Läkemedelsverket 2015-08-13
PRODUKTRESUMÉ
1.
LÄKEMEDLETS NAMN
Ranitidin Sandoz 150 mg brustablett
2.
KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
En brustablett innehåller 168 mg ranitidinhydroklorid motsvarande 150 mg ranitidin.
Hjälpämnen med känd effekt:
438 mg laktosmonohydrat per tablett
120 mg natrium per tablett
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3.
LÄKEMEDELSFORM
Brustablett.
Gul-vit till ljusgula cylinderformade tabletter med avfasade kanter.
4.
KLINISKA UPPGIFTER
4.1
Terapeutiska indikationer
Behandling av sjukdomar i övre mag-tarmkanalen där en reduktion av magsyrasekretionen är
indicerad:
Duodenalsår
Benigna ventrikelsår
Profylaktisk behandling av kroniskt recidiverande duodenalsår. Långvarig behandling är
indicerat hos patienter med anamnes på återkommande sår.
Refluxesofagit
Zollinger-Ellisons syndrom.
Ranitidin Sandoz är inte indicerat vid behandling av lindriga gastrointestinala besvär som till exempel
nervösa magbesvär.
Barn (3 till 18 år)
Korttidsbehandling av magsår.
Behandling av gastroesofageal reflux, inklusive refluxesofagit och symtomatisk behandling av
gastroesofageal refluxsjukdom.
4.2
Dosering och administreringssätt
Dosering
Följande doseringsriktlinjer gäller för vuxna med normal njurfunktion:
DUODENALSÅR OCH BENIGNA VENTRIKELSÅR:
2 tabletter Ranitidin Sandoz 150 mg (=300 mg ranitidin) efter kvällsmaten eller vid sängdags.
Alternativt 1 tablett Ranitidin Sandoz 150 mg två gånger dagligen (morgon och kväll).
1
Läkemedelsverket 2015-08-13
Denna behandling skall vara minst fyra veckor. Enstaka patienter, vars magsår inte har läkt efter fyra
veckors behandling, bör fortsätta behandlingen i ytterligare fyra veckor med samma dosering.
PROFYLAKTISK BEHANDLING AV KRONISK DUODENALSÅR:
Patienter med anamnes på återkommande sår, som har svarat på ovanstående behandling, kan vid
behov fortsätta behandlingen i högst tolv månader med 1 tablett Ranitidin Sandoz 150 mg dagligen vid
sängdags för att förebygga recidiv. Patienterna bör regelbundet undersökas endoskopiskt.
REFLUXESOFAGIT: 2 tabletter Ranitidin Sandoz 150 mg (=300 mg ranitidin) efter kvällsmaten eller
vid sängdags. Alternativt 1 tablett Ranitidin Sandoz 150 mg två gånger dagligen (4 gånger dagligen
om nödvändigt = 600 mg ranitidin/ dag) som tas morgon och kväll i upp till åtta veckor (12 veckor vid
behov).
PATIENTER MED STARK MAGSYRASEKRETION, TILL EXEMPEL ZOLLINGER-ELLISON
SYNDROM:
Patienterna behandlas initialt med 1 tablett Ranitidin Sandoz 150 mg tre gånger dagligen (=450 mg
ranitidin dagligen). Vid behov kan dosen ökas till 600-900 mg ranitidin (4-6 tabletter) dagligen.
Patienterna kan stabiliseras på högre doser om mätning av magsyrasekretionen visar att det är
nödvändigt. Dagliga doser upp till 6 gram ranitidin har givits.
Dosering kan ske utan hänsyn till måltider.
Barn från 3 till 11 år och över 30 kg i vikt
Se avsnitt 5.2 Farmakokinetiska uppgifter – Särskilda patientgrupper.
Akut behandling av magsår
Den rekommenderade perorala dosen för behandling av magsår hos barn är 4 mg/kg/dag till 8
mg/kg/dag, administreras som två uppdelade doser upp till maximalt 300 mg ranitidin per dag under 4
veckor. För de patienterna med ofullständig läkning, behövs ytterligare behandling på 4 veckor
eftersom läkning oftast inträffar efter åtta veckors behandling.
Gastroesofageal reflux
Den rekommenderade perorala dosen för behandling av gastroesofageal reflux hos barn är 5
mg/kg/dag till 10 mg/kg/dag, administreras som två uppdelade doser upp till maximalt 600 mg (den
maximala dosen passar troligtvis in på tyngre barn eller ungdomar med svåra symtom).
Säkerhet och effekt hos nyfödda patienter har inte fastställts.
DOSERINGANVISNINGAR FÖR PATIENTER MED NEDSATT NJURFUNKTION
Beroende på kreatininclearance (ml/min) respektive serumkreatininnivå (mg/100 ml) rekommenderas
följande dosering:
Kreatininclearance
(ml/min)
< 30
> 30
Serumkreatinin (cirka)*
(mg/100 ml)
> 2,6
< 2,6
Daglig dosering (oral)
150 mg ranitidin
300 mg ranitidin
* Serumkreatininvärdena är riktvärden som inte anger samma grad av njurinsufficiens för alla
patienter. Detta gäller speciellt äldre patienter, vars njurfunktion värderas på grund av
serumkreatininkoncentrationen.
Följande formel kan användas för att beräkna kreatininclearance från fastställt serumkreatininvärde
(mg/100 ml), ålder (år) och kroppsvikt (kg). Hos kvinnor multipliceras resultatet med faktorn 0,85.
2
Läkemedelsverket 2015-08-13
Kreatininclearance (ml/min) =
(140 – ålder) x kroppsvikt
72 x serumkreatinin
Ranitidin elimineras från kroppen vid hemodialys. Dialyspatienter bör därför inta Ranitidin Sandoz
först efter det att dialysen avslutats.
Administreringssätt
Lös upp en brustablett i ett glas vatten. Dela inte brustabletten. Vänta tills tabletten är helt upplöst och
drick lösningen direkt.
4.3
Kontraindikationer
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.
4.4
Varningar och försiktighet
Eventuell malignitet bör uteslutas genom lämpliga diagnostiska åtgärder, före behandling av
ventrikelsår [och om indikationerna omfattar dyspepsi; medelålders patienter och äldre med nya eller
nyligen förändrade dyspeptiska symtom måste inkluderas], eftersom behandling med ranitidin kan
dölja symtom som uppstår i samband med magcancer.
Förekomst av Helicobacter pylori ska kontrolleras hos patienter med peptiskt sår. Vid positivt svar bör
patienten genomgå adekvat behandling mot Helicobacter pylori.
Ranitidin utsöndras via njurarna och därmed får patienter med gravt nedsatt njurfunktion ökade
plasmanivåer av läkemedlet.
Dosminskning krävs för patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt 4.2) och hos äldre.
Försiktighet bör iakttas vid behandling av patienter med gravt nedsatt leverfunktion eftersom ranitidin
metaboliseras i levern.
Sällsynta kliniska rapporter antyder att ranitidin kan framkalla akuta attacker av porfyri. Därför bör
ranitidin undvikas hos patienter med anamnes på akut porfyri.
Hos patienter, såsom äldre, patienter med kronisk lungsjukdom, diabetespatienter eller de med nedsatt
immunförsvar, kan det finnas en ökad risk för att utveckla samhällsförvärvad lunginflammation.
En omfattande epidemiologisk studie visade en ökad risk för utveckling av samhällsförvärvad
lunginflammation hos användare av enbart ranitidin, jämfört med de som hade avbrutit användningen,
med en observerad justerad relativ riskökning på 1,82 (95% CI 1,26 – 2,64).
Regelbunden kontroll av patienter som tar icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel samtidigt med
ranitidin rekommenderas, särskilt hos äldre och hos dem med anamnes på peptiskt sår.
En tablett Ranitidin Sandoz 150 mg innehåller 120 mg natrium (se avsnitt 6.1 avseende
natriuminnehåll). Detta bör beaktas av patienter med indicerade natriumrestriktioner.
Detta läkemedel innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte
använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.
4.5
Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Ranitidin har potential att påverka absorption, metabolism eller utsöndring via njurarna hos andra
läkemedel. Den förändrade farmakokinetiken kan göra dosanpassning nödvändig av det påverkade
läkemedlet eller att behandlingen sätts ut. Interaktioner inträffar genom ett flertal mekanismer,
däribland:
3
Läkemedelsverket 2015-08-13
1) Hämning av det cytokrom P450-länkade blandade funktions oxygenassystemet:
Vid normala terapeutiska doser potentierar inte ranitidin verkan hos läkemedel vilka är inaktiverade av
detta enzymsystem, såsom diazepam, lidokain, fenytoin, propranolol och teofyllin.
Det har förekommit rapporter om förändrad protrombintid med antikoagulantia av kumarintyp (t.ex.
warfarin). På grund av smalt terapeutiskt index rekommenderas noggrann kontroll av ökad eller
minskad protrombintid under samtidig behandling med ranitidin.
2) Konkurrens om renal tubulär sekretion:
Eftersom ranitidin delvis elimineras genom systemet av katjoner kan det påverka clearance av andra
läkemedel som elimineras genom denna väg. Höga doser ranitidin (t.ex. de som används vid
behandling av Zollinger-Ellisons syndrom) kan minska utsöndringen av prokainamid och Nacetylprokainamid vilket ger ökade plasmanivåer av dessa läkemedel.
3) Förändrat gastriskt pH:
Biotillgängligheten av vissa läkemedel kan påverkas. Detta kan ge antingen ökad absorption (t.ex.
triazolam, midazolam, glipizid) eller minskad absorption (t.ex. ketokonazol, atazanavir, delaviridin,
gefitnib).
Det finns inga bevis för någon interaktion mellan ranitidin och amoxicillin och metronidazol. Om
höga doser (2 g) sukralfat ges samtidigt med ranitidin kan absorptionen av ranitidin minskas. Denna
effekt ses inte om sukralfat tas efter ett intervall på 2 timmar.
Ranitidin kan öka effekterna av alkohol.
4.6
Fertilitet, graviditet och amning
Graviditet
Ranitidin passerar över placenta. Liksom med andra läkemedel ska ranitidin endast användas under
graviditet om det anses nödvändigt. De begränsade data som finns från gravida patienter (>1000)
indikerar inga missbildningar eller fetal/neonatal toxicitet.
Amning
Ranitidin utsöndras i bröstmjölk. Liksom med andra läkemedel ska ranitidin endast användas av
ammande kvinnor om det anses nödvändigt.
Fertilitet
Det finns inga data om effekten av ranitidin på människans fertilitet. Inga effekter på hanars eller
honors fertilitet sågs i djurstudier (se avsnitt 5.3).
4.7
Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Inga rapporter.
4.8
Biverkningar
Följande definitioner har använt för klassificering av biverkningar:
mycket vanliga (≥ 1/10); vanliga (≥ 1/100, < 1/10); mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100); sällsynta
(≥ 1/10 000, < 1/1 000); mycket sällsynta (< 1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från
tillgängliga data).
Biverkningsfrekvenserna har estimerats från spontant rapporterade fall efter marknadsgodkännande.
Blodet och lymfsystemet
Mycket sällsynta: förändrad blodstatus (leukopeni, trombocytopeni). Dessa är vanligen reversibla.
Agranulocytos eller pancytopeni, ibland med benmärgshypoplasi eller benmärgsaplasi.
4
Läkemedelsverket 2015-08-13
Immunsystemet
Sällsynta: överkänslighetsreaktioner (urtikaria, angioneurotiskt ödem, feber, bronkospasm,
hypotension och bröstsmärtor).
Mycket sällsynta: anafylaktisk chock.
Ingen känd frekvens: andnöd
Dessa biverkningar har rapporterats efter en singeldos.
Psykiska störningar
Mycket sällsynta: reversibel mental förvirring, depression och hallucinationer.
Dessa biverkningar har rapporterats framförallt hos svårt sjuka patienter, äldre patienter och patienter
med njursjukdom.
Centrala och perifera nervsystemet
Mycket sällsynta: huvudvärk (ibland kraftig), yrsel och reversibelt tillstånd med ofrivilliga rörelser.
Ögon
Mycket sällsynta: reversibel dimsyn.
Det finns rapporter om dimsyn som kan tyda på en förändrad ackommodation.
Hjärtat
Mycket sällsynta: Liksom med andra H2 receptorantagonister bradykardi, AV-block och takykardi.
Blodkärl
Mycket sällsynta: vaskulit.
Magtarmkanalen
Mindre vanliga: buksmärta, förstoppning, illamående (dessa symtom förbättrades oftast under fortsatt
behandling).
Mycket sällsynta: akut bukspottkörtelinflammation, diarré.
Lever och gallvägar
Sällsynta: övergående och reversibla förändringar av leverfunktionstester.
Mycket sällsynta: hepatit (hepatocellulär, hepatokanalikulär eller båda) med eller utan gulsot har i
undantagsfall inträffat. Dessa var vanligen reversibla.
Hud och subkutan vävnad
Sällsynta: hudutslag.
Mycket sällsynta: erythema multiforme, alopecia.
Muskuloskeletala systemet och bindväv
Mycket sällsynta: muskuloskeletala symtom såsom artralgi och myalgi.
Njurar och urinvägar
Sällsynta: ökat plasmakreatinin (oftast lätt ökning; normaliserad under fortsatt behandling).
Mycket sällsynta: akut interstitiell nefrit.
Reproduktionsorgan och bröstkörtel
Mycket sällsynta: reversibel impotens, bröstsymtom och brösttillstånd (såsom gynekomasti och
galaktorré).
Pediatrisk population
Säkerheten för ranitidin har bedömts hos barn i åldrarna 0 till 16 år med syrarelaterade sjukdomar och
tolererades i allmänhet bra med en biverkningsprofil liknande den hos vuxna. Det finns begränsad
långtidssäkerhetsdata tillgänglig, särskilt gällande tillväxt och utveckling.
5
Läkemedelsverket 2015-08-13
Rapportering av misstänkta biverkningar
Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt
att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas
att rapportera varje misstänkt biverkning (se detaljer nedan).
Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala
www.lakemedelsverket.se
4.9
Överdosering
Symtom och tecken
Ranitidin har mycket specifik verkan och inga särskilda problem förväntas efter överdosering med
beredningsformer av ranitidin.
Behandling
Symtomatisk och stödjande behandling ska ges vid behov
5.
FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1
Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: H2-receptorantagonist, ATC-kod: A02BA02.
Ranitidin är en kompetitiv histamin H2-receptorantagonist. Ranitidin hämmar den basala
magsyrasekretion och magsyrasekretion stimulerad av t ex histamin, pentagastrin och föda. Ranitidin
minskar syramängd och till en mindre del även pepsinmängden och magsaftsvolym.
I två studier, där terapeutiska doser av 150 mg ranitidin tillfördes två gånger dagligen, minskades
magsyrasekretionen i genomsnitt med 63% respektive 69% under 24 timmar, medan minskningen av
syrasekretionen under natten utgjorde 73% respektive 90%. Magsyrasekretionen minskade i
genomsnitt med 50-60% inom 24 timmar efter nattlig tillförsel av terapeutiska doser av 300 mg
ranitidin, medan den nattliga syrasekretionen minskade med cirka 90%. Vid två studier, där den
profylaktiska dosen tillfördes (150 mg till natten), reducerade magsyrasekretionen med i genomsnitt
42% respektive 69% inom 24 timmar.
5.2
Farmakokinetiska egenskaper
Absorption:
Vid oral administrering absorberas ranitidin snabbt och uppnår maximal koncentration i blodet efter i
genomsnitt 1,25-3 timmar. Biotillgänglighet av ranitidin i tablettform är i medeltal cirka 50% men den
interindividuella variationen av biotillgängligheten är betydande och anges i en studie till mellan 2876%.
Distribution:
Plasmaproteinbindningen är cirka 15%. Distributionsvolymen hos vuxna är 1,2 - 1,8 l/kg och hos barn
2,5 l/kg.
Maximal plasmakoncentration på cirka 400 ng/ml erhölls efter oralt intag av 150 mg ranitidin i
tablettform. Stora individuella variationer förekommer. Efter tolv timmar uppgick den genomsnittliga
plasmakoncentrationen fortfarande till omkring 40 ng/ml. Efter tillförsel av 300 mg ranitidin
uppnåddes maximal plasmakoncentration på cirka 700-800 ng/ml.
Den plasmakoncentration som behövs för en 50%-ig hämning av syrasekretionen hos vuxna utgjorde i
genomsnitt 73-165 ng/ml i flertalet studier.
Ranitidin passerar över till cerebrospinalvätskan i mycket liten utsträckning.
6
Läkemedelsverket 2015-08-13
Metabolism:
Ranitidin metaboliseras i levern till ranitidin-N-oxid, N-desmetylranitidin, ranitidin-S-oxid och till
furansyraanalogen.
Eliminering:
Mätning av totalt clearance visade på medelvärden på 570-710 ml/min hos vuxna. Hos barn och
ungdomar var totalt clearance nästan 800 ml/min/1,73 m2 med stor spridning.
Efter oral administrering utsöndras ranitidin inom 24 timmar via njurarna till cirka 30% som
oförändrat ranitidin, upp till 6% som N-oxid, till en liten del som desmetyliserad och S-oxiderad form
samt som furansyraanalog. Hos patienter med friska njurar påverkas njursekretionen till största delen
genom tubulär sekretion med ett njurclearance på omkring 490-520 ml/min. Ranitidin utsöndras
dessutom via gallan.
Kännetecken för särskilda patientgrupper:
Efter peroralt intag är halveringstiden hos patienter med friska njurar i genomsnitt 2,3 - 3 timmar. Hos
patienter med njurinsufficiens förlängs halveringstiden till det två- eller tredubbla.
Särskilda patientgrupper
Barn (3 år och över)
Begränsade farmakokinetiska data visar att det inte finns någon signifikant skillnad i halveringstiden
(intervall för barn 3 år och över: 1,7-2,2 timmar) och plasmaclearance (intervall för barn 3 år och över:
9-22 ml/min/kg) mellan barn och friska vuxna som fick ranitidin peroralt när korrektion har gjorts för
kroppsvikt.
5.3
Prekliniska säkerhetsuppgifter
Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet, genotoxicitet, karcinogenicitet, och
reproduktionseffekter visade inte några särskilda risker för människa.
6.
FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1
Förteckning över hjälpämnen
Vinsyra
Natriumvätekarbonat
Laktosmonohydrat
Povidon
Riboflavin 5'-natriumfosfat (E101)
Simetikonemulsion (innehåller simetikon, metylcellulosa, sorbinsyra och renat vatten)
Natriumcyklamat
Sackarinnatrium
Citronsmak (innehåller citral, citronellolja, korianderolja, lime och akaciagummi)
Makrogol 6000
Natriumhydroxid
6.2
Inkompatibiliteter
Ej relevant.
6.3
Hållbarhet
3 år
7
Läkemedelsverket 2015-08-13
6.4
Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras vid högst 30oC. Tillslut förpackningen väl.
6.5
Förpackningstyp och innehåll
Polypropenbehållare med LDPE-lock. Torkmedel (kiselgel) finns i locket.
Förpackningar: 10, 15, 20, 28, 30, 50, 60, 90 eller 100 brustabletter.
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.
6.6
Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering
Inga särskilda anvisningar.
7.
INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Sandoz GmbH
Biochemiestrasse 10
A-6250 Kundl
Österrike
8.
NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
17346
9.
DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
Datum för det första godkännandet: 30 november 2001
Datum för den senaste förnyelsen: 10 oktober 2006
10.
DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2015-08-13
8
