grön ekonomi” och ”bioekonomi”?

Bioekonomi och grön-tillväxt ur ett regionalt
utvecklingsperspektiv
Gunnar Lindberg, Nordregio
Kramfors, 18 juni 2014
Grön ekonomi/Bioekonomi
Varför?
Vad?
Hur?
http://www.youtube.com/watch?v=2xvXkOMRTs4
Vad sägs i filmen: Varför – Vad – Hur?
 De fossila bränslena kommer ta slut – och användningen
av dem är ohållbara (utsläpp).
 Forskning kring hur man kan förädla biologiska produkter
-> nya innovativa produkter kan ersätta fossila
insatsvaror. Men även utveckla helt nya produkter från
skog, jordbruk och hav.
 Nya industrier + nya jobb + hållbar ekonomisk utveckling!
 Hur? ”Changing the way we think” -- ok, det låter ju lätt 
Varför är intresset så stort för ”grön
ekonomi” och ”bioekonomi”?
 Miljö och klimat
 Ekonomiska vinster/besparingsmöjligheter
 Arbetslöshet och negativ utveckling på landsbygden
 Energi(o)säkerhet, självständighet
Grundfrågorna är desamma i
utvecklade och utvecklingsländer
 Kan man kombinera ”tillväxt och miljö”?
 Hur utvecklar man strategier utifrån nationella och regionala
förutsättningar?
– Resurser, processer, efterfrågan och produktion på lokal
nivå men i en globaliserad värld.
 De stora institutionerna talar mycket om smart specialisering…
…och att använda nya samverkansformer för att utveckla
nya verksamheter och innovationer för smartare användning av
resurser som man redan har.
Grön tillväxt
Bioekonomi
 En strävan mot ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling som
är frikopplad från resursutarmning, miljömässig degradering
och utsläpp.
 Från början en utveckling av begreppet hållbar utveckling…
…som nu har kommit att handla mycket om både urban och
rural ”endogen” utveckling.
 Bioekonomi kan ses som en delmängd av grön ekonomi, men
skall man vara korrekt så handlar det då om ”hållbar
bioekonomi”.
Grön ekonomi
“Grundläggande förändringar i hur vi producerar och konsumerar är
nödvändiga för att uppnå global hållbar utveckling” (FN, 2012).
 Handlar mycket om att finna ”instrumenten” för omställning.
 Substitution för att uppnå hållbara flöden vad gäller insatsvaror
och restprodukter.
 Effektivare användning av material och energi.
 Utvecklandet av ”cirkulära flöden” i produktion och konsumtion.
 Ändrade konsumtionsmönster.
Bioekonomi
“Bioekonomin inkluderar primärproduktion, så som jordbruk,
skogsbruk och fiske,
- och industrier som använder/processar biologiska resurser, så
som livsmedels- och trä- och pappersmassaindustrin och delar av
kemisk-, bioteknisk- och energiproduktion .” (EC2014)
Totalt i Norden 2012
Källa: Creating value from bioresources - Innovation in Nordic Bioeconomy (Nordic Innovation, Gaia 2014)
I Sverige
Totalt ca 10 % av
ekonomin idag
Vilken är diskursen kring de
regionala aspekterna (fördelarna)?
 Nyföretagande och jobb.
 Nya ekonomiska aktiviteter skapar förutsättningar för service
och infrastruktur.
 Innovationer och kunskap till landsbygden (där mycket av
aktiviteterna inom bioekonomin måste ske) skapar positiva
långsiktiga effekter.
 Kapacitetsuppbyggande och sociala innovationer i rurala
områden.
 Lokal nytta, t.ex. lägre kostnader för energi på landsbygden.
Kopplingen mellan grön tillväxt och
regionala strategier…
… bygger på etablerade perspektiv
 ”Styrmedel på miljöområdet” måste stimulera dynamisk
effektivitet (dvs. teknisk utveckling, människors
kompetens, nya processer, etc.) då är de även positiva
för regional utveckling!
 Regional utveckling bör självklart fokusera på regionala
förutsättningar, innovationer, sammarbete, och
attraktionskraft.
 Viktigt att ”förstå” sin region.
Vad skapar jobb i Västernorrland?
Västernorrland
Rank Sektor
Multiplikator
1
Trä och trävaror
1.22
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Reklam och marknadsföring
Grafik och reproduktionsindustri
Informations och kommunikationsftg.
Rederier
Icke-metalliska mineraliska prod.
Magasin och service till transport
Livsmedel och drycker
Jordbruk
Hotell och restauranger
Avfallshantering och återvinning
1.22
1.21
1.21
1.21
1.19
1.19
1.19
1.19
1.19
1.19
Idag: 1 100 jobb
…
50
51
52
53
54
55
56
El- gas- och värmeverk
Hälso- och sjukvård
Socialt arbete (vårdhem, socialkontor, etc.)
Kemikalier och kemiska produkter
Försäkringsbolag och pensionsfonder
Andra transportmedel
Stenkol och raffinerade petroliumprod.
1.09
1.09
1.08
1.07
1.06
1.05
1.04
57
Skogsbruk
1.03
Idag: 20 000 jobb
Idag: 1 700 jobb
Pågående Nordregio Projekt
(NCM Arbetsgrupp)
 Identifiera regionernas roll i utvecklingen av
bioekonomin/den gröna ekonomin
 Analysera och förstå nyckelfaktorerna ur ett regionalt
perspektiv: drivande faktorer och bromsande faktorer.
 Identifiera och förklara “goda exempel” på regional
utveckling som integrerar bioekonomi.
 South Iceland; Forssa region; Sarpsborg; Örnsköldsvik;
Zealand
Nordiska förutsättningar
 Många värdefulla resurser att bygga på i en process av grön
tillväxt.
 Naturresurser och hög innovativ kapacitet.
 Starka kopplingar mellan universitet, näringsliv och det
offentliga.
 Bra förutsättningar för företagande och entreprenörskap.
 Historiskt höga investeringar i F&U
 Historiskt stark politisk vilja och styrning (och starka NGOs)
Från ”State of the Region”
 Visar att de nordiska länderna till
stor del är ledare när det gäller
innovationer, men också att det
finns stora regionala skillnader i
Norden.
Från ”ESPON GREECO”
 Visar vilka regioner som har
börjat resan mot en grönare
ekonomi, och vilken potential
olika regioner har.
 Kartan är en kombination av
många olika indikatorer, bl.a.
innovation, governance, statlig
upphandling, gröna kluster,
utbildningsnivå, kommunalt
miljöarbete, potential för
förnyelsebar energi.
 Visar att ur ett Europeiskt
perspektiv så har de Nordiska
länderna en stor potential och
goda förutsättningar att utvecklas
genom grön tillväxt.
Vad är viktiga ”delar” ur ett regionalt perspektiv?
Miljö-
Marknader
med
efterfrågan
(lokalt och
möjlighet att nå
ut globalt)
Tillgång till
kapital
(Speciellt i
fasen vi är i
nu med
uppskalning
till stor skala)
medvetenhet
och frivilliga
initiativ
(EU fokuserar
nu på att förstå
hur sociala
innovationer
påverkar
regioners
utveckling)
Väl fungerande
institutioner,
smarta
styrmedel och
regler
Territoriella tillgångar
Tillgänglighet
av teknik och
kunskap
Tillgång till
(ofta väldigt
specialiserad)
arbetskraft
Vad är viktigt ur ett
styrningsperspektiv?
 Större politiska ambitioner skulle snabba på omställningen
 Ökade investeringar i infrastruktur skulle snabba på
omställningen inom områden såsom vatten, avfall, transporter,
etc.
 Rätt prissättning av resurser och utsläpp är en kraftfull drivkraft
för omställning.
 Arbeta med ett integrerat territoriellt perspektiv; vad har vi, hur
hänger allt samman, hur utvecklar vi aktiviteter parallellt?
”Axplock” från de regionala studierna
–
Fallstudierna illustrerar att bioekonomin inte bara handlar om storskalighet och
högteknologi – det är viktigt att känna till sina lokala förutsättningar och se sin potential.
–
Lokala småskaliga ”Food Innovation Centres” är en viktig del av utvecklingen på Island.
–
Livsmedelsinnovation kan byggas på lokala kunskaper och kompetens inom
primärproduktionen och behöver inte nödvändigtvis högteknologiska anläggningar etc.
–
När det gäller mer högteknologiskt bioekonomi så är en låg utbildningsnivå en stor
utmaning som kan begränsa utvecklingen.
–
Kluster och regional ”märkning” verkar vara en viktig del av bioekonomin.
–
Kontroll av hela värdekedjor inom bioekonomin skapar stora värden: ”intern industriell
symbios”.
–
”Märkningen” av regionen utifrån bioekonomin ses som viktigt – det lockar både företag,
arbetskraft, finansiering, samt stärker invånarnas förståelse för processen.
–
Kopplingar till utbildningsinstitutioner har spelat en stor roll.
Fallet Örnsköldsvik
(Källa: Clas Engström, Processum, 2014)
Fallet Örnsköldsvik
 Klustret upplevs som väldigt framgångsrikt i att utveckla företagen – och
teknikerna. Nu införlivat i statliga SP.
 Kopplingen mellan regional utveckling och bioekonomin faller lite mellan
stolarna – ingen tydlig långsiktighet.
 ”Biofuel region” lyfter en del av frågorna och jobbar även med ”branding”
 Mycket kritik mot de nationella styrmedlen och den kortsiktighet som
finns. Gäller finansiering, skapande av efterfråga, vägval inom statliga
bolag.
 Man måste förstå att det inte alltid går så fort som man vill. I Ö-vik blev
man väldigt engagerad och satsade väldigt mycket på t.ex. etanol innan
marknaden var etablerad.
 Nu måste man våga starta om.
Fallet Örnsköldsvik
 Idag har globala aktörer blivit ett viktigt inslag i
bioekonomin.
 Kanske har man inte riktigt hängt med nationellt/regionalt
i vilken global trend som finns i detta?
 Hur påverkar detta möjligheterna till regional utveckling
inom bioekonomi? Vem gör vinsterna i patent, produkter,
teknik?
Förenklat: vad kan ”regioner” göra?
[email protected]
www.nordregio.se
Hur lätt är det att starta företag?
Hur mycket av BNP används för F&U?
Från ESPON GREECO
 Kartan visar antal specialiserade
kluster inom området ”grön
teknik”, per miljon invånare.