Hälsan och maten 2013

Hälsan och maten 2013
Svensk Dagligvaruhandels årliga rapport om svenska
konsumtionstrender och dagligvaruhandelns arbete för bättre matvanor.
Svensk Dagligvaruhandel, i samarbete med Svensk Handel, är en branschorganisation som företräder Axfood AB,
Bergendahls Food AB, Coop Butiker & Stormarknader AB, ICA Sverige AB, Lidl Sverige och Livsmedelshandlarna.
2
Hälsan och maten 2013
Svensk Dagligvaruhandel vill vara en god samhällsaktör och bistå kunderna att göra
hälsosamma val. Därför ger vi för femte året i rad ut rapporten ”Hälsan och maten” om
våra konsumtionstrender inom hälsoområdet och arbetet för bättre matvanor. I rapporten
redovisas handelns försäljningssiffror och konsumentundersökningar, samt vår syn på
viktiga frågor som rör mat och hälsa.
Det finns mycket positivt att lyfta fram som att en majoritet av kunderna är medvetna
om hur viktig maten är för den egna hälsan och att de flesta också får i sig tillräckligt med
vitaminer och mineraler. Trenden är också att vi äter mer frukt och grönt. Men det finns
mycket som kan bli bättre. Trots att nästan alla kunder känner till Nyckelhålet så är det få
som letar efter nyckelhålsmärkta produkter i butiken och försäljningen har därför fortsatt
minska.
Livsmedelsverkets undersökning ”Riksmaten” visar att åtta av tio äter för mycket mättat fett.
Dagligvaruhandelns försäljningssiffror bekräftar att försäljningen av mättat fett i form av
smör visar en fortsatt ökning. Många människor skulle också behöva minska konsumtionen
av salt och socker samt öka konsumtionen av fisk, fibrer och fullkorn.
Sverige är ett av få länder i Europa som saknar en nationell nutritionsplan med mål
och riktlinjer. Vi önskar därför att de folkvalda politikerna tar ett tydligare ansvar för
nutritionsfrågor och enas om en plan med tydliga målsättningar. Med en nationell plan
skulle myndigheter och dagligvarubranschens aktörer kunna arbeta effektivare mot ett
gemensamt mål och därmed bidra mer till en förbättrad folkhälsa. Svensk Dagligvaruhandel
välkomnar därför regeringens initiativ för en fortsatt dialog om nutritions- och
folkhälsofrågor.
Stockholm i maj 2013
Thomas Svaton, vd Svensk Dagligvaruhandel
3
Konsumtionstrender
liknande motstridiga resultat i studier som genomförts
av dagligvarukedjorna.
Matvanorna har blivit bättre och befolkningen äter
mer grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukter och bär
konstaterar Livsmedelsverket i sin stora undersökning Riksmaten – vuxna 2010-11. De flesta får också i
sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Men ur
ett folkhälsoperspektiv kan matvanorna fortfarande
bli bättre. Många behöver äta mindre mängder av
socker, mättat fett och salt och mer av frukt och
grönt, fisk, fibrer och fullkorn.
En konsumentundersökning Fredagsmys, stödkorv
& lunchlåda, genomförd i samarbete med researchföretaget Ipsos visar att konsumtionstrenderna pekar
åt två olika håll. Å ena sidan vill många att det ska gå
snabbt och vara enkelt att få i sig maten, vilket ofta
innebär färdigmat och halvfabrikat. Å andra sidan finns
det en önskan om att maten ska vara ekologisk, närproducerad och lagad från grunden.
Medvetna kunder
Konsumenter har en stor medvetenhet om kostvanors
inverkan på hälsan. 55 procent tror att deras val av
livsmedel påverkar livslängden, endast 10 procent av
konsumenterna tror inte att valet av livsmedel påverkar
livslängden. Det framgår av YouGovs undersökning
Food & Health 2013. Samtidigt visar handelns siffror
att försäljningen av mindre nyttiga livsmedel som feta
charkprodukter och godis ökar medan försäljningen
av nyckelhålsmärkta produkter minskar. Vi kan se
En annan undersökning Code green visar att 67 procent
av de tillfrågade tycker att det är viktigt med hälsosamma alternativ. 75 procent anser att man kan äta sig
frisk och att en bra kost förebygger sjukdomar. Enligt
undersökningen är många kunder engagerade i matlagning och livsmedel. 33 procent har trädgårdsland
eller odlingslåda där de odlar egna grönsaker och 45
procent har koll på vilka frukter och grönsaker som är
i säsong.
4
Sockerkonsumtionen fortsatt hög
Salladsbufféer har blivit populära bland kunderna och
finns i allt fler butiker, framförallt i de större städerna.
Att själv plocka en lunchsallad är ett enkelt sätt att få,
vad man upplever som, en hälsosammare lunch. Det
visar på en ambition att äta hälsosammare.
Enligt Livsmedelsverket bör högst 10 procent av
energin komma från tillsatt socker. I genomsnitt ligger
svenskarna något under den nivån. 40 procent av
befolkningen äter dock mer än denna mängd enligt
Riksmaten vuxna 2010-2011. Det mesta tillsatta sockret
kommer från söta drycker, bullar och kakor, godis och
choklad. Istället för vanligt socker kan maltodextrin,
glukossirap och majssirap användas vilket kan försvåra
för konsumenten att göra medvetna val enbart genom
att läsa ingrediensförteckningen.
Många äter för mycket salt
Sju av tio svenskar får i sig för mycket salt, i genomsnitt 10 till 12 gram per dag. Det är nästan dubbelt så
mycket som Livsmedelsverkets rekommendation på
6 gram per dag för kvinnor och 7 gram för män. För
mycket salt kan vara en orsak till högt blodtryck, vilket
i sin tur ökar risken hjärt- och kärlsjukdomar samt kan
leda till skador på njurarna.
I YouGovs undersökning uppger 39 procent att de
håller kontroll på sin konsumtion av socker. 76 procent
tycker att en minskad sockerkonsumtion är effektivt
för att gå ner i vikt. Sveriges Bryggeriers siffror visar att
försäljningen av läskedrycker med socker har minskat
med två procent med medan lightläsk har ökat med sju
procent under 2012. Å andra sidan fortsätter godisätandet att öka. Försäljningen av chokladkonfektyr har
gått upp med mer än fem procent och sockerkonfektyr
med sju procent mellan 2010 och 2012 enligt Nielsen.
Chips och snacks, som kan innehålla både socker, fett
och salt, har ökat med sex procent under samma period.
Saltfrågan står högt på agendan i många andra europeiska länder hos myndigheter, handel och allmänheten.
I Sverige har dock saltets inverkan på folkhälsan inte
hittills ägnats särskilt mycket uppmärksamhet.
Endast en procent av svenskarna uppger att de oroar
sig för saltinnehållet i livsmedel, enligt YouGovs
undersökning. Sju procent undviker att få i sig salt,
en ökning med en procentenhet sedan 2012. Det kan
jämföras med att 22 procent undviker socker.
Diagrammet visar förändring i dryckesförsäljningen 2012 jämfört med 2011.
30%
+28
Läskedrycker, regular
25
Läskedrycker, light
Sport och energidrycker
20
Kolsyrat vatten, smaksatt
15
Kolsyrat vatten, naturell
Stilla vatten
10
+7
5
0
-2
+2
+/-0
+2
Källa: Sveriges Bryggerier
-5
5
Mer mättat fett
Riksmaten bekräftar att användandet av smör har
ökat, men visar också att tre gånger så många väljer
flytande margarin till matlagningen jämfört med
1997. Försäljningen av matolja ökade med knappt
åtta procent under 2011, men backade med en knapp
procentenhet 2012. Nielsens siffror från 2012 visar att
försäljningen av flytande margarin har ökat med sex
procent sedan 2010.
Det finns olika typer av fett; mättat, enkelomättat och
fleromättat fett. Skillnaden mellan dem är sättet på vilket
fettsyrorna är uppbyggda. Fettsorterna har olika effekt
på vår kropp. En del fetter är också livsnödvändiga.
För mycket mättat fett kan öka mängden kolesterol i
blodet vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Enkelomättat och fleromättat fett däremot kan
sänka halten av det skadliga kolesterolet i blodet och
därmed minska risken för dessa sjukdomar.
Samtidigt som konsumtionen av mättade fetter ökar
anser 45 procent av konsumenterna att dessa fetter är
onyttiga, enligt YouGovs undersökning (2013). Endast
åtta procent uppger att mättade fetter är nyttiga.
Andelen som inte vet om mättat fett är onyttigt eller
inte uppgår till en fjärdedel av konsumenterna, en
Åtta av tio äter för mycket mättat fett. Det visar Riksmaten. Dagligvaruhandelns egna siffror för 2012 visar
att försäljningen av mättat fett i form av smör har ökat
med 10 procent sedan 2010. Under samma period har
försäljningen av lättmargarin minskat med 11 procent.
Försäljningen av bacon, som också innehåller en stor
andel mättade fetter, har ökat med drygt 10 procent
från 2010 till 2012.
andel som varit konstant sedan 2011. Övriga 22 procent
anser att mättade fetter vare sig är onyttiga eller nyttiga,
jämfört med 16 procent 2011. 15 procent undviker att
få i sig mättade fetter. Det är en minskning med fem
procentenheter från 2012.
Diagrammet visar dagligvaruhandelns försäljning av matfett i 1000 kg
30 000
Bregott
+2%
+1,2%
25 000
Lättmargarin < 40% fett
Smör
Flytande margarin
-5,9%
-3%
20 000
+2%
+8,5%
15 000
+6%
0%
10 000
2010
2011
Källa: Nielsen
6
2012
Mättat fett finns framför allt i feta mejeriprodukter
(smör, Bregott, grädde, ost), feta köttprodukter,
bakverk, kakor och godis.
Enkelomättat fett finns till exempel i olivolja och
oliver, rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja,
mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter,
avokado och kyckling.
De viktigaste fleromättade fetterna är n-3 (omega3) och n-6 (omega-6). De finns till exempel i fet fisk
som lax, makrill, sill, strömming och sardiner. Andra
produkter med mycket fleromättade fettsyror är
raps- majs- och solrosolja och matfetter gjorda på
rapsolja samt sesamfrön, linfrön och valnötter.
7
Frukt och grönt
Endast 17 procent av svenskarna når upp till Livsmedelsverkets rekommenderade intag av frukt och grönt om
ett halvt kilo per dag. Enligt Livsmedelsverkets stora
undersökning Riksmaten äter kvinnor i genomsnitt
350 gram frukt och grönt per dag och männen cirka
300 gram. Framför allt är det yngre som äter för lite
frukt och grönt medan äldre och medelålders kvinnor
hör till dem som äter mest. De som äter allra minst är
unga män, där vissa äter så lite som 45 gram per dag.
Allergianpassat
Försäljningen av livsmedel för matöverkänsliga fortsätter
att öka. Dagligvaruhandelns siffror visar att försäljningen
av laktosfria produkter har ökat med 12 procent under
2012. Motsvarande siffra för glutenfritt är tre procent.
En femtedel av Sveriges befolkning tros vara matöverkänsliga mot gluten, laktos, mjölk eller soja, enligt
Svenska Celiakiförbundet. De flesta livsmedelskedjor
har idag laktosfria egna märkesvaror i sortimentet och
allergianpassade produkter får allt större utrymme i
sortimentet.
8
Allt färre letar efter nyckelhålet
noteringen från 2009 då 55 procent var oroliga för
innehållet i livsmedel. Över 52 procent läser alltid eller
oftast innehållsdeklarationen på nya produkter, en
andel som minskat marginellt sedan förra året. Ytterligare 32 procent läser innehållsdeklarationen ibland.
De allra flesta konsumenter (98 procent) känner till
nyckelhålsmärkningen, men allt färre letar efter nyckelhålsmärkta produkter när de handlar. Andelen konsumenter som alltid eller oftast letar efter nyckelhålet
när de handlar uppgår till 17 procent, enligt YouGovs
undersökning. Denna siffra har minskat från 18 procent
2012.
Det är fortfarande tillsatser som oroar flest. 40 procent
av de tillfrågade uppgav att de oroar sig för tillsatser
enligt YouGovs undersökning. Sockerinnehållet oroar 14
procent och 13 procent oroar sig för gifter i livsmedel.
Totalt har försäljningen av nyckelhålsmärkta varor
minskat med knappt tre procentenheter under 2012.
Trenden antyder att försäljningen fortsätter att minska.
Försäljningen av enskilda nyckelhålsmärkta varugrupper har minskat markant, som till exempel hårdost och
matbröd som minskat med 26 respektive 16 procent
De flesta livsmedelstillsatser har ett
identitetsnummer, ett så kallat E-nummer.
Exempelvis E300 (Askorbinsyra). ”E” innebär
att EU har godkänt tillsatsen. Numret är ett
identifikationsnummer som är specifikt för
tillsatsen och ska underlätta för exempelvis för
matöverkänsliga att göra korrekta val oavsett i
vilket EU- land varan köps.
mellan 2010 och 2012. Försäljningen av nyckelhålsmärkta charkprodukter har emellertid legat på samma
nivåer under perioden.
Oro över innehåll
Nästan hälften av konsumenterna, 46 procent, oroar
sig över innehållet i livsmedel när de handlar mat.
Denna siffra har dock minskat varje år sedan topp-
Diagrammet visar de 8 vanligaste ämnen konsumenter oroar sig för att livsmedel innehåller
40 %
Tillsatser - grupperad
14 %
Socker
13 %
Giftiga substanser - grupperad
9%
Animaliska produkter/kött
Kemikalier
Ohälsosamt/onyttigt/skadligt
7%
6%
Tungmetaller
5%
Bakterier
5%
0 5 10152025303540
Källa: YouGov Food & Health 2013
9
Svensk Dagligvaruhandels
syn på hälsa och mat
10
Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat
Sortiment och märkning
Dagligvaruhandeln har som ambition att erbjuda ett
variationsrikt sortiment av hälsosamma produkter
med tydlig och korrekt märkning som ger kunderna
möjlighet att göra medvetna val.
en handbok tagits fram i samarbete mellan Svensk
Dagligvaruhandel, Livsmedelsföretagen och Swedish
Nutrition Foundation. I handboken finns praktiska
tips, tolkningar och rekommendationer utifrån aktuell
lagstiftning. Handboken och mer information om
branschstödet finns att tillgå på www.hälsopåstående.se.
Butikerna har ett brett och varierat utbud av hälsosamma produkter för att kunderna ska kunna göra
medvetna val utifrån sina förutsättningar och preferenser. Dagligvaruhandeln arbetar samtidigt för tydlig
märkning och verkar för att näringsdeklaration ska
finnas på livsmedelsprodukter.
I takt med en ökad efterfrågan har dagligvaruhandeln
kontinuerligt ökat sitt utbud av ekologiska varor samt
miljö- och rättvisemärkta produkter. Handeln har även
ett brett utbud av nyckelhålsmärkta produkter. Exempel
på det är frukt, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fullkornsprodukter, fiberrikt bröd, margariner och oljor.
hälsopåståe
nden.se
Livsmedelsfö
retagens och
Svensk Dag
Branschstöd
ligvaruhandel
för näringss
och hälsopåst
åenden
HANDBOK
om närings
-
I samverkan med Livsmedelsföretagen driver Svensk
Dagligvaruhandel Branschstödet för närings- och
hälsopåståenden för att stödja företag som vill
utveckla, marknadsföra och sälja livsmedel som bidrar
till en god folkhälsa. Som ett led i branschstödet har
o
hälsopåståe ch
nden
”Det räcker inte med att varorna bara finns, de måste även synas. Därför är det viktigt med tydliga märkningar som konsumenten kan lita på. Sveriges Konsumenter
förväntar sig att handlarna använder sina marknadsföringskunskaper för att lyfta
fram varor som har ett mervärde ur folkhälsosynpunkt.”
Örjan Brinkman, ordförande i Sveriges Konsumenter
11
Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat
Produktutveckling
Dagligvaruhandeln strävar efter att utveckla egna
märkesvaror som både smakar gott och har en bra
sammansättning enligt gällande nordiska näringsrekommendationer.
medlemmarna strävar efter att minska tillsatser, t ex.
natriumglutamat som förstärker smaken.
För att skapa nya möjligheter och stödja forskning
kring salt deltar Svensk Dagligvaruhandeln i ett projekt
tillsammans med bland andra Livsmedelsföretagen
och Visita. Projektet drivs av Institutet för Livsmedel
och Bioteknik (SIK). Svensk Dagligvaruhandel har även
deltagit i fem branschöverskridande saltmöten som
arrangerats av SIK i syfte att öka kunskapen om frågan
inom branschen och för att kunna erbjuda hälsosamma produkter som smakar gott.
Dagligvaruhandels egna märkesvaror (EMV) är uppskattade bland kunderna och försäljningen ökar kontinuerligt. För att underlätta kundernas val arbetar dagligvaruhandeln för en fullständig näringsdeklaration
som visar produktens sammansättning av energi, fett,
protein, kolhydrater, salt och fibrer för dessa produkter.
Industriellt framställda transfetter fasades ut ur handelns
EMV för flera år sedan. Svensk Dagligvaruhandel har
också deltagit i Livsmedelsverkets arbete för att
skapa ett regelverk mot transfetter.
Ur ett folkhälsoperspektiv är det angeläget att
verka för att sänka den genomsnittliga saltkonsumtionen,
eftersom högt saltintag leder
till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. I utvecklingen av
EMV använder Svensk Dagligvaruhandelns medlemmar
nyckelhålets saltkriterier
som riktmärke. Att sänka
salthalten i livsmedel är en
utmaning för såväl produktsäkerhet som för smak och
kvalitet – i synnerhet som
”Det gläder mig att livsmedelskedjorna utvecklar egna märkesvaror som är
bra för hälsan, t ex med mindre socker och salt och bra vegetabiliska fetter.
Jag önskar att det hälsosamma sortimentet också får en framskjuten plats på
hyllorna och i marknadsföringen. Där finns mer att göra.”
Louise Ungerth, chef Konsument & Miljö, Konsumentföreningen Stockholm
12
Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat
Marknadsföring
Dagligvaruhandelns marknadsföring stimulerar
kunderna att välja ur samtliga livsmedelsgrupper för
att få variationsrika måltider.
I praktiken innebär NNR att vi bör konsumera mer
grönsaker, frukt och bär, spannmålsprodukter med
hög andel fullkorn samt fisk, samtidigt som konsumtionen av feta och sockerrika livsmedel bör begränsas.
Begränsningen av mättade fettsyror och transfettsyror
innebär att mjuka eller flytande vegetabiliska fetter
samt magra mejeri- och köttprodukter bör prioriteras.
Dagligvaruhandeln arbetar aktivt med att marknadsföringen av livsmedel ska uppmuntra till varierade
måltider. En för handeln viktig marknadsföringskanal
är de reklamblad som delas ut till hemmen. Medlemsföretagen följer årligen upp fördelningen av produktkategorier i dessa reklamblad. Den mat som saluförs i
direktreklamen har delats in i fyra kategorier. Diagrammet nedan visar att 13 procent av produkterna i direktreklamen är godis, chips, läsk och annan utrymmesmat.
Det kan jämföras med motsvarande mätning från förra
året då utrymmesmat utgjorde knappt 14 procent
Dagligvaruhandelns medlemmar har räknat ett genomsnitt
för 2012 baserat på åtta veckors direktreklamblad.
16,75 %
Ett annat sätt att sälja och marknadsföra livsmedel
är via färdiga matkassar. De färdiga matkassarna
med vardagsmåltider har ökat i popularitet. De flesta
matkassar är näringsberäknade eller strävar efter en
näringsmässig balans. På så sätt får kunderna enkelt
mer välsammansatta måltider.
53 %
16,75 %
13 %
Nyckelhålmärkt 16,75 %
Frukt och grönt 16,75 %
Svensk Dagligvaruhandel använder de Nordiska
Näringsrekommendationerna (NNR) i arbetet med mat
och hälsa. Baserat på rådande forskning har Nordiska
rådet tagit fram rekommendationer för kostvanor och
näringsintag. I kombination med fysisk aktivitet syftar
de NNR till att minska riskerna för cancer, diabetes
typ 2 och flera andra kostrelaterade sjukdomar.
En omarbetad upplaga av NNR som förväntas antas
under hösten 2013 använder färger som tydligt anger
vilka livsmedel man bör äta mer respektive, mindre av
och vilka livsmedel som bör ersättas av andra.
Utrymmesmat 13 %
Övriga livsmedel 53 %
Nyckelhål = Nyckelhålet är utsatt bredvid produkten, men
också produkter utan märkning som är likvärdiga med
nyckelhålsmärkta produkter räknas
Frukt och grönt = Färska frukter och grönsaker, frysta bär
och grönsaker
Utrymmesmat = Godis, chips, läsk, kex, kakor, tårtor, bullar,
sylt, marmelad, chokladpulver, glass
Övriga livsmedel = Alla övriga produkter som kan ätas
”Handelns marknadsföring håller en hög och juste nivå med få övertramp.
Det är viktigt att konsumenterna kan lita på vad som sägs om innehåll och
kvalité samt att de löften som ges i reklamen hålls. Konsumentmakten har
aldrig varit större och vi kommer att se stora förändringar i hur vi gör våra
val i framtiden vilket också ställer höga krav på butikerna.”
Jan Faager, vd Sveriges Marknadsförbund
13
Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat
Information och sponsring
Årligen genomförs riktade satsningar för att stimulera
skolbarn att äta mer frukt och grönsaker. Dagligvaruhandeln deltar i Folkhälsoinstitutets uppmärksamhetsvecka ”Ett Friskare Sverige” och samarbetar med flera
organisationer inom hälsoområdet, såsom Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden.
Dagligvaruhandeln uppmuntrar till en sundare livsstil
genom information och sponsringsaktiviteter.
Genom att förmedla matglädje med hälsobudskap
uppmuntrar dagligvaruhandeln till en sundare livsstil.
Det görs genom information till kunderna, sponsring
av idrottsaktiviteter och samverkan med hälsofrämjande organisationer. Kedjorna har dessutom nyckelhålsmärkta, näringsberäknade eller säsongsanpassade
matlagningstips i butikerna. I kundtidningar, på hemsidor och med mobilappar kan kunder hitta en uppsjö
av inspirerande och hälsosamma recept.
Dagligvaruhandeln stödjer idrottsföreningar med
breda barn- och ungdomsaktiviteter både lokalt och
nationellt. Stora satsningar görs även på idrottsveckor
och lov - ofta tillsammans med idrottsförbund. Medlemmarna stödjer även stora evenemang med breddidrott inom olika åldersgrupper. Exempelvis sponsras
Svenska Skidförbundets projekt Alla på snö, som ska
ge fjärdeklassare möjlighet att prova på skidåkning.
”Svenska Skidförbundet är mycket glada över samarbetet. Tillsammans
har vi arbetat med hälso- och livsstilsfrågor i förhållande till kost och
snöglädje. Resultat blev bland annat en liten bok i snökunskap till alla
fjärdeklassare som deltog i projektet Alla på snö.”
Charlotta Bürger Bäckström, projektledare för Alla på snö vid Svenska
Skidförbundet.
14
Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat
Forskning och kompetens
Svensk Dagligvaruhandel ingår i SNF:s nutritionsråd
som är ett forum för kunskapsutbyte. SNF arrangerar
återkommande utbildningsdagar i näringslära för
marknadsförare, produktutvecklare och kockar i samarbete med Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen. Svensk Dagligvaruhandel genomför även
interna utbildningar inom mat- och hälsoområdet
samt deltar i debatter och föreläsningar.
Dagligvaruhandeln samarbetar med forskningsprojekt inom nutritionsområdet och strävar efter att hålla
hög kompetens hos sin personal inom mat och hälsa.
Dagligvaruhandeln bevakar och följer upp hälsofrågor
genom medlemskap i Swedish Nutrition Foundation (SNF)
och Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK). Kostoch hälsofrågor vävs ofta in i utbildningar för butiksmedarbetare. Dessutom genomför medlemmarna interna
webbaserade utbildningar i hygien, produktsäkerhet,
märkning, allergi och andra hälsorelaterade områden.
Tillsammans med medlemsföretagen driver Svensk
Dagligvaruhandel Rådet för Mat- och Hälsofrågor.
Rådet arbetar med frågor som berör mat och hälsa,
bland annat genom att svara på remisser. I samarbete
med Livsmedelsföretagen och
Livsmedelsverket arbetar rådet
med nyckelhålsmärkningen,
närings- och hälsopåståenden
samt saltets inverkan på folkhälsan. Rådet anordnar även utbildningar i samverkan med Livsmedelsverket, Livsmedelsföretagen
och SIK.
”Ett viktigt steg mot en bättre folkhälsa är att saltintaget minskas. För att kunna
minska saltinnehållet utan att matens kvalitet försämras krävs kunskap om de funktioner som salt har i olika
typer av mat. Svensk Dagligvaruhandel, tillsammans med andra branschorganisationer, medverkar sedan ett
par år aktivt i ett projekt kring denna fråga som SIK genomför. Genom projektet sprids kunskap om strategier för
saltminskning till berörda medarbetare i de olika organisationerna, exempelvis produktutvecklare och kockar.”
Gunnar Hall, Teknologie doktor, forskare och saltexpert SIK
15
Svensk Dagligvaruhandels syn på hälsa och mat
Matöverkänslighet
Dagligvaruhandeln arbetar för att erbjuda ett varierat
sortiment för matöverkänsliga och andra kunder
med speciella behov.
25 procent tycker att utbudet är mycket dåligt eller
dåligt och 35 procent tycker att det varken är bra eller
dåligt. Många av de tillfrågade anser att priserna på
glutenfritt är för höga. Det kostar mer att producera
glutenfria varor än varor som innehåller gluten och
varorna har därför ofta ett högre pris i butik. Att den
högre tillverkningskostnaden drabbar kunderna skulle
kunna avhjälpas genom kontantersättning till glutenintoleranta, istället för nuvarande subvention som
administreras av apoteken.
Enligt både Svenska Celiakiförbundet och Astma- och
Allergiförbundet upplever cirka 20 procent av befolkningen att de är matöverkänsliga. Det är med andra
ord en stor andel kunder som inte tål vissa födoämnen.
Dagligvaruhandeln vill självklart ge bästa tänkbara
service för dessa kunder och utbudet av anpassade
produkter för matöverkänsliga utvecklas hela tiden.
Detta avspeglas i butikernas sortiment inom såväl livsmedel som kemtekniska produkter.
För att underlätta för denna kundgrupp finns bland
annat speciella recept och information om
allergier och intoleranser på medlemmarnas
hemsidor och/eller i butikernas informationsmaterial. Svensk Dagligvaruhandel
och dess medlemmar samarbetar med
Svenska Celiakiförbundet och dess ungdomsförbund SCUF, samt med Astmaoch Allergiförbundet och genomför
allergiutbildningar för butikspersonal.
Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF)
har gjort en enkätundersökning bland glutenoch/eller laktosintoleranta ungdomar. Bland de
glutenintoleranta som tillfrågats tycker 40 procent
att utbudet i matbutikerna är bra eller mycket bra.
”SCUF tycker att det är positivt att utbudet har blivit större och bredare de
senaste åren, men att produkterna är fortfarande väldigt dyra och ibland
svåra att få tag på eftersom alla produkter inte finns i alla matbutiker. SCUF
upplever också att kunskapen kring specialprodukterna har blivit bättre men
att detta ständigt måste uppdateras för att personalen i butikerna ska kunna
ge kunderna korrekt information.”
Nathalie Henriksson, generalsekreterare Svenska Celiakiungdomsförbundet
16
Svensk Dagligvaruhandel
Regeringsgatan 60, 103 29 Stockholm
+46 8 762 78 05
[email protected], www.svdh.se
17