Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp

UPPSALA UNIVERSITET
Institutionen för didaktik
Lärarprogrammet 210-330 högskolepoäng
Allmänt utbildningsområde I
Samordnare: Elisabeth Berg, [email protected]
Studiehandledning
Allmänt utbildningsområde I,
Höstterminen 2010
1
2
Innehåll
Inledning
s. 4
Schema och organisation
s. 5
Barn och ungdomar i samhället, 7,5 hp
s. 8
Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp
s. 12
Ledarskap och grupprocesser, 7,5 hp
s. 19
Lärande och kommunikation, 7,5 hp
s. 24
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
s. 29
Ytterligare moment
s. 32
Bilaga 1: Riktlinjer för prov och omprov vid Institutionen för didaktik
s. 34
Bilaga 2: Skrivande på Institutionen för didaktik – några anvisningar
s. 36
Bilaga 3: Om fusk och plagiat
s. 41
Bilaga 4: Mall för individuell studieplan, VFU
s. 43
Bilaga 5: Närvarorapport, VFU
s. 44
Bilaga 6: Ansvar, sekretess och försäkringar
s. 44
Bilaga 7: Övrig information
s. 46
3
Inledning
Välkommen till Allmänt utbildningsområde I (AUO I), 30 högskolepoäng!
Kurserna inom allmänt utbildningsområde ges vid Institutionen för didaktik och Institutionen
för utbildning, kultur och medier. Kurserna är obligatoriska inom lärarprogrammet och läses
gemensamt oavsett vilken inriktning och utgång du kommer att välja.
Syftet med AUO I
De studerande skall i samspel mellan teori och praktik tillägna sig sådana grundläggande
kunskaper och färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans och skolans mål samt i
övrigt medverka i utvecklingen av förskolans och skolans verksamhet i ett mångkulturellt
samhälle. De studerande skall därvid utveckla sin förmåga att se och problematisera lärarens
arbete utifrån ett samhälls-, miljö-, genus- och mångfaldsperspektiv samt tillägna sig
förståelse för vad ett vetenskapligt förhållningssätt i detta arbete kan innebära.
De verksamhetsförlagda delarna av kurserna syftar till att ge de studerande möjlighet att delta
i och studera lärande- och kommunikationsprocesser i olika undervisningssammanhang samt
att studera ledarskap och grupprocesser i förskola eller skola och själv pröva att leda någon
avgränsad verksamhet
I Allmänt utbildningsområde I, ingår fyra kurser om 7,5 poäng vardera:
-
Barn och ungdomar i samhället,
-
Förskolans och skolans samhällsuppdrag,
-
Ledarskap och grupprocesser
-
Lärande och kommunikation.
Dessa kurser ger en grundläggande kunskap om barn och unga i samhället och om det svenska
skolsystemet ur olika perspektiv. I två av delkurserna ingår verksamhetsförlagd utbildning
(VFU).
I studiehandledningen får du viktig information som du behöver i kursstarten och som kan
hjälpa dig vid planering av dina studier under terminen. Det är dock viktigt att du hela tiden
uppdaterar dig via Studentportalen och i PingPong där eventuella nyheter och förändringar
kommer att annonseras. Där ligger också en hel del material och uppgifter som du behöver för
att klara av de olika delkurserna, t.ex. instruktioner för inlämningsuppgifter.
Lärarlagen under denna termin önskar dig lycka till i dina studier!
4
Schema och organisation
Instruktioner för hur du hittar ditt schema: Logga in med din användar-id och ditt lösenord på
Studentportalen,(http://studentportalen.uu.se) . Inloggningen tar dig direkt till en personlig
startsida. Under menyvalet "Schema" hittar du ditt terminsschema.
Dina inloggningsuppgifter hittar du på Lärarutbildningens hemsida
(www.lararutbildning.uu.se) . Följ länken ”Välkomna till lärarprogrammet” som du hittar i
vänstermarginalen. Klickar du sedan på ”Checklista” hittar du ett formulär för att hämta
inloggningsuppgifter.
Gruppindelning
Undervisningen sker i olika grupperingar. Alla studenter tillhör A1. Det enda som sker i
denna stora grupp är introduktionen. Studenterna delas in i storgrupper, vilka kommer att läsa
de ingående kurserna i olika ordning (se Perioder nedan).
Varje storgrupp är indelad i basgrupper som är den vanligaste gruppstorleken vid
undervisningstillfällena. Varje student ingår i en storgrupp, en basgrupp och en halvgrupp. I
ditt schema kommer du att kunna se i vilken gruppstorlek undervisningen sker genom att se
beteckningen under rubriken ”grupp”.
Perioder
A1Ha1-6
(Spår A)
Period 1
Period 2
Period 3
Period 4
30/8 – 29/9
30/9 – 29/10
1/11 – 30/11
1/12 – 14/1
Barn och
ungdomar i
samhället
Ledarskap och
grupprocesser
(VFU)
Förskolans och
skolans
samhällsuppdrag
Lärande och
kommunikation
(VFU)
Lärande och
kommunikation
(VFU)
Barn och
ungdomar i
samhället
Ledarskap och
grupprocesser
(VFU)
Förskolans och
skolans
samhällsuppdrag
Förskolans och
skolans
samhällsuppdrag
Lärande och
kommunikation
(VFU)
Barn och
ungdomar i
samhället
Ledarskap och
grupprocesser
(VFU)
Ledarskap och
grupprocesser
(VFU)
Förskolans och
Lärande och
skolans
kommunikation
samhällsuppdrag (VFU)
3 gr
A1Hb9-14
(Spår B)
3 gr
A1Hc17-24
(Spår C)
4 gr
A1Hd25-30
(Spår D)
3 gr
5
Barn och
ungdomar i
samhället
Kursledare
Barn och ungdomar i samhället,
Ola Winberg, [email protected]
Förskolans och skolans samhällsuppdrag,
Silvia Edling, [email protected]
Ledarskap och grupprocesser,
Yvonne H:son Tapper, [email protected]
Lärande och kommunikation,
Karin Eghammer, [email protected]
Förläggning av VFU
- Period 1: v 37
-
Period 2: v 41
-
Period 3: v 46
-
Period 4: v 49-50 tors-ons
Sista datum för inlämning av kursernas uppgifter
Kursernas uppgifter ska vara läraren tillhanda senast nedan angivna datum. Du måste själv
planera så att arbetet med examinationen inte kolliderar med kursstart perioden därpå. Det går
givetvis bra att lämna in uppgiften tidigare!
Sista inlämningsdag för examinationsuppgifter ht 2010:
-
Period 1: torsdagen den 30 september
-
Period 2: söndagen den 31 oktober
-
Period 3: tisdagen den 30 november
-
Period 4: fredagen den 14 januari 2011
Student som ej lämnar uppgift i tid hänvisas till nästa tillfälle för prov/omtentamen
(se bilaga 1).
Att studera i arbetslag
Under Allmänt utbildningsområde I kommer Du att ingå i ett arbetslag om ca 5-7 studenter.
Arbetslaget bildas vid första delkursens första tillfälle.
Syftet med arbetslaget som samarbetsmodell är att utveckla det individuella lärandet i ett
socialt sammanhang för gemensamt lärande. I arbetslaget är det möjligt att lyfta fram vars och
ens erfarenheter, kunskaper och lärande samt bearbeta, bli medveten om och reflektera över
6
dessa för fördjupning. I arbetslaget kan t.ex. vars och ens lärande, förmåga till
kommunikation, samarbete, sociala kompetens och förmåga att hantera konflikter utvecklas.
Arbetslaget är en organisation där uppgifter planeras och bearbetas, litteratur behandlas och
innehåll i olika kursmoment diskuteras. Arbetslaget ansvarar för det arbete som genomförs;
individuellt, i form av att var och en förbereder sig inför arbetslagets arbete samt kollektivt, i
form av att ta gemensamt ansvar för arbetslagets klimat, aktiviteter och uppgifter.
För att kunna åstadkomma detta, bör arbetslaget skapa regler inför sitt arbete. Dessa regler
formuleras i ett kontrakt som skrivs under av alla i arbetslaget. Det kan också vara bra att
diskutera möjliga sätt att hantera eventuella konflikter som uppstår eller om någon i gruppen
inte håller sig till det som avtalats i kontraktet. Studenterna ansvarar själva för att kontraktet
sparas så att det kan utgöra underlag för kursvärdering i mitten och slutet av terminen. Ett
möjligt underlag för kontraktet finns i PingPong.
Kursvärdering
Lärare och studenter har ett gemensamt ansvar för att utbildningen vid Uppsala universitet
utvecklas och förnyas. Kursvärderingar är en viktig möjlighet för studenter att delta i denna
utveckling. Kursvärderingar ska fylla två huvudsakliga funktioner genom att studenter ges
möjlighet att reflektera över sin utbildning, samt att en sammanställning av resultaten ger ett
underlag för kvalitetsutveckling (Uppsala universitet: Regler och riktlinjer: Grundläggande
högskoleutbildning. Dnr 2005/1813). Inom AUO I sker kursvärdering på flera sätt, både
muntligt och skriftligt.
En muntlig värdering sker i mitten och i slutet av terminen. Varje basgrupp utser två
representanter att delta i de muntliga utvärderingstillfällena. De muntliga värderingarna
förbereds i grupperna under ledning av representanterna.
Varje delkurs utvärderas så som lärare och studenter är överens om.
Varje student skriver en individuell nätbaserad utvärdering i slutet av terminen. Denna
utvärdering görs i PingPong.
7
Barn och ungdomar i samhället, 7,5 hp
Kursledare: Ola Winberg, [email protected]
Syfte
Syftet med kursen är att ge kunskaper om barns och ungdomars samhälleliga villkor förr och
nu med fokus på familj, fritid, kultur, medier och utbildning. Centralt är analyser av sociala,
könsmässiga, etniska och geografiska skillnader.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs ska de studerande kunna:
– översiktligt beskriva barndoms- och ungdomstiden i ett historiskt perspektiv
– redogöra för barns och ungdomars grundläggande villkor i dagens samhälle med fokus
på familj, fritid, kultur, medier och utbildning
– redogöra för sociala, könsmässiga, etniska och geografiska skillnader i barns och
ungdomars liv
Undervisning
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och workshops. Seminarierna
relateras till föreläsningarna och litteraturen. Litteraturen introduceras på föreläsningar och
diskuteras på seminarierna. Seminarierna bygger på varje students aktiva deltagande och på
att var och en är väl förberedd och inläst på litteraturen. Studenterna ska förbereda
seminarierna genom att diskutera instuderingsfrågorna inom respektive arbetslag före
seminariet börjar. Instuderingsfrågorna tillhandahålls av kursledaren vid kursstart. En
workshop fungerar på samma sätt som ett seminarium men här kommer även särskilda
individuella och kollektiva uppgifter att förekomma. Information om dessa tillhandahålls av
kursledaren vid kursstart.
Kursen har en hemsida i Studentportalen där du finner länkar till schema, kursplaner,
studiehandledning, instuderingsfrågor till seminarierna och uppgifter till workshopparna,
anslagstavla, plats för att ladda upp filer, samt plats för att lämna in hemtentamen. Alla texter
som lämnas in plagiatgranskas automatiskt av Urkund.
Examination
Kursen examineras genom en skriftlig individuell hemtentamen. Hemtentamen hämtas på
studentportalen vid examinationstillfället. Studenten har ett dygn på sig att färdigställa svaren
på tentamen. Hemtentamen lämnas in genom att laddas upp på Studentportalen. För att lyckas
på hemtentamen krävs att studenten följt undervisningen på föreläsningar, seminarier och
workshops.
8
Betyg och betygskriterier
Studentens betyg på kursen grundar sig på resultatet på hemtentamen. Hemtentamen
betygssätts med betygen väl godkänd, godkänd och underkänd.
För godkänt betyg på hemtentamen ska studenten:
– visa god förmåga att analysera barns och ungdomars villkor med utgångspunkt i
kurslitteraturen samt innehållet i seminarier och workshops
– korrekt använda och förklara för kursen centrala begrepp
För väl godkänt betyg krävs att studenten uppfyller kriterierna för godkänt betyg samt
uppvisar mycket god förmåga att analysera barns och ungdomars villkor med utgångspunkt i
kurslitteraturen samt innehållet i seminarier och workshops.
Genomförande
För tider och lokaler se schemalänk i Studentportalen.
För detaljerade instruktioner, instuderingsfrågor och uppgifter se detaljerad studieanvisning i
Studentportalen.
Föreläsningar och seminarier:
– Barn- och ungdomshistoria
– Sociala förhållanden
– Geografiska förhållanden
– Etniska förhållanden
– Könsmässiga förhållanden
Föreläsningar och workshops:
– Utbildning
– Kultur
– Familj
– Fritid
– Medier
Kompetensmoment:
– Röst och uttryck
– IKT – Information, kommunikation och lärande
Litteratur
Göran Ahrnes (m. fl.) Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från
1950-talet till början av 2000-talet fungerar som huvudbok på kursen. Övriga titlar fungerar
som fördjupning inom kursens olika områden.
9
Litteraturlista
Ahrne, Göran & Roman, Christine & Franzén, Mats (2008). Det sociala landskapet: en
sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. 4:e uppl.
Göteborg: Korpen, s. 13-219.
Broady, Donald & Börjesson, Mikael (2008). ”En social karta över gymnasieskolan” i
Lundgren, Ulf P. (red.) Individ – samhälle – lärande: åtta exempel på utbildningsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet, s. 24-35.
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2008_2.pdf
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-broady-borjesson-080520-social-karta-gyskolan-uvkrapport-2008-2.pdf
Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup.
171 s.
Berggren, Leif (2000). Fritidskulturer. Lund: Studentlitteratur. Ca. 50 s.
Heywood, Colin & Torhell, Sven-Erik (2005). Barndomshistoria. Lund: Studentlitteratur. Ca.
150 s.
Hirdman, Yvonne (1988). ”Genussytemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning” i
Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1988:3, s. 49-63.
Larsson, Esbjörn (2007). ”Manligt och omanligt på Karlberg: en studie av pennalistiskt våld
inom Krigsakademiens kadettkår” i Historisk tidskrift, 2007:3, s. 475-493.
http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2007-3/2007_3_475-494.htm
Lidegran, Ida (2009). Utbildningskapital: om hur det alstras, fördelas och förmedlas.
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, s. 175-239.
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:210311/FULLTEXT01
Lykke, Nina (2003). ”Intersektionalitet: ett användbart begrepp för genusforskningen” i
Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2003:1, s. 47-56.
Palme, Mikael (2008). Det kulturella kapitalet: studier av symboliska tillgångar i det svenska
utbildningssystemet 1988-2008. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, s. 57-95.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9411
Reyes, Paulina de los (2002). ”Det problematiska systerskapet. Om svenskhet och
invandrarskap inom svensk genushistorisk forskning” i De los Reyes, Paulina & Molina, Irene
& Mulinari, Diana (red.) Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det
postkoloniala Sverige: en festskrift till Wuokko Knocke. Stockholm: Atlas, s. 31-48.
SOU (Statens offentliga utredningar) 2001:55. Barns och ungdomars välfärd. Stockholm:
Fritzes. Tre delar:
http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/57/b65e95cc.pdf
http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/57/31fb8a37.pdf
10
http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/57/35feb3e6.pdf
Svensson, Lotta: ”Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån: Om ungdom och
regional utveckling” i Locus: tidskrift för forskning om barn och ungdomar, 2006:3, s. 22-35.
http://www.soderhamn.se/download/18.cd1771b11927f1f0c680004788/locus+lotta+svensson.
pdf
Ung idag 2010: en beskrivning av ungdomars villkor (2010). Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/ff80808128d5641301295f00c89200
1b/wwwUNGIDAG2010.pdf
Wikström, Hanna (2009). Etnicitet. Malmö: Liber. 128 s.
11
Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp
Kursledare: Silvia Edling, [email protected]
Syfte
Kursen syftar till att de studerande får kunskaper om viktiga begrepp och resonemang
kopplade till skolans två samhällsuppdrag: kunskaps- och socialisationsuppdraget. Syftet med
kursen är även att utveckla de studerandes förmåga att analysera och kritiskt granska
förskolans och skolans samhällsuppdrag i ett kulturellt och socio-historiskt perspektiv.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
-
förstå, redogöra för och konkretisera grundläggande begrepp, resonemang och
färdigheter som läraren behöver för att jobba med förskolans och skolans mål samt för
att medverka i utvecklingen av förskolans och skolans verksamhet
-
belysa hur lärarens arbete och förskolans/skolans verksamhet kan problematiseras
utifrån begrepp som genus, etnicitet, social klass, mångfald/interkultur och hållbar
utveckling
-
belysa hur lärarens arbete och förskolans/skolans verksamhet kan problematiseras
utifrån ett kunskapsperspektiv
-
aktivt söka forskningsbaserad kunskap samt förklara och motivera innebörden av att
läraren har ett vetenskapligt förhållningssätt till sitt arbete
-
analysera och visa på hur värdegrundsbegreppet i gällande läroplaner kan tillämpas i
undervisningssammanhang
-
översiktligt beskriva den svenska förskolans och skolans utveckling mot ett
demokratiskt samhälle
-
översiktligt beskriva olika sätt att se på kunskap över tid och deras inverkan på den
pedagogiska verksamheten
-
kunna redogöra för utmaningar som läraryrket står inför idag.
-
diskutera möjligheten för varje barns och ungdoms tillgång till information och
kunskap på lika villkor
Innehåll
Den innehåller följande huvudmoment:
-
Värdegrunden i läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasium.
Samhällsuppdraget och lärarprofessionen i ett historiskt och samtida perspektiv.
Hållbar utveckling, jämlikhet, mångfald och social rättvisa som bärande principer i
svenskt skolväsende.
12
Arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, enskilt arbete samt arbete i
arbetslag. Seminarierna utgör en del av bearbetningen av kurslitteraturen. Kursen introduceras
med en Kursintroduktion av kursledaren och med en Kursupptakt då kursens upplägg,
kurslitteratur, arbetslagens uppgifter m.m. gås igenom tillsammans med gruppens lärare.
Innan salskrivningen kommer det även att finnas ett gemensamt extra seminarium där frågor
och upplägg av skrivningen diskuteras.
Examination
Examinationen består av att (1) kunna återge och förstå delar i ett kursmaterial för att sedan
(2) tillämpa och analysera dessa i ett större sammanhang.
För det första är avsikten att mäta den studerandes förmåga att specificera, förklara, tillämpa
och förstå centrala begrepp och resonemang kopplade till kursen. För det andra syftar
examinationen till att mäta den studerandes förmåga att analysera, se större sammanhang och
dra slutsatser utifrån kursmaterialet. Examinationen av studenten baseras på den avslutande
salsskrivningen som innehåller olika delar anpassade efter vad som avses att mätas:
I:
-
Kunna återge
Kunna förklara
-
Kunna redogöra för
Kunna tillämpa
Kunna analysera och se större sammanhang (essäfråga)
II:
Betygskriterier
Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd.
Betygssättningen baseras på den individuella salskrivningen.
För att tilldelas betyget G på kursen gäller följande:
-
Kunna förklara och precisera centrala begrepp från kursen
Kunna redogöra för centrala resonemang
Visa på en förståelse för sammanhang där begreppen är användbara
Kunna visa exempel på hur begrepp och resonemang kan tillämpas i konkret
undervisningspraktik
För att tilldelas betyget VG på kursen skall den studerande (utöver kraven för godkänt) ha en:
-
en mycket god förmåga att formulera ett helhetsperspektiv, analysera materialet och
argumentera utifrån egna och andras ståndpunkter.
Strategier för likvärdig/rättssäker bedömning
För att sträva efter att salsskrivningen bedöms så likvärdigt som möjligt tillämpas ett system
av koder. När studenten anmäler sig till tentan får hon eller han en kod (siffra) som sedan
kommer att stå överst på tentan istället för studentens namn. Anledningar till att använda en
kod istället för studentens namn är dels att undvika att lärarens omedvetna fördomar färgar av
13
sig på bedömningen, dels att skapa ett system för betygsrapportering på studentportalen som
bygger på anonymitet. Det är först när samtliga tentor är rättade som den kursansvariga får
tillgång till studentens namn i relation till respektive kod.
För att ytterligare stärka att bedömningen av studenternas arbeten sker på ett likartat sätt så
rättar samma lärare ett delmoment i tentan. Detta medför att eventuella glidningar i
bedömningen från en tenta till en annan kan minimeras. När samtliga delar i tentan är rättad så
läggs tentaresultaten samman av den kursansvariga läraren.
Strategier för studerandeinflytande
När kursen väl har startat är dess syfte, mål och innehåll fast från början, däremot har
studenten möjlighet att komma med tips och idéer på hur målen bäst kan uppnås för att passa
deras eget lärande. Studentens synpunkter kan dock i ett långsiktigt perspektiv påverka
kursens syfte, mål och innehåll.
Under kursintroduktion och kursupptakten, då kursens upplägg, kurslitteratur, arbetslagens
uppgifter m.m. gås igenom tillsammans med gruppens lärare, har studenten möjlighet att
ställa frågor och lyfta fram eventuella önskemål. Efter varje avslutat seminarium har
respektive lärare en utvärdering som ytterligare stärker studentens möjligheter att komma med
synpunkter på vad som kan förbättras och vad som enligt dem själva fungerar bra respektive
mindre bra med kursen. Utvärderingarna påverkar utformningen av de kommande
seminarierna och kan även långsiktigt påverka kursens mål och innehåll.
Varje grupp väljer även ut två stycken representanter som kommer att föra gruppens talan i
terminsutvärderingar. Dessa utvärderingar är tillsammans med de övriga utvärderingarna
viktiga underlag då nästkommande termins kurser planeras.
Föreläsningar
1. Kunskap som säkerhet och handling
Föreläsning av Jonas Almqvist
Vi talar om kunskap med olika begrepp och i många olika sammanhang. Såväl inom
forskningsvärlden, olika praktiska yrkestraditioner som i umgänget med andra använder vi
kunskap, men i skilda former. Även i förskolans och skolans värld, liksom inom
lärarutbildningen, finns intressanta spänningar mellan olika kunskapstraditioner. Denna
föreläsning ger en introduktion till denna problematik.
Litteratur: Gustavsson (2009), Lpfö98, Lpo94, Lpf94
2. Förskolans och skolans utveckling
Föreläsning av Donald Broady
Det svenska utbildningssystemet har en lång historia. Allmän förskola, obligatorisk
grundskola för alla och möjlighet för alla att gå i gymnasiet har ingalunda alltid varit
självklarheter. Föreläsningen ger en överblick över det pedagogiska tänkandet, från det sena
1700-talets och tidiga 1800-talets bildningstänkande över folkundervisningens expansion
14
under 1800-talets senare hälft fram till 1900-talets reformpedagogik och progressivism och de
allra senaste årens pedagogiska strömningar. Även den politiska och organisatoriska
utvecklingen berörs: framväxten av en statlig styrning av skolväsendet, förskolans och
skolsystemets utveckling, uppdraget till lärarna. Vem bestämmer egentligen vad en lärare ska
göra?
Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005), Lundgren (2005)
3. Värdegrundsbegreppet i gällande läroplaner
Föreläsning av Silvia Edling
Skolans överordnade perspektiv är demokratin. Detta överordnade perspektiv omtalas ofta i
termer av värdegrund och är nära sammanlänkad med frågor som rör social rättvisa. Hur kan
skolans demokratiska värdegrund förstås utifrån ett historiskt perspektiv? Vad innebär det för
skolans verksamhet att demokratin är dess förutsättning och överordnade perspektiv? Vad
betyder begreppet ”värdegrund”? Vilka olika sätt finns det att förhålla sig till värdegrunden
sett utifrån aktuell filosofisk och etisk forskning? Dessa frågor är några av dem som kommer
att behandlas under föreläsningen.
Litteratur: Zachari & Modigh (2000), Ekman & Todosijevic (2003), Gustavsson (2009),
Liedman (2000), Lpfö98, Lpo94, Lpf94.
4. Jämställdhet i förskola och skola
Föreläsning av Karin Hjälmeskog
Enligt skollagen och samtliga läroplaner ingår det i alla lärares uppdrag att verka för
jämställdhet – det är utgångspunkten för föreläsningen om kön, genus och jämställdhet i
relation till förskolans och skolans samhällsuppdrag. Genom en historisk tillbakablick både på
skolsystemet i stort och på läraryrket ges en bakgrund till dagens situation. Utifrån aktuell
forskning synliggörs att förskolan och skolan idag inte är jämställd och inte ger varje
barn/elev möjlighet att utvecklas som den individ hon/han är.
Litteratur: Lif (2008), Sahlström (2006), Lpfö98, Lpo94, Lpf94.
5. Utbildning och hållbar utveckling
Föreläsning av Michael Håkansson
I strävan efter en mer hållbar utveckling lyfts utbildning ofta fram som ett centralt område.
Föreläsningen behandlar relationen mellan ”hållbar utveckling” och ”utbildning” och
diskuterar konsekvenser för utbildningens innehåll. Utifrån detta ges konkreta exempel på
undervisningsinnehåll med avseende på lärarens val och motiv (didaktisk kompetens), vilka
ska baseras på styrdokument, kursplan, läromedel och målgrupp. Under dessa två timmar
diskuteras konkreta förslag på hur man som lärare kan ta upp dessa, inte alltid så enkla, frågor
i förskolan, grundskolan och gymnasiet.
Litteratur: Östman & Öhman (2002), Lpfö98, Lpo94, Lpf94
15
6. Skolan och de nationella minoriteter
Föreläsning av Jörgen Mattlar
Vad betyder etnicitet? Vad är en minoritet? Vilka är de nationella minoriteterna i Sverige och
hur definieras de? Dessa frågor inleder föreläsningen som sedan behandlar de nationella
minoriteterna ur ett historiskt perspektiv samt de intentioner som finns inbyggda i det svenska
skolväsendets strävan efter ”en skola för alla”. En jämförelse med läroplanens inkluderande
intentioner och vissa nationella minoriteters problematiska situation i den svenska skolan
reser en rad likvärdighets- och rättvisefrågor om utbildningens fostrande och lärande
verksamheter.
Litteratur: Månsson (2006), Skolverket (2003), Lpfö98, Lpo94, Lpf94.
Seminarier
Mer information angående uppgifter och litteratur till seminarierna kommer att meddelas av
gruppläraren.
Seminarium 1: Förskolans och skolans förändring: kunskap, disciplin etc.
Syfte: att få insikter i förskolans och skolans historia, hur synen på kunskap, disciplin, eleven
etc. förändrats samt vilken betydelse dessa förändringar har haft för förskolans och skolans
verksamhet.
Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005), Gustavsson: 2009, Lundgren (2005), Vallberg
Roth (2001), Lpfö98, Lpo94, Lpf94.
Seminarium 2: Värdegrunden i läroplanerna
Syfte: att ge kunskap om styrdokument för förskola och skola samt klargöra och diskutera
värdegrundsbegreppet.
Litteratur: Zachari & Modigh (2000), Ekman & Todosijevic (2003), Gustavsson: 2009,
Liedman (2000), Lpfö98, Lpo94, Lpf94.
Seminarium 3: Eleven, genus och sexualitet
Syfte: att föra ett samtal om skolans ansvar när det gäller kön/genus, sexualitet och
könsidentitet och allas lika värde. Syftet är även att klargöra och diskutera begreppet
jämställdhet samt att diskutera förskolans och skolans jämställdhetsuppdrag enligt
styrdokumenten.
Litteratur: Lif (2008), Sahlström (2006), Lpfö98, Lpo94, Lpf94.
Seminarium 4: Hur behandlas hållbar utveckling i läroplaner och olika ämnens kursplaner?
Syfte: att klargöra begreppet hållbar utveckling och diskutera olika skolformers och
skolämnens bidrag till utbildning för hållbar utveckling. Inom arbetslaget sker en fördelning
av läroplaner och kursplaner så att så många skolformer och ämnen som möjligt finns med i
undersökningen.
Litteratur: Öhman & Östman (2002), Lpfö98, Lpo94, Lpf94.
16
Seminarium 5: Mångfalden i skolan, nationella minoriteter – ett interkulturellt
förhållningssätt.
Syfte: att definiera och konkretisera begrepp relaterade till inkludering/exkludering och
interkulturellt förhållningssätt.
Litteratur: Lorentz & Bergstedt (2006), Månsson (2006), Skolverket (2003), Konventionen
om barnets rättigheter, Konventionen om mänskliga rättigheter, Lpfö98, Lpo94, Lpf94.
Seminarium 6: Lärarrollens komplexitet
Syfte: att skapa ökad förståelse för lärarens arbete utifrån historiskt och samtida perspektiv
likaväl som kunskaps- och värdegrundsperspektiv
Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005). Varje student väljer en av Alsterdal (2006) eller
Bozarslau (2001).
Litteraturlista
Broady, Donald (1995). Den dolda läroplanen. Särtryck ur KRUT nr 16/1980. 52 s.*
Carlgren, Ingrid (2005). Vad har hänt med läraryrket? I: Anna Forssell (red.) (2005). Boken
om pedagogerna. Stockholm: Liber. 28 s.
Ekman, Joakim & Todosijevic, Sladjana (2003). Unga demokrater. En översikt av den
aktuella forskningen om ungdom, politik och skolans demokrativärden. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling. s 1-42. 41 s.www.skolutveckling.se/publdbportlet/fileDownload?publ_id=417&file=publication
Gustavsson, Bernt (2009). Utbildningens förändrade villkor, nya perspektiv på kunskap,
bildning och demokrati. Stockholm: Liber. s. 40-64, 73-95, 136-190. 100 s
Liedman, Sven-Erik (2000). Att se sig själv i andra. Om solidaritet. Stockholm: Albert
Bonniers förlag. 124 s.
Lif, Jan (red)(2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med Jämställdhet i skolan.
Lund: Studentlitteratur. 165 s.
Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red)(2006). Interkulturella perspektiv - från modern till
postmodern pedagogik. I: Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella
lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. s 9-39. 30 s.
Lpf94 (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet/Skolverket.
Stockholm: Fritzes.
Lpfö98 (2006). Läroplan för förskolan. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm:
Fritzes.
Lpo94 (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes.
Lundgren, Ulf, P. (2005). Den politiska styrningen av skolan. I: Anna Forssell (red.) Boken
om pedagogerna. Stockholm: Liber. 32 s.
17
Månsson, Niclas (2006). Romers möte med den svenska skolan. I: Carl-Anders Säfström (red)
Den mångtydiga skolan. Utbildning i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. s.
111-130, 19 s.
Skolverket (2003). Sveriges nationella minoriteter. Att gestalta ett ursprung i barnomsorg
och skola. Stockholm: Fritzes. Ca 60 s. http://www.skolverket.se
Sahlström, Jenny (2006). En utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar
inom områdena sexuell läggning och homofobi. Stockholm: Under ytan. 32,
http://app.rfsl.se/apa/37/public_files/UY_En_utmaning_for_heteronormen.pdf
Vallberg Roth, Ann-Christine (2001). Läroplaner för de yngre barnen. Utvecklingen från
1800-talets mitt till idag. Pedagogisk forskning i Sverige 2001. Årg 6 nr 4, s 241-269. 28 s.,
www.ped.gu.se/pedfo
Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken, om samtal för demokrati i
skolan. Stockholm: Regeringskansliet. 101 s. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/22393
även http://www.skolverket.se
Östman, Leif & Öhman, Johan (2002). Inledning; Miljöproblem som värdefråga;
Miljöundervisningens traditioner. I: Klas Sandell, Johan Öhman, Leif Östman Miljödidaktik.
Naturen, skolan och demokrati. Lund: Studentlitteratur. s. 9-14, 87-107, s. 129-143, 40 s.
Välj EN av följande böcker:
Alsterdal, Lotte (red) (2006). Rapporter från ett skolgolv. Tio lärare om dilemman och
glädjeämnen i skolan. Arbetslivsinstitutet. Stockholm: Liber. 143 s.
Bozarslan, Aycan (2001). Möte med mångfald. Förskolan som arena för integration.
Stockholm: Runa. 126 s.
Totalt ca 1000 sidor
Obs! http-adresserna ändras litet då och då. I stället för att kämpa med alla tecken så är det
enklare att via något sökverktyg (t.ex. Alta Vista eller Google) söka på titeln.
Läroplaner och kursplaner finns även på Skolverkets hemsida:
http://www.skolverket.se/sb/d/468
* Ingår i kompendiet som köpes till självkostnadspris i receptionen.
18
Ledarskap och grupprocesser, 7,5 hp
Kursledare: Yvonne H:son Tapper, [email protected]
Syfte
De studerande skall genom kursen tillägna sig kunskaper om gruppdynamik, lagarbete och
sociala relationer som är viktiga för lärarens ledarskap samt för hantering av sociala konflikter
och mobbning. Studierna i den verksamhetsförlagda utbildningen syftar till att de studerande
utifrån olika perspektiv ska fördjupa sina kunskaper om ledarskap samt förebyggande arbete
mot kränkande behandling.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas de studerande kunna
-
redogöra för dynamiken i en barngrupp eller en skolklass i termer av mål, normer,
roller och faser i gruppers utveckling
-
redogöra för teorier om lärares ledarskap i barngrupp eller skolklass
-
reflektera över egna ledarerfarenheter och eget agerande i olika typer av grupper
(självkännedom)
-
redogöra för vad en social konflikt är och för olika sätt att hantera konflikter
-
diskutera principer för att förebygga och åtgärda mobbning och annan kränkande
behandling i förskola och skola
-
diskutera förutsättningarna för väl fungerande arbetslag i förskola och skola
-
översiktligt redogöra för vad en etnografisk studie är och hur man genomför en
etnografisk fältnotis
Innehåll
Kursen innehåller följande moment:
1. Ledarskap i olika teoretiska perspektiv
- Ledarskap i relation till förskolans och skolans värdegrund
- Gruppdynamik och sociala relationer
- Kränkande behandling och konflikthantering
- Etnografiska studier i teori och praktik
2. Drama, kommunikation och personligt ledarskap
- Gestaltning av kontextrelaterade situationer
- Kommunikation, samarbete och kreativitet
- Ledarskap
- Status och revirtänkande
- Interpersonella relationer och kroppskontakt
19
Arbetsformer
Föreläsningar, litteraturstudier, observationer och intervjuer följs upp vid universitetsförlagda
seminarier. Kursen introduceras med en Kursintroduktion av kursledaren då kursens upplägg,
kurslitteratur, arbetslagens uppgifter m.m. gås igenom.
Examination
Examinationer syftar till att de studerande skall visa sin förmåga att beskriva, analysera,
problematisera och dra slutsatser utifrån kursens innehåll och litteratur samt den
verksamhetsförlagda utbildningen. Uppgifter skall inlämnas inom angiven tidsram. Observera
att för varje ny period ges en ny hemskrivning. Om den studerande missar sista inlämnings datum för kursen och tänker skicka in senare måste han eller hon själv ta reda på den nya
periodens hemskrivning och inlämningsdatum.
Betygskriterier
Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd.
Betygssättningen baseras huvudsakligen på den individuella hemskrivningen.
För att tilldelas betyget G på kursen gäller följande:
- godkänd på samtliga examinationer inom kursens alla moment
- närvaro och aktivt deltagande vid föreläsningar och seminarier
- att vid skriftliga och muntliga examinationer visa omsorg om det svenska språket.
För att tilldelas betyget VG på kursen skall den studerande förutom kraven för betyget
Godkänd
-
visa särskild god förmåga att ur olika perspektiv analysera och argumentera för egna
ställningstaganden, kursens litteratur och innehåll. Den studerande skall också visa
speciell god förmåga att se samband mellan vetenskaplig teori och beprövad
erfarenhet.
Föreläsningar
1. Ledarskap i förskolan/skolan
Föreläsning av Christer Stensmo
Lärares ledarskap i klassrummet är fokuserad på fem uppgifter: planering, kontroll,
motivation, gruppering och individualisering. Dessa arbetsuppgifter utförs inom en kontext
som utgörs av skolans yttre ramar och den inre, lokala skolkulturen. Inom dessa yttre och inre
ramar kan de fem uppgifterna utföras mycket olika av olika lärare, beroende på deras
erfarenhet, personlighet och pedagogiska filosofi.
2. Professionell närhet och distans
Föreläsning av Anneli Frelin
20
Auktoritet är inte att peka med hela handen –
Föreläsningen tar upp auktoritet, professionell närhet och distans.
3. Digitala kränkningar
Föreläsning: Extern föreläsare
4. Gästföreläsare:
Extern föreläsare
5. Konflikthantering
Föreläsning av Martin Karlberg
Det finns ett flertal sätt att arbeta med konflikter. Denna föreläsning handlar om hur man
med hjälp av social färdighetsträning och motivationsprogram kan arbeta med konflikter,
aggressivitet och bristande motivation i skolan. Åhörarna får även en kort introduktion till ett
konflikthanteringsprogram för barn/ungdomar.
Examinationsuppgifter
1. Individuell skriftlig hemskrivning omfattar Stensaasen- Sletta , dessutom ingår aktivt
deltagande vid Litteraturseminariet tema Ledarskap, då den valbara litteraturen presenteras
muntligt och skriftligt. Hemskrivningen delas ut vid introduktionen av kursen.
Handledning sker i mitten av kursen. För momentet används betygen U, G, och VG – se
betygskriterier.
2. Examination på lagar och förordningar som styr och reglerar arbetet mot mobbning och
kränkande behandling, samt skolpersonalens ansvar och handlingsprogram gällande det
samma. Individuell skriftlig uppgift och samtal i grupp.
Litteratur: Dahlkwist, Matts (2010). Mobbning, diskriminering och kränkningar.
För momentet används betygen U och G – se betygskriterier.
3. Redovisning av verksamhetsförlagd uppgift: Fältnotis – individuell uppgift och
gruppuppgift. Muntlig och skriftlig redovisning.
Litteratur: Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet.
För momentet används betygen U och G – se betygskriterier.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Syfte
Studierna i den verksamhetsförlagda utbildningen syftar till att de studerande utifrån olika
perspektiv fördjupar sina kunskaper om ledarskap och lagarbete samt förebyggande arbete
mot kränkande behandling i förskola och skola.
Uppgift 1: Fältnotis
Genomgång av uppgiften sker under momentet Etnografi och fältnotis .
Varje studerande ska inom ramen för moment Ledarskap göra en studie i enlighet med
modellen fältnotis, såsom litteraturen (Kullberg: Etnografi i klassrummet) beskriver den.
Ledarskap kan studeras utifrån olika perspektiv, t ex ledarens, lärares, elevers, förälders eller
skolutvecklingsperspektiv . Arbetslaget kommer överens om gemensamt syfte !
21
Förslagsvis:
-
Hur planerar ledaren sin verksamhet? Hur löser ledaren problem och fattar beslut?
Vilka omplaneringar gör ledaren under verksamhetens gång? Vilka planeringsramar
har ledaren?
-
Hur hanterar ledaren frågor om kontroll, auktoritet, disciplin, ordning? Vilka regler,
rutiner och sanktioner finns det?
-
De etnografiska metoderna observation och/eller intervju genomförs och skrivs ned
individuellt för att sedan bifogas arbetslagets sammanfattning. Arbetslaget träffas för
redovisning av och diskussion om de individuella fältnotiserna. Gruppens samlade
erfarenheter och kunskaper sammanfattas därefter skriftligt. Skriv ca 1-2 A4-sidor
med normal textstorlek, radavstånd och marginaler. Hänvisningar till Kullberg:
”Etnografi i klassrummet” skall finnas med.
Uppgift 2: Undersökning
Varje studerande skall undersöka och redovisa VFU-skolans förebyggande arbete mot
kränkande behandling / Mobbning. Arbetet redovisas skriftligt och muntligt .
Redovisning av gruppens fältnotiser/ undersökningar sker i tvärgrupper vid
examinationstillfället, under moment redovisning, vfu-uppgift.
Litteraturlista
Frelin, Anneli (2008) Professionell närhet och distans: en dimension av lärares arbete ur ett
genusperspektiv. Pedagogiska Magasinet 2008 – 10 s.
Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. s. 91-107, 152169. 33 s.
Lpf94 (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet/Skolverket.
Stockholm: Fritzes.
Lpfö98 (2006). Läroplan för förskolan. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm:
Fritzes.
Lpo94 (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes.
Stensaasen, Svein & Sletta, Olav (1997). Grupprocesser – om inlärning och samarbete i
grupp. Stockholm: Universitetsförlaget. 300 s. OBS. Huvudbok
Tema: Ledarskap
Välj en av följande:
( obs. efter kursstart )
Bartholdsson, Åsa (2008) Den vänliga maktutövningens regim. Stockholm: Liber. 206 s.
Eisele, Per (2007) Att använda arbetsgrupper effektivt. Stockholm: Liber. 254 s.
Gotvassli, Kjell-Åge (2002). En kompetent förskolepersonal. Lund: Studentlitteratur. 235 s.
22
Laursen, Per Fibaek (2004). Den autentiska läraren. Stockholm: Liber. 208 s.
Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap. Lund: Studentlitteratur. 122 s.
Maltén, Arne (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur. 249 s.
Möller, Jorunn; Önnerfält, Birgitta (2006). Ledaridentiteter i skolan: positionering,
förhandlingar och tillhörighet. Lund: Studentlitteratur. 263 s.
Sjödin, Lars (2010). Ledarskapets 4:e dimension. Malmö: SISU Idrottsböcker. 156 s.
Stensmo, Christer (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 250 s.
Stensmo, Christer (2000). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 241 s.
Tema: Mobbning, konflikthantering
Dahlkwist, Matts (2010). Mobbning, diskriminering och kränkningar – Verktyg i
värdegrundsarbetet. Uppsala: Kunskapsföretaget. 120 s.
Thors, Christina (2007). Utstött – en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
161 s.
Totalt ca 800 sidor
23
Lärande och kommunikation 7,5 hp
Kursledare: Karin Eghammer [email protected]
Syfte
Den studerande skall genom kursen få insikt i vad lärande, kommunikation och kommunikativ
utveckling innebär, utveckla sin förmåga att använda olika uttrycksformer och bli medveten
om deras betydelse i undervisning och lärande. Vidare är syftet med den verksamhetsförlagda
delen av kursen att ge studenten möjlighet att studera lärande och kommunikation i olika
undervisningssammanhang.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
– redogöra för olika teorier om lärande
– diskutera relationer mellan lärande, kunskap, kommunikation och undervisning
– reflektera över egen och andras kommunikation inom ramen för förskolans och
skolans verksamhet
– inse vikten av samtal som arbetsredskap
– reflektera över innebörden av olika uttryckssätts betydelse i undervisningsprocesser
– genomföra kortare egna presentationer och ge väl underbyggd återkoppling på andras
presentationer
Uppläggning och arbetsformer
Kursens moment behandlas i flera steg – observation, läsning, övning, diskussion och
skrivande. Kursen innehåller 1,5 hp verksamhetsförlagd utbildning vars syfte är att bidra till
insikt om kommunikation och lärande.
Examination
A. Berättandeexamination (se anvisningar)
B. Aktiv närvaro; genomförda uppgifter under VFU-veckan(se anvisningar)
C. Examinations-PM (se anvisningar)
Betygskriterier
Krav för betyget godkänd:
– genomförda examinationsuppgifter A-C, där kursinnehållet allsidigt bearbetats och
analyserats med hjälp av seminarie- och föreläsningsinnehåll samt korrekt refererad
kurslitteratur
– vid skriftliga och muntliga examinationer visa omsorg om det svenska språket.
24
Krav för betyget väl godkänd :
– Uppfylla kraven för godkänt betyg
– De individuella uppgifterna skall visa en större självständighet i relation till de
moment som behandlats i kursen, vilket innebär en mycket god förmåga att formulera
ett helhetsperspektiv på kursinnehållet samt att argumentera utifrån egna och
andrasståndpunkter.
– Litteraturen skall vara väl representerad.
Kursinnehåll
A. Berättandeexamination
Förbered ca fem minuters fritt berättande. Det kan vara en myt, saga, sägen, legend eller en
historisk händelse, tänkt för en elevgrupp i skola/förskola. Dina hjälpmedel är enbart rösten
och kroppsspråket.
Att tänka på: Inlevelse och närvaro, direktstart, tempo och pausering, minspel och gester,
ögonkontakt, kroppshållning, placering i rummet, röststyrka, artikulation, betoning och
röstläge, variation, konkretion.
Litteratur: Ärnström (2008), Prage & Svedner (2008)
Föreläsning: Elisabeth Berg: Berättande och kommunikativ undervisning
Lärarens kunskapssyn styr val av undervisningsinnehåll, arbetssätt och arbetsformer och
elevernas deltagande.
Föreläsning: Charlotte Gottfries, Kroppsspråk
Mycket av det en människa förmedlar till andra sker bortom orden, genom hur rösten används
och genom kroppsspråket: hållning, rörelser, gester, miner och blickar. Om en person i ett
samtal uttrycker helt olika saker med ord och kroppsspråk kan lyssnaren bli osäker och
förvirrad och inte veta vilket den ska reagera på. En medvetenhet om det egna kroppsspråket
och de egna uttryckssätten i kombination med ett gott lyssnande till andras signaler skapar
förutsättningar för god kommunikation.
Föreläsning: Christina Lund, Röst och talvård
Din röst är ett mycket viktigt arbetsredskap. Den måste du lära dig att vårda och utveckla och
använda på rätt sätt.
Litteratur : se artikel i dokumentmapp/Pingpong
Samtalsövningar
Fokusera särskilt på samtalsmodellen i Hägg & Kuoppa. Att tänka på i
samtal med andra: hur ställer jag frågor? Dominerar jag? Hur lyssnar jag? Hur visar jag
respekt? Hur analyserar jag hinder och resurser? Hur avslutar och utvärderar jag samtalet?
Litteratur: Bellander (2008), Hägg & Kuoppa (2007) och Nygren (2008).
Föreläsning: Caroline Liberg, Lärande och kommunikation
Man lär så länge man lever och något nytt varje dag. I förskolor och skolor pågår dagligen en
mängd aktiviteter som syftar till att människor ska lära sig olika saker. I föreläsningen
” Lärande och kommunikation” tas några centrala frågeställningar, begrepp och teorier inom
det didaktiska området upp. Olika teorier om lärande och deras relation till synen på
kommunikation och undervisning beskrivs, illustreras och diskuteras. Särskilt fokus kommer
att läggas på olika sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Föreläsningens och
25
litteraturens innehåll behandlas vid seminarier.
Seminarium 1
Litteratur: Sandström-Madsen (2007)
Seminarium 2:
Litteratur: Säljö (2000)
Seminarium 3:
Litteratur: Forsell (2005)
Seminarium: Lektionsspel
Momentet är ett lektionsspel, där ni gruppvis ska planera, genomföra och kritiskt granska och
diskutera lektioner/arbetspass i muntlig träning för barn och elever i den mångkulturella
förskolan och skolan.
Arbetslaget genomför en introduktion till ett moment/lektionspass, som är tänkt att vara en
del av ett längre övningsprogram i muntlig träning för barn och elever i förskolan och skolan
(ex. muntligt berättande, högläsning, faktabeskrivningar, gruppredovisningar, gruppsamtal,
debatter etc.).
Lektionsspelet ska visa hur man kan motivera barn/elever för ett speciellt moment (vad?
varför?), hur man kan avdramatisera ev. rädslor och motstånd och därmed kontinuerligt stärka
barns/elevers självkänsla inför en individuell muntlig övning.
De olika förslagen diskuteras i hel grupp utifrån kurslitteraturen.
Litteratur: Prage & Svedner (2008)
B. VFU-examination
1. Observation med utgångspunkt i Grover Aukrusts artikel. Observera hur lärare och
elever kommunicerar med varandra och inbördes i de lektioner aktiviteter där du
deltar. Hur ställs frågor? Vilka talar mest? Vilka lyssnar? Hur talar barn/elever med
varandra? Hur talar de med vuxna? Vad stör kommunikationen? Anteckna och
reflektera.
Litteratur: Berg (2008) – 15 s. och Grover Aukrust (2008),
2. Högläsning: Under någon av de fem dagar du tillbringar på din VFU-plats skall du
läsa högt för en grupp elever/barn. Den text du ska läsa väljer du i samråd med din
kommunala lärarutbildare. Texten kan vara skönlitterär eller faktatext som ingår i den
undervisning som pågår på din vfu-plats.
Litteratur: Prage & Svedner (2008) och Ärnström (2008)
3. Att undervisa/leda pedagogiskt arbete: Förbered och genomför en lektion eller del av
lektion/pedagogiskt arbete i den elev/barngrupp du befinner dig i på din VFU-plats.
Inhämta konstruktiv kritik från din kommunala lärarutbildare.
26
4. Läs Skolverkets rekommendationer om individuella utvecklingssamtal. Fråga lärarna i
det arbetslag du ingår vilka olika modeller de använder för utvecklingssamtal och IUP.
Litteratur: Hägg & Kuoppa (2007), Skolverket (2006) och Skolverket (2008)
Uppgifterna redovisas muntligt utifrån dina anteckningar och observationer vid VFUseminariet efter VFU-veckan.
C. Examinations-PM
Denna kurs behandlar didaktiska perspektiv på lärande och kommunikation med betydelse för
lärare i förskola och skola. Din uppgift är att resonera kring frågor som du, som blivande
lärare, funnit vara centrala när det gäller lärande och kommunikation i pedagogiska
sammanhang. Dina resonemang skall först och främst vara förankrade i kurslitteraturen men
du skall även hänvisa till föreläsningar, seminarier och vfu-erfarenheter.
Utgå från dessa fyra innehållspunkter (din PM skall innehålla samtliga.)
– Teorier om lärande, kommunikation och undervisning
– Kommunikation i barngrupper, elevgrupper eller lärargrupper
– Betydelsen av tal, samtal, skrivande, berättande och högläsning i
– undervisningssammanhang
– Professionella samtal i pedagogiska sammanhbang
Din PM skall omfatta 4 - 5 A4-sidor, Times New Roman, textstorlek 12, enkelt radavstånd .
Du skall underbygga din framställning med referenser (obs sidhänvisningar), enligt
instruktion i studiehandledningen (bilaga 2 ”Skrivande på Institutionern för didaktik – några
anvisningar”).
Litteraturlista
Bellander, Theres (2008) ”hallo babe..tack såå mkt för ditt mess!”: Om ungdomars skrivande
inom olika kommunikativa verksamhetstyper. Ingår i: Ungdomskulturer - äger eller suger?:
möjliga möten inom svenskämnet. Svensklärarföreningens tidskrift. Stockholm: Natur och
kultur. 13 s.
Berg, Bettina (2008). Genuspraktika för lärare. Lärarförbundet (www.lararforbundet.se).
15 s.
Forsell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna (del 1 och 2 s. 7-256).
Stockholm: Liber. 250 s
Grover Aukrust, Vibeke (2008). Boys´and girls´conversational participation across four
grade levels in Norwegian classrooms: taking the floor or being given the floor. Gender and
education. Vol. 20 No. 2. May 2008. s. 237-252.
Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (2007). Professionell vägledning: med samtal som
redskap. Lund: Studentlitteratur. 115 s.
Nygren, Else (2008). I huvudet på nintendogenerationen om datorspel och Internet.
I:Svensklärarföreningens årsbok. Stockholm: Natur och Kultur. 13 s.
Prage, Synnöve & Svedner, Per Olov (2008). Tala, samtala, lära. Om lärares och elevers
tal i undervisningen en handledning. Uppsala: Kunskapsföretaget. 43 s.
27
SandströmMadsén, Ingegerd (2007). Samtala, läsa och skriva för att lära i
ett utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad: Kristianstad University
Press. 104 s.
Skolverket (2006). Individuella utvecklingsplaner i förskolan. www.skolverket.se. 5s.
Skolverket (2008). Den individuellautvecklingsplanen, allmännarådoch kommentarer.
www.skolverket.se. 17 s.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken (kap. 3-4). Stockholm: Prisma. 52 s.
Ärnström,Ulf (2008). Varför? En bok om berättelser i undervisning. Lund:
Biblioteksförlaget. 217 s.
Totalt ca 900 sidor.
28
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
VFU inom Lärarprogrammet har flera funktioner. Genom att studera och arbeta med verkliga
situationer och betrakta dem ur olika perspektiv kan du förbereda dig för din kommande
yrkesverksamhet. VFU ger dig också praktiska erfarenheter som du kan ha som underlag för
reflektion och som utgångspunkt för dina fortsatta studier. Genom att samverka med
yrkesverksamma lärare får du möjlighet att lära av deras erfarenheter och kunskaper. Under
din VFU ska du delta aktivt i verksamheten och vara en resurs för arbetslaget/lärarlaget. Detta
kan innebära att: hjälpa en grupp elever/barn, rätta uppgifter, plocka fram och tillbaka
material, hålla kortare instruktioner, informationer mm.
VFU omfattar 3 högskolepoäng inom AUO I och integreras i två av de fyra kurserna. VFUkoordinatorer, kursledare och betygssättande lärare ansvarar tillsammans med de kommunala
lärarutbildarna (KLU) för den verksamhetsförlagda utbildningen.
För att kunna genomföra VFU måste studenter antagna efter den 1 april 2008 uppvisa
utdrag ur polisens belastningsregister för ansvariga inom det VFU-område som studenten
tillhör under sin lärarutbildning. Uppvisandet av ett giltigt utdrag ur polisens
belastningsregister är en förutsättning för att få genomföra VFU.
Syften med VFU inom AUO I
Du skall:
-
skaffa dig en inblick i förskolans och skolans verksamhet
-
studera skolan och lärarens uppdrag ur ledarskaps- och kommunikationsperspektiv
-
prova ditt yrkesval, din förmåga och få stöd för ditt val av inriktning
Placering i ett VFU-område
När du läser din första kurs med VFU inom Lärarprogrammet placeras du i ett VFU-område.
Till detta område återvänder du under samtliga VFU-perioder under din utbildning. För de
studenter som placeras utanför Uppsala utgår reseersättning. För varje kurs där VFU ingår
ska du anmäla behov av skolplacering för din VFU.
Att begära VFU-placering
När Du antagits på kurs med VFU så ska du så snabbt som möjligt, från och med den 16
augusti (ca en vecka efter den andra antagningen i början av augusti), begära VFU-placering
så att samordnarna i ditt VFU-område får tid på sig att hitta en så bra plats som möjligt åt dig.
Har Du inte anmält behov av VFU innan den 1 september (onsdag vecka 35) så kan du inte
garanteras plats.
Gå in på Lärarutbildningens hemsida http://www.lararutbildning.uu.se och klicka på
Lärarprogrammet och därefter på Verksamhetsförlagd utbildning. Eller gå in via länk från
Studentportalens kurssida.
Logga in med de lokala användaruppgifter som du har fått för VFU och schema för kurser i
Blåsenhus. Saknar du dessa inloggningsuppgifter så kan du hämta dem på samma sida. Vid
29
problem med inloggning kontaktas systemadministratör [email protected] eller VFUadministratör [email protected]
Följ instruktionerna på sidan och klicka sist av allt på knappen Begär VFU.
Observera textrutan där du kan lämna kommentarer och upplysningar som underlättar för
VFU-samordnaren när det gäller att göra en så bra placering som möjligt. Placeringen görs
dock i första hand alltid utifrån den kurs där VFU ingår.
Du kan endast begära VFU en gång per termin, så tänk noga igenom vad du vill förmedla i
textrutan innan du trycker på ”begär VFU”.
Så snart du fått en VFU-placering finns information om var du är placerad och vem du ska
kontakta inför din VFU på denna sida. Ibland kan det dröja till bara någon/några dagar innan
VFU-perioden börjar.
VFU- introduktion
Under kursen AUO I schemaläggs en introduktion till VFU ledd av kursledare, VFUkoordinator och VFU-samordnare från våra tolv VFU-områden. Då ges information om bl.a.
-
syfte med VFU inom lärarprogrammet
-
innehåll och upplägg av VFU inom AUO I
-
praktiska upplysningar och frågor kring VFU
Studieplan och VFU-rapport
När du påbörjar din VFU-period skriver du tillsammans med din kommunala lärarutbildare
(KLU), en studieplan (se bilaga 4) där ni beskriver hur ni tillsammans har planerat VFUperioden för att du på bästa sätt ska kunna genomföra dina kursuppgifter och skaffa dig
kunskap om det som beskrivs under rubriken, Syften med VFU inom AUO I.
Närvaro under VFU-perioderna är obligatorisk. Efter avslutad VFU lämnar du in en ifylld
och undertecknad närvarorapport till din seminarielärare på delkursen (se bilaga 5). VFU
ingår som ett delmoment i två av AUO I:s delkurser. Genomförandet av VFU bedöms utifrån
utförda och inlämnade VFU-uppgifter samt den närvarorapport som du lämnat in till din
seminarielärare.
Närvarorapport samt en mall för studieplan finns att hämta i PingPong.
30
Frågor om VFU
Många av dina frågor kan du säkert få svar på i skriften VFU inom Lärarprogrammet –
Studentinformation (som delas ut vid programstart). Du kan också vända dig till någon av
VFU-koordinatorerna om du har ytterligare frågor kring din VFU.
Kristina Bergh
(VFU-områden: Enköping, Norrtälje, Uppsala, Västerås)
e-post: [email protected]
tel. 018-471 23 68
Marianne
Waldestrand
(VFU-områden: Håbo, Knivsta, Sigtuna, Uppsala, Vallentuna)
Lennart Ericsson
(VFU-områden: Heby, Sala, Tierp, Östhammar)
e-post: [email protected]
tel. 018-471 24 84
e-post: [email protected]
tel. 018-471 24 95
31
Ytterligare moment
I kursen AUO I ingår ett antal s.k. ytterligare moment. Här får du möjlighet att öva dina
färdigheter i sådant som du behöver kunna för att klara dina studier. Ta tillvara på dessa
möjligheter att öva, få information och ställa frågor!
VFU-introduktion.
Här får du en introduktion till VFU i lärarprogrammet, du får chans att träffa VFUsamordnarna för ditt VFU-område. Du får också viktig praktisk information om din VFUplacering och har möjlighet att ställa frågor.
Studieinformation och studieplanering
Under ditt första år på Lärarprogrammet är din studiegång given. Du läser AUO I samt första
kursen i det ämne/ämnesområde (sökalternativ) du är antagen till. Efter detta år söker du
terminsvis till den kurs som du vill läsa. Lärarprogrammet har ett stort utbud av kurser och det
är mycket viktigt att du är medveten om vilka kurser du måste ha läst för att uppnå
examensmålen för just den examensvariant som du har valt.
Studievägledningen går vid ett schemalagt tillfälle igenom hur lärarprogrammet ser ut, vilka
examensmålen är och hur du kan gå tillväga för att planera dina studier.
Språkverkstan
Föreläsning om skrivande vid universitetet
Att skriva pm, rapporter och andra liknande texter är en vanlig uppgift under
universitetsutbildningen. Det är också vanligt i arbetslivet. Vid föreläsningen berättar vi om
skrivande, skrivhjälpmedel och pm. Vad ska man tänka på när man skriver pm?
Besök Språkverkstaden för råd och stöd i skrivandet! Ta med din text och diskutera med en
handledare.
Alla studenter kan besöka den utflyttade Språkverkstad på en stående tid i
Blåsenhusbiblioteket (tider för detta anslås i Pingpong). För längre handledning bokas tid,
antingen via Språkverkstadens e-post: [email protected] eller vid besök på
onsdagstiden i biblioteket. Språkverkstaden kan besökas av alla lärarstudenter (inte bara
termin 1).
Informationssökning/bibliotekskunskap
Detta moment ges för samtliga grupper under period 1. Du bör absolut delta i detta moment
särskilt om du inte har studerat tidigare eller har stor vana att söka böcker, artiklar etc. via
olika databaser.
I kap 9 § Högskolelagen (SFS 1992:1434) finns begreppet informationskompetens inskrivet
som ett grundläggande mål: ”Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna
förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå samt följa kunskapsutvecklingen”.
32
Bibliotekets uppgift är att förmedla kunskaper i informationssökning som krävs för att på ett
rationellt sätt klara studierna och den framtida yrkesrollen som lärare. Studenterna skall efter
genomgången utbildning i bibliotekskunskap:
-
kunna formulera sökfrågor och därefter välja lämpliga informationsresurser
-
ha god kunskap om bibliotekets fysiska och digitala samlingar, kataloger och andra
bibliografiska hjälpmedel.
Under 2 timmar kommer vi att gå igenom bibliotekets tjänster via webbplatsen. Vi kommer
att göra övningar i DISA (Uppsala UB:s onlinekatalog), i LIBRIS (den nationella
onlinekatalogen) och i två databaser (Artikelsök och Eric). Vi diskuterar skillnaden mellan att
söka på Internet och att använda bibliotekets länksamlingar och databaser. En kort visning av
bibliotekets lokaler, samlingar och självservicefunktioner ingår i lektionen.
33
Bilaga 1: Riktlinjer för prov och omprov vid Institutionen för
didaktik
1. Prov är olika former att bedöma studenternas prestationer i relation till förväntade
studieresultat genom t.ex. salskrivning, hemskrivning, PM, skriftlig inlämningsuppgift,
muntligt redovisad uppgift, examinerande seminarium eller VFU-uppgift. Vid kursstart skall
studenterna skriftligt informeras om i kursens/delkursens ingående former för prov, gällande
betygskriterier samt tidpunkt för prov och omprov.
2. Studenter har, om det inte finns särskilda skäl, rätt att få sitt prov rättat och betygsatt inom
högst 25 kalenderdagar och minst 10 kalenderdagar före omprov. Provresultatet skall efter
avslutad rättning och betygsättning snarast, av institutionen, dokumenteras i UPPDOK.
3. Antalet tillfällen som en student har rätt att genomgå prov för att få godkänt resultat på en
kurs eller del av en kurs är begränsat till fem. Om godkänt resultat förutsätter att studenten
genomgått vfu med godkänt resultat begränsas antalet vfu- perioder till två.
4. I kurser som upphört eller genomgått större förändringar ges tre provtillfällen under en
period av tre terminer.
5. En student som är i behov av annan examinationsform än den som föreskrivs i kursplanen
skall anmäla det, styrkt med intyg, till examinerande lärare vid kursstart samt till
studievägledare senast två veckor före provtillfället.
6. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en
kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. En
tudent som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs,
vilket normalt medför rätt att få en annan examinator utsedd, men som av särskilda skäl inte
kan få en annan examinator, har rätt till annan examinationsform.
7. Betygsbeslut kan inte överklagas. Studenten kan vända sig till examinator och begära att
hon eller han omprövar sitt beslut, men någon rätt att få någon annans bedömning finns inte.
Rätten att ompröva gäller i 2 år.
8. Samma kriterier för betygsnivåer skall tillämpas såväl vid ordinarie prov som vid omprov.
9. En student vars prov förkommit, liksom en student som fått fel uppgift om dag och tid för
prov, skall utan uppskov beredas möjlighet till nytt prov, om det kan påvisas att institutionen
bär ansvaret för vad som förekommit.
10. Om examinator anser att ett prov i form av hemtentamen eller PM inte kan bli godkänt på
grund av att någon klart avgränsad, mindre del saknas kan studenten få möjlighet att
komplettera inom sju kalenderdagar. Om kompletteringen inte genomförs inom den givna
tidsramen rapporteras betyget U och studenten hänvisas till nästa provtillfälle för att göra om
hela provet.
11. Om det är avgörande för betygsättningen att den tidsfrist som satts ut för viss prestation
iakttas, skall det i förväg anges vilka följder en försening har. Särskilda skäl för försening
skall alltid beaktas.
12. Prov i form av hemskrivningar eller PM som lämnas in i ping-pong/studentportalen
genomgår automatiskt plagiatkontroll via Urkund. I övriga fall skickar studenten in sin
uppgift till examinerande lärare via Urkund.
34
13. I de fall då kurser genomgått större förändringar eller upphört har studenten rätt att under
tre terminer delta i minst tre prov baserade på en för dem aktuell kursplan och litteraturlista.
Studenten skall i sådana fall själv, vid anmälningstillfället, ange vilken termin hon eller han
var registrerad på kursen.
14. Skriftliga prov i form av salskrivningar hålls i första hand på en vardag mellan kl. 8.00
och 17.00.
15. Anmälan till salskrivning görs av studenten senast 14 kalenderdagar före skrivningsdatum.
Studenter meddelas rutiner för anmälan av lärare eller av kursadministratör. Företrädesvis
utnyttjas webbaserad anmälan.
16. Vid skriftliga prov skall studenten uppvisa fotolegitimation samt bevis på betald
terminsavgift.
17. Övriga instruktioner för studenter vad det gäller salskrivning följer universitetets regler.
35
Bilaga 2: Skrivande på Institutionen för didaktik – några
anvisningar
Ofta tar det längre tid att skriva sin inlämningsuppgift än vad man från början tänkt sig. Även
om man vet ungefär vad som ska stå så kan det vara svårt att få till texten. Ibland beror det på
att man har svårt med språket, t.ex. att stava, forma meningar, dela in i stycken och sätta
rubriker. Ännu oftare beror det på att de bra tankar man har, inte vill ordna sig till en text och
framför allt inte till en mer vetenskaplig text.
En inlämningsuppgift, en PM eller liknande kan inte skrivas på samma sätt och med samma
språkbruk som ett personligt brev, en insändare eller dagboksanteckningar. Det beror på att
den vetenskapliga texten har en särskild målgrupp och ett specifikt syfte som enkelt kan sägas
vara att reda ut ett avgränsat problem på ett vetenskapligt sätt.
Jarrick & Josephson (1996) talar om fyra kännetecken på en vetenskaplig text. Den är...
-
nyktert opersonlig, författaren talar aldrig direkt om sig själv;
-
preciserad och fylld av bestämningar;
-
effektiv eller koncentrerad, författaren har noga övervägt vad som ska stå och inga
personliga associationer finns med;
-
genomskinlig, dvs. inget döljs för läsaren, och den är organiserad, dvs. den tycks följa
en väl uppgjord plan (s. 15-16).
Inom AUO I kommer du att skriva olika inlämningsuppgifter, både kortare och längre. Alltid
när du skriver dessa ska du sträva efter ett vetenskapligt skrivsätt och att skriva med akribi.
Akribi handlar om att vara noggrann när det gäller exempelvis citationstecken, figurer och
diagram, litteraturlistor och notapparater (Trost, 2001).
Källhänvisningar
Det är viktigt att göra litteraturreferenser i texten, när du hänvisar till andras resultat eller
åsikter. Det finns flera system men det viktigaste är att man är konsekvent genom hela sin
text, dvs. inte blandar olika system.
Den mest spridda citeringstekniken på det samhällsvetenskapliga området är det s.k.
Harvardsystemet där man inom parantes i den löpande texten anger författarens efternamn
och publiceringsår för den text man hänvisar till, t.ex.: (Prage & Svedner, 2000).
Det kan vara så att författarnamnet ingår i den löpande texten och då sätts endast årtalet inom
parantes, t.ex.: Prage och Svedner (2000) menar att ...
Om man refererar till flera olika författare och verk vid samma tillfälle, skiljer man författarna
och årtalen genom semikolon, t.ex.: (Prage & Svedner, 2000; Hägg & Kuoppa, 1997).
För verk som är utgivna av organisationer, myndigheter etc. ersätter man författarnamnet med
namnet på organisationen, myndigheten, etc., t.ex.: (Skolverket, 2001).
Det finns även fall där ett verk inte har någon specifik författare eller utgivande organisation,
myndighet etc. utan i stället identifieras med sin titel, t.ex.: (Lpo 94, 2006).
36
Refererar man till ett bestämt ställe i en text, t.ex. en tabell eller figur, eller har ett ordagrant
citat, skriver man: (Prage & Svedner, 2000, s. 9). Om hänvisningen gäller engelsk text ska
man skriva p. för page alternativt pp. för pages.
Referenslista
I referenslistan förtecknas alla de verk som använts i texten, d.v.s. de verk som citeras eller
refereras i den löpande texten. Huvudprincipen är att referenslistan skrivs i alfabetisk ordning
efter författarnamnet och i vissa fall organisationen, myndigheten etc., eller efter verkets titel
om motsvarigheten till författare saknas. Om en författare förekommer med flera verk, sätts
de i kronologisk ordning.
Notera! Enligt anvisningar från Uppsala universitet, ska författarnas namn skrivas ut helt och
hållet, t.ex.: Prage, Synnöve.
Grundläggande principer för referenslistan
Studera noggrant var punkt, komman och andra skiljetecken sätts samt vad som ska
kursiveras:
Böcker:
Efternamn, Förnamn (År). Titel. Förlagsort: Förlag.
Prage, Synnöve & Svedner, Per Olov (2000). Tala – samtala – lära. Om lärares och elevers
tal i undervisningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kapitel i böcker:
Efternamn1, Förnamn1 (År). Kapitelrubrik. I Förnamn2 Efternamn2 (red.), Titel, (s. xx-xx).
Förlagsort: Förlag.
Lundgen, Ulf P. (2005). Den politiska styrningen av skolan. I Anna Forssell (red.), Boken om
pedagogerna, (s. 286-317). Stockholm: Liber.
Lagar, läroplaner
Denna typ av texter har ingen namngiven författare och är texter av sådan dignitet att man kan
hänvisa direkt till texten.
SFS 1985:1100. Skollag. Utbildningsdepartementet.
Lpo94 (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes.
Dagstidningsartiklar:
Efternamn, Förnamn (År, månad, datum). Artikelrubrik. Tidning, sidhänvisning.
Kärfve, Eva (1999, januari, 3). Hyckleriet måste genomskådas. Sydsvenska dagbladet, s. A4.
Rapporter:
Efternamn, Förnamn (År). Titel (rapportnamn, nummer). Ort: utgivare.
37
Östman, Leif (red.)(2003). Erfarenhet och situation i handling. En rapport från projektet
Lärande i naturvetenskap och teknik (Pedagogisk forskning i Uppsala, 147). Uppsala:
Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
Tidskriftsartiklar:
Efternamn, Förnamn (År). Artikelrubrik. Tidskrift, volym, (ev. nummer), sidhänvisning.
Lundgren, Ulf P. (2002). Utbildningsforskning och utbildningsreformer. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 7(3), 233-243.
Webbdokument:
Elektroniskt överförd information hänvisar du till genom att ange författare, textens titel eller
innehavare av den webbplats (sajt) som föremedlat informationen. Du ska också ange när du
tagit del av källan. Det anges inom parentes.
När författare finns angiven:
Lindberg, Jonas (1997). Kyrkan måste åter våga bli berättaren. http://www.b.svd.se. (2007-1212).
Joo, So-hyun och Grable, John, E. (2004). An Exploratory Framework of the Determinats of
Financial Satisfaction. I Journal of Family and Economic Issues, 25 (1), s. 25-50. Tillgänglig
via: http://www.springerlink.com/content/1058-0476 (2007-12-12).
När artikeln saknar författare:
Levande rollspel – vad är det? (1997). SVEROK Stockholm (Sveriges Roll- och
konfliktspelsförbund). http://wwalgonet.se (1997-04-14).
När man hänvisar till ett företags webbplats:
Upsala Nya Tidning (2000). Dagens fråga. http//www.unt.se (2007-12-12).
Muntliga källor
Hjälmeskog, Karin (2008). Föreläsning. Konsekvenser av genus i förskolans och skolans
verksamhet (2008-01-24).
Eghammer, Karin (2008). Muntligt. Seminarium (2008-01-28).
38
En modell för organisation
Försättsblad
Om det gäller en större inlämningsuppgift, exempelvis en PM bör den ha ett försättsblad med
nedanstående uppgifter. Är det en mindre inlämningsuppgift är det mer lämpligt att dessa
uppgifter skrivs i sidhuvudet:
– kurs, datum, grupp, lärare
– uppgiftens namn
– namn, personnummer, ev. e-mail.
Inledning
Här skapar du intresse för och presenterar syftet med dokumentationsuppgiften.
Bakgrund med underrubriker
Här formulerar du dig kring uppgiftens moment/teman.
Diskussion
Här formulerar du en reflekterande slutsats över dokumentationsuppgiftens innehåll.
Litteratur/referenslista
Här listar du de texter och uttalanden du refererar eller citerar i Din dokumentation.
Övrigt
- Textstorlek ska vara12 punkter, Times New Roman med enkelt radavstånd.
-
Arbetet skall pagineras (förses med sidnummer).
-
Varje blad skall ha ett sidhuvud eller sidfot med kursens namn, ditt namn och vilken
grupp du tillhör.
-
Använd ordbehandlingsprogrammets stavnings- och grammatikkontroll för att få en ur
svensksynpunkt bättre dokumentation.
-
Språkverkstaden bistår dig om du behöver stöd och hjälp i ditt skrivande.
Källförteckning
39
Jarrick, Arne och Josephson, Olle (1999). Från tanke till text. En språkhandbok för
uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2001). Att skriva med akribi. Lund: Studentlitteratur.
40
Bilaga 3: Om fusk och plagiat
Som universitetsstudent blir du bedömd på grundval av det du presterar. I de kurser som
Institutionen för didaktik eller Institutionen för utbildning, kultur och media ansvarar för
examineras du kontinuerligt i skriftlig, praktisk eller muntlig form. Ofta sker skriftlig
examination i form av uppgifter som du genomför självständigt i hemmet – du skriver t.ex. en
PM, en hemtentamen eller annan typ av skriftlig inlämningsuppgift.
Inom universitetet strävar vi efter att du som student skall utveckla vetenskaplig hederlighet
grundad i Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Det är därför viktigt att man som student är
medveten om var gränsen går mellan vad som är tillåtet respektive otillåtet när du skriver dina
texter. Vid institutionerna är samtliga lärare ålagda att vara uppmärksamma på alla försök till
fusk och att till prefekt eller studierektor anmäla när misstanke om plagiat/fusk föreligger eller
har konstaterats. Efter att anmälan har inkommit, ger prefekten berörd/a student/er möjlighet
att yttra sin i ärendet och beslutar sedan om ärendet skall föras vidare till rektor och
universitetets disciplinnämnd. Misstänkta eller konstaterade fall av fusk anmäls utan undantag
till rektor. Universitetets institutionsledningar är enligt Högskoleförordningen skyldiga att
rapportera misstankar om fusk till rektor (Högskoleförordningen 1993:100, 10 kap. 9 §).
Genom detta förfarande vill vi så långt möjligt garantera att du som student inte skall riskera
att missgynnas på grund av att fuskande studiekamrater kan fortsätta i utbildningen och att
universitetets verksamhet också framgent skall präglas av lärande och utveckling.
Fusk, plagiat och fabrikation
Några vanliga former av fusk som förekommer vid universitetet är plagiat och fabrikation
(Israelsson & Kyrk, 2004, s. 5). Att plagiera kan definieras som att i en egen text använda
någon annans text utan att i den egna texten ange var den lånade texten kommer ifrån. Man
utger alltså någon annans text för att vara ens egen. Att plagiera är fusk. Observera att det
heller inte är tillåtet att kopiera någon annans eller några andras text/er och skriva om texten
på vissa ställen, lägga till några egna formuleringar på några ställen etc. Även detta räknas
som plagiat och är fusk.
Det är tillåtet att citera en text, eller att i det egna resonemanget utgå från en annan författares
tankegång bara du i den egna texten anger att du har gjort det. Det är viktigt att du som
student tar reda på hur man citerar korrekt och hur man gör källhänvisningar. Att citera annan
text under förespegling av att det citerade är ens egen tankegång är fusk. Att använda andras
tankegångar och resonemang utan att ange källa är fusk.
Fabrikation innebär att du hävdar sådant som det inte finns belägg för, dvs. du framför
påhittade uppgifter i din text. Att fabricera uppgifter är fusk.
Högskoleverkets undersökningar visar att antalet studenter som blivit föremål för disciplinära
åtgärder p.g.a. av fusk har ökat under 2000-talet. (Framför allt har studenterna plagierat text
och/eller fabricerat uppgifter. Andra former av fusk som förekommit är t ex användandet av
fusklappar och otillåtna hjälpmedel samt otillåtet samarbete.) (Israelsson & Kyrk, 2004, s. 5).
Urkund
För att stävja förekomsten av fusk använder vi i lärarutbildningen så långt möjligt PingPong
och Urkund. Urkund är ett helt automatiserat system för hantering av problemet med
41
plagiering. I korthet fungerar det så att studenterna skickar sina dokument med e-post till
lärarna. På den elektroniska vägen mellan studenter och lärare kontrolleras dokumenten mot
tre centrala källområden: Internet, förlagsmaterial och studentmaterial. Om något dokument
uppvisar likheter med innehållet i källorna så flaggar systemet för eventuellt plagiat. En
analysöversikt genereras och skickas med e-post till berörd lärare (www.urkund.se).
Alla dina skriftliga inlämningsuppgifter, med undantag för salsskrivningar, plagiatkontrolleras
automatiskt av Urkund.
Vad händer om en student har fuskat?
Om universitetets disciplinnämnd konstaterar att en student har fuskat, föranleder detta
disciplinära åtgärder från universitetets sida. Påföljderna vid fusk är varning eller avstängning
från undervisningen i upp till sex månader. Konsekvenserna av att fuska kan alltså vara
allvarliga för studenten.
Att skriva en vetenskaplig text
Om du är osäker på vilka regler som gäller i samband med att du skriver en vetenskaplig text
är det viktigt att du tar reda på vad som gäller. Fråga dina lärare eller kontakta kursledaren om
du är osäker på vad som är korrekt och tillåtet. Det finns även mängder med litteratur att ta del
av om hur du skriver vetenskaplig text och vilka regler som då gäller för citat, referenser,
källhänvisningar etc. Du rekommenderas att redan i början av dina studier ta del av dessa
regler.
Källförteckning
Högskoleförordningen (1993:100)
Israelsson, Tina & Kyrk, Pontus (2004). Sammanställning av beslut och domar i
disciplinärenden som rör studerande vid universitet och högskolor från 2003. Stockholm:
Högskoleverket.
Urkunds hemsida 2007-06-13: www.urkund.se
42
Bilaga 4: Mall för individuell studieplan, VFU
Studieplanen för VFU inom AUO I skrivs tillsammans med den kommunala lärarutbildaren.
Följande uppgifter ska finnas med i studieplanen:
-
Studieplan för VFU inom delkursen:
- Termin:
- Studentens namn:
- VFU-skola/förskola:
- VFU-område:
- Kommunal lärarutbildare (KLU):
- Kursens mål:
- Mina personliga mål under VFU1
- Arbetstider dag för dag/måndag – fredag:2
- Kommentarer till studieplanen (studenten):
1
T.ex. Vad vill jag utveckla hos mig själv (kompetenser)? Vad vill jag göra? Vad vill jag se?
Gör ett schema med arbetstider och olika aktiviteter, såsom auskultation, konferens,
handledning barn/elevgrupp, medhjälpare i klassrummet/på förskolan, egen undervisning
(lektion, del av lektion, samling etc.), samtal med KLU, egen planering, osv.
2
43
Bilaga 5: Närvarorapport, VFU3
Rapport från den skolförlagda delen inom kursen AUO I (Ifylles fullständigt av KLU och
student gemensamt).
Rapporten lämnas av studenten till läraren som undervisar i kursen , dvs.:
___________________________________________________________________________
Student:_____________________________________________________Grupp__________
Studentens personnummer:_____________________________________________________
Studentens e-postadress:_______________________________________________________
Kommunal lärarutbildare (KLU):________________________________________________
Skola:______________________________________________________________________
VFU-område:________________________________________________________________
Delkurs:____________________________________________________________________
Termin (ht eller vt samt år):_______________________________ Period:_______________
Studenten har varit närvarande ______________________ dagar
Studieplan är upprättad ( )
KLU:s kommentarer till ev. frånvaro och studieplan:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
KLU:s övriga kommentarer:
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Datum och underskrift
_____________________________________ _____________________________________
Kommunal lärarutbildare
Student
_____________________________________ _____________________________________
namnförtydligande
3
namnförtydligande
Mallen för Närvarorapport finns att ladda ner i Pingpong.
44
45
Bilaga 6: Ansvar, sekretess och försäkringar
Ansvar
Skadeståndslagen gäller för alla även för elever vid gymnasieskola och högskola. Men
huvudansvaret åvilar huvudman eller läroanstalt. Ur ett ansvarsperspektiv är en student vid
högskola att betrakta som vilken annan person som helst. För lärarstuderande som fullgör
praktik vid förskola eller skola gäller straffrättsligt och skadeståndsrättsligt ansvar.
Studerande vid högskola undantas från arbetsrätten med undantag för
arbetsmiljölagstiftningen.
Beträffande självständigt ansvar i barngrupp är det handledarens bedömning som avgör hur
stort ansvar studenten får ta. En student som står under handledning kan inte avkrävas samma
ansvar som utbildad och erfaren personal. Om däremot student övertar ordinarie personals
arbetsuppgifter som ersättare och det föreligger anställningsliknande förhållanden kommer
ansvarsproblematiken i annan dager.
Källa: Bengtsson, Hans & Svensson, Krister (1999). Ansvar och sekretess i förskola och
skola. Stockholm: Liber.
Sekretess
Begreppet sekretess innebär i lagens mening förbud att röja en uppgift vare sig det sker
muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut. Begreppet handlar inte bara om
tystnadsplikt utan också handlingssekretess och alla andra sätt man kan röja uppgifter på.
Den som bryter mot sekretessbestämmelserna, utan stöd i något undantag, kan bli
straffrättsligt ansvarig och åtalas enligt brottsbalken för brott mot tystnadsplikten. Straffet är
böter eller fängelse i högst ett år.
Förskoleverksamhet i form av förskola, familjedaghem, öppen förskola har samma
sekretesskrav som socialtjänsten, så kallat omvänt skaderekvisit vilket innebär sekretess med
vissa undantag. Från och med 1 januari 1998 är dessa verksamheter reglerade i skollagen och
med särskilda paragrafer i sekretesslagen. Grundskolan, förskoleklassen och skolbarnsomsorgen omfattas av sekretessregler som rör skolhälsovård, särskild elevvård och övrig
elevvård.
Källa: Bengtsson, Hans & Svensson, Krister (1999). Ansvar och sekretess i förskola och
skola. Stockholm: Liber.
Personskadeförsäkring för studenter
(Beslut 2000-08-29 Dnr UFV 2000/771)
Sedan 2000-07-01 gäller att studenterna vid Uppsala universitet är obligatoriskt försäkrade för
personskada under studietiden och under direkt färd mellan universitetet och bostaden.
Försäkringen gäller i Sverige. Den gäller under skoltid och under direkt färd mellan bostaden
och den plats där skoltiden tillbringas.
Med skoltid avses:
46
-
all tid inom högskolans lokaler och område utom när vistelsen där är föranledd av en
aktivitet av fritidskaraktär ordnad av någon annan än högskolan.
-
all annan tid då studenten deltar i verksamhet i högskolans regi.
Verksamhet i högskolans regi avser:
-
exkursioner, av högskolan förmedlat praktikarbete utan anställning eller distansstudier
som anordnas av högskolan i ett studiecenter.
Reviderad 2003 07 03
47
Bilaga 7: Övrig information
Viktiga telefonnummer
- Uppsala universitets växel
- Uppsala studentkår
- Examensenheten
- Studerandeexpeditionen
- Antagningsenheten
- Studenthälsan
- CSN
- Studierådet LÄRA
- Verket för högskoleservice (VHS)
018 – 471 00 00
018 – 480 31 00
018 – 471 19 14
018 – 471 47 20
018 – 471 47 30
018 – 14 48 20
0771 – 27 60 00
018 – 55 17 67
08 – 545 515 45
Viktiga länkar
- Uppsala universitets studentportal
www.studentportalen.uu.se
- Uppsala universitets hemsida.
www.uu.se
- Länk till blanketter och information
angående examensbevis.
www.uu.se/examen
- Lärarutbildningens studentwebb. Här kan du bl.a. www.student.ilu.uu.se
hitta ditt schema, registrera ditt examensarbete,
söka nya kurser inom program, få information
om utlandsstudier, vfu, studievägledartider etc.
- Uppsala studentkår. Innehåller bl.a. information
om studentbostäder, kårleg, nationer etc.
www.uppsalastudentkar.nu
- Studenthälsan. Här finner du information om
bl.a. hälsovård, kurser och motionsmöjligheter.
www.student.uu.se/sh
- CSN, Centrala studestödsnämnden. Innehåller
information om bl.a. studiemedel.
www.csn.se
- Verket för högskoleservice (VHS). Innehåller
information om anmälning till program.
www.vhs.se
Studieuppehåll
Studieuppehåll ansöker du om när du vill ta en paus från dina programstudier. Beviljas för en
(högst två) terminer i taget. Ansök senast den 15 april för följande hösttermin, och senast den
15 oktober för följande vårtermin.
Studieavbrott
Studieavbrott ansöker du om när du vill avsluta dina programstudier. Ett studieavbrott innebär
alltså att du avsäger dig din plats på lärarutbildningen.
48
Tillgodoräkning
Om du inom lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill tillgodoräkna dig poäng från annan
högskola/universitet (eller från fristående kurs vid Uppsala universitet) ansöker du om en
tillgodoräkning av kurs. Ansök i god tid innan den 15 april (för följande hösttermin)
respektive den 15 oktober (för följande vårtermin).
Vem ska jag fråga?
Studerandereceptionen Om du behöver ett intyg
Om du behöver ett registerutdrag
Om du vill göra en adressändring
Om du vill ha ansökningshandlingar, kurskatalog eller broschyrer
Om du vill ha blanketter för ansökan om studieuppehåll, avbrott och
tillgodoräknande av kurs etc.
Kursadministratör
Frågor om registrering på kurs
Frågor kring betyg på kurs (kontakta i första hand kursadministratör,
ej delkursledare eller lärare)
Annan kursspecifik information
Studievägledningen
Planering av dina studier
Frågor om tillgodoräknanden, avbrott och studieuppehåll
Byte av studieort
Reservantagning
VFU-koordinatorerna
För frågor om VFU:
Kristina Bergh 018-471 23 68
[email protected] eller
Marianne Waldestrand 018-471 24 84
[email protected] eller
Lennart Ericsson 018 – 471 24 95
[email protected] eller
Agneta Isaksson 018 − 471 24 43
[email protected]
För frågor om utlandsstudier var god kontakta Anette Bäckström 018 – 471 24 51
[email protected], alternativt: Studerandeexpeditionen 018 – 471 47 20 eller
Internationella kansliet 018 – 471 00 00
49