svensk dagligvaruhandels kvartalsrapport q1 2017

SVENSK
DAGLIGVARUHANDELS
KVARTALSRAPPORT
Q1 2017
Med
temabilaga
Självscanning
Svag inledning
på året
Karin Brynell,
vd Svensk Dagligvaruhandel
Enligt Detaljhandelsindex var det en svag inled­ning på året. Den främsta
orsaken är att påsken inföll senare i år än i fjol. Påsken är en betydande
mathelg, endast slagen av julen, och inbringar drygt 20 procentenheter
högre försäljning än en normal vecka. Rensat för kalendereffekten ökade
dagligvaruhandelns försäljning med 1,9 procent. Försäljningsvolymen
var oförändrad så ökningen förklaras av prishöjningar då det bland annat
blivit dyrare att att importera livsmedel till Sverige (se sid 2).
En av de största digitala satsningarna i dagligvaruhandeln, och som är
unik inom handeln som helhet, är införandet av handhållen scanner och
självbetjäningskassor i butikerna. En investering som fått stort genom­
slag. Alternativ där kunden själv registrerar sina varor finns nu i var fjärde
butik, en fördubbling sedan 2010. Detta har medfört en stor förändring av
konsumenternas köpbeteende. Den nya tekniken har också möjliggjort
förändringar i butiken. Mer personal kan idag finnas tillgänglig för kunder­
na i butiken när de inte behövs i kassan i samma utsträckning som förr.
I temabilagan sist i denna kvartalsrapport presenterar vi en specialfram­
tagen konsumentundersökning kring just självscanning och självbetjän­
ingskassor. Den visar tydligt att ett teknikskifte är på gång.
SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 2017
1
NULÄGE Q1 2017
Dagligvaruhandelns
försäljningsutveckling
Dagligvaruhandelns
prisutveckling
Sysselsättning i
dagligvaruhandeln
Enligt Detaljhandelsindex var det en svag
inledning på året. Försäljningen minskade
med 1,0 procent jämfört med samma period
föregående år. Den främsta orsaken är att
påsken inföll senare i år än i fjol. Rensat för kalenderef­
fekten ökade dagligvaruhandelns försäljning med 1,9
procent. Försälj­ningsvolymen var oförändrad så öknin­
gen förklaras av prishöjningar då det blivit dyrare att att
importera livsmedel till Sverige. Det preliminära utfallet
är förvånande svagt men bör tolkas med försiktighet
enligt HUI. Det definitiva utfallet publiceras den 30 maj.
Livsmedelspriserna steg med 1,8 procent under
det första kvartalet, vilket är en betydande ökning
jämfört med tidigare kvartal. På grund av valuta­
förändringar har det blivit dyrare för svenska företag
att importera exempelvis kaffe, te, kakao, fisk och
grönsaker. Vad gäller det sistnämnda har även
dåligt väder i södra Europa förstört grönsaksodlar­
nas skördar, vilket minskat tillgången på import­­grön­saker.
Totalt var 88 300 personer sysselsatta inom daglig­
varuhandeln under första kvartalet 2017. Av dessa
var hela 33 procent mellan 15 och 24 år. Den totala
sysselsättningen i dagligvaruhandeln ökade med
4,0 procent under det första kvartalet jämfört med
motsvarande period föregående år. Sett över den
senaste 12-månadersperioden har sysselsättningen
minskat med 0,2 procent.
med
Tolkas
ighet
försikt
Q1 2017/Q1 2016
Dagligvaruhandelns försäljning rullande
12 mån: 324,7 miljarder kr
Kaffe, te och kakao
Fisk
Totalt
-2,9%
-4%
-3%
-2%
-1%
0%
1%
1,0%
Löpande priser
-0,1%
Fasta priser
-3%
1,8%
1,5%
Frukt
Rullande 12 månader
-4%
2,2%
Oljor och fetter
-1,0%
-2%
-1%
0%
Mjölk, ost och ägg
1,0%
Sötsaker och glass
0,8%
0,6%
Kött
Källa: SCB och HUIs Detaljhandelsindex (DHI)
-2%
-1,0%
0%
2%
4%
6%
Källa: SCB, Konsumentprisindex (KPI).
SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 2017
UNGA
ANSTÄLLDA
(15-24 år)
0,3%
Övriga livsmedel
1%
33%
1,2%
Mineralvatten, läskedrycker
Bröd och spannmålsprodukter
Q1 2017
4,2%
Alkoholfria drycker
Löpande priser
Totalt antal anställda Q1 2017:
88 300 (+4%)
6,7%
6,6%
Grönsaker
Q1 2017/Q1 2016
Fasta priser
10,7%
8%
10%
12%
Källa: SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU)
2
NORDISK UTBLICK Q1 2017
Dagligvaruhandelns
försäljningsutveckling
i Norden
Prisutveckling
på livsmedel i
Norden
Försäljningen i den nordiska dagligvaruhandeln* var nästintill oförändrad,
med en tillväxt på 0,1 procent under det första kvartalet. Den norska daglig­
varuhandeln gick starkast under kvartalet och växte med 1,5 procent. Finland
hade en ökning om 1,2 procent. Svagast gick det för Danmark där försälj­
ningen minskade med 1,3 procent. Huvudorsaken var att påsken inföll senare
i år än i fjol. Den, under kvartalet, negativa påskeffekten var störst i Sverige
följt av Danmark, Finland och Norge. Statistiken antyder att den svenska
dagligvaruhandeln har störst försäljning per capita kopplad till påsken.
De nordiska livsmedelspriserna steg med 1,1 procent under det första
kvartalet 2017. De danska livsmedelspriserna uppvisade högst pris­
ökningstakt med 2,3 procent. Lägst prisutveckling i Norden hade den
finska dagligvaruhandeln vars livsmedelspriser sjönk med 1,6 procent.
Sverige och Norge uppvisade en likartad prisutveckling under kvartalet
med 1,8 respektive 1,5 procent.
LÖPANDE PRISER Q1 2017/Q1 2016
Q1 2017/Q1 2016
NORDEN
SVERIGE
NORDEN
0,1%
NORGE
DANMARK
1,8%
NORGE
1,5%
-1,3%
FINLAND
1,1%
SVERIGE
-1,0%
1,5%
DANMARK
1,2%
FINLAND
2,3%
-1,6%
Källa: Eurostat, löpande priser
*Estimerat av HUI Research utifrån de nordiska ländernas årliga dagligvaruförsäljning.
SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 2017
3
FRAMTID
Försäljningsprognos för
dagligvaruhandeln
Dagligvaruhandlarnas
framtidstro
Baserat på HUIs konjunkturrapport från mars ligger försäljningsprognosen
för dagligvaruhandeln under innevarande år på 3,0 procent i löpande
priser och 1,5 procent i volym. HUI förväntar sig att priserna i dagligvaru­
handeln inledningsvis ökar för att sedan trappas ned mot slutet av året.
För helåret 2017 väntas prisökningstakten uppgå till cirka 1,5 procent.
Vidare bedömer HUI att det främst är den relativt starka befolkningsöknin­
gen som kommer att hålla volymtillväxten uppe under året. SCBs befolk­
ningsprognos för innevarande år uppgår till 1,2 procent, vilket innebär att
volymen per capita i dagligvaruhandeln är nästintill oförändrad.
Dagligvaruhandlarnas framtidstro sjönk något mellan mars och april och
ligger nu på 102,9. Minskningen berodde i huvudsak på en försämrad tro
på försäljningsutvecklingen framöver. Läget i dagligvaruhandeln bedöms
dock fortfarande vara starkare än normalt. Sett till handeln som helhet
har dagligvaruhandlarna en mer optimistisk syn på framtiden än övrig
detalj­handel.
HUIs FÖRSÄLJNINGSPROGNOS 2017
KONFIDENSINDIKATORN APRIL 2017
3,0%
Löpande priser
Fasta priser
1,5%
0%
1%
2%
99,0
Detaljhandel
102,9
Dagligvaruhandel
3%
4%
70
80
90
Försämring
Källa: HUI Research och Detaljhandelsindex (DHI)
SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 2017
100
110
120
130
Förbättring
Källa: Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer
4
TEMABILAGA SJÄLVSCANNING
Stort genomslag för självscanning
i livsmedelsbutikerna
Konsumenterna söker allt mer snabbhet och
bekvämlighet. Många av dagens kunder har till ex­
empel varken tid eller lust att stå i kö
när de handlar mat. Dagligvaruhan­
delsaktörerna i Sverige har genom
digital teknik agerat på kraven från
konsumenten och genomfört den
största köpbeetende­förändringen i
livsmedelsbutiken under 2000-talet.
I var fjärde dagligvarubutik är
det i dag möjligt för kunderna att
själva registrera sina varor med
hjälp av handhållen scanner el­
ler i självbetjäningskassor. En satsning som krävt
investeringar, men som också mottagits väl av
konsumenterna. Hälften av konsumenterna uppger
i en färsk undersökning som HUI gjort på uppdrag
av Svensk Dagligvaruhandel att de alltid eller ofta
använder scanner eller självbetjäningskassor. Det
är framför allt personer som är benägna att använda
ny teknik samt personer i storstad som använder
självscanning. De sistnämnda förklaras enklast av
att självbetjäning är vanligare i större butiksformat i
städer än i landsbygdsbutiker. Även
framtiden ser ljus ut för självscan­
ning i butik. Förutom att två av tio tror
att de kommer att använda tekniken
mer i framtiden så anger hälften av
konsumenterna att det är sannolikt
att de skulle använda sin mobil för att
scanna varor om möjligheten fanns.
Andel butiker som erbjuder självscanning med
handhållen scanner eller självbetjäningskassor
25%
25%
18%
20%
15%
13%
15%
20%
22%
16%
10%
5%
0%
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
Källa: Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag
SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 2017
5
TEMABILAGA SJÄLVSCANNING
De barriärer som nämns för den nya tekniken är
att man vill handla som man alltid har gjort eller att
man föredrar att få service av butiks­personalen.
– Varannan konsument använder idag alltid
eller ofta handhållen scanner eller självbetjänings­­
kassor. Detta är något av en revolution inom
dagligvaruhandeln. Man har lyckats göra butiks­
besöket enkelt och smidigt och på så sätt kunnat
hjälpa konsumenten att spara tid, säger Karin
Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel.
Det stora genomslaget för självscanning i livs­
medelsbutikerna, som inte går att finna i samma
utsträckning i andra delbranscher i handeln, kan
sättas i relation till en annan stor köpbeteende­
förändring i handeln, nämligen e-handeln. Daglig­
varuhandelns e-handel står idag för knappt två
procent av omsättningen, vilket är lägst av alla
delbranscher i handeln. Kanske har satsningar på
digital teknik i den fysiska butiken gjort att andelen
e-handel är lägre inom dagligvaruhandeln än i an­
nan handel. En effekt av satsningarna är att daglig­
varuhandeln har kunnat öka servicen i butiken när
personal inte behövs i kassorna i samma utsträckn­
ing som förr. Eventuella farhågor om att sysselsätt­
ningen skulle minska till följd av självscanning har
inte besannats
– Livsmedelsbutikerna har gjort stora invest­
eringar i digitala lösningar i den fysiska butiken
som inte går att finna i någon annan delbransch
inom handeln. Kanske är det därför som andelen
e-handel i dagligvaruhandeln är lägre än i andra
delbranscher inom handeln som till exempel kläder
och elektronik, säger Karin Brynell vd för Svensk
Dagligvaruhandel.
KONSUMENTERNAS
STARKASTE DRIVKRAFTER
FÖR ATT ANVÄNDA
SJÄLVSCANNING
• Går snabbare att handla
• Kortare kassaköer
5 av 10 konsumenter använder alltid/ofta självscanning med
handhållen scanner eller självbetjäningskassor. Ytterligare
2 av 10 använder enstaka gånger.
2 av 10 konsumenter bedömer att de kommer att använda
hand­hållen scanner och självbetjäningskassor oftare under det
närmaste året
STÖRSTA BARRIÄRERNA
FÖR ATT ANVÄNDA
SJÄLVSCANNING
• Är inte intresserad, vill
handla som man alltid gjort
• Föredrar att få service
av butikspersonalen
Konsumentundersökningen genomfördes av HUI Research under perioden 19-24 april 2017 med hjälp av
Cints webbpanel. Totalt besvarades enkäten av ett riksrepresentativt urval om 1016 personer i åldrarna 18-79 år.
SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q1 2017
6