Att arbeta med skolans
värdegrundsfrågor
Dahlkwist
2013
Värdegrundsfrågorna – delområden
1. Demokrati och mänskliga rättigheter
2. Fostran till tolerans
3. Etiska frågor i det sociala mediesamhället
4. Självbild, social kompetens och vardagsrelationer
5. Mobbning, diskriminering och kränkande beteende
6. Normer och regler i skolmiljön
7. Könsmaktfrågor
8. Etik, lag och rätt
9. Global solidaritet, livsstil och hälsa
Ett riktmärke på stadig grund
Eller en moralisk ”ryggrad” för skolans verksamhe
Vad är värdegrund?
Vad är ett värde?
”I ett allmänt språkbruk och inom filosofi säger
man att något är ett värde eller att något har ett
värde,. Det som har (positivt) värde, t ex trygghet,
är därmed ett värde. Värde tillskrivs företeelser
med hjälp av s k värdeomdömen.”.
”En individs grundläggande värderingar brukar
benämnas som värdegrund, eftersom dessa
bestämmer personens normer och handlingar”.
Skolans värdegrund
• Begreppet värde och värdegrund definieras enligt
följande i nationalencyklopedin(2006):
• ”I ett allmänt språkbruk och inom filosofi säger
man att något är ett värde eller att något har ett
värde. Det som har (positivt) värde, t ex trygghet,
är därmed ett värde. Värde tillskrivs företeelser
med hjälp av s k värdeomdömen.”.
• ”En individs grundläggande värderingar brukar
benämnas som värdegrund, eftersom dessa
bestämmer personens normer och handlingar”.
Problematisering av
värdegrundsbegreppet
”Genom att räkna upp en rad värden och normer som
alla förutsätts vara överens om, kan skolans
värdegrund ses som ett försök att skapa normativ
stabilitet. Genom att göra vissa värden till
grundläggande – och därmed svåra att ifrågasätta –
begränsas tillfälligt och i någon mån den strid kring
normer som ständigt pågår, både i skolans vardag
och i den politiska debatten kring vad skola ska vara.”
(Martinsson & Reimers, 2008).
Länk mellan tanke och handling…
Träning i att nyansera/vidga våra
seende
Du kallar mig färgad?
När jag föds är jag svart
När jag fryser är jag svart
När jag svettas är jag svart
När jag mår illa är jag svart
När jag dör är jag svart
När du föds är du skär
När du fryser är du blå
När du svettas är du röd
När du mår illa är du grön
När du dör är du lila
- och du kallar mig färgad?
Svaleryd, Hjertson: 2012, s. 72)
Normkritiskt förhållningssätt
• Det är ingen metod utan ett
förhållningssätt som handlar om
att träna sitt seende,
ifrågasätta, bli medveten,
förändra normer/beteenden
• Att inte ta för givet att alla
normer är bra för alla i alla
sammanhang.
• Hur bemöter jag andra? Finns det
andra sätt jag skulle kunna
bemöta på? Vilket innehåll skapar
jag i undervisningen? Vad
exkluderas? Vilken metod
använder jag? Begränsningar?
Toleranspedagogik
Tolerans = tolerera, finna sig i, tåla,
acceptera
- Problem när tolerans uppfattas som
välvillighet på de priviligierades villkor …
- … och när maktojämlikheten inte
problematiseras utan fokus endast är på att
mildra dess konsekvenser
Hur är det med våra egna normer och
värderingar?
• Toleransperspektivet (att tolerera framförallt)
bidrar till att hålla liv i nuvarande normsystem
• Vem får egentligen tillträde till fyren på stadig
grund, vem lämnas utanför, vem ska agera vakt?
• Se på dig själv med kritisk blick
? Var går din toleransgräns?
Parallella normskapanden
”Om vi verkligen vill komma åt kränkningar,
trakasserier och diskriminering i skolan är det just i
normerna vi bör börja. Genom att kritiskt granska
hur normer görs och vilka effekter de får, lär vi oss att
se vilka normer det är som vi behöver ifrågasätta och
förändra för att komma åt att en del elever och lärare
marginaliseras i skolan”
Martinsson & Reimers (2008).
”Skolans dolda eller osynliga läroplan styr i praktiken
mycket av normbildningen, t ex urvalet av frågor som
behandlas i undervisningen och därmed vad som
anses mer eller mindre viktigt” (Koskinen 1995).
Dubbla värdegrunder
• Hur samverkar hem och skola? Hur ser
kommunikationen ut? Vilka forum?
?Något exempel från din skoltid eller VFU?
Fördomar och generaliseringar
• Vad är en fördom? Orsaker?
• Vad är en stereotyp? Orsaker?
• Vi- och dom-fenomenet? Orsaker?
? Vilka fördomar har du själv? Något exempel?
Hur agera gentemot rykten och
vandringshistorier?
Historisk utveckling
• Från auktoritär nationalism till demokrati och
globalism
• Från moralfostran till värdegrundsfostran
• Från kyrkomakt till sekulärt samhälle
• Från solidaritet till social kompetens
• Läroplanerna: Från värdeneutralitet till
värderingskonflikter
Fostran idag
(Fjellström)
1. Att förbereda eleverna så att de kan leva och verka i
samhället, ”normalisering”. Delvis det vi i dagligt tal
kallar social kompetens.
2. Individualisering – att eleverna utvecklas till unika
individer, något som ibland delvis kan stå i
motsättning till föregående delmål.
3. Idealbildande fostran – att förmedla vissa värdeoch normprinciper, att forma önskade karaktärsdrag
hos eleverna, att vara moraliska förebilder, att skolan
formar en medborgerlig identitet hos eleverna.
En icke-konfessionell skola?
”I överensstämmelse med den etik som förvaltats
av kristen tradition och västerländsk humanism
sker detta genom individens fostran till
rättskänsla, generositet, tolerans och
ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska
vara icke-konfessionell” (LpO 94, Lgr 11).
?Aktuell problematik?
Vem bär ansvaret?
”Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar
mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet
ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen
av skolan och lärarnas professionella ansvar är
förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta
kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs
upp och utvärderas och att nya metoder prövas
och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt
samspel mellan skolans personal och elever och i nära
kontakt med såväl hemmen som med det omgivande
samhället”
Viktiga framgångsfaktorer i
värdegrundsarbetet
- Att tid för samtal avsätts och att relationernas betydelse uppmärksammas
på alla nivåer med barn, mellan barn och vuxna och mellan de vuxna.
- Att kunskapen och kompetensen inom värdegrundsområdet stärks. Värdegrunden är också till
stor del en pedagogisk fråga.
- Att det finns tydliga mål på alla nivåer som utvärderas. En hög grad av medvetenhet om hur
det ser ut i förskolan och skolan, som grund för utvecklingsinsatser.
- Att det finns en tydlig och synlig ledning. Organisationen och dess struktur har stor betydelse i
sammanhanget.
- Att alla vuxna i skolan är ansvariga för vad som händer i skolan.
- Att såväl barn som föräldrar engageras och involveras i värdegrundsarbetet.
- Att skolan samverkar med och drar nytta av befintlig kunskap i närsamhället.
- Utveckla en gemensam värderingsgrund med normer som överensstämmer med det
uppdragsmandat som ges i styrdokumenten.
- Normgemenskap bland personalen, vilket ger den enskilde trygghet och stöd. Att var och en
”lever som man lär”.
- Gemenskap och frihet att avvika. Rätt att ge uttryck för personliga värderingar, frihet från att
bli stämplad som ”avvikare”.
(Skolverket m fl)
Det är valår - några
värdegrundsdilemman
1. Det är valår. Skolan har i vanlig ordning bjudit in representanter för samtliga riksdagspartiernas
ungdomsförbund till skolan för att informera. Men nu kräver dessutom både ett parti med klart
uttryckta rasistiska åsikter och ett kommunistiskt parti med väpnad revolution på programmet att få
delta. De åberopar yttrandefriheten och våra demokratiska rättigheter som skäl att få vara med. Hur
bör skolan agera i detta fall?
2. En måndag morgon när du kommer till skolan så står en representant för ett tydligt
främlingsfientligt parti i den stora uppehållshallen och delar ut flygblad till de morgontrötta eleverna.
Hur bör skolan agera i detta fall?
3. I din egen klass florerar en stor mängd märkliga vandringshistorier av främlingsfientligt och
rasistiskt slag. De handlar exempelvis om hur invandrare behandlar sina barn eller hur de inreder sina
bostäder. Du har i flera år nu hört olika varianter av dessa skrönor, samtidigt som några är nya för
dina öron. Hur bemöter du dessa? Hur bör skolan agera?
4. Några elever har olika nazistiska symboler påsydda på sina kläder och kepsar. Hur bör skolan agera?
5. Du är lärare. Det är valår. Eleverna i din klass vill absolut veta på vilket parti du tänker rösta på. Hur
tycker du det är lämpligast att bemöta den frågan? Hur tycker du att läraren ska svara?
Policy vid politisk partimedverkan
1. Skolan är ingen allmän plats. Yttrandefrihet innebär inte någon rätt per automatik
för enskilda eller någon grupp att få tillträde till en skola för att där få sprida ett budskap. Det är
skolan som bestämmer vem som får vistas där.
2. Rektor kan exempelvis besluta att politiska partier inte ska få vistas på skolan eller där sprida
tryckta skrifter.
3. Om skolan beslutar att ett eller flera politiska partier ska få tillträde till skolan för att
sprida ett politiskt budskap, måste detta gälla alla partier.
4. Begränsningar av utrymmesskäl eller andra praktiska skäl kan få göras på
objektiva grunder, t ex att enbart bjuda in de partier som finns representerade
i Sveriges riksdag.
5. Alla partier behöver inte bjudas in samtidigt.
6. Alla partier som inbjuds till skolan ska ges samma förutsättningar, t ex vid
arrangemang av bokbord eller affischuppsättning.
7. Ett parti kan inte förvänta sig särbehandling. Om ett parti inte vill debattera
i samma sammanhang eller i samma lokal som andra partier, har detta parti
ingen rätt att kräva att skolan ska ordna ett särskilt tillfälle för detta.
8. Ett partis politiska åsikter får inte leda till att det av skolan behandlas sämre
än andra partier, inte ens om dess åsikter strider mot skolans värdegrund.
Exempel: Policy för skolavslutningar
• En skola som väljer att ha skolavslutning i kyrkan
riskerar att vissa elever utestängs från gemenskapen vid
ett tillfälle som många tycker är viktigt och
betydelsefullt. Därför är det viktigt att rektorn, som har
ansvaret enligt lag, också har kontroll över avslutningens
innehåll och utformning. Alla elever ska kunna känna sig
välkomna till avslutningen och föräldrarna ska kunna
låta sina barn delta utan att de känner att de blir ensidigt
påverkade.
• Enligt skollagen ska undervisningen i skolan vara ickekonfessionell. Den ska vara saklig och allsidig. Trots det
kan en avslutning som hålls i kyrkan vara tillåten.
Tonvikten bör då ligga på den gemensamma samvaron
och inte på religiösa traditioner.
Plats för egna anteckningar
