som
allmänhet.
Energieffektiviseringen i länets kommuners fastigheter går fortsatt framåt och de kommunala
transporterna blir effektivare. En samordnad ansökan till Klimatklivet har genomförts
avseende utbyggnad av laddinfrastruktur för både offentlig verksamhet som för allmänheten.
Biogasproduktionen har ökat och ytterligare tre produktionsplatser med tillhörande tankställe
är under planering. Länsstyrelsen ser därför en positiv utveckling av både energiproduktion
och distribution inom förnybara bränslen till transportsektorn. Energiproduktionen från
vindkraft ökar något och Kalmar län ligger bland de främsta länen i landet i detta avseende.
Den av Regeringen fastställda nivån/planeringsramen för vindkraft passerades redan 2012,
vilket är glädjande och det byggs och planeras fortfarande för mycket vindkraft i länet.
Analys
För att nå målen med energieffektivisering och förnybar energiproduktion krävs ett större
regionalt samarbete i sydost mellan regioner och länsstyrelser, framförallt med gemensamma
målbilder och finansieringsstöd. Den enskilt största utmaningen finner vi på transportområdet.
För att Sverige ska nå målet krävs bland mycket annat krafttag kring transporter på nationell
nivå och hur styrmedel fördelas. Utfasningen av fossila bränslen behöver intensifieras.
Kalmar Län har goda förutsättningar för att bygga ut både produktion, distribution och
infrastruktur för såväl biogas som el som fordonsbränsle. Innovativa affärsmodeller mellan
det offentliga och näringslivet är en del av lösningen där vi nu ser flera exempel. Inom hållbar
upphandling finns dock fortfarande mycket att utveckla för att bidra till begränsad
klimatpåverkan. Detsamma gäller insatser som kan styra livsstils- och konsumtionsmönster i
mer hållbar riktning. Här krävs stora satsningar på information och folkbildning i syfte att
förändra attityder och beteenden, i kombination med ekonomiska styrmedel.
INGEN REGIONAL BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE
Kronobergs län
BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
Klimatförändringen är en av länets största utmaningar. Området kännetecknas av
motstående utvecklingsinriktningar som minskade utsläpp av växthusgaser inom
27
uppvärmningssektorn, men ökade utsläpp från transportsektorn. Åtgärder vidtas inom flera
områden men inte alls i tillräcklig omfattning.
RESULTAT
Växthusgasernas utveckling i Kronobergs län är både positiv och negativ.
I Kronobergs län har en omfattande omställning genomförts inom uppvärmning av bostäder och
lokaler, som nu nästan helt baseras på biobränslen. Den stora utmaningen framöver är att komma
tillrätta med utsläpp av klimatgaser från transportsektorn och industrierna i länet, där
åtgärdsarbetet måste intensifieras.
Inom transportsektorn ökar andelen förnyelsebara bränslen sakta, från en låg nivå, och främst
genom inblandning av biobränslen i andra fordonsbränslen.
En biogasanläggning har startat i Alvesta av lantbrukare som utvinner biogas av främst gödsel
från lantbruken i närheten. Den första biogasen levererades i början av året. Under hösten har ett
tankställe för biogas invigts i anslutning till anläggningen. Restprodukten biogödsel används för
att gödsla markerna. Dels luktar den mindre än vanlig gödsel, dela tas den lättare upp av
växterna.8
Produktionen av energi från förnybara energikällor ökar. Främst från vindkraften, som dock ökar
från en mycket låg nivå. I Kronoberg finns tillstånd för åtta projekt om sammanlagt 127
vindkraftverk. Det största projektet i Kronobergs län är Tvinnesheda-Badeboda i Uppvidinge
kommun med 50 vindkraftverk som beräknas börja producera el under 2016.
Det finns en stor potential att effektivisera energianvändningen i länet, inte minst hos företag,
men för få åtgärder genomförs. Länsstyrelsen och Energikontor sydost har under hösten påbörjat
ett nytt projekt som riktar sig till små och medelstora företag. Syftet är att upprätta nätverk som
underlättar för små och medelstora företag att arbeta strategiskt med sin energianvändning och
därigenom uppnå ökad energieffektivisering.
Kraftfull satsning för att minska klimatpåverkande utsläpp
Förutom Länsstyrelsen bedriver flera kraftfulla aktörer på regional nivå ett aktivt åtgärdsinriktat
arbete.
Regionförbundet södra Småland har fram till årsskiftet varit huvudman för Klimatkommission
Kronoberg, där även Energikontor Sydost varit aktiv och delaktig i planering. Det pågår
planering för att göra en nystart och att Länsstyrelsen ska vara huvudman i denna omgång. Syftet
är att vara en plattform för regionalt klimatarbete med fokus på minskade klimatpåverkande
utsläpp från bland annat transporter och energieffektivisering, med förankring i ett stort antal
privata och offentliga aktörer på regional nivå. Även andra miljömålsområden ska kunna lyftas på
denna plattform.
Miljöresurs Linné arbetar aktivt inom området av klimatsmart mat, med fokus på att bland annat
öka andelen ekologiska och säsongsanpassade livsmedel i offentlig sektor.
Energikontor Sydost bedriver ett stort antal projekt för att energieffektivisera och minska länets
klimatpåverkan, i projekt och nätverk.
Miljöfordon Syd verkar inom transportområdet och driver bland annat ett projekt ”Greencharge
Sydost” för att introducera elfordon, både av infrastruktur (i form av laddstolpar) och olika typer
av fordon.
8
http://energikontorsydost.se/a/biogasmack-i-alvesta-invigs-17-oktober
28
Grön upphandling är också ett prioriterat område där dels ett samlastningsprojekt pågår i
Energikontors Sydost regi och dels ett projekt där Länsstyrelsen och Energikontoret samverkar i
projektet ”Primes”, ett upphandlingsprojekt som syftar till att stödja framtagningen av
klimatsmarta förfrågningsunderlag.
ANALYS OCH BEDÖMNING
Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2050. Åtgärdsarbete genomförs inte i
tillräckligt stor utsträckning och kraftfulla styrmedel saknas för att öka takten i åtgärdsarbetet.
Den sammanvägda bedömningen är att utvecklingsriktningen är neutral, även om det går att se
en positiv utevcklingen inom vissa områden där åtgärder har genomförts.
Avgörande för om målet kan nås är därför både vilka åtgärder som vidtas men även i hur stor
grad åtgärderna genomförs. Fler aktörer krävs för att genomföra åtgärderna i beslutade program,
men det krävs också att nya typer av åtgärder vidtas.
Kronobergs län har lyckats sänka de klimatpåverkande utsläppen från uppvärmningssektorn.
Förklaringen är god samhandling mellan länets aktörer och länets placering mitt i södra Sveriges
”vedbod” som gjort att fossila bränslen kunnat ersättas med biobränsle.
Samtidigt är Kronoberg ett glest bebyggt län, med en stor andel boende i mindre tätorter på
landsbygden. Detta gör att behovet av att ersätta fossila drivmedel med förnyelsebara blir större,
då transporterna är svåra att ersätta med kollektivtrafik.
De styrmedel som finns idag är inte tillräckligt kraftfulla för att öka tillgången till nya
förnyelsebara bränslen. Detsamma gäller inom området för energieffektivisering. Länsstyrelsen
saknar idag resurser att arbeta i tillräckligt hög grad tillsammans med näringslivet. Bidrag eller
andra styrmedel behövs för att få näringslivet intresserade av att energieffektivisera sina lokaler
och sin produktion samt att klimatanpassa transporter i stor omfattning.
Ett positivt styrmedel är att regeringen har beslutat om ett nytt statligt klimatinvesteringsstöd för
perioden 2015-2018. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser. Åtgärder som kan få stöd är
konkreta klimatsatsningar inom till exempel transporter, industrier, bostäder, lokaler,
stadsbyggnad och energi. I första ansökningsomgången beviljades bidrag till ett projekt i länet, en
biogasmack i Ljungby.
Prioriteringar i länet
Samverkan med regionala och lokala aktörer under det kommande året är prioriterat, vilket är en
framgångsfaktor för att nå varaktiga resultat inom klimat och energiområdet. Ett speciellt fokus
kommer att ligga på att få till stånd avsiktsförklaringar, så kallade ”Miljömålslöften” med
kommuner, företag och andra organisationer i länet. Ett annat prioriterat område är Grön
upphandling, där projektet Primes är en plattform för en mängd olika insatser.
BEDÖMNING AV MILJÖKVALITETSMÅLET (MÅLUPPFYLLELSE)
För miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan görs inte detta på regional nivå.
BEDÖMNING AV UTVECKLING I MILJÖN
NEUTRAL. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren
har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet
nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom
målet tar ut varandra.
INDIKATORER SOM FÖLJER UPP MÅLET
29
•
•
•
•
•
•
•
Energianvändning
Klimat och häckande fåglar
Klimatpåverkande utsläpp
Körsträcka med bil
Nationella utsläpp av CFC
Hushållsavfall
Vindkraftsel
UPPFÖLJNING AV REGIONALA MILJÖMÅL 2014-2020 –
BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
Fossilbränslefritt 2030
Användningen av fossila bränslen inom Kronobergs län har upphört 2030.
Målet kan nås, om fler åtgärder vidtas. Andelen fossila bränslen år 2010 var 45 procent, vilket är
en minskning med 10 procent sedan 2000. För att nå målet måste takten öka i utfasningen av
fossila bränslen.
Det är främst inom transportområdet och industriell verksamhet som fossila bränslen används i
länet i dag. Lämpliga åtgärder för att uppnå målet är att öka produktionen av biogas och andra
typer av förnyelsebara drivmedel, inköp av fordon som drivs av förnyelsebara drivsmedel samt
elfordon.
Produktion av förnyelsebar el genom vindkraft och kraftvärme vid fjärrvärmeverk är också
viktiga åtgärder för att möta behoven av förnybar inom hushåll, industri och transportområdet.
Plusenergilän
År 2050 är Kronobergs län ett Plusenergilän. Detta innebär att produktionen av
förnybar energi och biobränsle överstiger den totala energianvändningen i länet,
dvs. blir självförsörjande och kan exportera förnybar energi.
Andelen producerad energi i länet 2010 var 28 procent, vilket är en ökning med 11 procent från
1990. För att nå målet behöver takten öka. De energikällor som bedöms ha störst potential är
vindkraft och kraftvärme. Brist på aktuell data gör att nyare data än 2010 inte kan presenteras.
Indikatorer som följer upp det regionala målet
•
•
Energianvändning
Vindkraftsel
Utsläpp av koldioxid från fossilt bränsle
Utsläpp av koldioxid i Kronobergs län från fossila bränslen län ska till år 2020 ha
minskat till 2 ton per år och per länsinvånare.
År 2012 var utsläppen av koldioxid (från energiförsörjning, transporter och arbetsmaskiner) 3,85
ton per person, vilket är lägre än förra året (3,97) och även lägre än referensår 1990 då nivån låg
på 5,9 ton per person. Utsläppen har minskat sakta tidigare, för att öka igen 2010 till 4,3 ton per
person, tiden får utvisa om den nuvarande minskningen är en stadig trend eller enbart
konjunkturberoende.
Indikatorer som följer upp det regionala målet
•
Klimatpåverkande utsläpp
Förnyelsebar energi
30
70 % av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2020 från
förnybara källor.
Andelen fossila bränslen 2010 var 45 procent, vilket är en minskning med 10 procent sedan 2000.
För att nå målet måste takten öka i utfasningen.
Brist på aktuell data gör att nyare data än 2010 inte kan presenteras.
Användning av elenergi
Användningen av elenergi i bostäder och lokaler samt industriprocesser ska minska
med 20 % till 2020, räknat från 1995.
Användningen av elenergi (i bostäder, lokaler, industriprocesser, tjänster och inom jordbruk) låg
på 1,96 TWh år 2012, jämfört med 1,99 TWh år 2011 och 2,09 TWh 1995. Elenergianvändningen
har alltså minskat med 6,2 procent. Medan energibehovet minskar inom industriprocesser och
inom offentlig sektor, är trenden motsatt för bostäder och jordbruk.
Fossil koldioxid från trafiken
Utsläppen av fossil koldioxid från trafik och arbetsfordon har år 2020 minskat med 35
%, jämfört med 1990 års utsläpp.
Utsläppen av koldioxid låg år 2012 på 554 000 ton, vilket i jämförelse med år 1990 (607 000 ton)
visar en minskning på 8,7 %. Även om tendensen är rätt, krävs det en ännu snabbare minskning
och därför kraftigare åtgärder för utfasning av fossila och ökad användning av förnybara
bränslen.
Ett trendbrott har alltså skett, men det är långt kvar till målnivån och kraftfulla åtgärder för ökad
användning av förnybara bränslen är nödvändiga.
Förnyelsebara fordonsbränslen
Förnyelsebara fordonsbränslen utgör minst 30 % inom vägtransporter år 2020 i
Kronobergs län.
Enligt leveranser av bränsle i 2013 för Kronobergs län låg andelen förnyelsebara bränslen på
10,6% procent. Det är betydlig bättre än år 2010 som låg på 5,1 % men det krävs kraftfulla
insatser för att nå målet om 30 %.
Förnyelsebara drivmedel i Kollektivtrafiken
Kollektivtrafiken i Kronobergs län är fossilbränslefri år 2020.
Länstrafiken Kronoberg har 2013 omställt stadstrafiken till biogasbussar med 39 bussar.
Regiontrafiken drivs med biodiesel med 123 bussar.
Produktion av förnyelsebara fordonsbränslen
Produktion av förnyelsebara fordonsbränslen t.ex. biogas i Kronobergs län ska vara
minst 30 GWh år 2020. (Detta motsvarar årsförbrukningen för ca 2700 personbilar.)
De senaste data för länets biogasproduktionen är från år 2012 och var på 11,7 GWh.
Produktionen har ökat då Växjö kommuns anläggning fått högre produktionskapacitet och en
anläggning i Alvesta har startat sin produktion under 2015.
Tankställen för förnyelsebara bränslen
Tankställen för förnyelsebara fordonsbränslen (utöver E85) finns i alla kommuner i
Kronobergs län år 2020.
31
Tankställen för allmänheten finns i Växjö, Älmhult och Alvesta. Inom klimatklivets första
ansökningsomgång har statliga bidrag beviljats till en tankstation i Ljungby.
32
Ökat resande med kollektivtrafiken
För kollektivtrafiken gäller följande: Marknadsandelen ska öka till 15 % år 2030.
Andelen av kollektivtrafiken i allt resande i Kronobergs län var 11 % år 2014. Det är ungefär som
de senaste åren. Andelen i Kronobergs län har pendlat mellan 10 och drygt 11 procent de senaste
4 åren. Det nationella genomsnittet år 2014 var 27 %, där storstadsregionerna drar upp andelen. I
Stockholms län var 51 % av resorna kollektiva år 2014.
Marknadsandelen i Kronobergs län har tidigare ökat de senaste åren, men ligger nu stadigt mellan
10 och11 %: 9,2 % år 2010, 10,8 % år 2011, 11,4 % år 2012, 10% år 2013 och till 11 % år 2014.
Om marknadsandelen ska kunna öka till 15% behöver fler satsningar för kollektivtrafiken göras.
33
Norrbottens län
Begränsad klimatpåverkan
För att uppnå det globala klimatmålet krävs kraftfulla internationella insatser och samarbete mellan
världens länder. I Norrbottens län har utsläppen av växthusgaser ökat något sedan 1990 vilket främst
beror på att länets tunga industri ökat sin produktion.
Resultat
De globala koldioxidutsläppen har inte ökat under 2014, enligt det internationella energiorganet IEA (1).
Däremot har halterna av växthusgaser i atmosfären nått nya rekordnivåer under 2014, enligt nya siffror
från FN:s väderorgan WMO (World Meteorological Organization). Jämfört med den förindustriella nivån
har halterna av koldioxid i atmosfären ökat med 40 procent. I sin utvärderingsrapport från 2013 om den
naturvetenskapliga grunden till klimatförändringarna slog IPCC (FN:s vetenskapliga klimatpanel) fast att
människans utsläpp av växthusgaser är den dominerande orsaken till temperaturökningen sedan 1900talets mitt.
Medan de svenska växthusgasutsläppen har minskat sedan basåret 1990, så ökar de utsläpp av
växthusgaser som den svenska konsumtionen ger upphov till.
Norrbotten har flera tunga industrier som exporterar varor till såväl andra delar av Sverige som andra
länder. Länets stora energianvändning och utsläpp per capita bör ses i ljuset av detta. I Norrbottens län
har utsläppen av växthusgaser ökat från 5 till 5,36 miljoner ton mellan åren 1990 och 2013. Sedan 1990
är utsläppen från transportsektorn i stort sett oförändrad. Utsläppen från jordbruket har minskat till följd
av minskad djurhållning. Avfallssektorn har minskat påtagligt mellan åren 1990 och 2013.
Beräkningar som gjorts för länets tunga industrier (SSAB, LKAB och SCA) visar att inga större
förändringar skett mellan 2013 och 2014. Koldioxidutsläppen är drygt 1,9 miljoner ton per år.
Byggnader och andra byggda kulturmiljöer i norr har anpassats till äldre tiders klimat. De kan därför
påverkas negativt av ett varmare och blötare klimat som ökar risken för fuktskador, insektsangrepp,
tillväxt av mögel och kvalster samt ökad nedbrytning av byggnadsmaterial. Strandnära forn- och
kulturlämningar kan påverkas vid översvämningar av vattendrag. Mildare vintrar innebär ökad risk för att
skogsmaskiner kör sönder forn- och kulturlämningar i naturmiljön och i fjälltrakter kan ett varmare
klimat leda till att samiska kulturmiljöer växer igen.
Länet kan bidra till den nationella och internationella klimatpolitiken genom att minska utsläppen av
växthusgaser, effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybara energislag som produceras
och används i länet. Tillsammans med många aktörer i länet har det under 2015 tagits fram en ny
regional klimat- och energistrategi med sikte på 2050. Befintliga åtgärdsprogram för klimat- och
energiarbetet samt handlingsplaner för anpassning till ett förändrat klimat kommer att revideras (2).
Det regionala miljöhandlingsprogrammet för miljömålen gäller till och med 2016 och kommer sedan att
omarbetas. Programmets syfte är att ge inspiration, vägledning och stöd för att ta fram olika åtgärder
och utvecklingsinsatser i det framtida miljöarbetet.
Under 2015 har länsstyrelsen tagit fram en rapport som behandlar vilka konsekvenser som förväntas i
naturmiljön av klimatförändringarna samt hur länsstyrelsen kan anpassa sin verksamhet (3).
Analys
Bedömning och trend görs ej regionalt.
Jordens klimat håller på att förändras och det påverkar alla ekosystem, global matproduktion och
världsekonomin. Att möta utmaningarna för vårt klimat och ställa om till hållbar utveckling kräver
34
internationellt samarbete, kraft och förändringsvilja. Det kräver också att vi på regional och lokal nivå tar
krafttag för att åstadkomma förändringar utifrån våra möjligheter.
Enligt en regional analys gjord av SMHI 2015 kommer klimatet i Norrbottens att förändras under de
kommande hundra åren. Här väntas temperaturen öka mer än det globala och nationella genomsnittet.
Temperaturökningen kommer att bli störst under vinterperioden och antalet snödagar minskar.
Årsmedelnederbörden beräknas öka med 20-40 procent (4).
I Norrbottens län använder vi i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi, räknat per
invånare. Det beror på vårt kalla klimat, vår energiintensiva industriproduktion, vår glesa befolkning och
våra stora avstånd som måste överbyggas med transporter. Vi har god tillgång till förnybara energikällor
som vattenkraft och skogsbränsle samt stora arealer med potential för att utnyttja vindkraft.
Den kraftiga minskning av utsläppen av växthusgaser som skedde 2009 beror på den globala
lågkonjunktur som drabbade länets tunga industri. Särskilt utsläppen från energiförsörjningen och
industriprocesserna visade på kraftiga nedgångar under 2009. Hur produktionen utvecklas på SSAB i
Luleå och övrig tung industri i länet har en avgörande inverkan på länets utsläppssiffror. Bortser man
från den tunga industrin minskar användandet av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder och
lokaler till förmån för fjärrvärme och värmepumpar. Metanutsläppen från avfallsdeponier och jordbruk
har också minskat. Inom skogsindustrin har flera insatser gjorts de senaste åren för att byta ut fossila
bränslen mot förnybara, vilket b.la. lett till att pappersbruken minskat sina utsläpp av fossilt koldioxid.
Utveckling för att effektivt nyttja länets biobränslebaserade råvaror samt insatser för att skapa tillväxt
kopplat till den stora utbyggnad av till exempel vindkraft som är på gång i länet är prioriterat. Inom den
offentliga sektorn spelar de kommunala planerna och programmen en viktig roll. De ska belysa hur
kommunen arbetar för minskad klimatpåverkan och hur samverkan med andra planer och program sker,
exempelvis kommunens plan för transporter. Insatser för att öka samordning mellan kommunernas
planer och program i arbetet för ett transporteffektivt samhälle prioriteras. Den offentliga upphandlingen
är också ett verktyg som bör utvecklas för att bidra till att klimatmål nås och energieffektiviseringen i
länet ökar.
För att skapa hållbara transporter är det viktigt att vi ökar möjligheterna för klimatsmarta
kommunikationer. Detta sker exempelvis genom satsningar på spårbunden trafik, ökad användning av
resfria möten samt en förbättring av kollektivtrafik och förutsättningarna för länets gång och cykeltrafik.
Referenser
1) http://www.metro.se/nyheter/varldens-koldioxidutslapp-okarinte/Hdzoco!Hbogyg33k7RhBYOZEomwaQ/
2) http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/anpassning-tillforandrat-klimat/regional-handlingsplan/Pages/default.aspx
3) Naturmiljö och klimatförändringar i Norrbotten
4) http://www.smhi.se/klimatdata/framtidens-klimat/framtidsklimat-i-sveriges-lan-enligt-rcp-scenarier1.95384
Skåne län
1. Begränsad klimatpåverkan
”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig.
35
Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden
bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte
äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan
uppnås”
Tablåtext
Skånes växthusgasutsläpp uppvisar en svag ökning jämfört med i fjol. Dessutom ökar andelen utsläpp
som inte mäts, genom konsumtion av produkter som tillverkas i andra länder.
Resultat
I Skåne har växthusgasutsläppen minskat med 28 procent mellan år 1990 och 2013. Minskningen synes
nu plana ut och utsläppen är nästan oförändrade jämfört med fjolåret. Sektorerna energiförsörjning och
transporter står tillsammans för ca 64 procent av utsläppen. Utsläppen från energiförsörjningen har
sedan år 1990 minskat, främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränslen och en
ökande andel fjärrvärme. Utsläppen från hela transportsektorn har minskat med 11 procent sedan 1990,
där utsläppen från personbilar uppvisar en klart nedåtgående trend sedan år 2007 medan utsläppen från
lätta lastbilar har fördubblats sedan år 1990. Nationell statistik visar dock på ett trendbrott och det
senaste året har utsläppen från transporter ökat med 2 procent9.
Biogas
År 2014 fanns i Skåne 47 biogasanläggningar, och Skånes totala biogasproduktion var 0,35 TWh10. I
uppropet ”100 % fossilbränslefritt Skåne” förbinder sig skånska aktörer att fasa ut sin fossila
energianvändning för transporter, el och uppvärmning. Många av de anslutna vill minska sin
fossilbränsleanvändning genom biogasdrivna transporter. Den regionala efterfrågan på biogas har därför
ökat kraftigt, bland annat ska Skånetrafikens bussar vara fossilbränslefria år 2018. Det skånska målet för
biogasproduktion är 3 TWh år 2020.
Produktionskostnaderna för biogas är fortfarande höga vilket gör att subventioner krävs. Ett
par energibolag i Skåne har tillstånd för biogasproduktionsanläggningar men avvaktar
stabilare ekonomiska utsikter.
Effektivare energianvändning
Under de närmaste åren kommer energiarbetet i samtliga läns små och medelstora företag att
stödjas av länsstyrelserna och de regionala energikontoren i samarbete. Denna insats bygger
vidare på Länsstyrelsen Skånes uppskattade arbete med PROEFF (Projekt för
energieffektivisering i skånska företag genom tillsyn och rådgivning). Det innebär att skånska
företag kan vänta sig fortsatt hjälp med energieffektiviseringar.
Förnybar el
Det regionala målet är att produktionen av förnybar el i Skåne ska vara 6,8 TWh år 2020. När detta mål
fastställdes planerades en stor utbyggnad av havsbaserad vindkraft, som ännu inte blivit av. En förändring
kan dock vara på väg, tack vare ett möjligt stödsystem för havsbaserad vindkraft. Länets förnybara
9
http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/miljo-ochhalsa/klimat/klimatbarometer/
10
http://www.energimyndigheten.se/globalassets/nyheter/2015/produktion-och-anvandning-av-biogas-ochrotrester-ar-2014.pdf
36
elproduktion ökar trots allt och uppgår nu till cirka 2 TWh per år. 2014 producerades 1,3 TWh el av
vindkraft11, 2013 producerades knappt 0,7 TWh el av förnybara bränslen i kraftvärmeverk12. Enligt en
kartläggning av Solar Region Skåne genereras drygt 0,7 GWh elektricitet i solcellsanläggningar och
intresset för att installera ytterligare solceller är stort 13. Produktionen av förnybar el är för närvarande
sammantaget ca 30 procent av målnivån.
Transporter
Under året införde regeringen ett stödsystem för lokala klimatinvesteringar, Klimatklivet, som ska vara
tillgängligt tom år 201814. Cirka 60 skånska företag och organisationer ansökte om medel till åtgärder i
den första ansökningsomgången, och ca hälften av åtgärderna gäller transporter, där infrastruktur till
elbilar är vanligast.
Analys
För Sverige som helhet bedöms miljökvalitetsmålet inte att nås till år 2050 med i dag beslutade eller
planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Samma bedömning gäller för Skåne.
Människans utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka framförallt på grund av vår användning
av fossila bränslen. Det är främst länder med hög ekonomisk tillväxt som ökar sina utsläpp,
även om flera länder samtidigt även satsar på förnybar energi. För att nå målet krävs såväl
kraftfulla internationella som nationella åtaganden och förverkligandet av dessa.
Ambitionsnivån behöver öka i ett nytt internationellt klimatavtal. Sverige är ett litet land men
vi kan göra en viktig insats genom att visa på lösningar och på så vis driva på den
internationella utvecklingen. Den största andelen av energianvändningen i Skåne är
fortfarande fossil, men de skånska förutsättningarna för ett fortsatt aktivt klimatarbete är goda.
Här finns framstående miljöteknikföretag och många engagerade kommuner.
Skånes största utmaning ligger troligen i de fossilberoende transporterna, här behövs det
kraftiga och långsiktiga styrmedel. Osäkerheten kring beskattningen av biodrivmedel
förhindrar framsynta investeringar, och dagens miljöbilsdefinition, som inkluderar
fossilbränslebilar, medför att målet om en fossilberoende fordonsflotta till 2030 blir
svåruppnåeligt.
De nationella styrmedlen för att främja en skånsk fossilfri energiproduktion är otillräckliga för
att utbyggnaden ska nå målen15, och ökningen av vindkraftskapaciteten har mattats av de
senaste åren. Detsamma gäller åtgärder för energieffektivisering, som förblir potentialer
eftersom det rådande energipriset är ett otillräckligt styrmedel. Länsstyrelsen ämnar driva
projekt under 2016 som syftar till att få företag att bli mer energieffektiva, bland annat genom
energitillsyn och energieffektiviseringsnätverk. Energitillsyn enligt miljöbalken är ett relativt
oprövat verktyg som har stor potential men som inte används i särskilt stor utsträckning. Med
en effektivare energitillsyn och nätverk för erfarenhetsutbyte kan företag få både
11
Vindkraftstatistik 2014, ES 2015:02. Energimyndigheten.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__EN__EN0203/ProdbrEl/?rxid=f5c47384-3da44778-ab0e-27a635467ac8
13
http://kfsk.se/solarregionskane/wp-content/uploads/sites/13/2015/05/Solenergi-i-Skane.pdf
14
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Bidrag/Lokala-klimatinvesteringar/
12
15
http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2013/Pilotlan_Skane_slutrappo
rt.pdf
37
påtryckningar och incitament att minska och effektivisera sin energianvändning. Även
energieffektivt byggande kommer att uppmärksammas under kommande år.
Konsumtionens roll i klimatpåverkan har blivit allt tydligare på senare tid. Genom
konsumtionen exporterar vi stora delar av våra utsläpp. Generationsmålet anger att vi ska lösa
miljöproblemen utan att det leder till ökade problem utomlands. Regeringens klimatpolitiska
mål är dock uttryckta som en minskad energianvändning per BNP, vilket alltså inte tar hänsyn
till generationsmålet. Den offentliga konsumtionen kan bilda modell och på så vis sätta tryck
på marknaderna att ta fram klimatsmarta alternativ.
Prioriteringar i länet
Länsstyrelsen Skåne vill prioritera att arbeta med utmaningen ”hållbar konsumtion” under kommande år.
Stockholms län
Begränsad klimatpåverkan
TABLÅTEXT
För att nå målet krävs kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Idag är vägtrafiken och
energianvändningen de största utsläppskällorna i länet. Energisektorns och transporternas
utsläpp tenderar att minska bortsett från inrikes civil sjöfart. Att nå målet om begränsad
klimatpåverkan samtidigt som regionen växer är en av länets största utmaningar.
RESULTAT
Varje invånare i Stockholms län beräknas ge upphov till cirka 2,2 ton växthusgaser per år. Siffran är
dock missvisande då konsumtionen av varor och tjänster genererar klimatpåverkande utsläpp utanför
länsgränsen. Energianvändningen per invånare har varit relativt konstant under flera år och är ungefär
hälften av riksgenomsnittet.
De totala utsläppen av växthusgaser i länet har minskat med cirka 38 procent sedan år 1990.
Vägtrafiken och energianvändningen i bostäder är de största utsläppskällorna. Vägtrafikens utsläpp
dominerar. Detta beror på att trafikvolymen växer. Samtidigt minskar körsträckan med bil per invånare
och ligger nu under det nationella genomsnittet.
Den totala utsläppsnivån i länet har minskat något under de senaste åren till 4,7 miljoner ton
växthusgaser per år.
ANALYS OCH BEDÖMNING
I Stockholm bor och lever många människor och inflyttningen till länet är hög. Den växande
regionen medför längre pendlingsresor och genererar ett stort behov av nya bostäder. Vägtrafiken
bedöms därför öka och det innebär en stor utmaning att minska dess miljöpåverkan.
Utsläppen av växthusgaser per invånare inom Stockholms län är mindre än riksgenomsnittet tack
vare en väl utbyggd fjärrvärme, få tunga industrier och en hög andel kollektivtrafik. Utsläppen av
växthusgaser per invånare ligger på en relativt konstant nivå, men risk finns för att de ökar.
Exempelvis visar Trafikanalys trafikprognos på att trafikarbetet ökar mer än befolkningen.
För att de totala utsläppen ska minska måste kraftfulla åtgärder vidtas som minskar utsläppen
både från trafiken och från energianvändningen i bostäder och lokaler. Bland annat behöver
andelen kollektivtrafik öka och energieffektiviseringar och andra teknikförbättringar fortsätta. En
klimat- och energistrategi har tagits fram i samarbete med länets aktörer. Strategin fungerar som
38
vägledning för länets arbete för att nå de nationella målen för klimatpåverkan. Den omfattar sex
åtgärdsområden, bland annat transporter och resande, samhällsplanering och energianvändning i
bebyggelse. Dessa områden kommer fortsatt att prioriteras i den regionala samverkan kommande
år. Arbetet med att stimulera till åtgärder som utgår från strategins åtgärdsområden fortsätter.
Begränsad klimatpåverkan är ett av de prioriterade miljömålen i samarbetet i den Regionala
miljömålsdialogen mellan Länsstyrelsen, länets alla kommuner, Kommunförbundet Stockholms
län, Landstinget och Trafikverket.
Södermanlands län
Begränsad klimatpåverkan
Tablåtext
Miljömålet bedöms inte på regional nivå. Utsläppen av växthusgaser i länet minskar och flera
positiva trender finns idag, men vi har inte sett vändpunkten än. För att nå målet krävs bl.a.
hållbar samhällsplanering, energieffektivisering av transporter och fastigheter och satsning på
förnybar energi.
Resultat
Temperaturen stiger globalt och i Södermanlands län. Utsläppen av växthusgaser i länet har
minskat med 34 procent 1990 – 2013 [1]. Minskningen är störst inom sektorn
energiförsörjning men också inom transportsektorn har en minskning skett sedan år 2011.
Åtgärder genomförs för energieffektivisering av byggnader men dessa slår inte igenom på den
totala energianvändningen. Flera kommuner arbetar för närvarande med översiktsplaneringen
med ett fokus på hållbara bebyggelsestrukturer och minskade transporter.
Temperatur och Koncentration
Klimatet i världen förändras utöver den naturliga variationen. Den globala medeltemperaturen
har sedan 1900-talet ökat med 0,9 grader [2]. I Södermanlands län var alla år utom två mellan
1990 och 2014 varmare än normalt (medelvärdet 1961–2009) [3]. SMHI:s scenarier för
temperaturen år 2100 visar en temperatur på 3,6 – 6,8 grader över medelvärdet 1961-1990 [4].
Koncentrationen av koldioxid överskred under 2012 för första gången 400 ppm vid några
mätstationer. Under 2013 kunde nivåer över 400 ppm uppmätas vid ytterligare en mängd
mätstationer runt om i världen [5]. För att den globala temperaturen högst ska stiga med 2
grader måste koncentrationen av växthusgaser stabiliseras på högst 400 ppm
koldioxidekvivalenter [6].
Utsläpp av växthusgaser
De totala utsläppen av växthusgaser i länet uppgick till 2,8 miljoner ton år 2013.
Energiförsörjning, industriprocesser och transporter står vardera för 30 procent av länets
växthusgasutsläpp. Den största minskningen av utsläppen sedan år 2011 har skett inom
39
industrisektorn (22 procent) men även utsläppen från transportsektorn har minskat (10
procent) [7].
Energianvändning och energitillförsel
Energianvändningen i Södermanlands län var 2013 ca 12,3 TWh [8]. Lokal vind- och
vattenkraft står för en mycket liten del av länets energitillförsel. År 2014 fanns sju
vindkraftverk i länet med en total effekt på 6,0 MW [9]. Den totala biogasproduktionen år
2013 var 57,5 GWh, en minskning med ca 3 procent sedan föregående år [10].
Solenergiproduktionen i länet uppgår till ca 1,8 GWh per år [11].
Energieffektivisering
Enligt kommunernas inrapportering till Energimyndigheten inom ramen för
energieffektiviseringsstödet har energianvändningen i bostäder och lokaler effektiviserats med
16 respektive 21 procent under perioden 2011-2014.
Statistik från SCB över specifik energianvändning (kWh/m2) för småhus, flerbostadshus och
lokaler visar på en minskning med 18, 10 respektive 21 procent under perioden 2001-2012.
Samhällsplanering och transporter
I länet pågår arbete med att stimulera till ökad produktion och användning av biogas vilket
skulle ge positiva effekter på den regionala samhällsutvecklingen. I länet finns god tillgång på
bioenergiråvara med en biogaspotential på ca 500 GWh [12].
Arbete för att ta fram en infrastrukturplan för utbyggnad av laddstationer för elfordon i Östra
Mellansverige har påbörjats. Ett stort intresse finns hos kommuner och övriga aktörer i länet
för elinfrastrukturutbyggnad.
Analys
Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet till 2050 görs inte på regional nivå.
Nationellt görs bedömningen att målet inte kan nås med befintliga och beslutade styrmedel
och åtgärder. Trenden i miljötillståndet globalt är negativ. För att målet ska nås (globalt och i
Södermanlands län) krävs ett nytt internationellt avtal om utsläppsminskningar, som skrivs
under 2015 och börjar gälla 2020 [13]. De största utmaningarna i Södermanlands län är
utsläppen från industri- och transportsektorn. För att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser till
2050 måste alternativ till fossila bränslen inom industrin tas fram och ett transportsystem
utvecklas där mängden transporter har minskat, fler transporter sker med kollektiva
transportmedel och fossila bränslen ersatts. I länet pågår arbete för bland annat
energieffektivisering, lokal biodrivmedelsproduktion och en förändrad planering, men vi har
ännu inte sett vändpunkten i de största utmaningarna.
Förnybar energi
Södermanland är ett av de län där vindkraften är minst utbyggd. En utmaning för länet är
därför att hitta de lägen där vindkraft kan finnas utan att påverka bland annat natur- och
40
kulturmiljöer negativt. Kommunala planeringsunderlag är mycket viktiga i detta
sammanhang.
För att realisera länets stora biogaspotential krävs fortsatt regional samverkan. Produktion och
efterfråga på biogas måste gå hand i hand samtidigt som driftekonomin hos
biogasproducenten måste säkerställas. Samtidigt innebär nya näringsgrenar en potential att
stärka det lokala jordbruket.
Energieffektivisering
Det är svårt att bedöma var den största potentialen för energieffektiviseringar finns. Inom
miljonprogramsområdena finns en stor potential för effektiviseringar. En annan utmaning är
att på allvar komma igång att bygga riktigt energisnålt, dvs. passivhusstandard.
Angående energieffektivisering i industrin är kostnadseffektiviteten för åtgärderna avgörande
då en kort återbetalningstid eftersträvas vid investeringar. Information om kostnadseffektiva
åtgärder krävs således för att realisera energieffektiviseringspotentialen i industrin. Flera
nationella EU-projekt påbörjas under 2015 med fokus på energieffektivisering i små och
medelstora företag.
Samhällsplanering och transporter
Utmaningarna kopplat till samhällsplanering och transporter ser olika ut i länets kommuner.
Kommuner som har en stor arbetspendling till Stockholmsområdet är också de kommuner
som har längst körsträcka med bil [13]. Tillgång till regional kollektivtrafik är i dessa
kommuner minst lika viktig som lokal. I andra kommuner i länet handlar utmaningen mer om
att hitta lösningar för tillgänglighet och fossiloberoende transporter på landsbygden.
För omställning till en fossiloberoende fordonsflotta krävs flera alternativa bränslen.
Planering och infrastrukturutbyggnad för de olika alternativen måste ske parallellt och
samordnat. Regional samverkan krävs för att maximera den samhällsekonomiska nyttan.
Referenser
[1] Indikator Klimatpåverkande utsläpp
[2] Naturvårdsverket (2014). Klimatet förändras
[3] SMHI (u.å). Klimatscenarier
[4] SMHI (u.å). Klimatscenarier
[5] SMHI (2014). Oroväckande rekordnivåer av koldioxid i atmosfären uppmätta
[6] Naturvårdsverket (2014). Begränsad klimatpåverkan
[7] RUS, Nationella emissionsdatabasen
[8] SCB (2014). Kommunal och regional energistatistik
41
[9] Statens Energimyndighet (2015). Vindkraftsstatistik 2014. Rapport ES 2015:02
[10] Statens Energimyndighet (2014). Produktion och användning av biogas och rötrester år
2013
[11] Beräknat utifrån statistik för solceller som beviljats stöd från länsstyrelsen.
[12] Länsstyrelsen (2015). Vid tillfället för miljömålsbedömningen opublicerad rapport.
[13] Naturvårdsverket (2015). Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål
och etappmål 2015
[14] Indikator Körsträcka med bil
Uppsala län
1. Begränsad klimatpåverkan
De största klimatpåverkande utsläppen i länet kommer från energirespektive transportsektorerna. Klimatpåverkan från energisektorn bedöms
att minska fram till 2020. Trenden att körsträckan med personbil per person
minskat under flera år, bröts under 2014.
Resultat
De klimatpåverkande utsläppen har successivt minskat i länet sedan 1990,
framförallt beroende på minskad användning av fossila bränslen för
uppvärmning.
Transporterna och energiförsörjningen ger upphov till vardera cirka 35
procent av länets klimatpåverkande utsläpp. Jordbrukssektorn står för drygt
15 procent av utsläppen och arbetsmaskinerna för knappt 10 procent.
Utsläppen från industriprocesserna, avfall och avlopp samt
lösningsmedelsanvändningen står tillsammans för endast några enstaka
procent.
En stor del av de klimatpåverkande utsläppen från trafiksektorn i länet
orsakas av en omfattande genomfartstrafik som i allt väsentligt inte påverkas
av åtgärder som syftar till ändrade trafikbeteenden i länet. Trenden att
antalet körda mil per invånare och år har minskat sedan 2000 bröts under
2014. Detta tillsammans med en kraftigt förväntad befolkningstillväxt i länet
kräver omfattande insatser för att begränsa utsläppen från transportsektorn.
I länet drivs regionbussarna med fossilfria bränslen till 8 procent och
stadsbussarna i Uppsala kommun till 49 procent Totalt innebär det att
busstrafiken i länet drivs till 18 procent med fossilfria bränslen. Inkluderas
42
den regionala tågtrafiken som uteslutande drivs med fossilfri el drivs länets
kollektivtrafik till drygt 23 procent med fossilfria bränslen.
Några exakta siffror för länet finns inte för klimatpåverkan orsakade av
privata flygresor eller konsumtion av kött och andra produkter, men avviker
sannolikt inte från landet i sin helhet med ökande utsläpp från dessa
områden.
Analys och bedömning av miljökvalitetsmålet
De största klimatpåverkande utsläppen i länet kommer från energi- och
transportsektorerna. Koldioxidutsläppen från energisektorn orsakas till
övervägande del av förbränning av torv vid värmeverket i Uppsala samt av
plastinnehållet i bränslet i avfallsförbränningsanläggningen. En väsentlig
minskning av de klimatpåverkande utsläppen från energisektorn förväntas i
samband med att ett nytt värmeverk ska vara färdigt senast 2020 då torven
kommer att bytas mot förnybara bränslen. En viss oljeanvändning kommer
dock under de närmaste åren att finnas kvar som spets- och reservkraft, men
behöver på sikt avvecklas. Ett orosmoln är dock den ökade användningen av
plast i samhället, vilket i sin tur leder till ett ökat plastinnehåll i
avfallsbränslet och därmed ökade koldioxidutsläpp från
avfallsförbränningen.
För att lyckas med att minska klimatpåverkan från transportsektorn krävs ett
gemensamt globalt klimatåtagande, kraftiga nationella styrmedel, ett
omfattande regionalt och kommunalt arbete samt ändrade beteendemönster.
För att minska utsläppen från transportsektorn på regional nivå krävs
betydligt effektivare transportlösningar med väsentligt fler resor med
kollektivtrafik samt en övergång till fordon som drivs med förnybara
bränslen eller el. En annan förutsättning för att nå miljömålet är att
utveckling av förnybara drivmedel sker i tillräcklig omfattning samt att
fordonsindustrin utvecklar fordon som kan drivas på dessa bränslen.
En hel del av åtgärdsarbetet kan utföras på regional och kommunal nivå. En
förbättrad och utbyggd kollektivtrafik är nödvändig men också en bättre
utvecklad infrastruktur där till exempel nybebyggelse planeras längs
kollektivtrafikstråken, samt fortsatt utbyggnad av cykelvägar. Miljöhänsyn
och krav på energieffektivitet i upphandlingar är också viktiga
åtgärdsområden, både i företag och i den offentliga sektorn. Inte minst gäller
detta vid upphandling av fordon och transporter.
43
Ändrade matvanor och minskat matsvinn, samt mer klimatvänliga
transporter är viktiga beteendeförändringar för att klimatmålen ska kunna
nås
Värmlands län
1 BEGRÄNSÄD KLIMÄTPÄVERKÄN
"Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
på klimatsystemet inte blir farlig.
Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska
mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för
hållbar utveckling inte äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet
kan uppnås."
Bedömning av målet Begränsad klimatpåverkan görs ej på regional nivå. Arbetet för
minskade utsläpp i länet visar på goda resultat, men möjligheterna att arbeta för
minskad klimatpåverkan beror i hög grad på såväl omvärldsfaktorer som om nationella
och internationella styrmedel finns.
Resultat
Utsläppen av växthusgaser i Värmland uppgick under år 2013, vilket är det senaste år som det
finns utsläppsdata för, till drygt 1,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 5,2 ton
per capita. Av de totala utsläppen står transporter för 46 %, jordbruk och arbetsmaskiner för
24 %, industri för 20 %, samt bostäder och service för 11 %. De utsläpp som genereras vid
produktion av varor utanför länet men som konsumeras inom länet ingår inte i
emissionsstatistiken.
Utsläppen har minskat med 34 % sedan basåret 1990. Sedan 2014 har utsläppen minskat med
drygt 4 %, till största del beroende på minskade utsläpp från energianvändning i industrin.
Även transporternas utsläpp har minskat sedan föregående år, medan jordbruket visar ökade
utsläpp.
Arbetet för minskad klimatpåverkan och energiomställning i länet stödjs och hålls samman av
en regional klimat- och energistrategi, samt en handlingsplan som pekar ut viktiga
insatsområden och åtgärder.
Inom länets industrisektor, som domineras av skogs- och stålindustri, sker en fortlöpande
energieffektivisering samt en övergång till biobränslen. Mindre företag i länet får stöd i sitt
energieffektiviseringsarbete genom kommunernas energi- och klimatrådgivning och
44
myndigheters energitillsyn. I en riktad insats har länets lanthandlare och bensinstationer på
landsbygden fått energirådgivning. Under året har även lantbrukare utbildats genom
rådgivning angående åtgärder som kan minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från
markhantering och djurhållning.
Ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i Karlstad togs i drift under 2015 och ger
förutsättningar för ett utbyggt och helt fossilfritt fjärrvärmesystem i Karlstad. Även i enskilda
fastigheter genomförs åtgärder för att ersätta kvarvarande fossila bränslen och effektivisera
energianvändningen.
Ett systematiskt arbete med energieffektivisering bedrivs av länets kommuner och landsting,
såväl i fastighets- som i fordonsbestånd. Flera energieffektiva skolbyggnader har invigts
under året, till exempel Bärstadsskolan i Hammarö kommun och Nordmarkens skola i
Årjängs kommun.
Länets trafikorganisatörer arbetar framgångsrikt med att öka bussresandet och deltar i
branschinitiativet Fördubblingsprojektet. Karlstadsbuss har satt in laddbara elbussar i
stadsbusstrafiken. Flera kommuner har gjort framgångsrika insatser för att främja gång- och
cykeltrafik.
Analys
Sett i ett längre perspektiv har utsläppen av växthusgaser minskat kraftigt i länet, med 34 %
sedan år 1990. Den största delen av utsläppsreduktionen har skett sedan år 2000. En stor del
av den kraftiga minskningen är ett resultat av kraftfulla energiinvesteringar inom den tunga
industrin, men också av en succesiv övergång till biobränsle och värmepumpar i
fjärrvärmesystem och enskild uppvärmning av bostäder och byggnader. Under de senaste fem
åren kan de största minskningarna härledas till industri och transporter, eftersom oljan i stort
sett är borta från bostadssektorn. Med det nya kraftvärmeverket i Karlstad kommer all fossil
olja att försvinna ur Karlstad Energis fjärrvärmesystem. Utsläppen per capita har minskat
snabbare i länet än i landet som helhet, något som till stor del kan härledas till att övergången
från fossila bränslen har gått fort i den värmländska industrin.
Inom den tunga industrin är ett fortlöpande investerings- och effektiviseringsarbete att vänta,
vilket kommer att leda till minskad användning av fossila bränslen. Förmodligen är många av
de mest lättåtkomliga och uppenbara åtgärderna redan genomförda, vilket gör att en lika
kraftig utsläppsreduktion som tidigare inte är att vänta med dagens förutsättningar.
Utsläppen från transporterna har under de senaste åren visat en minskande trend, sedan år
2007 med 15 %, till stor del beroende på minskade utsläpp från personbilar. Den tidigare
ökningen av utsläppen från tunga lastbilar och bussar stagnerade i mitten av 2000-talet, för att
efter år 2011 vändas i en minskning. Utsläppstrenden för lätta lastbilar har under de senaste
åren gått från kraftigt ökade till stagnerad. De minskande utsläppen från personbilar beror
sannolikt på mer energieffektiva nya bilar och en ökad andel förnybara drivmedel, eftersom
körsträckan med bil per person är relativt konstant i länet. Bättre pendlingsmöjligheter har
pekats ut som ett prioriterat område i det regionala utvecklingsarbetet. Om inte det behovet
kan mötas med ökad och förbättrad kollektivtrafik så är risken att det istället leder till ökade
utsläpp från privatbilism.
Länets aktörer har enats om ett regionalt mål om ”Ett klimatneutralt Värmland år 2030”. I de
analyser som gjorts i samband med den regionala klimat- och energistrategin har det framgått
45
att det finns tekniska och resursmässiga förutsättningar att nå detta mål, men att dagens
styrmedel inte är tillräckligt kraftfulla. Det regionala klimatarbetet är i hög grad beroende av
effektiva styrmedel – juridiska såväl som ekonomiska – på nationell och internationell nivå.
Det finns stora möjligheter att förstärka dessa styrmedels verkningskraft genom lokala och
regionala åtgärder.
Det regionala klimatmålet blir sannolikt betydligt svårare att nå om hänsyn tas till de utsläpp
som import till länet ger upphov till i andra delar av landet och världen. Nationell statisk visar
att utsläppen från svensk konsumtion snarare ökar än minskar.
Västerbottens län
1. Begränsad klimatpåverkan
Tablåtext
För att uppnå detta mål krävs internationella insatser och samarbete mellan världens länder. I
Västerbottens län har utsläppen av växthusgaser minskat sedan 1990 men det krävs stora
insatser för att de ska fortsätta att minska, framförallt inom transportsektorn.
Resultat
Västerbottens län påbörjade tidigt arbetet med att vidta åtgärder för att begränsa och hantera
klimatförändringarna. Även om länet på många sätt uppvisat en positiv utveckling på området
kvarstår mycket arbete. För att hantera utmaningen med att ställa om till en hållbar utveckling
krävs ett fortsatt omfattande förändringsarbete med djärva visioner, konkreta mål och
åtgärder.
Länets bidrag till den nationella och internationella klimatpolitiken är att minska utsläppen av
växthusgaser, effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybara energislag som
produceras och används i länet. Parallellt med detta måste vi också anpassa samhället till de
klimatförändringar vi redan ser och kan förvänta oss.
Utsläppen av växthusgaser i Västerbotten har minskat med 20 procent sedan 1990. Det är framförallt
sektorn energiförsörjning som står för den största andelen av reduceringen med en dryg halvering av
utsläppen mellan åren 1990 och 2013. (1) Utsläppen från energiförsörjningen har minskat främst tack
vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränsle, en ökande andel fjärrvärme har också
inneburit effektiviseringar som minskat utsläppen.
Transportsektorn är en stor utmaning för Västerbotten då den står för 42 procent av länets
utsläpp av växthusgaser. Det räcker inte bara med teknik och energieffektivisering vi måste
även ändra vårt beteende och samhällsplanera smartare för att minska transporternas negativa
miljö- och hälsopåverkan.
I dagsläget har endast tre av länets kommuner antagit strategier och åtgärder för att främja
miljöanpassade transporter och minskat transportbehov [2]. Flera kommuner har däremot gått
med i Trafikverkets TRANA-nätverk som är ett samarbete kring utveckling av trafikstrategier
lokalt och regionalt i Norra Sverige. På den regionala nivån pågår en revison av det regionala
trafikförsörjningsprogrammet, och arbetet med en ny regional cykelstrategi.
46
Trots att utsläppen av växthusgaser har minskat i Västerbottens län ligger de per person långt
över vad som är långsiktigt hållbart globalt.
I Västerbotten finns ett Klimatråd som är ett samverkansråd för strategiska hållbarhetsfrågor.
Rådet fungerar som en samordnande och pådrivande kraft för klimat-, energi- och
miljömålsarbetet i länet. Under 2015 har länets tre klimatambassadörer varit anlitade i olika
arrangemang för deras roll som klimatambassadör. Syftet med klimatambassadörerna är att
lyfta vikten av att arbeta för ett hållbart samhälle för olika målgrupper inom sina nätverk och
arenor.
I Västerbottens åtgärdsprogram för hållbar utveckling finns ett flertal åtgärder som är direkt
kopplade till Begränsad klimatpåverkan och kommer förhoppningsvis leda till minskade
utsläpp av växthusgaser.
Under 2015 arrangerade länsstyrelsen seminarierna Cirkulär ekonomi och Klimatforum
Västerbotten. Båda dessa arrangemang samlade aktörer från länets kommuner, näringsliv,
politiska partier och intresserad allmänhet.
Analys och bedömning
Nationellt bedöms det inte vara möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2050 med i dag
beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Samma bedömning
gäller för Västerbotten.
Jordens klimat håller på att förändras och det påverkar hela ekosystemet, global
matproduktion och världsekonomin. Att möta utmaningarna för vårt klimat och ställa om till
hållbar utveckling kräver internationellt samarbete, kraft och förändringsvilja. Det kräver
också att vi på regional och lokal nivå tar krafttag för att åstadkomma förändringar utifrån
våra möjligheter.
Klimatet i Västerbottens län beräknas förändras under de kommande hundra åren. Här väntas
temperaturen öka mer än det globala och nationella genomsnittet. Det innebär ett fuktigare
klimat med mer nederbörd och att trädgränserna förflyttas högre upp på fjället.
I Västerbottens län använder vi i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi,
räknat per invånare. Det beror på vårt kalla klimat, vår energiintensiva industriproduktion, vår
glesa befolkning och våra stora avstånd som måste överbyggas med transporter. Vi har god
tillgång till förnybara energikällor som vattenkraft och skogsbränsle samt stora arealer med
potential för att utnyttja vindkraft.
Viktiga insatser som har identifierats i arbetet med klimat och energiarbetet är att skapa
effektivare resmöjligheter i form av ny teknik kombinerat med ökad satsning på järnväg.
Minska andelen onödiga transporter, genomföra hållbara inköp, hållbart nyttjande av
naturresurser samt öka kunskapen om klimatsmarta val är ytterligare några viktigare insatser
som kan minska utsläppen av växthusgaser. Den offentliga upphandlingen är också ett
verktyg som bör utvecklas för att bidra till att klimatmål nås och energieffektiviseringen i
länet ökar.
I Västerbotten är Botniabanan, Tvärbanans persontrafik sträckan Lycksele-Umeå och
Vännäspendeln satsningar på klimatsmarta kommunikationer. Förutom den spårbundna
47
trafiken är det viktigt att verka för en ökad användning av resfria möten samt en förbättring av
kollektivtrafiken och ytterligare förbättra förutsättningarna för länets gång och cykeltrafik.
När vi pratar klimatpåverkan är det viktigt att också analysera växthusgasutsläppen från ett
konsumtionsperspektiv och inte enbart utifrån de utsläpp som sker inom länet. För Sverige har
utvecklingen av de totala utsläppen av växthusgaser per person och år orsakade av svensk konsumtion
ökat med 17 procent under perioden 1993 till 2011. (3) Ett flertal av åtgärderna som har tagits fram i
Västerbottens regionala åtgärdsprogram kopplar till hållbar konsumtion, livsstil och hälsa.
De åtgärder som behövs är en kraftig minskad användning av fossila bränslen och en
förändring av dagens energi- och transportsystem, samt en energieffektivisering av det äldre
bostadsbeståndet. Förändrade konsumtionsvanor mot färre och hållbarare produkter, färre
långväga flygresor, ökat inslag av vegetariskt kosthåll och minskat matsvinn är andra viktiga
insatser för att minska utsläppen.
Referenser:
(1) Klimatpåverkande utsläpp Västerbottens län
(2) Naturvårdsverket 2015 Planering transporter, Miljömålsportalen
(3) Naturvårdsverket 2014 Utsläpp av växthusagaser från svensk konsumtion
Västernorrlands län
Begränsad klimatpåverkan
Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland. Under perioden 1990 till
2013 har utsläppen från länet minskat med cirka 42 procent. Det är i första hand inom
industri- och energisektorn som utsläppen av växthusgaser minskat. Transporter och
arbetsmaskiner står för den största andelen växthusgasutsläpp.
Resultat
Utsläppen i Västernorrland har minskat med 6 procent mellan 2012 och 2013. Relativt 1990
är minskningen 42 procent vilket är mycket jämfört med andra län. Det är i första hand inom
industri- och energisektorn som utsläppen av växthusgaser minskat genom att eldningsolja
har ersatts med biobränslen.[1] Det största punktutsläppet år 2013 är en anläggning för
produktion av primäraluminium som står för cirka 15 procent av de totala utsläppen av
växthusgaser i länet räknat som koldioxidekvivalenter.[2]
Västernorrland har en mycket hög användning av energi räknat per invånare. I länet finns
flera energiintensiva processindustrier som pappers- och massaindustrier, kemisk industri
och produktion av primäraluminium. Energianvändningen var under 2013 cirka 110
megawattimmar per invånare och är därmed bland de högsta i landet.[3] Ett flertal
energiintensiva industrier gör tillsammans med en liten folkmängd att den specifika
energianvändningen per innevånare blir hög. Trots energieffektivisering inom bl.a.
bebyggelse har energianvändningen ökat under senare år på grund av ökad produktion vid
flera industrier. En stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi i form av
avlutar och träbränslen. Skogsindustrierna och fjärrvärmeföretagen har kommit långt med
att minska användningen av fossila bränslen. Det finns flera exempel på lyckade samarbeten
mellan industrier och fjärrvärmeföretag som inneburit ökad resurshushållning och minskad
48
användning av fossila bränslen. Intresset för solel har ökat. Landstinget har under 2014
investerat i stora solelanläggningar vid sjukhusen i Sundsvall och Örnsköldsvik om
sammanlagt 2 600 m2. Initiativet har inspirerat flera offentliga och privata organisationer att
planera för solel.
Utsläppen från transporter och arbetsmaskiner är år 2013 i samma storleksordning som år
1990 och är nu den sektor som står för den största andelen av utsläppen av växthusgaser i
Västernorrland. Den genomsnittliga körsträckan per innevånare i Västernorrland är
förhållandevis hög, liksom variationen av bilresor inom länet. I Ånge kommun som är glest
befolkat är körsträckan 865 mil per person under 2014 och i Härnösand som är mer
tätbebyggt är körsträckan 665 mil per person. Västernorrland tillhör även de län som har
flest bilar per innevånare. Bilresandet i länet varierar i liten utsträckning mellan åren 20052014. En positiv trend kan dock ses i länets största kommun Sundsvall, där körsträckan med
bil minskar från 707 till 678 mil per person och år mellan åren 2005 och 2014.[4]
Länets kommuner har tydligt fokus på hållbara resor i den fysiska planeringen och inom
deras verksamheter. Sex av länets sju kommuner samt landstinget, länsstyrelsen,
Trafikverket, Kommunförbundet och Kollektivtrafikmyndigheten har under 2014 startat
projektet Hållbara resor. Målsättningen är bl.a. att fram till 2020 fördubbla kollektivtrafikens
marknadsandel inom länet genom ett minskat resande med bil och ett ökat kollektivt
resande, samt bättre förutsättningar att kombinera kollektivtrafik med gång och cykel.
Investeringar för att öka attraktiviteten för att välja gång och cykel som alternativ är en
väsentlig del i projektet. Dessa investeringar i kombination med kampanjer och resepolicys
ska öka användandet av gång och cykel både för arbetspendling och för tjänsteresor.
Projektet berör direkt cirka 27 000 anställda inom organisationerna vilket motsvarar mer än
10 procent av länets befolkning.
Analys
För att uppnå visionen om en hållbar och resurseffektiv energianvändning och inga
nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 behövs en kombination av investeringar i ny teknik och
beteendeförändringar. Det är en stor utmaning för länet att minska klimatpåverkan från
transportsektorn. Länet är glest befolkat med långa transportavstånd. Skogsråvara från
inlandet till de kustbaserade pappers- och massindustrierna innebär mycket transporter.
Invånarna i Västernorrland reser mycket med bil. En utvecklad kollektivtrafik och ändrade
resvanor är viktigt för att minska resor med bil. I den regionala transportplanen 2014-2025
läggs ett stort fokus på åtgärder kopplade till kollektivtrafik och gång- och cykelåtgärder som
därmed ger bättre förutsättningar för hållbart resande och hållbara godstransporter. [5]
Den tydliga flaskhalsen inom den Botniska korridoren är järnvägssträckan mellan Gävle och
Härnösand. Mellan år 2000 och 2012 har antalet tåg på vissa sträckor ökat från cirka 30 till
70 tåg per dygn. För att kunna flytta transporter från lastbil till järnväg behöver kapaciteten
på sträckan förbättras. För att säkerställa en långsiktigt hållbar lösning på Ostkustbanan
måste planeringen av en ny dubbelspårslösning påbörjas omgående. Arbetet bör genomföras
sammanhållet för ny dubbelspårig järnväg mellan Gävle och Sundsvall samt ny dragning av
järnvägen mellan Sundsvall och Härnösand.
Det pågår flera viktiga satsningar i utvecklingen av ett effektivt transportnav i Sundsvall med
kopplingar mellan väg, järnväg och sjöfart i området Tunadal–Korsta–Ortviken, där om- och
utlastning kan ske effektivt. [6]Bland andra projekt som syftar till att minska klimatpåverkan
49
från transportsektorn är Funktionella Mittstråket. Mittstråket Sundsvall-ÖstersundTrondheim är en viktig pulsåder för personresor och godstransporter och har stor betydelse
ur ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Stråket har nationellt definierats
som ett trafikslagsövergripande stråk med stor relevans för internationella gods- och
persontransporter.[7]
Skogsindustrierna och fjärrvärmeföretagen har kommit långt i arbetet med att minska
utsläppen av växthusgaser. Västernorrlands län har goda förutsättningar att öka andelen
förnybar energi från bland annat biobränsle, vindkraft och solenergi. År 2014 fanns det 72
vindkraftverk i drift i Västernorrlands län med en installerad effekt på 141 MW. Totalt
producerades 332 GWh under 2014. En kraftig utbyggnad har skett under det senaste året
och antalet vindkraftverk har nästan fördubblats till 139 stycken under det första halvåret
2015. Västernorrland ligger nu på sjunde plats i länsrankingen med en installerad effekt på
342 MW.[8]
Referenser:
[1] Nationell emissionsdatabas RUS
[2] Luftrapport 2014 Länsstyrelsen Västernorrland, lansstyrelsen.se/vasternorrland
[3] SCB, Kommunal och regional energistatistik
[4] Indikatorer, miljomal.se
[5] Regional transportplan för Västernorrlands län 2014-2025,
lansstyrelsen.se/vasternorrland
[6] sundsvalllogistikpark.se
[7] Projekt Funktionella Mittstråket, lansstyrelsen.se/vasternorrland
[8] Energimyndigheten, energimyndigheten.se
Västmanlands län
1. Begränsad klimatpåverkan
Inledning för miljökvalitetsmålet
Utsläppen i Västmanland har minskat med ungefär 30 % sedan 1990. Minskningen beror mest
på att olja ersatts av förnybara bränslen i fastighetssektorn, att ett stort företag bytt ut lustgas i
sin produktion 2011 samt att industrin i länet har ersatt sin användning av olja för
uppvärmning med andra metoder. Kraftvärmeverket i Västerås har minskat förbränning av
kol genom att de nya förbränningsanläggningarna för biobränsle och för avfall har tagits i
drift.
50
Resultat
Temperatur och Koncentration
I Västmanlands län kommer klimatet att förändras på grund av växthusgaser. En ny rapport
från SMHI visar att länet kommer att få mer regn och att temperaturen troligtvis stiger mellan
tre till fem grader i slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid som kan få en höjning
upp mot sex grader.
Utsläpp av växthusgaser
De totala utsläppen av växthusgaser i länet uppgick till 1 751 961 ton år 2013.
Energiförsörjning står för 40 %, industriprocesser för 12 %, transporter står för 34 % samt
jordbruks- och arbetsmaskiner för 14 % av länets växthusgasutsläpp. Utsläppen i länet
kommer troligen minska med cirka 15 % när kraftvärmeverkets nya förbränningsanläggning i
Västerås får genomslag i statistiken till år 2016 eller 2017.
Energianvändning och energitillförsel
Energianvändningen i Västmanlands län var 2013 ca 8,6 TWh. Statistiken för
energianvändning på regional nivå innehåller ganska stora osäkerheter och begränsas även av
sekretessregler. Underlaget är inte tillräckligt tillförlitligt för att kunna göra analyser på. Det
osäkra underlaget visar på en långsam minskning av energianvändningen sedan 1990.
Energianvändningen per BNP-enhet är betydligt effektivare idag än 1990. Nästan varje år
ökar tillväxten, men inte energianvändningen.
Samhällsplanering och transporter
För att bidra till att Sverige når klimatmålen för 2030 och 2050 behöver samhällsplaneringen
ändras så att bilens roll blir mindre utan att tillgängligheten i samhället försämras.
Utsläppen från transportsektorn har minskat cirka 8 % sedan 2000, det är minst av alla
sektorer som följs upp. För att transportsektorn ska bidra till att uppnå klimatmålen behöver
antalet åkta kilometrar med bil minska med 10 - 18 % till 2030 enligt Trafikverkets analyser.
För att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 krävs mer insatser. Andra exempel
för att påverka målet är ett ökat användande av kollektiva färdmedel. Genom att helt sluta
köra bil på riktigt korta sträckor påverkar också målet i positiv riktning.
Arbete för att ta fram en infrastrukturplan för utbyggnad av laddstationer för elfordon i Östra
Mellansverige har påbörjats. Ett stort intresse finns hos kommuner och övriga aktörer i länet
för elinfrastrukturutbyggnad.
Analys och bedömning
Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet till 2050 görs inte på regional nivå.
Nationellt görs bedömningen att målet inte kan nås med befintliga och beslutade styrmedel
och åtgärder. Trenden i miljötillståndet globalt är negativ. För att målet ska nås krävs ett nytt
internationellt avtal om utsläppsminskningar. De största utmaningarna i Västmanland län är
utsläppen från industrin och transportsektorn.
51
Förnybar energi
Västmanland är det län där vindkraften är minst utbyggd. Idag finns två mindre
vindkraftverket med en effekt på 0,2 MW.
Sol-el ökar, men från så låga nivåer att den inte når upp till 1 % av den totala
energiproduktionen. Sekretessregler gör det i dag inte möjligt att se andelen förnybar
produktion i förhållande till den totala produktionen i länet.
Slutanvändningen av energi var år 2013 8684,5 GWh.
För att realisera länets stora biogaspotential krävs fortsatt regional samverkan. Under 2014
byggdes ytterligare en anläggning i länet och produktionen ökade från 43,8 till 50,5 GWh.
Energieffektivisering
Energieffektiviseringspotentialen nås inte. Takten på energieffektivisering skulle kunna vara
betydligt högre, exempelvis kan de flesta företag energieffektivisera 15-20 % med en
avskrivningstid på 3-5 år. Även fastighetssektorn skulle kunna energieffektivisera snabbare än
i dagsläget.
Västra Götalands län
Begränsad klimatpåverkan
Den globala medeltemperaturen ökar i takt med stigande halter av växthusgaser i atmosfären.
För att klara klimatmålet behöver de globala utsläppen av växthusgaser börja minska
omkring 2015–2020.
Resultat
I länet var de totala utsläppen av växthusgaser 10,7 miljoner ton år 201316. Länets utsläpp
minskade med drygt en halv miljon ton mellan 2012 och 2013, men största delen av denna
minskning beror på ett periodiskt underhållsstopp inom raffinaderiverksamheten. Under 2014
återgick utsläppen härifrån till ungefär samma nivå som år 2012.
Utsläppen från transportsektorn minskade något (87 000 ton) under 2013. Det gäller såväl
utsläppen från personbilstrafiken som den tunga lastbilstrafikens utsläpp. De senaste åren har
andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken stadigt ökat i Sverige, enligt Energimyndigheten.
Statistik för år 2014 visar att andelen förnybara drivmedel inom vägtransporterna uppgick till
12 procent17.
Även om utsläppen i länet under perioden 1990 – 2013 visar på en minskning med 14 procent
är föregående års minskning på runt 10 procent mer rättvisande på grund av ovan nämnda
underhållsstopp.
16
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/nationellemissionsdatabas/Pages/default.aspx
17
http://www.energimyndigheten.se/Global/Press/Pressmeddelanden/Transportsektorns%20energianv%c3%a
4ndning%202014.pdf
52
Utsläppsuppgifterna ovan avser utsläpp som sker inom länets gränser. I flera internationella
avtal används detta så kallade produktionsperspektiv. Ett annat beräkningssätt är
konsumtionsperspektivet, då utgår beräkningen istället från de utsläpp som konsumtionen ger
upphov till oavsett var i världen utsläppen sker. Med detta beräkningssätt är utsläppen per
person i Sverige lika stora som 1993, nämligen 11 ton koldioxidekvivalenter per år (2012)18.
Utsläpp av växthusgaser till år 2020
Målet för Västra Götaland är att utsläppen från verksamheter som ligger utanför handeln med
utsläppsrätter ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 199019. I länet utgör utsläppen
från den icke handlande sektorn cirka 60 procent av de totala utsläppen i länet. Länsstyrelsens
beräkningar visar att den icke handlande sektorns utsläpp i länet har minskat med 25 procent
under perioden 1990-201220.
Bakgrunden till att det finns ett särskilt mål för den icke handlande sektorn är att det finns två
strategier för att nå EU:s klimatmål till 2020. Handeln med utsläppsrätter är den ena och den
omfattar större industrier, samt el- och värmeverk inom EU. För att minska utsläppen från
övriga delar av samhället som vägtrafik, mindre företag och jordbruk gäller den andra
strategin med specifika krav på medlemsländerna.
Vägtrafiken står för drygt 40 procent av den icke handlande sektorns utsläpp i länet, den näst
största utsläppskällan är jordbruket följt av mindre industrier21. I Västra Götaland finns
specificerade mål till 2020 och 2030 uppdelat per sektor22.
Analys och bedömning
Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade
styrmedel och åtgärder enligt Naturvårdsverket och trenden till 2050 är negativ.
För att klara tvågradersmålet ska den svenska klimatpolitiken utformas så att den bidrar till att
koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på högst 400 ppm
(miljondelar) koldioxidekvivalenter. Koldioxidhalter över 400 ppm har uppmätts i atmosfären
under de senaste åren, vilket är högre än vad halten har varit på minst 800 000 år. För att klara
tvågradersmålet behöver ländernas åtaganden om utsläppsbegränsningar skärpas jämfört med
de ambitioner vi ser i dag23.
Sverige har som mål att år 2050 vara ett land utan klimatutsläpp och Västra Götaland har mål
om en fossiloberoende ekonomi till 203024. En global omställning från koldioxidintensiv till
koldioxidsnål utveckling kräver genomgripande förändringar av våra samhällen: stora
investeringsflöden som i dag går till energi- och resurskrävande samhällsbyggnad och ett
fossilbaserat energisystem behöver byta inriktning och istället användas till satsningar på
18
www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser--utslapp-av-svensk-konsumtion/
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/vastra-gotalandsmiljomal/Pages/begransad-klimatpaverkan.aspx
20
http://www.fossiloberoendevg.se/wp-content/uploads/2014/12/Faktaunderlag-med-klimatutmaningar-förVästra-Götaland.pdf
21
Sidan 14 i referensen ovan
22
http://www.lansstyrelsen.se/VASTRAGOTALAND/SV/MILJO-OCH-KLIMAT/MILJOMAL/VASTRA-GOTALANDSMILJOMAL/Pages/begransad-klimatpaverkan.aspx
23
http://www.miljomal.se/Global/24_las_mer/rapporter/malansvariga_myndigheter/2015/fu2015-permkm/begransad-klimatpaverkan-2015.pdf
24
http://www.lansstyrelsen.se/VASTRAGOTALAND/SV/MILJO-OCH-KLIMAT/MILJOMAL/VASTRA-GOTALANDSMILJOMAL/Pages/begransad-klimatpaverkan.aspx
19
53
investeringar i förnybar energi, energieffektiviseringar och en energi- och resurseffektivare
infrastruktur och bebyggelse25. Under 2014 beslutades den nationella planen för
transportsystemet 2014-2025 med en total budget på 522 miljarder26. Planen kritiserades av
bland annat av Naturvårdsverket för att den byggde på prognoser för kraftigt ökade
vägtransporter vilket inte är förenligt med en utveckling mot ett transportsnålt samhälle och
målet om Begränsad klimatpåverkan27. Riksrevisionen presenterade i december 2013 en
rapport som också rekommenderar att klimatmålen samordnas bättre med andra övergripande
samhällsmål28.
De åtgärder som behövs inom Västra Götaland är en kraftig minskad användning av fossila
bränslen genom en förändring av dagens energi- och transportsystem, samt en
energieffektivisering av det äldre bostadsbeståndet. Under 2014 beslutades
länstransportplanen för åren 2014-2025. Den bedöms enligt miljökonsekvensbeskrivningen
dock inte bidra i tillräcklig utsträckning till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan
nås29. Länsstyrelsen påpekade i sitt yttrande över planförslaget att förslaget motverkar
måluppfyllelse eftersom förslaget till plan sammantaget beräknas ge ökade utsläpp av
växthusgaser30. För att nå klimatmålen behöver nationella och regionala transportplaner
inriktas mot en planering för ett transportsnålt samhälle. Transportpolitikens planering och
utformning är av avgörande betydelse då den påverkar samhällsutvecklingen i decennier
framöver. Under 2015 startade den så kallade inriktningsplaneringen inför nästa nationella
transportplan för åren 2018 – 2029, i uppdraget ingår att ta fram ett klimatscenario31.
Förändrade konsumtionsvanor mot färre och hållbarare produkter, färre långväga flygresor
och ökat inslag av vegetarisk kosthållning är andra viktiga insatser för att minska utsläppen.
När det gäller livsmedelskonsumtionens koppling till miljömålen i stort är mer medvetna
matval avgörande, inte minst när det gäller den totala konsumtionen av kött. För att uppfylla
miljömålet Ett rikt odlingslandskap bör konsumtionen av importerat kött minska till förmån
för den svenska produktionen.
Tillsammans med Västra Götalandsregionen har Länsstyrelsen inlett ett samarbete kring
åtgärder inom samarbetet Fossiloberoende Västra Götaland 32.
25
http://www.miljomal.se/Global/24_las_mer/rapporter/malansvariga_myndigheter/2015/fu2015-permkm/begransad-klimatpaverkan-2015.pdf
26
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2012/10/prop.-20121325/
27
www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/remisser-och-yttranden/tidigare/yttranden2013/130930-yttrande-nationell-plan-for-transportsystemet-2014-2025.pdf
28
www.riksrevisionen.se/rapporter/Rapporter/EFF/2013/Klimat-for-pengarna-Granskningar-inomklimatomradet-20092013/
29
www.vgregion.se/upload/Regionutveckling/InfrastrukturIT/Infrastruktur/RegPlan2014_2025/MKB_vgr_20131211.pdf
30
Yttrande över Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025. Länsstyrelsens
yttrande, Dnr. 340–19909–2013.
31
http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2015/05/uppdrag-om-att-ta-fram-inriktningsunderlag-infortransportinfrastrukturplanering-for-perioden-20182029/
32
http://www.fossiloberoendevg.se/
54
NATURVÅRDSVERKET
55(58)
Örebro län
Begränsad klimatpåverkan 2015
Tablåtext
Klimatarbetet i Örebro län går bra. Utsläppen minskar snabbare än
riksgenomsnittet och har minskat med 36 procent sedan 1990. Uppvärmningen
har i hög grad ställts om till förnybar energi. Utsläppen från industri och från
arbetsfordon har ökat. Transporternas utsläpp har börjat minska.
Resultat
Länet kraftsamlar för att minska utsläppen, göra energianvändningen effektivare
och öka andelen förnybar energi. Arbetet drivs enligt det energi- och
klimatprogram som antogs 2012.
Under 2015 togs länets tredje biogasanläggning i drift, projekt kring mobilitet
och laddinfrastruktur inleddes och arbetet för klimateffektiva godstransporter
fortsatte. Länsstyrelsen genomförde projekt kring energieffektivisering av
kommunala resor, reningsverk och skolor. Syftet var att ta tillvara och sprida
framgångsrika exempel från det statliga energieffektiviseringsstöd som funnits
under några år. Regionala möten har hållits för att öka kunskapen och stimulera
åtgärdsarbete hos både offentliga och privata aktörer. Årets teman har handlat
om tillvaratagande av restvärme, biogas, lågenergibyggnader, modernt
trähusbyggande, mobilitetsprojekt och energitillsyn.
Regeringen har under 2015 infört flera nya bidragsmöjligheter för energi och
klimatåtgärder i linje med de regionala strategierna. Länsstyrelsen har i uppdrag
att främja investeringar och samordna arbetet. Arbetet med det nya
investeringsstödet Klimatklivet har bland annat resulterat i flera större projekt
kring utfasning av olja och tillvaratagande av restvärme från industrier.
Klimatpåverkan från utsläpp av växthusgaser är vårt allvarligaste miljöproblem.
För att vända trenden med högre halter i atmosfären och ökande temperaturer
krävs såväl internationellt samarbete som nationella och lokala åtgärder.
Örebro läns utsläpp av växthusgaser har minskat med 23 procent sedan 2005.
Minskningen beror på att det finns fjärrvärme i de större orterna och att vi i hög
grad fasat ut fossila bränslen för uppvärmning. Utsläppen från tranporter har
minskat med elva procent under perioden 2005-2013.
Länet har klimatmål till 2020 och 2050. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka för
att alla mål ska nås. Vi arbetar framförallt med uppföljning av målen till 2020
men siktar på att klara utsläpp nära noll senast år 2050.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen analyserar och rapporterar årligen till regeringen vilka hinder vi
NATURVÅRDSVERKET
56(58)
ser i klimatarbetet. I den årliga uppföljningen av våra regionala delmål försöker
vi även analysera den samlade effekten av åtgärdsarbete och motverkande
trender inom länets olika insatsområden. Vi gör även en bedömning av vad som
behöver prioriteras i det fortsatta arbetet.
Örebro läns utsläpp av växthusgaser minskar. En framgångsrik utfasning av olja
för uppvärmning har inneburit att energisektorns utsläpp av växthusgaser har
minskat med 71 procent sedan 1990. Drivkrafterna har främst varit prisbild och
ekonomiska styrmedel.
Transporter står för 42 procent av länets klimatpåverkande utsläpp. I Örebro län
finns många lager och åkerier. Länets önskan att utveckla transportrelaterat
näringsliv innebär ett ansvar att främja effektiva och hållbara transporter.
Arbetet med att i den fysiska planeringen främja energieffektiva resor och
tranporter behöver utvecklas för att skapa strukturer som på sikt bidrar till att
klimatmålen kan uppnås. Som komplement behövs både nationella styrmedel
och regionala insatser kring hållbart resande.
Energi och klimatfrågorna har ännu inte fått tillräckligt stort genomslag i den
fysiska planeringen eller i arbetet med näringslivsutveckling. De nya
strukturfonderna och de statliga bidragen kan ge nya möjligheter att arbeta med
frågorna. Även tillsynens roll kan stärkas. För några år sedan genomfördes ett
tillsynsprojekt där krav ställdes på energikartläggningar. Inför en uppföljande
tillsynsinsats genomförde länsstyrelsen under 2015 en utbildning/diskussion med
både tjänstemän och politiker om energifrågor i tillsynen.
För att nå klimatmålen behöver energianvändningen bli effektiv inom alla
sektorer. Planering och utveckling av bebyggelse och infrastruktur behöver
inriktas på att minska transportbehovet och öka förutsättningarna för
miljöanpassade transporter. Vi behöver bygga lågenergihus då vi bygger nytt
eller gör större renoveringar. Vi kan göra mer för att fasa ut fossil energi.
Produktionen av både biogas och förnybar el från biobränslen, solceller och
vindkraft ökar i länet och nya projekt är på gång.
Våra konsumtionsmönster och vår markanvändning behöver ställas om så att
den bidrar till minskade utsläpp. Styrmedel behöver införas som stödjer detta.
Ökade insatser och styrmedel behövs för att minska utsläppen från trafiken men
även från exempelvis äldre vedpannor, arbetsmaskiner och kylmedier.
Östergötlands län
Begränsad klimatpåverkan
Resultat
Östergötlands utsläpp av växthusgaser har minskat med 22 procent mellan år
1990 och 2013. Det beror främst på minskad användning av fossila bränslen för
produktion av el och värme.
Svensk konsumtion av varor som producerats utomlands leder till stora
växthusgasutsläpp som inte ingår i statistiken. Om man räknar in effekten av
NATURVÅRDSVERKET
57(58)
svensk konsumtion har Sveriges växthusgasutsläpp inte minskat, utan istället
ökat med cirka 17 procent sedan 1991 [Naturvårdsverkets wepplats].
Inom länet sker ett aktivt arbete inom många områden för att minska
klimatpåverkan. Ett av länets mål är ökad produktion av förnybar energi. Flera
aktörer i länet har senare år satsat stort på produktion och användning av biogas.
Alla bussar i Linköpings, Norrköpings och Motalas tätortstrafik körs på biogas.
Dessutom drivs tåg och spårvagnar på förnyelsebara källor. Allt fler aktörer
arbetar med att införa eller har infört klimatkompensation av sina tjänsteresor.
För närvarande genomförs en stor satsning för ökad produktion av solel.
Länsstyrelsen driver två projekt: ”Samtidens solel Östra mellan Sverige” för
ökad solelanvändning i små- och medelstora företag samt det internationella
projektet Sol-Invest för ökad solelanvändning inom den offentliga sektorn.
Landshövdingen är ordförande för Östergötlands energi- och klimatråd som
träffas två gånger per år. I rådet, som består av cirka 25 representanter från
näringsliv, organisationer och myndigheter med stor koppling till
energiomställningen behandlas strategiska frågor kring det regionala arbetet
inom orådet energi- och klimat.
Inom länet drivs ett regionalt nätverk för energieffektivisering inom industrin
som träffas två gånger per år. Ett femtontal verksamhetsutövare med stor
energianvändning deltar och syftet är att utbyta erfarenheter och samla den
kompetens som finns i länet inom energifrågor. Länsstyrelsen samordnar arbetet.
E-week anordnades för andra året i januari 2015 och Länsstyrelsen var en av
arrangörerna. Under veckan samlades en mängd aktiviteter inom energi, miljö
och klimat.
Energikontoret Östra Götaland och Länsstyrelsen sammankallar gemensamt ett
nätverk av kommunala energistrateger, där fokus är kommunernas energiplaner
och samverkan inom klimat, energi och transporter. Gruppen träffats fyra
tillfällen per år och diskuterar bland annat vilka regionala åtgärder samt regional
och lokal samverkan som är prioriterade utifrån ett lokalt perspektiv.
Våren 2015 genomförde Länsstyrelsen Miljö- och klimatdialoger i samtliga
länets kommuner, där bland annat goda exempel från stödet för
energieffektivisering, EES presenterades.
Länsstyrelsen och E.ON bjöd under hösten 2015 gemensamt in ett antal
industrier till ett rundbordssamtal om framtida energiförsörjning. Syftet var att
utarbeta ett positionsdokument med adressat den av regeringen utsedda
energikommissionen. Kommissionens uppdrag är att ta fram underlag för den
framtida energipolitiken, bl.a. en bred uppgörelse om den långsiktiga
energiförsörjningen.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till 2050 med i dag beslutade
styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. För att nå målet krävs såväl
kraftfulla internationella som nationella åtaganden och förverkligandet av dessa.
Ambitionsnivån behöver öka i ett nytt internationellt klimatavtal. Sverige och
Östergötland kan göra en viktig insats genom att driva på den internationella
utvecklingen.
I Östergötland genomförs omfattande åtgärder för att minska utsläppen av
växthusgaser, främst genom effektiviserad energianvändning och omställning till
förnybara bränslen. Arbete drivs inom både offentlig sektor och näringsliv och
genomförda åtgärderna har gett resultat genom minskade utsläpp. Hösten 2012
NATURVÅRDSVERKET
58(58)
beslutades om nya regionala delmål för Östergötland inom Begränsad
klimatpåverkan och 2014 antogs ett åtgärdsprogram för miljömålen i
Östergötland där flera åtgärder har koppling till Begränsad klimatpåverkan. En
stor utmaning både nationellt och i länet är att effektivisera transporterna samt
minska transporternas energianvändning och klimatutsläpp.
Förutsättningar för en ökad produktion av förnybar energi är god i länet. Det nya
klimatinvesteringsstödet som infördes under 2015, för klimatinvesteringar på
lokal och regional nivå, ska bidra till att minska utsläppen av växthusgaser
ytterligare. I den första beslutsomgången inkom 23 ansökningar i Östergötland
och Tekniska Verken beviljades stöd för att installera 127 laddstationer i och
omkring Linköping och Katrineholm.
Slutligen är insatser som kan styra livsstils- och konsumtionsmönster i mer
hållbar riktning avgörande. Här krävs stora satsningar på information och
folkbildning i syfte att förändra attityder och beteenden, i kombination med
ekonomiska styrmedel.
