A4 / Nyheter
Nyhetsredaktör:
E-post:
Telefon:
Annons:
KRISTIANSTADSBLADET
tisdag 9 februari 2016
Mikael Hallqvist
[email protected]
044–18 55 61 Fax: 044-12 62 76
Se botten på sidan A2.
skånsk livsmedelsstrategi: Arbetet hAr stArtAt
SkåneS Affärer
Petter Birgersson:
Skånsk mat är bäst
– men på vad?
Petter Birgersson
[email protected]
Att forma en skånsk livsmedelsstrategi kan vara
angeläget. Men då gäller det att veta vad man säljer.
Och hur man säljer det.
D
et är i företagen som de viktigaste investeringsbesluten fattas och innovationerna
sker: Från mjölkbondens satsning på nya
mjölkrobotar till det multinationella företagets relansering av ett varumärke.
Med det i bakhuvudet går det ändå att tänka kring
hur intresseorganisationer och offentliga institutioner bäst ska forma strategin för en fortsatt blomstrande livsmedelsindustri i Skåne.
Låt oss börja i rätt ände: Vad är målen med en livsmedelsstrategi?
Är det att få skåningar och svenskar att äta mer
skånskt? Eller att attrahera turister med lokala produkter och exklusiva restauranger? Kanske är syftet
att styra om det skånska jordbruket i ekologisk riktning, för att klara miljömål och möta en stark trend?
Forskning inriktad på hälsofrämjande livsmedel
måste väl ändå vara framtidens melodi? Och visst är
det viktigt att öka exporten av livsmedel från Skåne?
Målen kan vara många och ibland omöjliga att förena. Det är frestande att fastna i bilder om öppna
landskap, småskalighet och det genuint skånska.
Ibland leder det vilse. Det är lätt att tolka en snabbväxande trend som det allena saliggörande. Då
riskerar man att missa huvudspåret.
gårdsförsäljning i all ära. Det skånska lantbrukets
överlevnadsförmåga handlar krasst om förmågan att
möta internationell konkurrens med ständigt ökad
effektivitet och produktivitet.
Och den skånska livsmedelsindustrin består i huvudsak av storföretag som med välsmorda logistikkedjor fyller mjölkkylen, brödkorgen, charkdisken,
godisståndet och barhyllan med efterfrågade varor
på rätt plats, i rätt tid och i rätt mängd.
Franskägda Absolut Company är avgörande för
skånska bönders avsättning av sädesproduktionen
och företagets export av sprit är en oöverträffad succé i svensk livsmedelshistoria. Det största Skånebaserade livsmedelsföretaget på Stockholmsbörsen är
fett- och oljetillverkaren AAK, som bland annat ger
rätt smak åt glass och choklad när kakaon blivit för
dyr. Det skånskaste av kaffevarumärken, Zoegas, importerar sina bönor från andra världsdelar och ägs av
globala Nestlé. Önos i Tollarp är en del i norska konglomeratet Orkla och bygger sin existens på att sälja
sylt och marmelad under välkända varumärken.
dessa företags framgångar och motgångar avgörs
av förmågan att marknadsföra relativt enkla produkter i tilltalande förpackningar och få konsumenterna
att betala extra för ett inarbetat förtroende. Kunden
ska få den smak och kvalitet vederbörande förväntar
sig.
Med det perspektivet är det inte självklart innovationer i hälsofrämjande mat, ekologisk odling, småskalighet och närodlat som är den avgörande punkten för skånsk livsmedelsindustris tillstånd 2030. Då
är det istället tillgången på kompetens inom marknadsföring och varumärkesbyggande som är den
viktigaste förutsättningen för att den skånska livsmedelsindustrin ska stå sig stark även om 15 år.
ett förslag till livsmedelsstrategin skulle således
kunna lyda: Lägg pengarna på att utbilda unga
i konsten att sälja konserverad gröt.
Ett hundratal aktörer som alla har en koppling till svensk livsmedelproduktion samlades på Krinova under måndagen.
Uppdraget:
Att marknadsföra
skånsk mat
● ●Hur ska skånska livsmedel utvecklas på bästa sätt till år 2030?
Det var en av frågorna som diskuterades när arbetet med att ta
fram en skånsk livsmedelsstrategi drog igång under måndagen.
Kristianstad. På måndagen träffades ett hundratal
aktörer inom livsmedelssektorn på Krinova. Målet
var att tillsammans sätta
en målbild för hur den
skånska matproduktionen
ska stärkas till år 2030.
– Syftet här i dag är att
hålla dialogen bred och
öppen. Vi är väldigt många
och alla har olika ingångsvinklar, säger Jeanette
Flodqvist, Region Skånes
processledare för framtagandet av den regionala
livsmedelsstrategin.
På plats fanns alla som
på något sätt har en koppling till skånsk mat. Till
exempel fanns politiker,
krögare, lantbrukare och
intresseorganisationer representerade.
Mötet på Krinova var det
första av ett flertal dialog-
möten som ska äga rum
under våren. I september
hålls ett seminarium som
ska mynna ut i ett slutdokument som hela livsmedelsektorn i Skåne har varit
med att påverka.
– Detta är ett sätt att
samla oss i Skåne. Vi behö-
NYHETER / A5
KRISTIANSTADSBLADET
tisdag 9 februari 2016
Enkät
% Fakta
Skånsk livsmedelsstrategi
Våren 2015 påbörjade
Region Skåne arbetet
med att jobba fram en
skånsk livsmedelsstrategi. Syftet är att utveckla
den skånska matproduktionen.
Region Skåne är samordnare för arbetet. Ett urval
av de som deltar i projektet är Länsstyrelsen i
Skåne, LRF Skåne, Livsmedelakademin, Krinova,
Lunds universitet, SLU
Alnarp, Högskolan Kristianstad och tourism i
Skåne. Under våren träffas man för att diskutera
utmaningar och möjligheter. Senare i höst förväntas man enas om ett slutdokument.
Den skånska livsmedelsstrategin är ett sätt för
aktörer att samlas kring
ett antal formuleringar.
Det är också ett slags
inspel till den nationella
livsmedelsstrategin som
tas fram av regeringen. Ett
första inspel från Skåne
skickades september
2015.
Den skånska såväl som
den nationella livsmedelsstrategin ska vara klara
under 2016.
Vad är viktigast att den
skånska livsmedelsstrategin
innehåller?
AnitA Zieme, matentreprenör som snart öppnar eget
på Börringe kloster:
– Att man sätter fokus på upplevelseindustrin. Urban
farming (odling i stadsmiljö) tycker jag också är ett
intressant fenomen. Även ekologiskt lantbruk är viktigt för mig. Ett problem är att stora grossister inte
har så stort utbud av svenskt kött.
emil HjAlmArsson, LRF
Skåne Ungdom, lantbrukare:
– Att det är hållbart och
genomförbart för Skåne.
Och då tänker jag hållbarhet ur ett ekonomiskt
och miljömässigt perspektiv. Skånes styrka är
möjligheterna som finns
här nere.
ver rita upp spelplanen för
livsmedel. Någon har uttryckt att vi är lite ”fat and
happy” i Skåne. Vi har alla
förutsättningar här nere
och därför kanske vi känner att vi inte behöver göra
något åt det, säger Jeanette Flodqvist
– Vi står för 50 procent
av Sveriges matproduktion, det är väldigt mycket.
En utmaning i Skåne kan
vara att enas om att vi
måste samlas kring något.
Utmaningarna för att ska-
pa en slagkraftig strategi
är flera. De olika intressenterna har olika bakgrund
och verklighet att förhålla
sig till. En krögare på
landsbygden har andra
förutsättningar än en tillverkare av ärtor.
Arbetet med att ta fram
en skånsk regional livsmedelsstrategi sker parallellt att regeringen jobbar
fram med en nationell
motsvarighet. Det var i
mars förra året som landsbygdsminister Sven-Erik
Bucht (S) första gången
”Vi behöver rita upp
spelplanen för livsmedel. Någon har
uttryckt att vi är lite
’fat and happy’ i
Skåne. Vi har alla förutsättningar här nere
och därför kanske vi
känner att vi inte
behöver göra något
åt det.”
JEanEttE FLODqvist
Processledare
bjöd in aktörer från hela
livsmedelskedjan för att
jobba med en svensk livsmedelsstrategi. Syftet
med denna är att utveckla
och stärka den svenska
matproduktionen, samt
skapa sysselsättning och
hållbar tillväxt i hela landet.
Den skånska livsmedels-
strategin är tänkt att vara
ett slags inspel till hur den
svenska i stort skulle kunna se ut. Ett första utkast
från Skåne skickades redan i september 2015.
– Det viktiga att få med
är att vi ska ha en anpassningsförmåga inför framtiden. Vi kommer inte att
veta vad som är viktigt år
2030. Målet är att vara utrustad för det som sker i
omvärlden. Att vi kan rädda miljön samtidigt som vi
skapar jobb, säger Jeanette Flodqvist.
Hur skulle ett skånskt
slutdokument kunna se ut,
rent konkret?
– Jag tänker mig två delar. Dels ett handslag som
handlar om en bild som
uttrycker vad vi vill och
var vi ska vara 2030. Dels
ett klubbslag, som handlar
om vad vi behöver göra
och vem som behöver göra
det för att nå dit.
Per-Arne Håkansson (S),
riksdagsledamot från Åstorp, säger att Skåne har
ett trumfkort för att få genom sina frågor i den nationella livsmedelsstrategin.
– Här finns en kultur
kring mat och en stark
koppling mellan näring
och forskning. Det viktiga
är att det finns en vilja att
påverka, och det har vi
i Skåne. Det är jag inte säker på att det finns på samma sätt i alla Sveriges län.
tEXt
LUkas ErnryD
lukas.ernryd
@kristianstadsbladet.se
044-18 55 38
FOtO
LassE OttOssOn
lasse.ottosson
@kristianstadsbladet.se
044-18 55 80
titti QvArnström, stjärnkrögare, Bloom in the Park:
– En kontinuitet hos de
mindre producenterna.
Råvarorna håller en hög
och jämn kvalité men
sedan är det en annan
sak med förädlingen.
I Frankrike finns till exempel mejeri som producerat ost i generationer och det finns ett ansvar hos den nya generationen att förvalta detta
arv. Här i Skåne har vi
inte riktigt den traditionen. Det dyker upp producenter som vill göra
saker, men sedan försvinner de. Det är de små
hanverkarna som sätter
oss på kartan och gör oss
till en intressant region.
Per-Arne HåkAnsson (s),
riksdagsledamot:
– Att den innehåller en
strategi för att äta mer
svenska livsmedel.
Vi behöver få mer medvetna konsumenter som
ställer krav och efterfrågar närproducerade varor. Då ökar intresset för
det också.
Per-ingvAr joHnsson,
riksdagsledamot (C):
– Det handlar om att skapa jobb i Skåne. Det skapas om det finns en lönsamhet för lantbruket
och för den livsmedelsindustri som vi vill ha.
Här finns förutsättningar och en högre förädlingsgrad som gör att det
blir fler jobb och man
kan få bättre betalt för
sina produkter.
tExt: LUkas ErnryD
FOtO: LassE OttOssOn
