SVENSK DAGLIGVARUHANDELS
TANKAR KRING REGERINGENS
LIVSMEDELSSTRATEGI
Räcker
livsmedelsstrategin
ända fram till
middagsbordet?
Räcker livsmedelsstrategin ända fram till middagsbordet? Med andra ord, är förslagen
i regeringens proposition utformade på ett sådant sätt att den, ur dagligvaruhandelns
och konsumentens perspektiv, kommer att bidra till målet ”en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar”? Detta samtidigt som relevanta
nationella miljömål, en ökande sysselsättning och en hållbar utveckling i hela landet
uppnås. Nedan följer Svensk Dagligvaruhandels tankar av den presenterade strategin
utifrån ett konsument-/dagligvaruhandelsperspektiv.
• OFFENTLIG SEKTOR SKA
SPELA EN VIKTIG ROLL
Det är glädjande att strategin tydligt anger inriktningen för hur den offentliga sektorn ska bidra
till att öka konkurrenskraften genom att minska
regelkrång­let för jordbruks- och livsmedelssektorn.
Det är ett av de viktigaste bidragen i strategin.
Genom en tydlig samverkan mellan myndigheter
och näringsliv kan förutsättningar skapas för att
nå målen. Inom ramen för myndigheternas arbete
måste även digitaliseringens möjligheter beaktas.
Det är också med tillfredsställelse dagligvaruhandeln kan konstatera att regeringen slagit fast att
förbättrade villkor och konkurrenskraft inte får medföra att avkall görs på den svenska djurvälfärden
och dess lagstiftning. Det är av central betydelse
att arbetet kring de svenska mervärdena fortsätter
att utvecklas, både ur ett konsument- och konkurrensperspektiv. Ett annat mervärde är Sveriges
ambitiösa och långsiktiga arbete för en minskad
anti­biotikaanvändning i animalieproduktionen.
Daglig­varuhandeln förväntar sig därför att rege­r­
ingen arbetar aktivt med antibiotikafrågan i EU.
• KONSUMENTERNAS EFTERFRÅGAN SKA STYRA PRODUKTIONEN
Vi välkomnar att regeringen är tydlig med att konsumenternas efterfrågan ska styra produktionen.
I dagligvaruhandeln ser vi en ökad efterfrågan på
livsmedel med svenskt ursprung, ekologiska livsmedel men också hälsosamma och vegetariska
alternativ. Dagligvaruhandeln hoppas att reger­
ingen kommer med konkreta förslag som verkligen
främjar att landets bönder och producenter förser
marknaden med det konsumenterna vill ha. Som en
av initiativtagarna till den frivilliga ursprungsmärk­
ningen Från Sverige, är det glädjande att regeringen
ser detta initiativ som en viktig del av strategin.
• FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET
I livsmedelsstrategin definieras hållbarhet som
social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Vi
förutsätter att social hållbarhet inkluderar folkhälsan.
Att bygga en livsmedelsstrategi utan att adressera
en av samhällets största utmaningar vore fel.
Vid bordet intas måltiden och dessvärre är det
stora skillnader inom landet vad som intas. Det är
bra att regeringen i strategin fört in målet om att
sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation och det är positivt att nyckelhålsmärkningen
pekas ut som ett viktigt verktyg. Men en sak kan vi
redan nu konstatera; i Livsmedelsverkets regleringsbrev finns det inte tillräckligt med resurser avsatta
för att ge nyckelhålet det stöd som krävs.
Vi förutsätter dessutom att Landsbygdsministern samordnar arbetet med Folkhälsoministern
som senare i vår kommer få en avrapportering
från Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten
om vilka insatser som krävs för att uppnå en bättre folkhälsa.
• REGELFÖRENKLING EN
FÖRUTSÄTTNING
Livsmedelsbutiken är inte bara ett ställe där man
handlar mat, utan fyller också en viktig funktion för
annan service, inte minst på landsbygden. För att
landsbygdsbutiker ska kunna överleva krävs det
regelförenklingar och stöd. Landsbygdsstödet var
en mycket bra start men det är viktigt att det –
precis som livsmedelsstrategin i stort – blir lång­
siktigt så att små företagare vågar investera och
driva verksamheten vidare.
Tillsynen av regler måste också ske på ett
likvärdigt sätt över hela landet. Det håller alla med
om. Detta bekräftas också som viktigt i livsmedels­
strategin. Hittills har dock regering och myndigheter
inte visat prov på att agera i den riktningen. Vi ser
uppdrag i Livsmedelsverkets regleringsbrev men
frågorna kvarstår; kommer det bli en lagstiftning för
ökad samordning mellan kommunerna och förord­
ningsändring vad gäller avgiftssystemet?
• MATSVINN
Matsvinn sker i alla led i livsmedelskedjan, något
som inte bara hamnat högt på agendan i Sverige
utan även internationellt. Enligt de globala hållbarhetsmålen ska matsvinnet halveras till 2030 och
detta har följts upp i Livsmedelsstrategin och ska
levereras även i Sverige. Nu krävs det en samverkan
och dialog mellan offentliga aktörer och näringsliv
för att nå målet så effektivt som möjligt. Dagligvaruhandelsaktörerna i Sverige arbetar på olika sätt med
att minska matsvinnet och det kan vi se i livsmedelsstrategin att regeringen har uppmärksammat.
Dagligvaruhandeln förespråkar ett fortsatt arbete
med frivilliga initiativ i hela kedjan.
• DAGLIGVARUHANDELN BIDRAR
TILL ÖKAD SYSSELSÄTTNING
Livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och restaurangnäringen lyfts fram som viktiga för sysselsättningen i Sverige, inte minst för unga och nyanlända.
Om regeringen menar allvar med detta bör man
överväga om beslutet om att höja arbetsgivaravgiften för unga var förenligt med detta. I en kommande
handlingsplan förväntas sig dagligvaruhandeln fler
initiativ för att gynna sysselsättningen.
• FORSKNING OCH INNOVATION
Det är bra att Livsmedelsstrategin tydligt pekar på
forskning och innovation som en av framgångsfaktorerna för branschen. Tillräckliga statliga forskningsanslag till livsmedelssektorn har under många år
saknats. Som vi tolkar livsmedelsstrategin ska det nu
bli ändring på det. Ur ett dagligvaruhandelsperspektiv vill vi då påminna om att alla de delar som handlar
om konsumentefterfrågan och beteendeförändringar
kräver forskning även i handels- och konsumentledet.
Vi kan nu konstatera att regeringen har ett
förslag till livsmedelsstrategi som ska diskuteras
bland alla riksdagspartier under våren. Dagligvaruhandelns förhoppning är att diskussionerna
kommer vara konstruktiva och leda till den tillväxt i
livsmedels­sektorn som Sverige så väl behöver.
