UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik Lärarprogrammet 210-330 högskolepoäng Allmänt utbildningsområde I Samordnare: Elisabeth Berg, [email protected] Studiehandledning Allmänt utbildningsområde I, Höstterminen 2010 1 2 Innehåll Inledning s. 4 Schema och organisation s. 5 Barn och ungdomar i samhället, 7,5 hp s. 8 Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp s. 12 Ledarskap och grupprocesser, 7,5 hp s. 19 Lärande och kommunikation, 7,5 hp s. 24 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) s. 29 Ytterligare moment s. 32 Bilaga 1: Riktlinjer för prov och omprov vid Institutionen för didaktik s. 34 Bilaga 2: Skrivande på Institutionen för didaktik – några anvisningar s. 36 Bilaga 3: Om fusk och plagiat s. 41 Bilaga 4: Mall för individuell studieplan, VFU s. 43 Bilaga 5: Närvarorapport, VFU s. 44 Bilaga 6: Ansvar, sekretess och försäkringar s. 44 Bilaga 7: Övrig information s. 46 3 Inledning Välkommen till Allmänt utbildningsområde I (AUO I), 30 högskolepoäng! Kurserna inom allmänt utbildningsområde ges vid Institutionen för didaktik och Institutionen för utbildning, kultur och medier. Kurserna är obligatoriska inom lärarprogrammet och läses gemensamt oavsett vilken inriktning och utgång du kommer att välja. Syftet med AUO I De studerande skall i samspel mellan teori och praktik tillägna sig sådana grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans och skolans mål samt i övrigt medverka i utvecklingen av förskolans och skolans verksamhet i ett mångkulturellt samhälle. De studerande skall därvid utveckla sin förmåga att se och problematisera lärarens arbete utifrån ett samhälls-, miljö-, genus- och mångfaldsperspektiv samt tillägna sig förståelse för vad ett vetenskapligt förhållningssätt i detta arbete kan innebära. De verksamhetsförlagda delarna av kurserna syftar till att ge de studerande möjlighet att delta i och studera lärande- och kommunikationsprocesser i olika undervisningssammanhang samt att studera ledarskap och grupprocesser i förskola eller skola och själv pröva att leda någon avgränsad verksamhet I Allmänt utbildningsområde I, ingår fyra kurser om 7,5 poäng vardera: - Barn och ungdomar i samhället, - Förskolans och skolans samhällsuppdrag, - Ledarskap och grupprocesser - Lärande och kommunikation. Dessa kurser ger en grundläggande kunskap om barn och unga i samhället och om det svenska skolsystemet ur olika perspektiv. I två av delkurserna ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I studiehandledningen får du viktig information som du behöver i kursstarten och som kan hjälpa dig vid planering av dina studier under terminen. Det är dock viktigt att du hela tiden uppdaterar dig via Studentportalen och i PingPong där eventuella nyheter och förändringar kommer att annonseras. Där ligger också en hel del material och uppgifter som du behöver för att klara av de olika delkurserna, t.ex. instruktioner för inlämningsuppgifter. Lärarlagen under denna termin önskar dig lycka till i dina studier! 4 Schema och organisation Instruktioner för hur du hittar ditt schema: Logga in med din användar-id och ditt lösenord på Studentportalen,(http://studentportalen.uu.se) . Inloggningen tar dig direkt till en personlig startsida. Under menyvalet "Schema" hittar du ditt terminsschema. Dina inloggningsuppgifter hittar du på Lärarutbildningens hemsida (www.lararutbildning.uu.se) . Följ länken ”Välkomna till lärarprogrammet” som du hittar i vänstermarginalen. Klickar du sedan på ”Checklista” hittar du ett formulär för att hämta inloggningsuppgifter. Gruppindelning Undervisningen sker i olika grupperingar. Alla studenter tillhör A1. Det enda som sker i denna stora grupp är introduktionen. Studenterna delas in i storgrupper, vilka kommer att läsa de ingående kurserna i olika ordning (se Perioder nedan). Varje storgrupp är indelad i basgrupper som är den vanligaste gruppstorleken vid undervisningstillfällena. Varje student ingår i en storgrupp, en basgrupp och en halvgrupp. I ditt schema kommer du att kunna se i vilken gruppstorlek undervisningen sker genom att se beteckningen under rubriken ”grupp”. Perioder A1Ha1-6 (Spår A) Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 30/8 – 29/9 30/9 – 29/10 1/11 – 30/11 1/12 – 14/1 Barn och ungdomar i samhället Ledarskap och grupprocesser (VFU) Förskolans och skolans samhällsuppdrag Lärande och kommunikation (VFU) Lärande och kommunikation (VFU) Barn och ungdomar i samhället Ledarskap och grupprocesser (VFU) Förskolans och skolans samhällsuppdrag Förskolans och skolans samhällsuppdrag Lärande och kommunikation (VFU) Barn och ungdomar i samhället Ledarskap och grupprocesser (VFU) Ledarskap och grupprocesser (VFU) Förskolans och Lärande och skolans kommunikation samhällsuppdrag (VFU) 3 gr A1Hb9-14 (Spår B) 3 gr A1Hc17-24 (Spår C) 4 gr A1Hd25-30 (Spår D) 3 gr 5 Barn och ungdomar i samhället Kursledare Barn och ungdomar i samhället, Ola Winberg, [email protected] Förskolans och skolans samhällsuppdrag, Silvia Edling, [email protected] Ledarskap och grupprocesser, Yvonne H:son Tapper, [email protected] Lärande och kommunikation, Karin Eghammer, [email protected] Förläggning av VFU - Period 1: v 37 - Period 2: v 41 - Period 3: v 46 - Period 4: v 49-50 tors-ons Sista datum för inlämning av kursernas uppgifter Kursernas uppgifter ska vara läraren tillhanda senast nedan angivna datum. Du måste själv planera så att arbetet med examinationen inte kolliderar med kursstart perioden därpå. Det går givetvis bra att lämna in uppgiften tidigare! Sista inlämningsdag för examinationsuppgifter ht 2010: - Period 1: torsdagen den 30 september - Period 2: söndagen den 31 oktober - Period 3: tisdagen den 30 november - Period 4: fredagen den 14 januari 2011 Student som ej lämnar uppgift i tid hänvisas till nästa tillfälle för prov/omtentamen (se bilaga 1). Att studera i arbetslag Under Allmänt utbildningsområde I kommer Du att ingå i ett arbetslag om ca 5-7 studenter. Arbetslaget bildas vid första delkursens första tillfälle. Syftet med arbetslaget som samarbetsmodell är att utveckla det individuella lärandet i ett socialt sammanhang för gemensamt lärande. I arbetslaget är det möjligt att lyfta fram vars och ens erfarenheter, kunskaper och lärande samt bearbeta, bli medveten om och reflektera över 6 dessa för fördjupning. I arbetslaget kan t.ex. vars och ens lärande, förmåga till kommunikation, samarbete, sociala kompetens och förmåga att hantera konflikter utvecklas. Arbetslaget är en organisation där uppgifter planeras och bearbetas, litteratur behandlas och innehåll i olika kursmoment diskuteras. Arbetslaget ansvarar för det arbete som genomförs; individuellt, i form av att var och en förbereder sig inför arbetslagets arbete samt kollektivt, i form av att ta gemensamt ansvar för arbetslagets klimat, aktiviteter och uppgifter. För att kunna åstadkomma detta, bör arbetslaget skapa regler inför sitt arbete. Dessa regler formuleras i ett kontrakt som skrivs under av alla i arbetslaget. Det kan också vara bra att diskutera möjliga sätt att hantera eventuella konflikter som uppstår eller om någon i gruppen inte håller sig till det som avtalats i kontraktet. Studenterna ansvarar själva för att kontraktet sparas så att det kan utgöra underlag för kursvärdering i mitten och slutet av terminen. Ett möjligt underlag för kontraktet finns i PingPong. Kursvärdering Lärare och studenter har ett gemensamt ansvar för att utbildningen vid Uppsala universitet utvecklas och förnyas. Kursvärderingar är en viktig möjlighet för studenter att delta i denna utveckling. Kursvärderingar ska fylla två huvudsakliga funktioner genom att studenter ges möjlighet att reflektera över sin utbildning, samt att en sammanställning av resultaten ger ett underlag för kvalitetsutveckling (Uppsala universitet: Regler och riktlinjer: Grundläggande högskoleutbildning. Dnr 2005/1813). Inom AUO I sker kursvärdering på flera sätt, både muntligt och skriftligt. En muntlig värdering sker i mitten och i slutet av terminen. Varje basgrupp utser två representanter att delta i de muntliga utvärderingstillfällena. De muntliga värderingarna förbereds i grupperna under ledning av representanterna. Varje delkurs utvärderas så som lärare och studenter är överens om. Varje student skriver en individuell nätbaserad utvärdering i slutet av terminen. Denna utvärdering görs i PingPong. 7 Barn och ungdomar i samhället, 7,5 hp Kursledare: Ola Winberg, [email protected] Syfte Syftet med kursen är att ge kunskaper om barns och ungdomars samhälleliga villkor förr och nu med fokus på familj, fritid, kultur, medier och utbildning. Centralt är analyser av sociala, könsmässiga, etniska och geografiska skillnader. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska de studerande kunna: – översiktligt beskriva barndoms- och ungdomstiden i ett historiskt perspektiv – redogöra för barns och ungdomars grundläggande villkor i dagens samhälle med fokus på familj, fritid, kultur, medier och utbildning – redogöra för sociala, könsmässiga, etniska och geografiska skillnader i barns och ungdomars liv Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och workshops. Seminarierna relateras till föreläsningarna och litteraturen. Litteraturen introduceras på föreläsningar och diskuteras på seminarierna. Seminarierna bygger på varje students aktiva deltagande och på att var och en är väl förberedd och inläst på litteraturen. Studenterna ska förbereda seminarierna genom att diskutera instuderingsfrågorna inom respektive arbetslag före seminariet börjar. Instuderingsfrågorna tillhandahålls av kursledaren vid kursstart. En workshop fungerar på samma sätt som ett seminarium men här kommer även särskilda individuella och kollektiva uppgifter att förekomma. Information om dessa tillhandahålls av kursledaren vid kursstart. Kursen har en hemsida i Studentportalen där du finner länkar till schema, kursplaner, studiehandledning, instuderingsfrågor till seminarierna och uppgifter till workshopparna, anslagstavla, plats för att ladda upp filer, samt plats för att lämna in hemtentamen. Alla texter som lämnas in plagiatgranskas automatiskt av Urkund. Examination Kursen examineras genom en skriftlig individuell hemtentamen. Hemtentamen hämtas på studentportalen vid examinationstillfället. Studenten har ett dygn på sig att färdigställa svaren på tentamen. Hemtentamen lämnas in genom att laddas upp på Studentportalen. För att lyckas på hemtentamen krävs att studenten följt undervisningen på föreläsningar, seminarier och workshops. 8 Betyg och betygskriterier Studentens betyg på kursen grundar sig på resultatet på hemtentamen. Hemtentamen betygssätts med betygen väl godkänd, godkänd och underkänd. För godkänt betyg på hemtentamen ska studenten: – visa god förmåga att analysera barns och ungdomars villkor med utgångspunkt i kurslitteraturen samt innehållet i seminarier och workshops – korrekt använda och förklara för kursen centrala begrepp För väl godkänt betyg krävs att studenten uppfyller kriterierna för godkänt betyg samt uppvisar mycket god förmåga att analysera barns och ungdomars villkor med utgångspunkt i kurslitteraturen samt innehållet i seminarier och workshops. Genomförande För tider och lokaler se schemalänk i Studentportalen. För detaljerade instruktioner, instuderingsfrågor och uppgifter se detaljerad studieanvisning i Studentportalen. Föreläsningar och seminarier: – Barn- och ungdomshistoria – Sociala förhållanden – Geografiska förhållanden – Etniska förhållanden – Könsmässiga förhållanden Föreläsningar och workshops: – Utbildning – Kultur – Familj – Fritid – Medier Kompetensmoment: – Röst och uttryck – IKT – Information, kommunikation och lärande Litteratur Göran Ahrnes (m. fl.) Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet fungerar som huvudbok på kursen. Övriga titlar fungerar som fördjupning inom kursens olika områden. 9 Litteraturlista Ahrne, Göran & Roman, Christine & Franzén, Mats (2008). Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. 4:e uppl. Göteborg: Korpen, s. 13-219. Broady, Donald & Börjesson, Mikael (2008). ”En social karta över gymnasieskolan” i Lundgren, Ulf P. (red.) Individ – samhälle – lärande: åtta exempel på utbildningsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet, s. 24-35. http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2008_2.pdf http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-broady-borjesson-080520-social-karta-gyskolan-uvkrapport-2008-2.pdf Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup. 171 s. Berggren, Leif (2000). Fritidskulturer. Lund: Studentlitteratur. Ca. 50 s. Heywood, Colin & Torhell, Sven-Erik (2005). Barndomshistoria. Lund: Studentlitteratur. Ca. 150 s. Hirdman, Yvonne (1988). ”Genussytemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning” i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1988:3, s. 49-63. Larsson, Esbjörn (2007). ”Manligt och omanligt på Karlberg: en studie av pennalistiskt våld inom Krigsakademiens kadettkår” i Historisk tidskrift, 2007:3, s. 475-493. http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2007-3/2007_3_475-494.htm Lidegran, Ida (2009). Utbildningskapital: om hur det alstras, fördelas och förmedlas. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, s. 175-239. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:210311/FULLTEXT01 Lykke, Nina (2003). ”Intersektionalitet: ett användbart begrepp för genusforskningen” i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2003:1, s. 47-56. Palme, Mikael (2008). Det kulturella kapitalet: studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988-2008. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, s. 57-95. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9411 Reyes, Paulina de los (2002). ”Det problematiska systerskapet. Om svenskhet och invandrarskap inom svensk genushistorisk forskning” i De los Reyes, Paulina & Molina, Irene & Mulinari, Diana (red.) Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige: en festskrift till Wuokko Knocke. Stockholm: Atlas, s. 31-48. SOU (Statens offentliga utredningar) 2001:55. Barns och ungdomars välfärd. Stockholm: Fritzes. Tre delar: http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/57/b65e95cc.pdf http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/57/31fb8a37.pdf 10 http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/57/35feb3e6.pdf Svensson, Lotta: ”Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån: Om ungdom och regional utveckling” i Locus: tidskrift för forskning om barn och ungdomar, 2006:3, s. 22-35. http://www.soderhamn.se/download/18.cd1771b11927f1f0c680004788/locus+lotta+svensson. pdf Ung idag 2010: en beskrivning av ungdomars villkor (2010). Stockholm: Ungdomsstyrelsen. http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/ff80808128d5641301295f00c89200 1b/wwwUNGIDAG2010.pdf Wikström, Hanna (2009). Etnicitet. Malmö: Liber. 128 s. 11 Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp Kursledare: Silvia Edling, [email protected] Syfte Kursen syftar till att de studerande får kunskaper om viktiga begrepp och resonemang kopplade till skolans två samhällsuppdrag: kunskaps- och socialisationsuppdraget. Syftet med kursen är även att utveckla de studerandes förmåga att analysera och kritiskt granska förskolans och skolans samhällsuppdrag i ett kulturellt och socio-historiskt perspektiv. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska studenten kunna: - förstå, redogöra för och konkretisera grundläggande begrepp, resonemang och färdigheter som läraren behöver för att jobba med förskolans och skolans mål samt för att medverka i utvecklingen av förskolans och skolans verksamhet - belysa hur lärarens arbete och förskolans/skolans verksamhet kan problematiseras utifrån begrepp som genus, etnicitet, social klass, mångfald/interkultur och hållbar utveckling - belysa hur lärarens arbete och förskolans/skolans verksamhet kan problematiseras utifrån ett kunskapsperspektiv - aktivt söka forskningsbaserad kunskap samt förklara och motivera innebörden av att läraren har ett vetenskapligt förhållningssätt till sitt arbete - analysera och visa på hur värdegrundsbegreppet i gällande läroplaner kan tillämpas i undervisningssammanhang - översiktligt beskriva den svenska förskolans och skolans utveckling mot ett demokratiskt samhälle - översiktligt beskriva olika sätt att se på kunskap över tid och deras inverkan på den pedagogiska verksamheten - kunna redogöra för utmaningar som läraryrket står inför idag. - diskutera möjligheten för varje barns och ungdoms tillgång till information och kunskap på lika villkor Innehåll Den innehåller följande huvudmoment: - Värdegrunden i läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasium. Samhällsuppdraget och lärarprofessionen i ett historiskt och samtida perspektiv. Hållbar utveckling, jämlikhet, mångfald och social rättvisa som bärande principer i svenskt skolväsende. 12 Arbetsformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, enskilt arbete samt arbete i arbetslag. Seminarierna utgör en del av bearbetningen av kurslitteraturen. Kursen introduceras med en Kursintroduktion av kursledaren och med en Kursupptakt då kursens upplägg, kurslitteratur, arbetslagens uppgifter m.m. gås igenom tillsammans med gruppens lärare. Innan salskrivningen kommer det även att finnas ett gemensamt extra seminarium där frågor och upplägg av skrivningen diskuteras. Examination Examinationen består av att (1) kunna återge och förstå delar i ett kursmaterial för att sedan (2) tillämpa och analysera dessa i ett större sammanhang. För det första är avsikten att mäta den studerandes förmåga att specificera, förklara, tillämpa och förstå centrala begrepp och resonemang kopplade till kursen. För det andra syftar examinationen till att mäta den studerandes förmåga att analysera, se större sammanhang och dra slutsatser utifrån kursmaterialet. Examinationen av studenten baseras på den avslutande salsskrivningen som innehåller olika delar anpassade efter vad som avses att mätas: I: - Kunna återge Kunna förklara - Kunna redogöra för Kunna tillämpa Kunna analysera och se större sammanhang (essäfråga) II: Betygskriterier Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Betygssättningen baseras på den individuella salskrivningen. För att tilldelas betyget G på kursen gäller följande: - Kunna förklara och precisera centrala begrepp från kursen Kunna redogöra för centrala resonemang Visa på en förståelse för sammanhang där begreppen är användbara Kunna visa exempel på hur begrepp och resonemang kan tillämpas i konkret undervisningspraktik För att tilldelas betyget VG på kursen skall den studerande (utöver kraven för godkänt) ha en: - en mycket god förmåga att formulera ett helhetsperspektiv, analysera materialet och argumentera utifrån egna och andras ståndpunkter. Strategier för likvärdig/rättssäker bedömning För att sträva efter att salsskrivningen bedöms så likvärdigt som möjligt tillämpas ett system av koder. När studenten anmäler sig till tentan får hon eller han en kod (siffra) som sedan kommer att stå överst på tentan istället för studentens namn. Anledningar till att använda en kod istället för studentens namn är dels att undvika att lärarens omedvetna fördomar färgar av 13 sig på bedömningen, dels att skapa ett system för betygsrapportering på studentportalen som bygger på anonymitet. Det är först när samtliga tentor är rättade som den kursansvariga får tillgång till studentens namn i relation till respektive kod. För att ytterligare stärka att bedömningen av studenternas arbeten sker på ett likartat sätt så rättar samma lärare ett delmoment i tentan. Detta medför att eventuella glidningar i bedömningen från en tenta till en annan kan minimeras. När samtliga delar i tentan är rättad så läggs tentaresultaten samman av den kursansvariga läraren. Strategier för studerandeinflytande När kursen väl har startat är dess syfte, mål och innehåll fast från början, däremot har studenten möjlighet att komma med tips och idéer på hur målen bäst kan uppnås för att passa deras eget lärande. Studentens synpunkter kan dock i ett långsiktigt perspektiv påverka kursens syfte, mål och innehåll. Under kursintroduktion och kursupptakten, då kursens upplägg, kurslitteratur, arbetslagens uppgifter m.m. gås igenom tillsammans med gruppens lärare, har studenten möjlighet att ställa frågor och lyfta fram eventuella önskemål. Efter varje avslutat seminarium har respektive lärare en utvärdering som ytterligare stärker studentens möjligheter att komma med synpunkter på vad som kan förbättras och vad som enligt dem själva fungerar bra respektive mindre bra med kursen. Utvärderingarna påverkar utformningen av de kommande seminarierna och kan även långsiktigt påverka kursens mål och innehåll. Varje grupp väljer även ut två stycken representanter som kommer att föra gruppens talan i terminsutvärderingar. Dessa utvärderingar är tillsammans med de övriga utvärderingarna viktiga underlag då nästkommande termins kurser planeras. Föreläsningar 1. Kunskap som säkerhet och handling Föreläsning av Jonas Almqvist Vi talar om kunskap med olika begrepp och i många olika sammanhang. Såväl inom forskningsvärlden, olika praktiska yrkestraditioner som i umgänget med andra använder vi kunskap, men i skilda former. Även i förskolans och skolans värld, liksom inom lärarutbildningen, finns intressanta spänningar mellan olika kunskapstraditioner. Denna föreläsning ger en introduktion till denna problematik. Litteratur: Gustavsson (2009), Lpfö98, Lpo94, Lpf94 2. Förskolans och skolans utveckling Föreläsning av Donald Broady Det svenska utbildningssystemet har en lång historia. Allmän förskola, obligatorisk grundskola för alla och möjlighet för alla att gå i gymnasiet har ingalunda alltid varit självklarheter. Föreläsningen ger en överblick över det pedagogiska tänkandet, från det sena 1700-talets och tidiga 1800-talets bildningstänkande över folkundervisningens expansion 14 under 1800-talets senare hälft fram till 1900-talets reformpedagogik och progressivism och de allra senaste årens pedagogiska strömningar. Även den politiska och organisatoriska utvecklingen berörs: framväxten av en statlig styrning av skolväsendet, förskolans och skolsystemets utveckling, uppdraget till lärarna. Vem bestämmer egentligen vad en lärare ska göra? Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005), Lundgren (2005) 3. Värdegrundsbegreppet i gällande läroplaner Föreläsning av Silvia Edling Skolans överordnade perspektiv är demokratin. Detta överordnade perspektiv omtalas ofta i termer av värdegrund och är nära sammanlänkad med frågor som rör social rättvisa. Hur kan skolans demokratiska värdegrund förstås utifrån ett historiskt perspektiv? Vad innebär det för skolans verksamhet att demokratin är dess förutsättning och överordnade perspektiv? Vad betyder begreppet ”värdegrund”? Vilka olika sätt finns det att förhålla sig till värdegrunden sett utifrån aktuell filosofisk och etisk forskning? Dessa frågor är några av dem som kommer att behandlas under föreläsningen. Litteratur: Zachari & Modigh (2000), Ekman & Todosijevic (2003), Gustavsson (2009), Liedman (2000), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. 4. Jämställdhet i förskola och skola Föreläsning av Karin Hjälmeskog Enligt skollagen och samtliga läroplaner ingår det i alla lärares uppdrag att verka för jämställdhet – det är utgångspunkten för föreläsningen om kön, genus och jämställdhet i relation till förskolans och skolans samhällsuppdrag. Genom en historisk tillbakablick både på skolsystemet i stort och på läraryrket ges en bakgrund till dagens situation. Utifrån aktuell forskning synliggörs att förskolan och skolan idag inte är jämställd och inte ger varje barn/elev möjlighet att utvecklas som den individ hon/han är. Litteratur: Lif (2008), Sahlström (2006), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. 5. Utbildning och hållbar utveckling Föreläsning av Michael Håkansson I strävan efter en mer hållbar utveckling lyfts utbildning ofta fram som ett centralt område. Föreläsningen behandlar relationen mellan ”hållbar utveckling” och ”utbildning” och diskuterar konsekvenser för utbildningens innehåll. Utifrån detta ges konkreta exempel på undervisningsinnehåll med avseende på lärarens val och motiv (didaktisk kompetens), vilka ska baseras på styrdokument, kursplan, läromedel och målgrupp. Under dessa två timmar diskuteras konkreta förslag på hur man som lärare kan ta upp dessa, inte alltid så enkla, frågor i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Litteratur: Östman & Öhman (2002), Lpfö98, Lpo94, Lpf94 15 6. Skolan och de nationella minoriteter Föreläsning av Jörgen Mattlar Vad betyder etnicitet? Vad är en minoritet? Vilka är de nationella minoriteterna i Sverige och hur definieras de? Dessa frågor inleder föreläsningen som sedan behandlar de nationella minoriteterna ur ett historiskt perspektiv samt de intentioner som finns inbyggda i det svenska skolväsendets strävan efter ”en skola för alla”. En jämförelse med läroplanens inkluderande intentioner och vissa nationella minoriteters problematiska situation i den svenska skolan reser en rad likvärdighets- och rättvisefrågor om utbildningens fostrande och lärande verksamheter. Litteratur: Månsson (2006), Skolverket (2003), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. Seminarier Mer information angående uppgifter och litteratur till seminarierna kommer att meddelas av gruppläraren. Seminarium 1: Förskolans och skolans förändring: kunskap, disciplin etc. Syfte: att få insikter i förskolans och skolans historia, hur synen på kunskap, disciplin, eleven etc. förändrats samt vilken betydelse dessa förändringar har haft för förskolans och skolans verksamhet. Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005), Gustavsson: 2009, Lundgren (2005), Vallberg Roth (2001), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. Seminarium 2: Värdegrunden i läroplanerna Syfte: att ge kunskap om styrdokument för förskola och skola samt klargöra och diskutera värdegrundsbegreppet. Litteratur: Zachari & Modigh (2000), Ekman & Todosijevic (2003), Gustavsson: 2009, Liedman (2000), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. Seminarium 3: Eleven, genus och sexualitet Syfte: att föra ett samtal om skolans ansvar när det gäller kön/genus, sexualitet och könsidentitet och allas lika värde. Syftet är även att klargöra och diskutera begreppet jämställdhet samt att diskutera förskolans och skolans jämställdhetsuppdrag enligt styrdokumenten. Litteratur: Lif (2008), Sahlström (2006), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. Seminarium 4: Hur behandlas hållbar utveckling i läroplaner och olika ämnens kursplaner? Syfte: att klargöra begreppet hållbar utveckling och diskutera olika skolformers och skolämnens bidrag till utbildning för hållbar utveckling. Inom arbetslaget sker en fördelning av läroplaner och kursplaner så att så många skolformer och ämnen som möjligt finns med i undersökningen. Litteratur: Öhman & Östman (2002), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. 16 Seminarium 5: Mångfalden i skolan, nationella minoriteter – ett interkulturellt förhållningssätt. Syfte: att definiera och konkretisera begrepp relaterade till inkludering/exkludering och interkulturellt förhållningssätt. Litteratur: Lorentz & Bergstedt (2006), Månsson (2006), Skolverket (2003), Konventionen om barnets rättigheter, Konventionen om mänskliga rättigheter, Lpfö98, Lpo94, Lpf94. Seminarium 6: Lärarrollens komplexitet Syfte: att skapa ökad förståelse för lärarens arbete utifrån historiskt och samtida perspektiv likaväl som kunskaps- och värdegrundsperspektiv Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005). Varje student väljer en av Alsterdal (2006) eller Bozarslau (2001). Litteraturlista Broady, Donald (1995). Den dolda läroplanen. Särtryck ur KRUT nr 16/1980. 52 s.* Carlgren, Ingrid (2005). Vad har hänt med läraryrket? I: Anna Forssell (red.) (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 28 s. Ekman, Joakim & Todosijevic, Sladjana (2003). Unga demokrater. En översikt av den aktuella forskningen om ungdom, politik och skolans demokrativärden. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. s 1-42. 41 s.www.skolutveckling.se/publdbportlet/fileDownload?publ_id=417&file=publication Gustavsson, Bernt (2009). Utbildningens förändrade villkor, nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati. Stockholm: Liber. s. 40-64, 73-95, 136-190. 100 s Liedman, Sven-Erik (2000). Att se sig själv i andra. Om solidaritet. Stockholm: Albert Bonniers förlag. 124 s. Lif, Jan (red)(2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med Jämställdhet i skolan. Lund: Studentlitteratur. 165 s. Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red)(2006). Interkulturella perspektiv - från modern till postmodern pedagogik. I: Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. s 9-39. 30 s. Lpf94 (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Lpfö98 (2006). Läroplan för förskolan. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Lpo94 (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Lundgren, Ulf, P. (2005). Den politiska styrningen av skolan. I: Anna Forssell (red.) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 32 s. 17 Månsson, Niclas (2006). Romers möte med den svenska skolan. I: Carl-Anders Säfström (red) Den mångtydiga skolan. Utbildning i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. s. 111-130, 19 s. Skolverket (2003). Sveriges nationella minoriteter. Att gestalta ett ursprung i barnomsorg och skola. Stockholm: Fritzes. Ca 60 s. http://www.skolverket.se Sahlström, Jenny (2006). En utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi. Stockholm: Under ytan. 32, http://app.rfsl.se/apa/37/public_files/UY_En_utmaning_for_heteronormen.pdf Vallberg Roth, Ann-Christine (2001). Läroplaner för de yngre barnen. Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag. Pedagogisk forskning i Sverige 2001. Årg 6 nr 4, s 241-269. 28 s., www.ped.gu.se/pedfo Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken, om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet. 101 s. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/22393 även http://www.skolverket.se Östman, Leif & Öhman, Johan (2002). Inledning; Miljöproblem som värdefråga; Miljöundervisningens traditioner. I: Klas Sandell, Johan Öhman, Leif Östman Miljödidaktik. Naturen, skolan och demokrati. Lund: Studentlitteratur. s. 9-14, 87-107, s. 129-143, 40 s. Välj EN av följande böcker: Alsterdal, Lotte (red) (2006). Rapporter från ett skolgolv. Tio lärare om dilemman och glädjeämnen i skolan. Arbetslivsinstitutet. Stockholm: Liber. 143 s. Bozarslan, Aycan (2001). Möte med mångfald. Förskolan som arena för integration. Stockholm: Runa. 126 s. Totalt ca 1000 sidor Obs! http-adresserna ändras litet då och då. I stället för att kämpa med alla tecken så är det enklare att via något sökverktyg (t.ex. Alta Vista eller Google) söka på titeln. Läroplaner och kursplaner finns även på Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/sb/d/468 * Ingår i kompendiet som köpes till självkostnadspris i receptionen. 18 Ledarskap och grupprocesser, 7,5 hp Kursledare: Yvonne H:son Tapper, [email protected] Syfte De studerande skall genom kursen tillägna sig kunskaper om gruppdynamik, lagarbete och sociala relationer som är viktiga för lärarens ledarskap samt för hantering av sociala konflikter och mobbning. Studierna i den verksamhetsförlagda utbildningen syftar till att de studerande utifrån olika perspektiv ska fördjupa sina kunskaper om ledarskap samt förebyggande arbete mot kränkande behandling. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas de studerande kunna - redogöra för dynamiken i en barngrupp eller en skolklass i termer av mål, normer, roller och faser i gruppers utveckling - redogöra för teorier om lärares ledarskap i barngrupp eller skolklass - reflektera över egna ledarerfarenheter och eget agerande i olika typer av grupper (självkännedom) - redogöra för vad en social konflikt är och för olika sätt att hantera konflikter - diskutera principer för att förebygga och åtgärda mobbning och annan kränkande behandling i förskola och skola - diskutera förutsättningarna för väl fungerande arbetslag i förskola och skola - översiktligt redogöra för vad en etnografisk studie är och hur man genomför en etnografisk fältnotis Innehåll Kursen innehåller följande moment: 1. Ledarskap i olika teoretiska perspektiv - Ledarskap i relation till förskolans och skolans värdegrund - Gruppdynamik och sociala relationer - Kränkande behandling och konflikthantering - Etnografiska studier i teori och praktik 2. Drama, kommunikation och personligt ledarskap - Gestaltning av kontextrelaterade situationer - Kommunikation, samarbete och kreativitet - Ledarskap - Status och revirtänkande - Interpersonella relationer och kroppskontakt 19 Arbetsformer Föreläsningar, litteraturstudier, observationer och intervjuer följs upp vid universitetsförlagda seminarier. Kursen introduceras med en Kursintroduktion av kursledaren då kursens upplägg, kurslitteratur, arbetslagens uppgifter m.m. gås igenom. Examination Examinationer syftar till att de studerande skall visa sin förmåga att beskriva, analysera, problematisera och dra slutsatser utifrån kursens innehåll och litteratur samt den verksamhetsförlagda utbildningen. Uppgifter skall inlämnas inom angiven tidsram. Observera att för varje ny period ges en ny hemskrivning. Om den studerande missar sista inlämnings datum för kursen och tänker skicka in senare måste han eller hon själv ta reda på den nya periodens hemskrivning och inlämningsdatum. Betygskriterier Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Betygssättningen baseras huvudsakligen på den individuella hemskrivningen. För att tilldelas betyget G på kursen gäller följande: - godkänd på samtliga examinationer inom kursens alla moment - närvaro och aktivt deltagande vid föreläsningar och seminarier - att vid skriftliga och muntliga examinationer visa omsorg om det svenska språket. För att tilldelas betyget VG på kursen skall den studerande förutom kraven för betyget Godkänd - visa särskild god förmåga att ur olika perspektiv analysera och argumentera för egna ställningstaganden, kursens litteratur och innehåll. Den studerande skall också visa speciell god förmåga att se samband mellan vetenskaplig teori och beprövad erfarenhet. Föreläsningar 1. Ledarskap i förskolan/skolan Föreläsning av Christer Stensmo Lärares ledarskap i klassrummet är fokuserad på fem uppgifter: planering, kontroll, motivation, gruppering och individualisering. Dessa arbetsuppgifter utförs inom en kontext som utgörs av skolans yttre ramar och den inre, lokala skolkulturen. Inom dessa yttre och inre ramar kan de fem uppgifterna utföras mycket olika av olika lärare, beroende på deras erfarenhet, personlighet och pedagogiska filosofi. 2. Professionell närhet och distans Föreläsning av Anneli Frelin 20 Auktoritet är inte att peka med hela handen – Föreläsningen tar upp auktoritet, professionell närhet och distans. 3. Digitala kränkningar Föreläsning: Extern föreläsare 4. Gästföreläsare: Extern föreläsare 5. Konflikthantering Föreläsning av Martin Karlberg Det finns ett flertal sätt att arbeta med konflikter. Denna föreläsning handlar om hur man med hjälp av social färdighetsträning och motivationsprogram kan arbeta med konflikter, aggressivitet och bristande motivation i skolan. Åhörarna får även en kort introduktion till ett konflikthanteringsprogram för barn/ungdomar. Examinationsuppgifter 1. Individuell skriftlig hemskrivning omfattar Stensaasen- Sletta , dessutom ingår aktivt deltagande vid Litteraturseminariet tema Ledarskap, då den valbara litteraturen presenteras muntligt och skriftligt. Hemskrivningen delas ut vid introduktionen av kursen. Handledning sker i mitten av kursen. För momentet används betygen U, G, och VG – se betygskriterier. 2. Examination på lagar och förordningar som styr och reglerar arbetet mot mobbning och kränkande behandling, samt skolpersonalens ansvar och handlingsprogram gällande det samma. Individuell skriftlig uppgift och samtal i grupp. Litteratur: Dahlkwist, Matts (2010). Mobbning, diskriminering och kränkningar. För momentet används betygen U och G – se betygskriterier. 3. Redovisning av verksamhetsförlagd uppgift: Fältnotis – individuell uppgift och gruppuppgift. Muntlig och skriftlig redovisning. Litteratur: Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet. För momentet används betygen U och G – se betygskriterier. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Syfte Studierna i den verksamhetsförlagda utbildningen syftar till att de studerande utifrån olika perspektiv fördjupar sina kunskaper om ledarskap och lagarbete samt förebyggande arbete mot kränkande behandling i förskola och skola. Uppgift 1: Fältnotis Genomgång av uppgiften sker under momentet Etnografi och fältnotis . Varje studerande ska inom ramen för moment Ledarskap göra en studie i enlighet med modellen fältnotis, såsom litteraturen (Kullberg: Etnografi i klassrummet) beskriver den. Ledarskap kan studeras utifrån olika perspektiv, t ex ledarens, lärares, elevers, förälders eller skolutvecklingsperspektiv . Arbetslaget kommer överens om gemensamt syfte ! 21 Förslagsvis: - Hur planerar ledaren sin verksamhet? Hur löser ledaren problem och fattar beslut? Vilka omplaneringar gör ledaren under verksamhetens gång? Vilka planeringsramar har ledaren? - Hur hanterar ledaren frågor om kontroll, auktoritet, disciplin, ordning? Vilka regler, rutiner och sanktioner finns det? - De etnografiska metoderna observation och/eller intervju genomförs och skrivs ned individuellt för att sedan bifogas arbetslagets sammanfattning. Arbetslaget träffas för redovisning av och diskussion om de individuella fältnotiserna. Gruppens samlade erfarenheter och kunskaper sammanfattas därefter skriftligt. Skriv ca 1-2 A4-sidor med normal textstorlek, radavstånd och marginaler. Hänvisningar till Kullberg: ”Etnografi i klassrummet” skall finnas med. Uppgift 2: Undersökning Varje studerande skall undersöka och redovisa VFU-skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling / Mobbning. Arbetet redovisas skriftligt och muntligt . Redovisning av gruppens fältnotiser/ undersökningar sker i tvärgrupper vid examinationstillfället, under moment redovisning, vfu-uppgift. Litteraturlista Frelin, Anneli (2008) Professionell närhet och distans: en dimension av lärares arbete ur ett genusperspektiv. Pedagogiska Magasinet 2008 – 10 s. Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. s. 91-107, 152169. 33 s. Lpf94 (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Lpfö98 (2006). Läroplan för förskolan. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Lpo94 (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Stensaasen, Svein & Sletta, Olav (1997). Grupprocesser – om inlärning och samarbete i grupp. Stockholm: Universitetsförlaget. 300 s. OBS. Huvudbok Tema: Ledarskap Välj en av följande: ( obs. efter kursstart ) Bartholdsson, Åsa (2008) Den vänliga maktutövningens regim. Stockholm: Liber. 206 s. Eisele, Per (2007) Att använda arbetsgrupper effektivt. Stockholm: Liber. 254 s. Gotvassli, Kjell-Åge (2002). En kompetent förskolepersonal. Lund: Studentlitteratur. 235 s. 22 Laursen, Per Fibaek (2004). Den autentiska läraren. Stockholm: Liber. 208 s. Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap. Lund: Studentlitteratur. 122 s. Maltén, Arne (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur. 249 s. Möller, Jorunn; Önnerfält, Birgitta (2006). Ledaridentiteter i skolan: positionering, förhandlingar och tillhörighet. Lund: Studentlitteratur. 263 s. Sjödin, Lars (2010). Ledarskapets 4:e dimension. Malmö: SISU Idrottsböcker. 156 s. Stensmo, Christer (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 250 s. Stensmo, Christer (2000). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 241 s. Tema: Mobbning, konflikthantering Dahlkwist, Matts (2010). Mobbning, diskriminering och kränkningar – Verktyg i värdegrundsarbetet. Uppsala: Kunskapsföretaget. 120 s. Thors, Christina (2007). Utstött – en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag. 161 s. Totalt ca 800 sidor 23 Lärande och kommunikation 7,5 hp Kursledare: Karin Eghammer [email protected] Syfte Den studerande skall genom kursen få insikt i vad lärande, kommunikation och kommunikativ utveckling innebär, utveckla sin förmåga att använda olika uttrycksformer och bli medveten om deras betydelse i undervisning och lärande. Vidare är syftet med den verksamhetsförlagda delen av kursen att ge studenten möjlighet att studera lärande och kommunikation i olika undervisningssammanhang. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: – redogöra för olika teorier om lärande – diskutera relationer mellan lärande, kunskap, kommunikation och undervisning – reflektera över egen och andras kommunikation inom ramen för förskolans och skolans verksamhet – inse vikten av samtal som arbetsredskap – reflektera över innebörden av olika uttryckssätts betydelse i undervisningsprocesser – genomföra kortare egna presentationer och ge väl underbyggd återkoppling på andras presentationer Uppläggning och arbetsformer Kursens moment behandlas i flera steg – observation, läsning, övning, diskussion och skrivande. Kursen innehåller 1,5 hp verksamhetsförlagd utbildning vars syfte är att bidra till insikt om kommunikation och lärande. Examination A. Berättandeexamination (se anvisningar) B. Aktiv närvaro; genomförda uppgifter under VFU-veckan(se anvisningar) C. Examinations-PM (se anvisningar) Betygskriterier Krav för betyget godkänd: – genomförda examinationsuppgifter A-C, där kursinnehållet allsidigt bearbetats och analyserats med hjälp av seminarie- och föreläsningsinnehåll samt korrekt refererad kurslitteratur – vid skriftliga och muntliga examinationer visa omsorg om det svenska språket. 24 Krav för betyget väl godkänd : – Uppfylla kraven för godkänt betyg – De individuella uppgifterna skall visa en större självständighet i relation till de moment som behandlats i kursen, vilket innebär en mycket god förmåga att formulera ett helhetsperspektiv på kursinnehållet samt att argumentera utifrån egna och andrasståndpunkter. – Litteraturen skall vara väl representerad. Kursinnehåll A. Berättandeexamination Förbered ca fem minuters fritt berättande. Det kan vara en myt, saga, sägen, legend eller en historisk händelse, tänkt för en elevgrupp i skola/förskola. Dina hjälpmedel är enbart rösten och kroppsspråket. Att tänka på: Inlevelse och närvaro, direktstart, tempo och pausering, minspel och gester, ögonkontakt, kroppshållning, placering i rummet, röststyrka, artikulation, betoning och röstläge, variation, konkretion. Litteratur: Ärnström (2008), Prage & Svedner (2008) Föreläsning: Elisabeth Berg: Berättande och kommunikativ undervisning Lärarens kunskapssyn styr val av undervisningsinnehåll, arbetssätt och arbetsformer och elevernas deltagande. Föreläsning: Charlotte Gottfries, Kroppsspråk Mycket av det en människa förmedlar till andra sker bortom orden, genom hur rösten används och genom kroppsspråket: hållning, rörelser, gester, miner och blickar. Om en person i ett samtal uttrycker helt olika saker med ord och kroppsspråk kan lyssnaren bli osäker och förvirrad och inte veta vilket den ska reagera på. En medvetenhet om det egna kroppsspråket och de egna uttryckssätten i kombination med ett gott lyssnande till andras signaler skapar förutsättningar för god kommunikation. Föreläsning: Christina Lund, Röst och talvård Din röst är ett mycket viktigt arbetsredskap. Den måste du lära dig att vårda och utveckla och använda på rätt sätt. Litteratur : se artikel i dokumentmapp/Pingpong Samtalsövningar Fokusera särskilt på samtalsmodellen i Hägg & Kuoppa. Att tänka på i samtal med andra: hur ställer jag frågor? Dominerar jag? Hur lyssnar jag? Hur visar jag respekt? Hur analyserar jag hinder och resurser? Hur avslutar och utvärderar jag samtalet? Litteratur: Bellander (2008), Hägg & Kuoppa (2007) och Nygren (2008). Föreläsning: Caroline Liberg, Lärande och kommunikation Man lär så länge man lever och något nytt varje dag. I förskolor och skolor pågår dagligen en mängd aktiviteter som syftar till att människor ska lära sig olika saker. I föreläsningen ” Lärande och kommunikation” tas några centrala frågeställningar, begrepp och teorier inom det didaktiska området upp. Olika teorier om lärande och deras relation till synen på kommunikation och undervisning beskrivs, illustreras och diskuteras. Särskilt fokus kommer att läggas på olika sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Föreläsningens och 25 litteraturens innehåll behandlas vid seminarier. Seminarium 1 Litteratur: Sandström-Madsen (2007) Seminarium 2: Litteratur: Säljö (2000) Seminarium 3: Litteratur: Forsell (2005) Seminarium: Lektionsspel Momentet är ett lektionsspel, där ni gruppvis ska planera, genomföra och kritiskt granska och diskutera lektioner/arbetspass i muntlig träning för barn och elever i den mångkulturella förskolan och skolan. Arbetslaget genomför en introduktion till ett moment/lektionspass, som är tänkt att vara en del av ett längre övningsprogram i muntlig träning för barn och elever i förskolan och skolan (ex. muntligt berättande, högläsning, faktabeskrivningar, gruppredovisningar, gruppsamtal, debatter etc.). Lektionsspelet ska visa hur man kan motivera barn/elever för ett speciellt moment (vad? varför?), hur man kan avdramatisera ev. rädslor och motstånd och därmed kontinuerligt stärka barns/elevers självkänsla inför en individuell muntlig övning. De olika förslagen diskuteras i hel grupp utifrån kurslitteraturen. Litteratur: Prage & Svedner (2008) B. VFU-examination 1. Observation med utgångspunkt i Grover Aukrusts artikel. Observera hur lärare och elever kommunicerar med varandra och inbördes i de lektioner aktiviteter där du deltar. Hur ställs frågor? Vilka talar mest? Vilka lyssnar? Hur talar barn/elever med varandra? Hur talar de med vuxna? Vad stör kommunikationen? Anteckna och reflektera. Litteratur: Berg (2008) – 15 s. och Grover Aukrust (2008), 2. Högläsning: Under någon av de fem dagar du tillbringar på din VFU-plats skall du läsa högt för en grupp elever/barn. Den text du ska läsa väljer du i samråd med din kommunala lärarutbildare. Texten kan vara skönlitterär eller faktatext som ingår i den undervisning som pågår på din vfu-plats. Litteratur: Prage & Svedner (2008) och Ärnström (2008) 3. Att undervisa/leda pedagogiskt arbete: Förbered och genomför en lektion eller del av lektion/pedagogiskt arbete i den elev/barngrupp du befinner dig i på din VFU-plats. Inhämta konstruktiv kritik från din kommunala lärarutbildare. 26 4. Läs Skolverkets rekommendationer om individuella utvecklingssamtal. Fråga lärarna i det arbetslag du ingår vilka olika modeller de använder för utvecklingssamtal och IUP. Litteratur: Hägg & Kuoppa (2007), Skolverket (2006) och Skolverket (2008) Uppgifterna redovisas muntligt utifrån dina anteckningar och observationer vid VFUseminariet efter VFU-veckan. C. Examinations-PM Denna kurs behandlar didaktiska perspektiv på lärande och kommunikation med betydelse för lärare i förskola och skola. Din uppgift är att resonera kring frågor som du, som blivande lärare, funnit vara centrala när det gäller lärande och kommunikation i pedagogiska sammanhang. Dina resonemang skall först och främst vara förankrade i kurslitteraturen men du skall även hänvisa till föreläsningar, seminarier och vfu-erfarenheter. Utgå från dessa fyra innehållspunkter (din PM skall innehålla samtliga.) – Teorier om lärande, kommunikation och undervisning – Kommunikation i barngrupper, elevgrupper eller lärargrupper – Betydelsen av tal, samtal, skrivande, berättande och högläsning i – undervisningssammanhang – Professionella samtal i pedagogiska sammanhbang Din PM skall omfatta 4 - 5 A4-sidor, Times New Roman, textstorlek 12, enkelt radavstånd . Du skall underbygga din framställning med referenser (obs sidhänvisningar), enligt instruktion i studiehandledningen (bilaga 2 ”Skrivande på Institutionern för didaktik – några anvisningar”). Litteraturlista Bellander, Theres (2008) ”hallo babe..tack såå mkt för ditt mess!”: Om ungdomars skrivande inom olika kommunikativa verksamhetstyper. Ingår i: Ungdomskulturer - äger eller suger?: möjliga möten inom svenskämnet. Svensklärarföreningens tidskrift. Stockholm: Natur och kultur. 13 s. Berg, Bettina (2008). Genuspraktika för lärare. Lärarförbundet (www.lararforbundet.se). 15 s. Forsell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna (del 1 och 2 s. 7-256). Stockholm: Liber. 250 s Grover Aukrust, Vibeke (2008). Boys´and girls´conversational participation across four grade levels in Norwegian classrooms: taking the floor or being given the floor. Gender and education. Vol. 20 No. 2. May 2008. s. 237-252. Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (2007). Professionell vägledning: med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur. 115 s. Nygren, Else (2008). I huvudet på nintendogenerationen om datorspel och Internet. I:Svensklärarföreningens årsbok. Stockholm: Natur och Kultur. 13 s. Prage, Synnöve & Svedner, Per Olov (2008). Tala, samtala, lära. Om lärares och elevers tal i undervisningen en handledning. Uppsala: Kunskapsföretaget. 43 s. 27 SandströmMadsén, Ingegerd (2007). Samtala, läsa och skriva för att lära i ett utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad: Kristianstad University Press. 104 s. Skolverket (2006). Individuella utvecklingsplaner i förskolan. www.skolverket.se. 5s. Skolverket (2008). Den individuellautvecklingsplanen, allmännarådoch kommentarer. www.skolverket.se. 17 s. Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken (kap. 3-4). Stockholm: Prisma. 52 s. Ärnström,Ulf (2008). Varför? En bok om berättelser i undervisning. Lund: Biblioteksförlaget. 217 s. Totalt ca 900 sidor. 28 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) VFU inom Lärarprogrammet har flera funktioner. Genom att studera och arbeta med verkliga situationer och betrakta dem ur olika perspektiv kan du förbereda dig för din kommande yrkesverksamhet. VFU ger dig också praktiska erfarenheter som du kan ha som underlag för reflektion och som utgångspunkt för dina fortsatta studier. Genom att samverka med yrkesverksamma lärare får du möjlighet att lära av deras erfarenheter och kunskaper. Under din VFU ska du delta aktivt i verksamheten och vara en resurs för arbetslaget/lärarlaget. Detta kan innebära att: hjälpa en grupp elever/barn, rätta uppgifter, plocka fram och tillbaka material, hålla kortare instruktioner, informationer mm. VFU omfattar 3 högskolepoäng inom AUO I och integreras i två av de fyra kurserna. VFUkoordinatorer, kursledare och betygssättande lärare ansvarar tillsammans med de kommunala lärarutbildarna (KLU) för den verksamhetsförlagda utbildningen. För att kunna genomföra VFU måste studenter antagna efter den 1 april 2008 uppvisa utdrag ur polisens belastningsregister för ansvariga inom det VFU-område som studenten tillhör under sin lärarutbildning. Uppvisandet av ett giltigt utdrag ur polisens belastningsregister är en förutsättning för att få genomföra VFU. Syften med VFU inom AUO I Du skall: - skaffa dig en inblick i förskolans och skolans verksamhet - studera skolan och lärarens uppdrag ur ledarskaps- och kommunikationsperspektiv - prova ditt yrkesval, din förmåga och få stöd för ditt val av inriktning Placering i ett VFU-område När du läser din första kurs med VFU inom Lärarprogrammet placeras du i ett VFU-område. Till detta område återvänder du under samtliga VFU-perioder under din utbildning. För de studenter som placeras utanför Uppsala utgår reseersättning. För varje kurs där VFU ingår ska du anmäla behov av skolplacering för din VFU. Att begära VFU-placering När Du antagits på kurs med VFU så ska du så snabbt som möjligt, från och med den 16 augusti (ca en vecka efter den andra antagningen i början av augusti), begära VFU-placering så att samordnarna i ditt VFU-område får tid på sig att hitta en så bra plats som möjligt åt dig. Har Du inte anmält behov av VFU innan den 1 september (onsdag vecka 35) så kan du inte garanteras plats. Gå in på Lärarutbildningens hemsida http://www.lararutbildning.uu.se och klicka på Lärarprogrammet och därefter på Verksamhetsförlagd utbildning. Eller gå in via länk från Studentportalens kurssida. Logga in med de lokala användaruppgifter som du har fått för VFU och schema för kurser i Blåsenhus. Saknar du dessa inloggningsuppgifter så kan du hämta dem på samma sida. Vid 29 problem med inloggning kontaktas systemadministratör [email protected] eller VFUadministratör [email protected] Följ instruktionerna på sidan och klicka sist av allt på knappen Begär VFU. Observera textrutan där du kan lämna kommentarer och upplysningar som underlättar för VFU-samordnaren när det gäller att göra en så bra placering som möjligt. Placeringen görs dock i första hand alltid utifrån den kurs där VFU ingår. Du kan endast begära VFU en gång per termin, så tänk noga igenom vad du vill förmedla i textrutan innan du trycker på ”begär VFU”. Så snart du fått en VFU-placering finns information om var du är placerad och vem du ska kontakta inför din VFU på denna sida. Ibland kan det dröja till bara någon/några dagar innan VFU-perioden börjar. VFU- introduktion Under kursen AUO I schemaläggs en introduktion till VFU ledd av kursledare, VFUkoordinator och VFU-samordnare från våra tolv VFU-områden. Då ges information om bl.a. - syfte med VFU inom lärarprogrammet - innehåll och upplägg av VFU inom AUO I - praktiska upplysningar och frågor kring VFU Studieplan och VFU-rapport När du påbörjar din VFU-period skriver du tillsammans med din kommunala lärarutbildare (KLU), en studieplan (se bilaga 4) där ni beskriver hur ni tillsammans har planerat VFUperioden för att du på bästa sätt ska kunna genomföra dina kursuppgifter och skaffa dig kunskap om det som beskrivs under rubriken, Syften med VFU inom AUO I. Närvaro under VFU-perioderna är obligatorisk. Efter avslutad VFU lämnar du in en ifylld och undertecknad närvarorapport till din seminarielärare på delkursen (se bilaga 5). VFU ingår som ett delmoment i två av AUO I:s delkurser. Genomförandet av VFU bedöms utifrån utförda och inlämnade VFU-uppgifter samt den närvarorapport som du lämnat in till din seminarielärare. Närvarorapport samt en mall för studieplan finns att hämta i PingPong. 30 Frågor om VFU Många av dina frågor kan du säkert få svar på i skriften VFU inom Lärarprogrammet – Studentinformation (som delas ut vid programstart). Du kan också vända dig till någon av VFU-koordinatorerna om du har ytterligare frågor kring din VFU. Kristina Bergh (VFU-områden: Enköping, Norrtälje, Uppsala, Västerås) e-post: [email protected] tel. 018-471 23 68 Marianne Waldestrand (VFU-områden: Håbo, Knivsta, Sigtuna, Uppsala, Vallentuna) Lennart Ericsson (VFU-områden: Heby, Sala, Tierp, Östhammar) e-post: [email protected] tel. 018-471 24 84 e-post: [email protected] tel. 018-471 24 95 31 Ytterligare moment I kursen AUO I ingår ett antal s.k. ytterligare moment. Här får du möjlighet att öva dina färdigheter i sådant som du behöver kunna för att klara dina studier. Ta tillvara på dessa möjligheter att öva, få information och ställa frågor! VFU-introduktion. Här får du en introduktion till VFU i lärarprogrammet, du får chans att träffa VFUsamordnarna för ditt VFU-område. Du får också viktig praktisk information om din VFUplacering och har möjlighet att ställa frågor. Studieinformation och studieplanering Under ditt första år på Lärarprogrammet är din studiegång given. Du läser AUO I samt första kursen i det ämne/ämnesområde (sökalternativ) du är antagen till. Efter detta år söker du terminsvis till den kurs som du vill läsa. Lärarprogrammet har ett stort utbud av kurser och det är mycket viktigt att du är medveten om vilka kurser du måste ha läst för att uppnå examensmålen för just den examensvariant som du har valt. Studievägledningen går vid ett schemalagt tillfälle igenom hur lärarprogrammet ser ut, vilka examensmålen är och hur du kan gå tillväga för att planera dina studier. Språkverkstan Föreläsning om skrivande vid universitetet Att skriva pm, rapporter och andra liknande texter är en vanlig uppgift under universitetsutbildningen. Det är också vanligt i arbetslivet. Vid föreläsningen berättar vi om skrivande, skrivhjälpmedel och pm. Vad ska man tänka på när man skriver pm? Besök Språkverkstaden för råd och stöd i skrivandet! Ta med din text och diskutera med en handledare. Alla studenter kan besöka den utflyttade Språkverkstad på en stående tid i Blåsenhusbiblioteket (tider för detta anslås i Pingpong). För längre handledning bokas tid, antingen via Språkverkstadens e-post: [email protected] eller vid besök på onsdagstiden i biblioteket. Språkverkstaden kan besökas av alla lärarstudenter (inte bara termin 1). Informationssökning/bibliotekskunskap Detta moment ges för samtliga grupper under period 1. Du bör absolut delta i detta moment särskilt om du inte har studerat tidigare eller har stor vana att söka böcker, artiklar etc. via olika databaser. I kap 9 § Högskolelagen (SFS 1992:1434) finns begreppet informationskompetens inskrivet som ett grundläggande mål: ”Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå samt följa kunskapsutvecklingen”. 32 Bibliotekets uppgift är att förmedla kunskaper i informationssökning som krävs för att på ett rationellt sätt klara studierna och den framtida yrkesrollen som lärare. Studenterna skall efter genomgången utbildning i bibliotekskunskap: - kunna formulera sökfrågor och därefter välja lämpliga informationsresurser - ha god kunskap om bibliotekets fysiska och digitala samlingar, kataloger och andra bibliografiska hjälpmedel. Under 2 timmar kommer vi att gå igenom bibliotekets tjänster via webbplatsen. Vi kommer att göra övningar i DISA (Uppsala UB:s onlinekatalog), i LIBRIS (den nationella onlinekatalogen) och i två databaser (Artikelsök och Eric). Vi diskuterar skillnaden mellan att söka på Internet och att använda bibliotekets länksamlingar och databaser. En kort visning av bibliotekets lokaler, samlingar och självservicefunktioner ingår i lektionen. 33 Bilaga 1: Riktlinjer för prov och omprov vid Institutionen för didaktik 1. Prov är olika former att bedöma studenternas prestationer i relation till förväntade studieresultat genom t.ex. salskrivning, hemskrivning, PM, skriftlig inlämningsuppgift, muntligt redovisad uppgift, examinerande seminarium eller VFU-uppgift. Vid kursstart skall studenterna skriftligt informeras om i kursens/delkursens ingående former för prov, gällande betygskriterier samt tidpunkt för prov och omprov. 2. Studenter har, om det inte finns särskilda skäl, rätt att få sitt prov rättat och betygsatt inom högst 25 kalenderdagar och minst 10 kalenderdagar före omprov. Provresultatet skall efter avslutad rättning och betygsättning snarast, av institutionen, dokumenteras i UPPDOK. 3. Antalet tillfällen som en student har rätt att genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs är begränsat till fem. Om godkänt resultat förutsätter att studenten genomgått vfu med godkänt resultat begränsas antalet vfu- perioder till två. 4. I kurser som upphört eller genomgått större förändringar ges tre provtillfällen under en period av tre terminer. 5. En student som är i behov av annan examinationsform än den som föreskrivs i kursplanen skall anmäla det, styrkt med intyg, till examinerande lärare vid kursstart samt till studievägledare senast två veckor före provtillfället. 6. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. En tudent som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, vilket normalt medför rätt att få en annan examinator utsedd, men som av särskilda skäl inte kan få en annan examinator, har rätt till annan examinationsform. 7. Betygsbeslut kan inte överklagas. Studenten kan vända sig till examinator och begära att hon eller han omprövar sitt beslut, men någon rätt att få någon annans bedömning finns inte. Rätten att ompröva gäller i 2 år. 8. Samma kriterier för betygsnivåer skall tillämpas såväl vid ordinarie prov som vid omprov. 9. En student vars prov förkommit, liksom en student som fått fel uppgift om dag och tid för prov, skall utan uppskov beredas möjlighet till nytt prov, om det kan påvisas att institutionen bär ansvaret för vad som förekommit. 10. Om examinator anser att ett prov i form av hemtentamen eller PM inte kan bli godkänt på grund av att någon klart avgränsad, mindre del saknas kan studenten få möjlighet att komplettera inom sju kalenderdagar. Om kompletteringen inte genomförs inom den givna tidsramen rapporteras betyget U och studenten hänvisas till nästa provtillfälle för att göra om hela provet. 11. Om det är avgörande för betygsättningen att den tidsfrist som satts ut för viss prestation iakttas, skall det i förväg anges vilka följder en försening har. Särskilda skäl för försening skall alltid beaktas. 12. Prov i form av hemskrivningar eller PM som lämnas in i ping-pong/studentportalen genomgår automatiskt plagiatkontroll via Urkund. I övriga fall skickar studenten in sin uppgift till examinerande lärare via Urkund. 34 13. I de fall då kurser genomgått större förändringar eller upphört har studenten rätt att under tre terminer delta i minst tre prov baserade på en för dem aktuell kursplan och litteraturlista. Studenten skall i sådana fall själv, vid anmälningstillfället, ange vilken termin hon eller han var registrerad på kursen. 14. Skriftliga prov i form av salskrivningar hålls i första hand på en vardag mellan kl. 8.00 och 17.00. 15. Anmälan till salskrivning görs av studenten senast 14 kalenderdagar före skrivningsdatum. Studenter meddelas rutiner för anmälan av lärare eller av kursadministratör. Företrädesvis utnyttjas webbaserad anmälan. 16. Vid skriftliga prov skall studenten uppvisa fotolegitimation samt bevis på betald terminsavgift. 17. Övriga instruktioner för studenter vad det gäller salskrivning följer universitetets regler. 35 Bilaga 2: Skrivande på Institutionen för didaktik – några anvisningar Ofta tar det längre tid att skriva sin inlämningsuppgift än vad man från början tänkt sig. Även om man vet ungefär vad som ska stå så kan det vara svårt att få till texten. Ibland beror det på att man har svårt med språket, t.ex. att stava, forma meningar, dela in i stycken och sätta rubriker. Ännu oftare beror det på att de bra tankar man har, inte vill ordna sig till en text och framför allt inte till en mer vetenskaplig text. En inlämningsuppgift, en PM eller liknande kan inte skrivas på samma sätt och med samma språkbruk som ett personligt brev, en insändare eller dagboksanteckningar. Det beror på att den vetenskapliga texten har en särskild målgrupp och ett specifikt syfte som enkelt kan sägas vara att reda ut ett avgränsat problem på ett vetenskapligt sätt. Jarrick & Josephson (1996) talar om fyra kännetecken på en vetenskaplig text. Den är... - nyktert opersonlig, författaren talar aldrig direkt om sig själv; - preciserad och fylld av bestämningar; - effektiv eller koncentrerad, författaren har noga övervägt vad som ska stå och inga personliga associationer finns med; - genomskinlig, dvs. inget döljs för läsaren, och den är organiserad, dvs. den tycks följa en väl uppgjord plan (s. 15-16). Inom AUO I kommer du att skriva olika inlämningsuppgifter, både kortare och längre. Alltid när du skriver dessa ska du sträva efter ett vetenskapligt skrivsätt och att skriva med akribi. Akribi handlar om att vara noggrann när det gäller exempelvis citationstecken, figurer och diagram, litteraturlistor och notapparater (Trost, 2001). Källhänvisningar Det är viktigt att göra litteraturreferenser i texten, när du hänvisar till andras resultat eller åsikter. Det finns flera system men det viktigaste är att man är konsekvent genom hela sin text, dvs. inte blandar olika system. Den mest spridda citeringstekniken på det samhällsvetenskapliga området är det s.k. Harvardsystemet där man inom parantes i den löpande texten anger författarens efternamn och publiceringsår för den text man hänvisar till, t.ex.: (Prage & Svedner, 2000). Det kan vara så att författarnamnet ingår i den löpande texten och då sätts endast årtalet inom parantes, t.ex.: Prage och Svedner (2000) menar att ... Om man refererar till flera olika författare och verk vid samma tillfälle, skiljer man författarna och årtalen genom semikolon, t.ex.: (Prage & Svedner, 2000; Hägg & Kuoppa, 1997). För verk som är utgivna av organisationer, myndigheter etc. ersätter man författarnamnet med namnet på organisationen, myndigheten, etc., t.ex.: (Skolverket, 2001). Det finns även fall där ett verk inte har någon specifik författare eller utgivande organisation, myndighet etc. utan i stället identifieras med sin titel, t.ex.: (Lpo 94, 2006). 36 Refererar man till ett bestämt ställe i en text, t.ex. en tabell eller figur, eller har ett ordagrant citat, skriver man: (Prage & Svedner, 2000, s. 9). Om hänvisningen gäller engelsk text ska man skriva p. för page alternativt pp. för pages. Referenslista I referenslistan förtecknas alla de verk som använts i texten, d.v.s. de verk som citeras eller refereras i den löpande texten. Huvudprincipen är att referenslistan skrivs i alfabetisk ordning efter författarnamnet och i vissa fall organisationen, myndigheten etc., eller efter verkets titel om motsvarigheten till författare saknas. Om en författare förekommer med flera verk, sätts de i kronologisk ordning. Notera! Enligt anvisningar från Uppsala universitet, ska författarnas namn skrivas ut helt och hållet, t.ex.: Prage, Synnöve. Grundläggande principer för referenslistan Studera noggrant var punkt, komman och andra skiljetecken sätts samt vad som ska kursiveras: Böcker: Efternamn, Förnamn (År). Titel. Förlagsort: Förlag. Prage, Synnöve & Svedner, Per Olov (2000). Tala – samtala – lära. Om lärares och elevers tal i undervisningen. Uppsala: Kunskapsföretaget. Kapitel i böcker: Efternamn1, Förnamn1 (År). Kapitelrubrik. I Förnamn2 Efternamn2 (red.), Titel, (s. xx-xx). Förlagsort: Förlag. Lundgen, Ulf P. (2005). Den politiska styrningen av skolan. I Anna Forssell (red.), Boken om pedagogerna, (s. 286-317). Stockholm: Liber. Lagar, läroplaner Denna typ av texter har ingen namngiven författare och är texter av sådan dignitet att man kan hänvisa direkt till texten. SFS 1985:1100. Skollag. Utbildningsdepartementet. Lpo94 (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes. Dagstidningsartiklar: Efternamn, Förnamn (År, månad, datum). Artikelrubrik. Tidning, sidhänvisning. Kärfve, Eva (1999, januari, 3). Hyckleriet måste genomskådas. Sydsvenska dagbladet, s. A4. Rapporter: Efternamn, Förnamn (År). Titel (rapportnamn, nummer). Ort: utgivare. 37 Östman, Leif (red.)(2003). Erfarenhet och situation i handling. En rapport från projektet Lärande i naturvetenskap och teknik (Pedagogisk forskning i Uppsala, 147). Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen. Tidskriftsartiklar: Efternamn, Förnamn (År). Artikelrubrik. Tidskrift, volym, (ev. nummer), sidhänvisning. Lundgren, Ulf P. (2002). Utbildningsforskning och utbildningsreformer. Pedagogisk Forskning i Sverige, 7(3), 233-243. Webbdokument: Elektroniskt överförd information hänvisar du till genom att ange författare, textens titel eller innehavare av den webbplats (sajt) som föremedlat informationen. Du ska också ange när du tagit del av källan. Det anges inom parentes. När författare finns angiven: Lindberg, Jonas (1997). Kyrkan måste åter våga bli berättaren. http://www.b.svd.se. (2007-1212). Joo, So-hyun och Grable, John, E. (2004). An Exploratory Framework of the Determinats of Financial Satisfaction. I Journal of Family and Economic Issues, 25 (1), s. 25-50. Tillgänglig via: http://www.springerlink.com/content/1058-0476 (2007-12-12). När artikeln saknar författare: Levande rollspel – vad är det? (1997). SVEROK Stockholm (Sveriges Roll- och konfliktspelsförbund). http://wwalgonet.se (1997-04-14). När man hänvisar till ett företags webbplats: Upsala Nya Tidning (2000). Dagens fråga. http//www.unt.se (2007-12-12). Muntliga källor Hjälmeskog, Karin (2008). Föreläsning. Konsekvenser av genus i förskolans och skolans verksamhet (2008-01-24). Eghammer, Karin (2008). Muntligt. Seminarium (2008-01-28). 38 En modell för organisation Försättsblad Om det gäller en större inlämningsuppgift, exempelvis en PM bör den ha ett försättsblad med nedanstående uppgifter. Är det en mindre inlämningsuppgift är det mer lämpligt att dessa uppgifter skrivs i sidhuvudet: – kurs, datum, grupp, lärare – uppgiftens namn – namn, personnummer, ev. e-mail. Inledning Här skapar du intresse för och presenterar syftet med dokumentationsuppgiften. Bakgrund med underrubriker Här formulerar du dig kring uppgiftens moment/teman. Diskussion Här formulerar du en reflekterande slutsats över dokumentationsuppgiftens innehåll. Litteratur/referenslista Här listar du de texter och uttalanden du refererar eller citerar i Din dokumentation. Övrigt - Textstorlek ska vara12 punkter, Times New Roman med enkelt radavstånd. - Arbetet skall pagineras (förses med sidnummer). - Varje blad skall ha ett sidhuvud eller sidfot med kursens namn, ditt namn och vilken grupp du tillhör. - Använd ordbehandlingsprogrammets stavnings- och grammatikkontroll för att få en ur svensksynpunkt bättre dokumentation. - Språkverkstaden bistår dig om du behöver stöd och hjälp i ditt skrivande. Källförteckning 39 Jarrick, Arne och Josephson, Olle (1999). Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2001). Att skriva med akribi. Lund: Studentlitteratur. 40 Bilaga 3: Om fusk och plagiat Som universitetsstudent blir du bedömd på grundval av det du presterar. I de kurser som Institutionen för didaktik eller Institutionen för utbildning, kultur och media ansvarar för examineras du kontinuerligt i skriftlig, praktisk eller muntlig form. Ofta sker skriftlig examination i form av uppgifter som du genomför självständigt i hemmet – du skriver t.ex. en PM, en hemtentamen eller annan typ av skriftlig inlämningsuppgift. Inom universitetet strävar vi efter att du som student skall utveckla vetenskaplig hederlighet grundad i Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Det är därför viktigt att man som student är medveten om var gränsen går mellan vad som är tillåtet respektive otillåtet när du skriver dina texter. Vid institutionerna är samtliga lärare ålagda att vara uppmärksamma på alla försök till fusk och att till prefekt eller studierektor anmäla när misstanke om plagiat/fusk föreligger eller har konstaterats. Efter att anmälan har inkommit, ger prefekten berörd/a student/er möjlighet att yttra sin i ärendet och beslutar sedan om ärendet skall föras vidare till rektor och universitetets disciplinnämnd. Misstänkta eller konstaterade fall av fusk anmäls utan undantag till rektor. Universitetets institutionsledningar är enligt Högskoleförordningen skyldiga att rapportera misstankar om fusk till rektor (Högskoleförordningen 1993:100, 10 kap. 9 §). Genom detta förfarande vill vi så långt möjligt garantera att du som student inte skall riskera att missgynnas på grund av att fuskande studiekamrater kan fortsätta i utbildningen och att universitetets verksamhet också framgent skall präglas av lärande och utveckling. Fusk, plagiat och fabrikation Några vanliga former av fusk som förekommer vid universitetet är plagiat och fabrikation (Israelsson & Kyrk, 2004, s. 5). Att plagiera kan definieras som att i en egen text använda någon annans text utan att i den egna texten ange var den lånade texten kommer ifrån. Man utger alltså någon annans text för att vara ens egen. Att plagiera är fusk. Observera att det heller inte är tillåtet att kopiera någon annans eller några andras text/er och skriva om texten på vissa ställen, lägga till några egna formuleringar på några ställen etc. Även detta räknas som plagiat och är fusk. Det är tillåtet att citera en text, eller att i det egna resonemanget utgå från en annan författares tankegång bara du i den egna texten anger att du har gjort det. Det är viktigt att du som student tar reda på hur man citerar korrekt och hur man gör källhänvisningar. Att citera annan text under förespegling av att det citerade är ens egen tankegång är fusk. Att använda andras tankegångar och resonemang utan att ange källa är fusk. Fabrikation innebär att du hävdar sådant som det inte finns belägg för, dvs. du framför påhittade uppgifter i din text. Att fabricera uppgifter är fusk. Högskoleverkets undersökningar visar att antalet studenter som blivit föremål för disciplinära åtgärder p.g.a. av fusk har ökat under 2000-talet. (Framför allt har studenterna plagierat text och/eller fabricerat uppgifter. Andra former av fusk som förekommit är t ex användandet av fusklappar och otillåtna hjälpmedel samt otillåtet samarbete.) (Israelsson & Kyrk, 2004, s. 5). Urkund För att stävja förekomsten av fusk använder vi i lärarutbildningen så långt möjligt PingPong och Urkund. Urkund är ett helt automatiserat system för hantering av problemet med 41 plagiering. I korthet fungerar det så att studenterna skickar sina dokument med e-post till lärarna. På den elektroniska vägen mellan studenter och lärare kontrolleras dokumenten mot tre centrala källområden: Internet, förlagsmaterial och studentmaterial. Om något dokument uppvisar likheter med innehållet i källorna så flaggar systemet för eventuellt plagiat. En analysöversikt genereras och skickas med e-post till berörd lärare (www.urkund.se). Alla dina skriftliga inlämningsuppgifter, med undantag för salsskrivningar, plagiatkontrolleras automatiskt av Urkund. Vad händer om en student har fuskat? Om universitetets disciplinnämnd konstaterar att en student har fuskat, föranleder detta disciplinära åtgärder från universitetets sida. Påföljderna vid fusk är varning eller avstängning från undervisningen i upp till sex månader. Konsekvenserna av att fuska kan alltså vara allvarliga för studenten. Att skriva en vetenskaplig text Om du är osäker på vilka regler som gäller i samband med att du skriver en vetenskaplig text är det viktigt att du tar reda på vad som gäller. Fråga dina lärare eller kontakta kursledaren om du är osäker på vad som är korrekt och tillåtet. Det finns även mängder med litteratur att ta del av om hur du skriver vetenskaplig text och vilka regler som då gäller för citat, referenser, källhänvisningar etc. Du rekommenderas att redan i början av dina studier ta del av dessa regler. Källförteckning Högskoleförordningen (1993:100) Israelsson, Tina & Kyrk, Pontus (2004). Sammanställning av beslut och domar i disciplinärenden som rör studerande vid universitet och högskolor från 2003. Stockholm: Högskoleverket. Urkunds hemsida 2007-06-13: www.urkund.se 42 Bilaga 4: Mall för individuell studieplan, VFU Studieplanen för VFU inom AUO I skrivs tillsammans med den kommunala lärarutbildaren. Följande uppgifter ska finnas med i studieplanen: - Studieplan för VFU inom delkursen: - Termin: - Studentens namn: - VFU-skola/förskola: - VFU-område: - Kommunal lärarutbildare (KLU): - Kursens mål: - Mina personliga mål under VFU1 - Arbetstider dag för dag/måndag – fredag:2 - Kommentarer till studieplanen (studenten): 1 T.ex. Vad vill jag utveckla hos mig själv (kompetenser)? Vad vill jag göra? Vad vill jag se? Gör ett schema med arbetstider och olika aktiviteter, såsom auskultation, konferens, handledning barn/elevgrupp, medhjälpare i klassrummet/på förskolan, egen undervisning (lektion, del av lektion, samling etc.), samtal med KLU, egen planering, osv. 2 43 Bilaga 5: Närvarorapport, VFU3 Rapport från den skolförlagda delen inom kursen AUO I (Ifylles fullständigt av KLU och student gemensamt). Rapporten lämnas av studenten till läraren som undervisar i kursen , dvs.: ___________________________________________________________________________ Student:_____________________________________________________Grupp__________ Studentens personnummer:_____________________________________________________ Studentens e-postadress:_______________________________________________________ Kommunal lärarutbildare (KLU):________________________________________________ Skola:______________________________________________________________________ VFU-område:________________________________________________________________ Delkurs:____________________________________________________________________ Termin (ht eller vt samt år):_______________________________ Period:_______________ Studenten har varit närvarande ______________________ dagar Studieplan är upprättad ( ) KLU:s kommentarer till ev. frånvaro och studieplan: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ KLU:s övriga kommentarer: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Datum och underskrift _____________________________________ _____________________________________ Kommunal lärarutbildare Student _____________________________________ _____________________________________ namnförtydligande 3 namnförtydligande Mallen för Närvarorapport finns att ladda ner i Pingpong. 44 45 Bilaga 6: Ansvar, sekretess och försäkringar Ansvar Skadeståndslagen gäller för alla även för elever vid gymnasieskola och högskola. Men huvudansvaret åvilar huvudman eller läroanstalt. Ur ett ansvarsperspektiv är en student vid högskola att betrakta som vilken annan person som helst. För lärarstuderande som fullgör praktik vid förskola eller skola gäller straffrättsligt och skadeståndsrättsligt ansvar. Studerande vid högskola undantas från arbetsrätten med undantag för arbetsmiljölagstiftningen. Beträffande självständigt ansvar i barngrupp är det handledarens bedömning som avgör hur stort ansvar studenten får ta. En student som står under handledning kan inte avkrävas samma ansvar som utbildad och erfaren personal. Om däremot student övertar ordinarie personals arbetsuppgifter som ersättare och det föreligger anställningsliknande förhållanden kommer ansvarsproblematiken i annan dager. Källa: Bengtsson, Hans & Svensson, Krister (1999). Ansvar och sekretess i förskola och skola. Stockholm: Liber. Sekretess Begreppet sekretess innebär i lagens mening förbud att röja en uppgift vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut. Begreppet handlar inte bara om tystnadsplikt utan också handlingssekretess och alla andra sätt man kan röja uppgifter på. Den som bryter mot sekretessbestämmelserna, utan stöd i något undantag, kan bli straffrättsligt ansvarig och åtalas enligt brottsbalken för brott mot tystnadsplikten. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Förskoleverksamhet i form av förskola, familjedaghem, öppen förskola har samma sekretesskrav som socialtjänsten, så kallat omvänt skaderekvisit vilket innebär sekretess med vissa undantag. Från och med 1 januari 1998 är dessa verksamheter reglerade i skollagen och med särskilda paragrafer i sekretesslagen. Grundskolan, förskoleklassen och skolbarnsomsorgen omfattas av sekretessregler som rör skolhälsovård, särskild elevvård och övrig elevvård. Källa: Bengtsson, Hans & Svensson, Krister (1999). Ansvar och sekretess i förskola och skola. Stockholm: Liber. Personskadeförsäkring för studenter (Beslut 2000-08-29 Dnr UFV 2000/771) Sedan 2000-07-01 gäller att studenterna vid Uppsala universitet är obligatoriskt försäkrade för personskada under studietiden och under direkt färd mellan universitetet och bostaden. Försäkringen gäller i Sverige. Den gäller under skoltid och under direkt färd mellan bostaden och den plats där skoltiden tillbringas. Med skoltid avses: 46 - all tid inom högskolans lokaler och område utom när vistelsen där är föranledd av en aktivitet av fritidskaraktär ordnad av någon annan än högskolan. - all annan tid då studenten deltar i verksamhet i högskolans regi. Verksamhet i högskolans regi avser: - exkursioner, av högskolan förmedlat praktikarbete utan anställning eller distansstudier som anordnas av högskolan i ett studiecenter. Reviderad 2003 07 03 47 Bilaga 7: Övrig information Viktiga telefonnummer - Uppsala universitets växel - Uppsala studentkår - Examensenheten - Studerandeexpeditionen - Antagningsenheten - Studenthälsan - CSN - Studierådet LÄRA - Verket för högskoleservice (VHS) 018 – 471 00 00 018 – 480 31 00 018 – 471 19 14 018 – 471 47 20 018 – 471 47 30 018 – 14 48 20 0771 – 27 60 00 018 – 55 17 67 08 – 545 515 45 Viktiga länkar - Uppsala universitets studentportal www.studentportalen.uu.se - Uppsala universitets hemsida. www.uu.se - Länk till blanketter och information angående examensbevis. www.uu.se/examen - Lärarutbildningens studentwebb. Här kan du bl.a. www.student.ilu.uu.se hitta ditt schema, registrera ditt examensarbete, söka nya kurser inom program, få information om utlandsstudier, vfu, studievägledartider etc. - Uppsala studentkår. Innehåller bl.a. information om studentbostäder, kårleg, nationer etc. www.uppsalastudentkar.nu - Studenthälsan. Här finner du information om bl.a. hälsovård, kurser och motionsmöjligheter. www.student.uu.se/sh - CSN, Centrala studestödsnämnden. Innehåller information om bl.a. studiemedel. www.csn.se - Verket för högskoleservice (VHS). Innehåller information om anmälning till program. www.vhs.se Studieuppehåll Studieuppehåll ansöker du om när du vill ta en paus från dina programstudier. Beviljas för en (högst två) terminer i taget. Ansök senast den 15 april för följande hösttermin, och senast den 15 oktober för följande vårtermin. Studieavbrott Studieavbrott ansöker du om när du vill avsluta dina programstudier. Ett studieavbrott innebär alltså att du avsäger dig din plats på lärarutbildningen. 48 Tillgodoräkning Om du inom lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill tillgodoräkna dig poäng från annan högskola/universitet (eller från fristående kurs vid Uppsala universitet) ansöker du om en tillgodoräkning av kurs. Ansök i god tid innan den 15 april (för följande hösttermin) respektive den 15 oktober (för följande vårtermin). Vem ska jag fråga? Studerandereceptionen Om du behöver ett intyg Om du behöver ett registerutdrag Om du vill göra en adressändring Om du vill ha ansökningshandlingar, kurskatalog eller broschyrer Om du vill ha blanketter för ansökan om studieuppehåll, avbrott och tillgodoräknande av kurs etc. Kursadministratör Frågor om registrering på kurs Frågor kring betyg på kurs (kontakta i första hand kursadministratör, ej delkursledare eller lärare) Annan kursspecifik information Studievägledningen Planering av dina studier Frågor om tillgodoräknanden, avbrott och studieuppehåll Byte av studieort Reservantagning VFU-koordinatorerna För frågor om VFU: Kristina Bergh 018-471 23 68 [email protected] eller Marianne Waldestrand 018-471 24 84 [email protected] eller Lennart Ericsson 018 – 471 24 95 [email protected] eller Agneta Isaksson 018 − 471 24 43 [email protected] För frågor om utlandsstudier var god kontakta Anette Bäckström 018 – 471 24 51 [email protected], alternativt: Studerandeexpeditionen 018 – 471 47 20 eller Internationella kansliet 018 – 471 00 00 49