Stereotyper påverkar nyhetsvärdering | Quick Response
1 of 3
http://www.quickresponse.nu/artiklar/2003/oktober/stereotyper-paverk...
Quick Response
03 OKT 2003
Stereotyper påverkar nyhetsvärdering
Bråkiga typer i färgglad kolt. Fördomar och dålig faktakoll. Nyhetsrapporteringen om samer har länge vilat på
stereotyper. Så är det än, menar en del. Andra ser förändring växa fram.
U som i underkänt. Så kan betyget sammanfattas för hur en dominerande del av nyhetsmediernas beskrivningar av samerna länge sett ut. Det är forskare,
journalister och enskilda samer som Quick Response (QR) intervjuat förbluffande överens om.
Vad exakt som gjorts dåligt är oenigheten större kring. För lite. För okunnigt och diskriminerande. Eller bara för mycket kopplat de renar som bara en minoritet
av Sveriges 17 000 samer äger.
Ett är säkert: för de stora redaktionerna lever samerna i medieskugga och det rapporteras försvinnande lite om dem. När de får vara med är det oftast i
utkanten.
Det visar en kartläggning som QR gjort av det senaste kvartalets rapportering i Aftonbladet, Expressen/GT, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, ÖstersundsPosten, Göteborgs-Posten, Västerbottens-Kuriren och Falu-Kuriren.
Av totalt 43 artiklar är det ett fåtal som handlar om frågor som samer brukar se som sina viktigaste, sådant som rör rättigheter som urbefolkning kopplat till
internationella konventioner. Endast undantagsvis intervjuas samer i rollen av drivande aktörer.
Majoriteten av artiklarna handlar om annat. Några exempel: en svensk filmare har fått ett lodjursskinn av samer, film-moguler från Hollywood kommer inte att
leta inspelningsplatser i fjällen och länsstyrelsen har upphandlat helikoptertransport till samebyar.
Flest artiklar och mest sakinriktat skriver Östersunds-Posten och Västerbottens-Kuriren.
Expressens artiklar handlar om "samisk massage" på Sturebadet i Stockholm, regional matlagningskonst och att Hollywood-skådespelerskan Julia Roberts
ryktats ha besökt norra Sverige för att träffa samer.
I grunden handlar problemet om stereotyper, menar Magne Ove Varsi, journalist och lärare i journalistik vid Samiska högskolan i Norge. Han är den i Norden
som mest studerat mediebilderna.
Hans slutsats är att beskrivningar ofta styrs av gamla stereotyper om exotiska "goda vildar" eller bidragskrävande, bråkiga samer. Och att en samisk händelse
oftare blir en nyhet om den kittlar en nerv av igenkännande i fördomarna.
Samma problem ser Annika Rydman, Dagens Nyheters reporter i Umeå. Samer som jojkar eller kör landshövdingen i släde på julmarknaden i Jokkmokk
hamnar oftare i spalter och tv-inslag än det mer normala samiska, menar hon.
- Ett orättvist sätt att stämpla människor, konstaterar Anne Sseruwagi, redaktionschef redaktionschef på Sveriges Radios mångkulturella redaktion SR
International och som tidigare arbetat med minoritetsfrågor inom Journalisförbundet.
Hon pekar på två konsekvenser:
- Medierna påverkar vilken bild vi som människor har av verkligheten, hur vi ser på andra människor och hur de ser på sig själva. Men det blir också så att
journalistiken misslyckas med sitt mål att beskriva verkligheten.
Mariela Idivuoma, reporter på SVT:s samiska nyheter, noterar i sin vardag hur samma stereotyper påverkar somliga redaktörers nyhetsvärdering.
När hon bevakar Sametinget - både en myndighet och samiskt parlament - är det sällan de viktiga besluten som fattas där som intresserar de svenska
nyhetsprogrammen, hävdar hon. Men när konflikter blossar upp (och det händer ofta i det nybildade Sametinget) får hon ofta lägga på en speakerröst på
svenska och sända ett inslag till SVT:s Nordnytt.
Också Katarina Hällgren, redaktör på kulturtidskriften Samefolket, är hjärtligt trött på att svara på frågor från andra journalister som fått ett TT-telegram om bråk
i Sametinget och vill att hon ska förklara vad det handlar om.
Joakim Sandberg, nyhetschef på Västerbottens-Kuriren, och Hans Sternlund, reporter på Norrländska Socialdemokraten (NSD), värjer sig mot kritiken att
deras tidningar mer än annars vinklar på det negativa. De anser att deras nyheter om samer är precis som andra nyheter: det som inte fungerar i samhället
ska journalistiken granska och nyheter handlar därför ofta om det som är negativt eller konfliktfyllt.
Forskare och journalister som studerat mediestereotyper menar att nyhetsredaktioner ofta har "inbyggda" brister som gör stereotyper vanliga när
minoritetsgrupper beskrivs. Journalisterna har ofta samma etniska bakgrund och det saknas därför både perspektiv och kunskap som skulle nyansera bilden
av "dom andra". Källor som intervjuas tillhör ofta samhällets elitgrupper - experter, politiker och högre tjänstemän - och i maktens telefoner svarar ofta
människor med samma bakgrund som journalisterna.
Det, plus en miljö med ökad tidspress och krav att beskriva komplicerade saker på få textcentimeter eller tv-minuter, gör det svårare att nyansera bilden.
Andra menar att det i grunden handlar om djupa fördomar och okunskap.
2009-05-06 21:30
Stereotyper påverkar nyhetsvärdering | Quick Response
2 of 3
http://www.quickresponse.nu/artiklar/2003/oktober/stereotyper-paverk...
- När vi samer själva har så dålig kunskap om vårt arv och ofta själva tycker att "samer, det är mest de som har renar", varför skulle det då vara annorlunda för
folk i de svenska medierna? undrar Anette Partapuoli, aktiv i Stockholms sameförening som är landets största.
För DN:s Annika Rydman handlar det om geografi och makt.
- Om medierna inte skriver om levnadsvillkoren och de viktiga frågorna för människor i norr så kan man heller inte förvänta sig att beskrivningen av samer blir
särskilt bra. Det är en del av samma problem. De som sitter där nära makten, både politiker och journalister i Stockholm, glömmer lätt bort hur det ser ut här.
Då blir det också väldigt lätt att skita i oss.
Så varför skriver du inte mer själv om de här frågorna?
- Jag önskar nästan att jag kunde klona mig själv för att på allvar kunna bevaka allt viktigt som händer här.
När Joakim Sandberg, nyhetschef på Västerbottens-Kuriren (VK), tittar i backspegeln tvekar han inte att tala om en ibland rent "rasistisk bevakning".
Samtidigt tror han, liksom flera andra journalister på de tidningar som skriver mer om samer, att bevakningen har förbättrats radikalt under senare år.
Han menar att bilden av samerna är schysstare i dag, även om hans tidning inte heller i dag når ända fram.
Även Magne Ove Varsi menar att någonting har hänt de senaste fem åren. Beskrivningen av samen är mer nyanserad i dag, mindre kolonial. Och därför
sannare. Reportrar och fotografer från majoritetsbefolkningen har alltmer börjat lämna safarihatten hemma och samiska journalister är med och tillför
pusselbitar som saknats. Det skrivs inte längre bara om samer utan också för samer, menar han.
QR:s genomgång av rapporteringen ger den bilden visst stöd. Källor som identifieras som samer förekommer under perioden i en mångfald av roller: som
politiker, som konstnärer, som släktforskande lokalkändisar och forskare, som kockelever och journalister.
Flera reportrar pekar på Sametingets påverkande roll. Samiska frågor har fått diarienummer och hamnat i protokoll och börjat komma på redaktionsfaxen.
- Men att det samiska självmedvetandet har ökat hos dem påverkar nog också hur samer skildras. Man märker av den stoltheten och tar hänsyn till den, säger
Hans Sternlund, reporter på NSD i Kiruna.
Det är i så fall en utveckling som också blir till ett recept för medier som inte vill sprida stereotyper om andra grupper. Ingredienserna är enkla: en normal
kontinuerlig bevakning av minoritetsgrupperna för att undvika rapportering enbart om extremer, större sakkunskap hos reportrar och bredare kontaktnät ger en
träffsäkrare rapportering.
Alla håller inte med. De diskriminerande stereotyperna lever fortfarande väl, säger Mariela Idivuoma på samiska SVT.
Medieskuggan då? Magne Ove Varsi tror intresset för samer och deras frågor blir större när samhället ser sig som flerkulturellt. Han anser samtidigt att
journalister har en särskild skyldighet att rapportera om urbefolkningen.
Också Annika Rydman på DN menar att saken har ett riksintresse.
- Visst, man kan säga att det är så få människor det handlar om, men så är det ju hela tiden! När jag var skolreporter skrev jag mycket om problem med
dyslexi och det går säkert att säga att "hur många berörs egentligen av det?". Men det handlar ju om det som är viktigt hela tiden, nämligen vilket samhälle vi
vill leva i.
Dessutom finns konflikten om rättigheter till jaktmarker som är viktigare än de stora medierna fattat, menar hon. En uppslitande konflikt som blottar gamla
motsättningar och fördomar - men också ställer frågan om etniska rättigheter på sin spets. Både som jägare och reporter ser hon komplexiteten i frågan.
Joakim Sandberg, nyhetschef på VK, håller med.
- Vi blir hemmablinda här och får svårt att riktigt se hur stora frågorna är. Och journalister som kommer utifrån och ska skriva halkar lätt ner i exotism-diket när
de skriver om samer. Det är inte lätt att hålla sig på vägen och göra den journalistik som vi hela tiden borde göra.
Fotnot:
I artikeln används begreppen svensk respektive same. Orsaken till åtskillnaden är att de intervjuade själva resonerar i de termerna.
Fakta/QR:s undersökning
QR sökte i artikeldatabaser för tidningarna efter artiklar där det skrivits ut att de som förekommer i artiklarna är samer, med en slagning på orden "same* och
"samisk*". Det innebär att artiklarna som träffas är sådana där personerna förekommer just som samer.
Stereotyper problem i ojämlikt samhälle
Stereotyper innebär en endimensionell bild av människor där alla med ett visst ursprung antas ha vissa egenskaper. Stereotypen är en helt avgörande grund
för fördomar och diskriminering av minoritetsgrupper.
Samtidigt är det svårt att tänka sig ett samhälle utan stereotyper, menar Anders Lange, professor i etnologi i Stockholm. Där grupptillhörigheter finns kommer
dessa att bygga på generaliseringar, både om "oss" och "dom andra".
Problemet, säger han, är när skapandet av stereotyper är ojämlikt och en grupp kan bestämma både över hur den egna gruppen ska uppfattas - och hur
svagare grupper "är" och därför borde behandlas.
Text: Josef el Mahdi
2009-05-06 21:30
Stereotyper påverkar nyhetsvärdering | Quick Response
3 of 3
http://www.quickresponse.nu/artiklar/2003/oktober/stereotyper-paverk...
Taggar: samer, stereotyp, fördom,
Skriv ut
© Quick Response 2008
2009-05-06 21:30
