Maten och folkhälsan 2015

Från ojämlika livsmedelskontroller
till nationell kontrollgaranti!
Maten och folkhälsan
2015
Kunder i svenska livsmedelsbutiker ska erbjudas
bra och säker mat. Det är en självklarhet för Svensk
Dagligvaruhandels medlemsföretag och det är även
tydligt reglerat i lag. Livsmedelsbutiker arbetar
därför aktivt för att den höga nivån på livsmedelssäkerhet i Sverige ska bibehållas. Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag har ett gemensamt
verktyg, branschriktlinjerna Säker mat i butik. De
butiker som vill kan välja att certifiera sig enligt en
standard och därmed få en oberoende bedömning.
Det är en livsmedelsinspektör som åker ut till
butikerna, antingen anmält eller oanmält. Butikerna
betalar en årlig avgift till kommunen som ska täcka
administrativa kostnader samt förberedelse,
genomförande och uppföljning av kontrollerna.
Inspektören ska bland annat ha en riskklassificering
på den aktuella butiken som grund vid kontrollen.
Klassificeringen visar vad som bör ingå i kontrollen
och hur många timmar som beräknas gå åt för
förberedelse, genomförande och efterarbete.
Tyvärr har det visat sig att det sätt livsmedelsbutikerna kontrolleras på idag inte fungerar. Kommunerna
använder olika metoder, rapporterar på olika sätt,
beräknar pris på olika sätt och inte minst, besöksfrekvensen varierar markant mellan kommuner.
Områden för Livsmedelskontroller:
• Infrastruktur, lokaler
och utrustning
• Råvaror och förpackningsmaterial
• Säker hantering,
lagring och
transport
• Hantering och förvaring av avfall-ABP
• Skadedjursbekämpning
• Rengöring och
desinfektion
• Vattenkvalitet
• Temperatur
• Personlig hygien
• Utbildning
• HACCP- baserade
förfaranden
• Information
• Spårbarhet
En viktig del av butikernas arbete för livsmedelssäkerhet är livsmedelskontrollerna som ska
kontrollera att butikerna klarar kraven på säker mat
Dagligvaruhandeln i Sverige har noterat att vissa
och en avstämning för butikerna att de följer lagar
områden granskas oftare än andra. Information
och regler på ett Dagligvaruhandelns
korrekt sätt.
vanligt i kontrollerna
medan
rapport om (märkning)
mat- och är
folkhälsoläget
i Sverige.
HACCP-baserade förfaranden sällan granskas.
Rapporten innehåller även dagligvaruhandelns
5-punktsprogram samt
Det är kommunen, som butiken ligger i, som
förslag pålivsmedelskontrollerna.
politiska åtgärder för en hälsosammare matkonsumtion.
ansvarar för att genomföra
Innehåll
3
Förord
4
Sammanfattning
6
Maten och folkhälsan 2015
6
Ökad övervikt och ökade kostnader för samhället
7
Svenskarna är hälsointresserade
11
Bristande efterlevnad av Livsmedelsverkets kostråd
21
Sverige behöver ett mat- och folkhälsolyft
23
Dagligvaruhandelns 5-punktsprogram
1
Förord
”Jag borde försöka äta lite mer hälsosamt” – många känner säkert igen sig. Många har
också en uppfattning om vad man borde äta. Vi översköljs med diverse nya innovativa dieter
och vi blir alltmer hälsomedvetna och tränar mer än någonsin. Ändå är det så svårt!
Det är så svårt att Folkhälsomyndigheten kunnat konstatera att nästan hälften av alla vuxna
i Sverige nu klassas som överviktiga eller feta och att andelen har fördubblats sedan 1990.
Samhällets kostnader för vår förlorade hälsa på grund av övervikt och fetma har
beräknats till hisnande 15 miljarder kronor per år. Och då har man inte räknat in den
personliga kostnaden av att helt enkelt känna sig missnöjd med sin vikt, vilket vi genom vår
egen opinionsundersökning vet att 45 procent av den svenska befolkningen gör.
Vi inom dagligvaruhandeln inser att vi har en stor påverkan på vad den svenska
befolkningen köper och äter. Vi ser därför som vårt ansvar att försöka bidra och inspirera
till bättre kostvanor. Och när vi säger bättre kostvanor stödjer vi oss på Livsmedelsverkets
kostråd.
Vi är självklart medvetna om att allt vi säljer i våra butiker inte är hälsosamt, framförallt om
det konsumeras i för stora mängder. Men om vi genom våra butiker och i vår marknadsföring kan lyfta fram och höja kunskapen om hälsosamma produkter så hoppas vi att det
hjälper till - och att man genom att äta balanserat även har möjlighet att unna sig det där
lilla extra emellanåt.
I denna rapport har vi försökt redogöra för allmänhetens attityder och beteende till hälsosam
mat och ge en nulägesbild av hur Livsmedelsverkets kostråd följs. Det finns en del positiva
tecken, men också tydliga bevis för att ytterligare satsningar behövs. Vi avslutar med ett antal
förslag på politiska åtgärder som vi tror skulle hjälpa, men redogör också för
dagligvaruhandelns 5-punktsprogram, som är vårt åtagande för ett hälsosammare Sverige!
Karin Brynell, VD Svensk Dagligvaruhandel
Foto: Linnea Ronström
2
3
Sammanfattning
• Nästan hälften av alla vuxna i Sverige är överviktiga eller feta. Samhällskostnaden för
produktionsbortfall genom sjukfrånvaro och vårdkostnad till följd av övervikt och fetma
är cirka 15 miljarder kronor.
• Samtidigt som problemen med övervikt ökar, anser sig hela 67 procent av svenskarna att
de är hälsosamma. 82 procent av svenskarna tycker att det är viktigt att göra
hälsosamma val i livsmedelsbutikerna, men 43 procent är ändå inte särskilt intresserade
av att få information om närings- och energiinnehåll i matvarorna. Enligt YouGov vet vi
också att 38 procent av svenskarna inte tror att vad de äter påverkar deras livslängd, och
endast 16 procent litar på påstående om positiva hälsoeffekter på livsmedel.
• Livsmedelsverkets kostråd följs i bristande utsträckning. Saltkonsumtionen i landet är
dubbelt så hög som rekommenderat. Försäljningen av konfektyr, som har högt
sockerinnehåll, ökar. Konsumtionen av produkter med mättade fetter ökar och de fetare
mjölksorterna mellanmjölk och standardmjölk konsumeras mer än den magrare
lättmjölken. Endast 25 procent av svenskarna äter fisk två till tre gånger i veckan eller oftare. 45 procent av svenskarna äter mer än de rekommenderade 500 grammen rött kött
(inklusive chark) i veckan. Endast 26 procent av svenskarna köper ofta eller alltid pasta
och ris med högt fullkornsinnehåll. Försäljningen av nyckelhålsmärkta produkter minskar.
Svensk Dagligvaruhandel uppmanar Sveriges regering och riksdag att ta initiativ till ett
nationellt mat- och folkhälsolyft. Inom ramen för ett sådant initiativ bör Sverige: 1)
inkludera mål och åtgärder för hälsosam matkonsumtion i den kommande nationella livsmedelsstrategin
2)
inkludera undervisning om hälsosam mat i skolans läroplaner, och
3)
verka inom EU för att handeln ska kunna folkbilda om hälsosam mat.
• Dagligvaruhandeln vill bidra till hälsosammare matvanor och vara en aktör i Sveriges
folkhälsoarbete. Därför har Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag tagit fram ett
5-punktsprogram för hur branschen kan bidra till bättre folkhälsa.
1) Vi ska ha hälsofokus i sortiment- och produktutvecklingen för
relevanta produkter
2) Vi ska genom märkning hjälpa kunderna att göra hälsosamma val
3) Vi ska inspirera till hälsosamma val i marknadsföring och
information
4) Vi ska rekrytera hälsokunniga medarbetare
5) Vi ska följa och engagera oss i forskning om matens påverkan
på hälsan
• Flera utmaningar finns också när det gäller att öka kunskapen och förändra attityder
kring hälsosam mat. 63 procent av den svenska befolkningen tror exempelvis felaktigt att
färska grönsaker och frukter är nyttigare än frysta. Och så många som 63 procent av
svenskarna tycker inte att det är särskilt viktigt eller alls viktigt att dra ner på sin
köttkonsumtion. 25 procent vet inte om mättat eller omättat fett är mest hälsosamt.
• En förändring i positiv riktning är den ökade försäljningen av fisk samt torkade och
konserverade ärtor, bönor och linser. Efterfrågan på frukt och grönt har också ökat, inte
minst på de ekologiska varorna. Konsumenterna verkar också ha fått upp ögonen för de
nyttigare oljorna, rapsolja och olivolja. Att producenter i kategorier som läsk och
konfektyr till viss del tar till sig hälsotrenden och utvecklar sortimentet med hälsosammare
alternativ är ett steg i rätt riktning.
4
5
Maten och
folkhälsan 2015
Skolan spelar en viktig roll för att motverka socioekonomiska skillnader, därför är det
anmärkningsvärt att dagens läroplan innehåller vaga skrivningar om livsstilens betydelse för
hälsan.
Förutom de ökade kostnaderna för samhället innebär utvecklingen ett lidande för den
enskilde som drabbas av övervikt, fetma och kostrelaterade sjukdomar. När Svensk
Dagligvaruhandel nyligen frågade allmänheten om deras attityder till den egna vikten
svarade 45 procent att de känner ett missnöje med sin vikt. Nio av tio svarande, 91 procent,
vill gå ned i vikt och vanligast är att man vill minska med sex till tio kg.7 Övervikt och fetma
är således inte bara siffror i myndighets- och landstingsrapporter, utan också ett upplevt
problem hos befolkningen, visar Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning.8
Ökad övervikt och ökade kostnader
för samhället
I Folkhälsomyndighetens årsrapport för 2014 konstateras att andelen vuxna med fetma har
dubblerats sedan 1990-talet.1 I dag är nästan hälften av alla vuxna i Sverige överviktiga eller
feta.2
Svenskarna är hälsointresserade
Utvecklingen att allt fler blir överviktiga eller feta på grund av ohälsosamma matvanor har
börjat få stora konsekvenser för samhället, bland annat genom produktionsbortfall och
ökade vårdkostnader. I rapporten ”Kalorier kostar – en ESO-rapport om vikten av vikt”
konstaterade författarna att samhällskostnaden för produktionsbortfall genom sjukfrånvaro
och vårdkostnad till följd av övervikt och fetma uppgick till cirka 15 miljarder kronor.3
Svensk Dagligvaruhandels undersökning visar att svenskarna är hälsointresserade.
82 procent av befolkningen svarar att det är ganska eller mycket viktigt för dem att göra
hälsosamma val i butiken. 60 procent (män) respektive 72 procent (kvinnor) anser att de äter
hälsosamt.9 66 procent upplever att det är mycket eller ganska enkelt att göra hälsosamma val
när de handlar.
Hur viktigt är det för dig att göra
Hur viktigt är det för dig att göra
hälsosamma val när du handlar mat?
Under våren 2015 gick Livsmedelsverket ut och varnade för att saltkonsumtionen i Sverige
är så hög att den bidrar till dödlighet bland befolkningen. Saltet orsakar inte övervikt men
däremot högt blodtryck, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke.4
hälsosamma val när du handlar mat?
Under de senare åren har övervikt och fetma också studerats ur ett socioekonomiskt
perspektiv, eftersom skillnader mellan olika socioekonomiska grupper blir allt större.
Folkhälsomyndigheten konstaterar i sin rapport från 2014 att fetma är vanligare hos
personer med endast grundskoleutbildning än hos personer med eftergymnasial utbildning.
Hos män är övervikt betydligt vanligare än hos kvinnor.5 Förekomsten av övervikt och fetma
hos barn (4-åringar) har också visat sig vara högre i socioekonomiskt förfördelade
områden.6
1
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverige-arsrapport-2014.pdf
2
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/enkater-och-under
Mot denna bakgrund ter det sig självklart att maten och folkhälsan måste in i den
livsmedelsstrategi som håller på att tas fram.
80%
60%
40%
20%
0%
Osäker
/vet ej
Inte alls Inte särskilt
viktigt
viktigt
Ganska
viktigt
Mycket
viktigt
sokningar/nationella-folkhalsoenkaten/
3
http://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/07/ESO-2011_3-till-webben.pdf
4
http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/syna-saltet/
7
Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning www.svdh.se
5
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/enkater-och-under 8
Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning www.svdh.se
sokningar/nationella-folkhalsoenkaten/
9
6
6
Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning www.svdh.se
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i-Sverige-arsrapport-2014.pdf
7
Anserdu
duatt
attdu
duäter
äter
hälsosamt?
Anser
hälsosamt?
Viss skillnad i kunskap och förmåga mellan grundskoleoch högskoleutbildade
80%
Universitets/högskoleutbildade upplever det något enklare än grundskoleutbildade att göra
hälsosamma val när de handlar.
Tycker du att det är enkelt eller svårt att göra hälsosamma
Tycker du att det är enkelt
svårt
att göra hälsosamma val
val eller
när du
handlar?
60%
40%
när du handlar?
20%
80%
0%
Osäker/vet ej
Nej
Kvinnor
Ja
60%
Män
40%
Tycker du att det är enkelt eller svårt att göra hälsosamma
Tycker du att det är enkelt eller svårt att göra hälsosamma val
val när du handlar?
när du handlar?
20%
0%
Osäker/vet ej
80%
Mycket svårt
Grundskola
Ganska svårt
Gymnasium
Ganska enkelt
Mycket enkelt
Universitet/Högskola
60%
38 procent tror inte att livsmedel påverkar livslängden
40%
Trots ett stort intresse för hälsosam mat tror 38 procent av befolkningen att livsmedel inte
påverkar deras livslängd.11 Ser man inte något samband mellan matkonsumtion och
livslängd saknas troligtvis också incitament för att göra hälsosamma val.
20%
0%
Osäker/vet ej
Mycket svårt
Ganska svårt
Ganska enkelt
Mycket enkelt
Trots det stora hälsointresset, att man i hög grad anser att man äter hälsosamt och tycker
att det är enkelt att göra hälsosamma val, ser vi alltså att övervikten och fetman bland den
svenska befolkningen ökar. Det tycks således som om intresset för hälsosam mat inte
återspeglas av en lika hälsosam matkonsumtion. Svensk Dagligvaruhandels undersökning
och dagligvaruhandelns försäljningsstatistik10 visar på några möjliga förklaringar till detta.*
10
Hälften bryr sig inte om att få näringsinformation
Intresset för att få information om hur mycket energi och vilka näringsämnen som
livsmedel innehåller är lägre än intresset för att göra hälsosamma val i butiken. 82 procent
anser att det är ganska eller mycket viktigt att göra hälsosamma val i butik men 43 procent
anser samtidigt att de inte tycker att det är viktigt att få information om närings- och
energiinnehållet.12
Försäljningssiffrorna är sammanställda genom data från Nielsen ScanTrack samt från branschorganisationerna Svenskt Kött, Svensk Fågel och Sveriges Bryggerier.
*
8
En ändrad livsstil med en allt mer stillasittande tillvaro är en orsak till utvecklingen men beaktas inte i 11
YouGov Food & Health 2015, sid 45
denna rapport.
12
Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning, www.svdh.se
9
Bristande efterlevnad av
Livsmedelsverkets kostråd
Hur
viktigtär
ärdet
detför
för
dig
information
mycket
energi
Hur viktigt
dig
attatt
få få
information
om om
hur hur
mycket
energi
ett ett
livsmedel
innehåller
samt
del av näringsämnena
som är
livsmedel
innehåller
samt hur
storhur
del stor
av näringsämnena
som är kolhydrat,
kolhydrat,
fett och protein?
fett och protein?
80%
Livsmedelsverket har i uppdrag att främja bra matvanor och informera allmänheten om
vilken mat som är att föredra ur ett hälsoperspektiv. Utifrån de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2012) har Livsmedelsverket tagit fram vetenskapligt grundade
kostråd som anpassats efter svenska förhållanden vad gäller svenskars matvanor och sjukdomsläge. Kostråden har funnits i Sverige sedan 2005 och reviderades senast våren 2015.
60%
40%
20%
0%
Osäker/vet ej
Inte alls viktigt
Inte särskilt viktigt
Ganska viktigt
Mycket viktigt
Livsmedelsverket är ägare av nyckelhålsmärkningen, som ska hjälpa konsumenter att hitta
hälsosammare livsmedel. Nyckelhålsmärkningen ställer krav på fettmängd, fettkvalitet,
fullkorn och fiberhalt samt på hur mycket socker och salt ett livsmedel får innehålla.
Symbolen återfinns på livsmedel som uppfyller dessa krav.
Svårtolkade hälsopåståenden minskar tilltron
Endast 16 procent av konsumenterna litar på påståenden om positiva hälsoeffekter på
livsmedel.13 En möjlig förklaring är den stora mängden och variationen av budskap om vad
som är hälsosamt och inte, som gör det svårt för konsumenteten att sålla bland
informationen. Att livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln begränsas av lagstiftningen
i vad man får uttrycka på förpackningar och i marknadsföring kring en produkts
hälsoegenskaper kan också ha bidragit.
I EU-förordning 1924/2006 definieras vilka formuleringar som livsmedel får märkas
med. Dagligvaruhandelns kritik mot förordningen är att den inte är
konsumentanpassad. Exempelvis får vi skriva att C-vitamin bidrar till att motverka
oxidativ stress men inte den mer konsumentanpassade formuleringen ”C-vitamin
är en viktig antioxidant”.
För att kostråden och nyckelhålsmärkningen ska ha positiva
hälsoeffekter krävs dock att konsumenterna känner tilltro till dem och
konsumerar i enlighet med dem. Det krävs också att Livsmedelsverket
kommunicerar kostråden och når fram bland den mängd olika
hälso- och dietråd som cirkulerar huvudsakligen i kvällstidningar och i
sociala medier.
Vilka attityder har konsumenterna till kostråden och nyckelhålsmärkningen? Och vad säger
dagligvaruhandelns försäljningsstatistik om vår faktiska konsumtion i förhållande till råden
och hur märkningen ser ut?
Kostråd: Mer grönt och frukt!
Livsmedelsverket rekommenderar ett intag av 500 gram grönt och frukt om dagen, vilket
exempelvis motsvarar två generösa nävar med grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt tre
frukter.
Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten från 2010 äter bara 17 procent av
befolkningen 500 gram grönt och frukt om dagen (21 procent av kvinnorna och 13 procent
av männen). Många män äter bara grönsaker, frukt och bär någon gång per vecka.14
Dagligvaruhandeln kan dock se en positiv försäljningsökning av färska grönsaker och
frukter, inte minst vad gäller ekologisk frukt och grönt. Medvetenheten har ökat och en
14
13
10
YouGov Food & Health 2015, sid 45
http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/matvaneundersok
ningar/riksmaten_2010_20111.pdf?id=3588
11
Försäljningärtor/bönor
ärtor/bönoroch
ochlinser
linser
Försäljning
bidragande förklaring kan också vara att dagligvaruhandeln har utvecklat sitt sortiment och
och utvecklat recept med mer frukt och grönt.
1000 kg
+9,1%
7000
8000
Försäljningsutvecklingen av frysta bär
1000 kg
Försäljning – ärtor/bönor och linser
Försäljning – frysta bär
+3,5%
5250
6000
+3,5%
12000
-8,2%
3500
4000
+23,4%
9000
3000
Källa: Nielsen Scantrack vecka 12
Källa: Nielsen Scantrack,
2015* (Bär i lösvikt som kommit in i
vecka 12 -2015
0
0
+6,4%
2013/2012
2012
2013/2012
2014/2013
2013
2015/2014
2014
inkluderas ej)
Försäljningen av frysta grönsaker har haft en svagt negativ försäljningsutveckling, medan
försäljningen av frysta bär under det senaste året har fått ett uppsving (vilket troligtvis kan
förklaras av den rådande smoothietrenden).15
Tre av fem svenskar, 63 procent, tror felaktigt att färska grönsaker och frukter är nyttigare än
frysta, trots att det inte finns någon skillnad i graden av hälsosamt mellan fryst och färskt.
Missuppfattningen förekommer både hos de som anser sig äta hälsosamt och de som inte
anser sig äta hälsosamt.16
Livsmedelsverket har valt att lyfta fram baljväxter i kostråden som reviderades år 2015.
När det gäller de torkade och konserverade baljväxterna ärtor, bönor och linser ser
dagligvaruhandeln i försäljningsstatistiken en ökad efterfrågan.17
15
Nielsen Scantrack, vecka 12 -2015. DVH, försäljning 1000 kg, inom varugruppen djupfryst.
16
Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning, www.svdh.se
17
Nielsen Scantrack, vecka 12 -2015. DVH, försäljning i 1000 kg, inom varugruppen torkade ärtor, bönor
och linser samt varugruppen konserverade ärtor, bönor och linser.
2014/2013
2013
2014/2013
+9,9%
+9,9%
2015/2014
2014
2015/2014
Ärtor/bönor och linser (torkade)
Ärtor/bönor och linser (torkade)
Ärtor/bönor och linser (konserverade)
Ärtor/bönor och linser (konserverade)
dagligvaruhandeln på senare år
2013/2012
2012
12
+6,4%
1750
2000
6000
0
+9,1%
Kostråd: Mer fisk och skaldjur!
Livsmedelsverket rekommenderar att man äter fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan.
Genom att variera mellan olika sorters fisk och skaldjur får man lättare i sig många av de
näringsämnen som man behöver för att må bra.
Det är dock bara en fjärdedel av alla svenskar, 25 procent, som säger sig äta fisk och
skaldjur två till tre gånger per vecka eller oftare. 49 procent äter fisk endast en gång per
vecka. Bäst på att äta fisk är personer över 60 år. Sämst är åldersgruppen 18 till 29 år.18
Försäljningsstatistiken från dagligvaruhandeln pekar dock glädjande på en ökad konsumtion
av fisk hos svenskarna.
18
Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning, www.svdh.se
13
Hurofta
oftaäter
äter
skaldjur?
Hur
dudu
fiskfisk
ochoch
skaldjur?
Försäljning – nyckelhålsmärkt
Nyckelhålsmärkt
matbröd
matbröd
1000 kg
80%
100000
60%
-16,1%
-3,9%
75000
40%
50000
20%
25000
0%
Osäker/
vet ej
Aldrig
Mer sällan
än en gång
i månaden
En gång
i månaden
18–29 år
En gång
i veckan
Två till
tre ggr
i veckan
Mer än 3 ggr
i veckan
0
2013/2012
2012
2014/2013
2013
2015/2014
2014
Källa: Nielsen Scantrack,
vecka 12 -2015
Matbröd totalt har ökat med 1 procent i volym.
60+
Källa: Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning
Kostråd: Byt till fullkorn!
Livsmedelsverket förespråkar livsmedel som innehåller mer fullkorn när det gäller till exempel
pasta, bröd, gryn och ris. Konsumenterna kan ta hjälp av nyckelhålsmärkningen för att hitta
produkter med högt fullkornsinnehåll.
En majoritet av den svenska befolkningen, 74 procent, anger att de tycker att det är ganska
enkelt eller mycket enkelt att förstå vilka bröd, flingor och gryn som har högt
fullkornsinnehåll och ungefär lika många, 78 procent tycker att det är ganska eller mycket
enkelt att förstå vilken pasta och ris som har högt fullkornsinnehåll.19
När det gäller den svenska befolkningens uppfattning om sin konsumtion av
fullkornsprodukter anger sex av tio svenskar, 61 procent, att de ofta eller alltid köper bröd,
flingor eller gryn som innehåller fullkorn. Däremot är det enbart 26 procent som anger att
de ofta eller alltid väljer att köpa pasta och ris med högt fullkornsinnehåll.20 En förklaring till
att så få enligt egen utsago brukar köpa pasta och ris med högt fullkornsinnehåll kan vara
att kunskapen om hälsofördelarna är låg och att sortimentet är begränsat.
Försäljningsstatistiken visar även att konsumtionen av vissa nyckelhålsmärkta produkter med
högt fullkornsinnehåll har avstannat, eller till och med minskat.21
19
Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning, www.svdh.se
20
Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning, www.svdh.se
21
Nielsen Scantrack, vecka 12 -2015, DVH, försäljning i 1000 kg, inom varugruppen Nyckelhålsmärkt
flingor
Försäljning
– och
frukostflingor,
flingor
flingor
ochgryn
gryn
1000
och gryn
1000kg
kg
15000
15000
12000
12000
9000
9000
+1,6%
+1,6%
+3,7%
+3,7%
-4,2%
-4,2%
-6%
-6%
6000
6000
3000
3000
00
2013/2012
2014/2013
2015/2014
2013/2012
2014/2013
2015/2014
2012
2013
2014
Källa: Nielsen Scantrack,
vecka 12 -2015
Nyckelhålsmärkta
Nyckelhålsmärktaflingor
flingoroch
ochgryn
gryn
Nyckelhålsmärkta
frukostflingor
Nyckelhålsmärkta frukostflingor
Kostråd: Mindre rött kött och chark!
Livsmedelsverket rekommenderar allmänheten att äta max 500 gram rött kött (nöt, gris,
lamm, ren och vilt) i veckan, vilket motsvarar ungefär 600 till 750 gram rått kött. En minskad
köttkonsumtion minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Särskilt risken för
ändtarmscancer minskar om man drar ner på charkprodukter. Chark innehåller dessutom
ofta mycket salt och mättat fett. Att dra ner på chark minskar därför också risken för hjärtoch kärlsjukdom.
frukostflingor, flingor och gryn samt varugruppen Bröd.
14
15
Hur
mycketrött
röttkött
kött
äter
vecka?
Hur mycket
äter
dudu
perper
vecka?
90
80
70
Förbrukning per capita
80%
60%
40%
20%
0%
Osäker/vet ej
Inget alls
500 gram
eller mindre
500–1000
gram
60
50
40
30
20
10
1000–1500 Mer än
gram
1500 gram
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Övrigt kött
Källa: Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning
Nästan hälften av svenskarna, 45 procent, uppger dock att de äter mer än den
rekommenderade mängden på 500 gram.22
Sex av tio svenskar, 63 procent, säger att de inte tycker att det är särskilt viktigt eller inte alls
viktigt att dra ner på sin köttkonsumtion. Attityder till köttkonsumtion verkar dock vara en
generationsfråga. Yngre tenderar att vara mer intresserade av att minska sin köttkonsumtion
och man ser en ökning av vegetarianer bland yngre.23
Försäljningsstatistiken i dagligvaruhandeln pekar inte heller på någon märkbar minskning av
köttförsäljningen. Däremot noteras en ökad efterfrågan på vegetariska köttersättningsalternativ som till exempel sojaprodukter. Fågel har också blivit allt mer populärt, vilket också
syns tydligt i Jordbruksverkets statistik.24
Dagligvaruhandeln har noterat en ökad efterfrågan på svenskt kött. Sverige har högre krav
på djurskydd, vilket uppenbarligen värderas som positivt av konsumenterna.
4,7
4,1
4,1
3,4
4,0
4,4
4,4
4,3
4,3
4,3
4,2
3,9
3,8
3,9
3,9
4,0
3,8
3,6
3,4
3,4
0,9
1,0
1,0
1,0
0,9
1,1
1,3
1,3
1,4
1,6
1,4
1,5
1,5
1,6
1,7
12,8 13,9
14,8
14,3
14,9
15,7
16,3 16,7
18,1
17,5
18,4
18,7
19,0
20,3
21,2
Lammkött
0,7
0,8
0,8
0,8
0,9
Fågelkött
8,7
9,6
9,3
9,8
11,5
Nötkött
18,5
19,4
20,1
20,3
21,4
22,4 21,5
24,2
25,0
25,2
25,4
25,7 25,3
24,8
24,7
25,4
25,9
25,6
25,8
25,9
Griskött
35,5
34,9
35,5
37,5
36,5
35,7 34,7
36,2
36,1
36,5
35,7
35,5 36,1
36,2
36,0
37,0
37,3
35,9
36,6
35,1
Totalt
68,1
68,8
69,8
71,8
74,3
76,2 75,5
80,4
80,7
81,8
82,1
82,7 83,2
84,4
83,7
86,2
87,2
85,6
87,7
87,3
Källa: Jordbruksverket
Kostråd: Mindre salt!
Livsmedelsverket rekommenderar en successiv sänkning av saltintaget till sex gram per dag,
jämfört med dagens genomsnittliga konsumtion som är runt tolv gram. Detta kräver en stor
förändring av svenskarnas kostvanor.
Livsmedelsverket rekommenderar bland annat att man bör välja nyckelhålsmärkta produkter,
då detta garanterar en lägre salthalt. Ny lagstiftning har införts som innebär att
livsmedelsproducenter måste skriva ut ordet ”salt” och inte enbart den kemiska beteckningen
”Na” eller natrium på förpackningar.
En fjärdedel av svenskarna, 25 procent, vet inte om de tycker att det är lätt eller svårt att hitta
livsmedel med lågt saltinnehåll.25 Det tyder på att man inte har reflekterat över saltet i
någon högre utsträckning. Detta är en stor utmaning för hela livsmedelsbranschen och
kräver gemensamma åtaganden.
22
Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning, www.svdh.se
23
Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning, www.svdh.se
24
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/livsmedelskonsumtion/kottkonsumtio
25
Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning, www.svdh.se
nen.4.465e4964142dbfe44705198.html
16
17
Tycker du att det är enkelt eller svårt att undvika
att köpa livsmedel med högt saltinnehåll?
Kostråd: Byt till nyttiga matfetter!
5%
Tycker du att det är enkelt
eller svårt att undvika att
köpa livsmedel med högt
saltinnehåll?
Mycket enkelt
25%
23%
Ganska enkelt
Ganska svårt
10%
Källa: Svensk Dagligvaruhandels
Mycket svårt
opinionsundersökning
37%
Osäker/vet ej
Kostråd: Byt till magra mejeriprodukter!
Livsmedelsverket rekommenderar att välja magra mejeriprodukter, eftersom det bidrar till att
minska risken för flera olika sjukdomar, bland annat högt blodtryck, stroke och typ
2-diabetes.
Livsmedelsverket rekommenderar rätt sorts fett, vilket innebär oljor och andra
nyckelhålsmärkta matfetter som innehåller hög halt av omättade fetter. Denna
rekommendation går emot många av de dieter som blivit populära under de senare åren,
bland annat LCHF-dieten som uppmuntrar till konsumtion av smör, som har mycket lite
omättat fett.
Trots Livsmedelsverkets arbete med att synliggöra skillnaden mellan det mättade och
omättade fettet verkar det finnas en kunskapsbrist hos svenskarna. En fjärdedel av
befolkningen, 25 procent, vet inte att omättat fett är mer hälsosamt än mättat.27
Dagligvaruhandelns försäljningsstatistik visar att försäljningen av smör (mättat fett) stadigt
ökar. Försäljningen av både rapsolja och olivolja har dock också ökat, vilket är glädjande
utifrån ett kostrådsperspektiv då båda dessa oljor innehåller omättade fetter.28
1000 kg/l
20000
Dagligvaruhandelns försäljningsstatistik visar dock att mellan- och standardmjölk är det som
konsumenterna köper mest.26
8000
-2,7%
+6,9%
+0,0%
4000
0
200 000
-0,7%
100 000
2012
Källa: Nielsen Scantrack,
2012
2013
2014
vecka 12 -2015
-1,8%
Rapsolja
-3,2%
-7,4%
2013
Lättmjölk
2014
Olivolja
Smör
Källa: Nielsen Scantrack,
vecka 12 -2015
Mellanmjölk
Standardmjölk
26
+2,3%
+1,0%
-1,5%
300 000
0
+7,8%
12000
Försäljning – mjölk
400 000
+0,8%
16000
Försäljningsutveckling mjölk
1000 l
Försäljning – matfetter
Nielsen Scantrack, vecka 12-2015, DVH, försäljning i 1000 liter, inom varugruppen mejeri
Kostråd: Mindre socker!
Livsmedelsverket rekommenderar att hålla igen på sötsaker som till exempel godis, bakverk,
glass och söta drycker.
27
Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning, www.svdh.se
28
Nielsen Scantrack, vecka 12-2015, DVH, försäljning i 1000 kg, inom varugruppen smör samt i
1000 liter, inom varugruppen matolja.
18
19
Sverige behöver ett
mat- och folkhälsolyft
Dagligvaruhandelns statistik visar dock att försäljningen av konfektyr ökar.29 Konsumtionen
av läsk tycks dock inte öka utan ligger stabilt på cirka 65 liter per invånare årligen.30
Dagligvaruhandeln har också noterat att producenter av produkter inom kategorier som
konfektyr ochFörsäljning,
läsk har tagit till
sig hälsotrenden
konfektyr
totaltoch utvecklat mer hälsosamma alternativ.
1000 kg
Försäljning – konfektyr
Världshälsoorganisationen (WHO) har formulerat nio mål för hur världen fram till 2025
radikalt kan minska dödligheten i välfärdssjukdomar som hjärtsjukdomar, cancer och
diabetes. Bland målen finns att vända epidemierna av fetma och diabetes genom bättre mat
och motion, samt att minska innehållet av salt i maten.31 1 juli 2014 enades FN:s
Generalförsamling om att varje land måste arbeta aktivt för genomförandet av de nio
målen.
60000
+1,7%
40000
+4,2%
20000
0
Källa: Nielsen Scantrack,
2013/2014
2012
2014/2013
2013
2015/2014
2014
vecka 12 -2015
Nyckelhålsmärkningen
Livsmedelsverket uppmanar konsumenterna att leta efter nyckelhålsmärkningen, som
infördes för 25 år sedan. I anslutning till 25-årsjubileet mätte Livsmedelsverket hur väl
konsumenterna känner till märkningen, och det visade sig att den är både känd och
uppskattad.
Samtidigt minskar den totala försäljningen av nyckelhålsmärkta livsmedel. En förklaring till
det är att utbudet av nyckelhålsmärkta produkter har sjunkit. När det finns färre produkter
med nyckelhålet, riskerar efterfrågan också gå ner och då blir det mindre attraktivt att sätta
nyckelhålet på sina produkter. Dagligvaruhandeln anser att den cirkeln måste brytas.
I Sverige behövs fler politiska satsningar inom mat- och folkhälsoområdet om vi ska nå
WHO:s mål. Satsningar för att minska svenskars alkohol- och tobakskonsumtion har redan
genomförts, med positiva resultat. Nu är det dags att ta folkhälsopolitiska initiativ för att
förändra också svenskarnas matvanor.
Dagligvaruhandeln vill därför uppmana Sveriges regering och riksdag att ta initiativ till ett
nationellt mat- och folkhälsolyft. Inom ramen för en sådan satsning bör följande tre
prioriterade åtgärder snarast genomföras:
1 . Inkludera mål för hälsosam matkonsumtion i
livsmedelsstrategin
I den livsmedelsstrategi som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ska presentera under våren
2016 har regeringen möjlighet att lägga grunden för ett långsiktigt mat- och folkhälsoarbete
i Sverige. Dagligvaruhandeln anser att konkreta mål för hälsosammare matkonsumtion ska
inkluderas i den kommande livsmedelsstrategin, på liknande sätt som redan gjorts i många
andra europeiska länders nationella nutritionsplaner samt i livsmedelsstrategin för Finland.32
Den del av livsmedelsstrategin som handlar om hälsosammare matkonsumtion bör ta sin
utgångspunkt i de nordiska näringsrekommendationerna och innehålla tydliga mål,
ansvarsfördelningar och åtgärder för att exempelvis öka konsumtionen av fullkorn, frukt och
grönt samt för att minska saltkonsumtionen.
29
Nielsen Scantrack vecka 12 -2015, DVH, försäljning i 1000 kg, inom varugruppen konfektyr.
31
http://www.who.int/nmh/publications/ncd-action-plan/en/
30
http://sverigesbryggerier.se/statistik/laskstatistik/konsumtion-av-lask-i-liter-per-invanare/
32
http://www.mmm.fi/sv/index/amnesomraden/jordbruk/medlemsstaternas_gemensamma_jordbrukspoli
tik/kansallinenruokastrategia_13.html
20
21
Precis som intentionen för hela den svenska livsmedelsstrategin bör det avsnitt som handlar
om hälsosam matkonsumtion vara långsiktigt utformat och gälla över politiska
mandatperioder, samtidigt som resultaten bör utvärderas regelbundet. Första anhalt för en
omfattande utvärdering av delmål bör vara 2020.
2. Inkludera undervisning om hälsosam mat i skolans
läroplaner
Mat och folkhälsa är inte bara en fråga för närings-, landsbygds- och folkhälsoministrarna,
utan också för vår kunskapslyftsminister. Goda matvanor börjar hos barnen, och skolan har
en viktig roll i att förmedla kunskaper om hälsosam mat – inte minst utifrån ett
socioekonomiskt perspektiv.
Dagligvaruhandeln vill därför se tydligare skrivningar i skolans läroplaner om hur
kunskaperna om goda matvanor ska förmedlas till barn och ungdomar i alla
socioekonomiska grupper.
3. Verka inom EU för att myndigheter och handel ska få
folkbilda om mat
Dagligvaruhandeln vill bidra till hälsosammare matvanor och vara en aktör i Sveriges
folkhälsoarbete. Därför har Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag tagit fram ett
gemensamt 5-punktsprogram för hur branschen kan bidra till bättre folkhälsa.
1 . Vi ska ha hälsofokus i sortiment- och produkt
utveckling för relevanta produkter
Konsumenter ska erbjudas ett variationsrikt sortiment av hälsosamma produkter i relevanta
kategorier. Maten ska både smaka gott och ha en bra sammansättning av näringsämnen.
Dagligvaruhandeln har nyckelhålsmärkningen som ledstjärna när de egna märkesvarorna
tas fram och utvecklas, och vi uppmuntrar även leverantörer att ta fram nyckelhålsmärkta
produkter.
Livsmedelsverket har i dag ett uppdrag från regeringen att informera allmänheten om
hälsosam mat. Även vi inom dagligvaruhandeln anser att vi har ett ansvar att informera
konsumenterna om vad som är hälsosamt att äta.
Dagligvaruhandeln arbetar för att salthalten ska sänkas i de egna märkesvarorna, och
medlemsföretagen har redan minskat saltmängden i ett antal varugrupper, till exempel
köttbullar och falukorv som säljs mycket till barnfamiljer.
Om svenska myndigheter och handeln ska kunna bidra med att vända den negativa
utveckling vi ser vad gäller många folkhälsosjukdomar och problem med övervikt och fetma,
måste vi ges förutsättningar att informera konsumenterna. I dag hindrar dock EU-förordningen 1924/2006 aktörer, som exempelvis dagligvaruhandeln, att informera och folkbilda om
livsmedel på konsumenternas villkor.
Dagligvaruhandeln försöker aktivt påverka i frågor som är viktiga för konsumenternas hälsa.
Vi har till exempel varit med och fasat ut transfetter.
Dagligvaruhandeln ser därför gärna att Sverige arbetar aktivt och kraftfullt för att försöka få
till förändringar i EU-förordning 1924/2006, i syfte att göra det möjligt för exempelvis
livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln att kommunicera konsumentanpassade
närings- och hälsopåståenden.
22
Dagligvaruhandelns
5-punktsprogram
Dagligvaruhandeln vill bidra med kunskap om vilka effekter olika tillsatser kan ha på hälsan.
Dagligvaruhandeln arbetar för att erbjuda ett varierat sortiment för allergiker,
matöverkänsliga och andra kunder med speciella matpreferenser.
Många konsumenter anger hälsan som viktigaste skälet till att de väljer ekologisk mat.
Dagligvaruhandel har utökat sortimentet av ekologiska produkter inom de egna
märkesvarorna och lyft fram ekologiska produkter i marknadsföringen.
23
2. Vi ska genom märkning hjälpa kunderna att göra
hälsosamma val
5. Vi ska följa och engagera oss i forskning om matens
påverkan på hälsan
Konsumenterna ska möta korrekta och tydliga märkningar på produkter så att de kan göra
Konsumenterna ska erbjudas mat som är sammansatt enligt de allra senaste forskningsrönen
kring vad kroppen behöver för att må bra.
medvetna och hälsosamma val i butiken.
Dagligvaruhandelns ambition är att tydligt deklarera innehåll och så långt det är möjligt
även näringsinnehåll, och har i flera fall gjort mer än vad lagstiftningen kräver på våra egna
märkesvaror. Vi försöker också att i den mån det är möjligt påverka våra leverantörer i
samma riktning.
Dagligvaruhandeln arbetar aktivt med nyckelhålsmärkningen och kommer under 2016
utveckla vårt arbete att informera om kostråden.
Dagligvaruhandeln följer aktuell forskning inom mat- och hälsoområdet och deltar med
representanter i forskningsprojekt. Exempelvis har dagligvaruhandeln tillsammans med
bland annat Livsmedelsföretagen nyligen startat en Vinnovafinansierad förstudie om hur
livsmedelsbranschen kan hitta metoder för att reducera saltet i livsmedel. Svensk
Dagligvaruhandels medlemsföretag är bland annat medlemmar i SNF, Swedish Nutrition
Foundation, SP Food and bioscience, Stockholm Resilience Center och andra organisationer
som arbetar med forskning, utveckling och innovationer.
3. Vi ska inspirera till medvetna och hälsosamma val i marknadsföring och information
Konsumenterna ska uppmuntras och inspireras till att göra medvetna och hälsosamma val i
den information de tar del av från dagligvaruhandeln.
Dagligvaruhandeln arbetar aktivt med att främja hälsosamma val i marknadsföring och
annan informationsspridning.
Dagligvaruhandeln följer regelbundet upp hur stor del av marknadsföringen som utgörs av
nyckelhålsmärkt, frukt och grönsaker samt utrymmesmat som godis, chips, läsk, kakor med
mera.
Dagligvaruhandeln tar fram recept med bra och god mat till sina kundtidningar och färdiga
matkassar.
Dagligvaruhandeln uppmuntrar till en sundare livsstil genom sponsring av till exempel
motionslopp, ungdomsidrottsklubbar, både lokalt och nationellt.
4. Vi ska rekrytera hälsokunniga medarbetare
Konsumenterna ska erbjudas både hälsosam och god mat, och för att dagligvaruhandeln
ska kunna tillhandahålla detta krävs kunniga medarbetare.
Dagligvaruhandeln arbetar ständigt med att rekrytera medarbetare som kan bidra till
företagens hälsoarbete. Allt från livsmedelsagronomer och livsmedelsingenjörer till
nutritionister och kockar är anställda inom dagligvaruhandeln.
24
25
Källor:
ESO ”Kalorier kostar – en ESO- rapport om vikten av vikt” (2011)
http://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/07/ESO-2011_3-till-webben.pdf
Folkhälsomyndighetens årsrapport för 2014
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Folkhalsan-iSverige-arsrapport-2014/
Livsmedelsverkets kostråd
http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/
Nielsen Scantrack, vecka 12 -2015
Svensk Dagligvaruhandels opinionsundersökning
www.svdh.se
YouGov- Food & Health (2015)
WHO Global action plan for the prevention and control of noncommunicable diseases
2013–2020 http://www.who.int/nmh/publications/ncd-action-plan/en/
medelsaglignsamt
k. De
nligt en
ömning.
dels-
äker mat
er lagar
genomförande och uppföljning av kontrollerna.
Inspektören ska bland annat ha en riskklassificering
på den aktuella butiken som grund vid kontrollen.
Klassificeringen visar vad som bör ingå i kontrollen
och hur många timmar som beräknas gå åt för
förberedelse, genomförande och efterarbete.
Tyvärr har det visat sig att det sätt livsmedelsbutikerna kontrolleras på idag inte fungerar. Kommunerna
använder olika metoder, rapporterar på olika sätt,
beräknar pris på olika sätt och inte minst, besöksfrekvensen varierar markant mellan kommuner.
Områden för Livsmedelskontroller:
• Infrastruktur, lokaler
och utrustning
• Råvaror och förpackningsmaterial
• Säker hantering,
lagring och
transport
• Hantering och förvaring av avfall-ABP
• Skadedjursbekämpning
• Rengöring och
desinfektion
• Vattenkvalitet
• Temperatur
• Personlig hygien
• Utbildning
• HACCP- baserade
förfaranden
• Information
• Spårbarhet
Dagligvaruhandeln i Sverige har noterat att vissa
områden granskas oftare än andra. Information
(märkning) är vanligt i kontrollerna medan
HACCP-baserade förfaranden sällan granskas.
m
ollerna.
Svensk Dagligvaruhandel är en branschorganisation för dagligvaruhandeln i Sverige.
Våra medlemmar är Axfood AB, Bergendahls Food AB, Coop Sverige AB, ICA Sverige AB,
Lidl Sverige KB och Livsmedelshandlarna. Dagligvaruhandeln är en viktig del i hela
livsmedelskedjan och Svensk Dagligvaruhandel verkar för att vi som bransch tar ett aktivt
och gemensamt ansvar för konkurrensneutrala frågor.
www.svdh.se