Sociala innovationer för
minskade skillnader i hälsa
Anna Balkfors
Institutet för hållbar stadsutveckling
Malmökommissionens huvudsekreterare
Doktorand
Sociala innovationer
Socialt entreprenörskap
Socialt intraprenörskap
Social hållbarhet
Sociala investeringar
Bild: Bjarne Stenquist, Malmö stad
Komplicerat
Minska ojämlikhet i hälsa
Komplext
Källa: Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmös väg mot en hållbar framtid (2013)
Källa: Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmös väg mot en hållbar framtid (2013)
Social innovation är nya sätt att möta
samhällets utmaningar genom
innovativa tjänster, produkter,
processer och metoder.
Komplexa samhällsproblem:
Barnfattigdom, klimathot, dropouts från skolan, arbetslöshet,
psykisk-, fysisk ohälsa, åldrande befolkning, hemlöshet, fattigdom,
utanförskap, segregation
Ojämlikhet i hälsa
Social innovation
Sociala innovationer kan delas in i tre kategorier:
• Gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala behov som inte tillgodoses av
marknaden eller den offentliga sektorn.
• Som samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer suddats ut
och där innovationen riktar sig till hela samhället.
• Som systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer,
strategier och politik.
Källa: BEPA-rapport: Empowering people, driving change: Social innovation in the
European Union) 2013
Sociala entreprenörer och samhällsentreprenörer
• Entreprenörer som löser samhällsutmaningar på nya sätt genom att
kombinera entreprenörskapets logik med ett samhällsnyttigt mål.
• entreprenörer som bidrar till nyskapande lösningar på samhällsutmaningar
• drivs av skapa resultat och vinst för samhället
• de har en affärsmodell som gör företaget livskraftigt
• Många benämningar; socialt entreprenörskap, hållbart
entreprenörskap, socialt företagande, social innovation, publikt
entreprenörskap, civilt entreprenörskap – och
samhällsentreprenörskap
Hur skapar man arbetstillfälle, välbefinnnde och sammanhang
för kvinnor som står långt från arbetsmarknaden
Kristina Merker Siesjö
IKEA
Tillväxt Malmö
Green Furniture
Kryddor från Rosengård
Region Skåne
Jag vill att fler lär sig räkna och tycka det är kul!
Den dummaste jävla idé jag någonsin hört!
Johan Wendt
Källa: Folkhälsomagasinet,
Svensk förening för folkhälsoarbete 2010:1
Social impact reports
LEKSELL
Social ventures
Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog
Seeab
Social innovation för ett bättre Sverige
“Skalbara, ekonomiskt hållbara,
målstyrda verksamhetsmodeller med
evidensbaserad och mätbar social
samhällsnytta” (Leksell, social ventures)
Sociala investeringar i Sveriges
kommuner och landsting/regioner
Syftar till att ge en bild av hur kommuner och landsting/
regioner arbetar med sociala investeringar i allmänhet och
sociala investeringsfonder i synnerhet.
•
•
•
•
Hur ser man på konceptet
Motiv
Fonder; motiv, konstruktion, organisation
Kompetens för arbetet
310 respondenter. (290 kommuner, 20 regioner/landsting)
Svarsfrekvens 85.5 %
Källa: Balkfors (2015): Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner. Resultat från en enkätstudie.
Motiv till sociala investeringar
Vilket av följande motiv anser ni generellt
stämmer in på konceptet sociala investeringar?
Fråga 2: Antal respondenter 255
Vilka resultat syftar ert arbete med
sociala investeringar att förbättra?
Källa: Balkfors (2015): Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner
Vilka aktörer får ansöka om medel för sociala
investeringar?
Källa: Balkfors (2015): Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner
Hela familjen
• Barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd
• Noggrann kartläggning livsområden
• Myndigheter samverkar; Malmö stad, Region Skåne,
Arbetsförmedlingen
• Tre socialsekreterare, som var och en vanligtvis handlägger
socialbidrag åt 70–90 hushåll, fick arbeta intensivt med 15 familjer var
• Tillgänglighet
• Projektet ”Hela familjen” finansieras av medel ur Malmö stads sociala
investeringsfond.
Resultat Hela familjen
•
•
•
•
Case – kontrollgrupp
I arbete, studier: Case: 31 familjer. Kontroll grupp: 2 familjer
Investeringskostnaden för tre år uppgår till cirka 6 miljoner kronor.
31 familjer i sysselsättning redan under första året en besparing på knappt
4,9 mkr.
• Återföring
• Spridning
Finns övergripande strategiskt mål för ert arbete
med sociala investeringar?
Källa: Balkfors (2015): Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner
Finns det en plan för implementering av framgångsrika
sociala investeringsprojekt i ordinarie verksamhet?
Källa: Balkfors (2015): Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner
Struktur för effektutvärdering & programtrohet
1. Vilka långsiktiga
effekter förväntas
projektet ha?
2. Vilka resultat vill vi förändra
eller uppnå med projektet?
Med vilka utfallsmått kan vi
mäta resultaten?
Långsiktiga effekter
Resultat/utfallsmått
3. Vilka aktiviteter/insatser
genomför vi under projektet för
att uppnå förväntade resultat?
Hur ofta? Av vem?
Aktivitet/Insats
4. Processmått: Kan vi mäta utförandet och
delresultat för aktiviteterna? Tid för
aktivitetens förberedelse, gemomförande och
efterarbete? Deltar avsedd målgrupp i
aktiviteten?
Processmått
5. Input: Vilka resurser
kommer projektet att
kräva? Hur fördelas dessa
på aktiviteterna?
Input
Sociala intraprenörer
• Löser samhällsutmaningar på nya sätt genom att kombinera
entreprenörskapets logik med ett samhällsnyttigt mål
• intraprenörer som bidrar till nyskapande lösningar på samhällsutmaningar
• Utgår från ett problem. Brinner för/drivs av ”saken”
• Verkar i den egna organisationen
• Kan systemet, känner problem och ser möjliga lösningar
• Kapacitet, förmåga att innovera i systemet
• Förutsätter ett modigt ledarskap och tillåtande arbetsklimat
• Många benämningar; eldsjälar, friendly hacking the system, utanför
boxen, ….
Projektledare (social intraprenör)
Karin Rahmberg
Allaktivitetshuset i Lindängen har 5500 besökare/mån.
+ skolresultat
- dropouts gymnasiet
- försörjningsstöd
Trodde det var en nolla för mycket.
Helt otroligt, säger professor Göran Cars KTH
Hur ska de socialt utsatta EU-medborgare som vistas i
Malmö hitta andra försörjningsmöjligheter än tiggeri?
Anne-Lie Lindell, Stina Jensen
Den frågan är utgångspunkt för en workshop som Malmö stad ordnar den 18 april.
– Hur kan vi tillsammans nå fram till lösningar? Människor kommer hit för att hitta arbete, inte tigga. Det
handlar dels om att se försörjningsmöjligheter i hemlandet, i andra EU-länder och i Sverige. Vi är också
nyfikna på hur det kan skapas förutsättningar för att dessa människor berikas av sina vistelser i Sverige och
kan återvända till sitt hemland bättre rustade, säger Anne-Lie Lindell, samordnare för frågor som rör socialt
utsatta EU-medborgare.
Tillsammans med sin kollega Stina Jensen arrangerar hon workshopen Försörjning istället för tiggeri. Alla
som kan tänkas kunna bidra med idéer – allmänheten, organisationer, entreprenörer och myndigheter – är
välkomna att delta.
– Vi vill koppla samman goda idéer och hoppas även på att inspirera till egna initiativ och samarbeten.
Efter workshopen kommer vi att arbeta vidare med materialet tillsammans med EU-medborgare, säger
Stina Jensen.
Samordnarna har redan hållit två workshops på samma tema där enbart EU-medborgare deltog.
– Det är viktigt att det är EU-medborgarna själva som äger frågan. De har yrkeskunskap på olika områden
och det gäller att omsätta den till konkreta idéer som kan leda till försörjning, säger Anne-Lie Lindell.
Social innovation
• Begreppet social innovation brukar förklaras som innovativa tjänster, produkter,
processer och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar. Det kan vara
allt ifrån klimathot till finanskris, segregation, arbetslöshet, åldrande befolkning och
utanförskap.
• Sociala innovationer kan delas in i tre kategorier:
• Gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala behov som inte tillgodoses av marknaden eller den
offentliga sektorn.
• Som samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer suddats ut och där
innovationen riktar sig till hela samhället.
• Som systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer, strategier och
politik.
Källa: BEPA-rapport: Empowering people, driving change: Social innovation in the European Union
Budget 2015
Ur inledningen….
”Med avstamp i Kommissionen för ett
socialt hållbart Malmö ska staden arbeta
med sociala investeringar och bygga nya
kunskapsallianser. I Malmö ska frågor om
hur vi bygger en modern och
välfungerande global storstad stå högt på
dagordningen”.
Health in all policy, på riktigt!
72 rekommendationer
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Barn och ungas levnadsvillkor
Boendemiljön
Utbildning
Inkomst och arbete
Hälso- och sjukvård
Förändrade processer – kunskapsallianser &
demokratiserad styrning
Det finns ett problem att lösa
Idé om hur man löser problemet
Bild: Bjarne Stenquist, Malmö stad
Världens första lokala Marmotkommission
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Ta fram en folkhälsopolicy för Malmö!
Skapa samhälleliga
förutsättningar för hälsa på lika villkor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Delaktighet och inflytande i samhället
Ekonomiska och sociala förutsättningar
Barn och ungas uppväxtvillkor
Hälsa i arbetslivet
Miljöer och produkter
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Skydd mot smittspridning
Sexualitet och reproduktiv hälsa
Fysisk aktivitet
Matvanor och livsmedel
Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Vad är problemet? – Ojämlikhet i hälsa ökar
Lägst
Skillnad
28%
72
11%
100%
61%
50
39%
24
38
66%
39
59%
25
74.4 år 7.4
Högst
77%
27%
84%
81.8 år
Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2010
Behörighet till gymnasiet
Barnfattigdom
Förvärvsarbetande
Lågt socialt deltagande
Valdeltagande
Medellivslängd
Commission on Social Determinants of
Health 2005-2008
komplext
ojämlikhet i hälsa ökar, förstå varför
inget en ny policy kan förändra
berör alla politikområden
högst upp på politiska dagordningen
ord och handling
förutsättning för ett hållbart Malmö
livsnödvändigt; oetiskt, samhällsekonomiskt,
görbart
Malmökommissionens direktiv
Vad & Hur
• Beslut i kommunstyrelsen november 2010
• Politisk oberoende kommission
• Utarbeta vetenskapligt underbyggda strategier
för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö
• Prioritet;
barn och ungas uppväxtvillkor,
sociala och ekonomiska förutsättningar
demokrati och delaktighet
• Slutrapport 1 mars 2013
• ”Det ska mullra och bullra om kommissionen”
Kommissionen
•
•
•
14 kommissionärer
Ordförande, huvudsekreterare, informatör
Senior advisers
-Andra experter
-Bred konsultation
Linjär policyprocess
Designdriven policyprocess
Källa: Designlab för social innovation (2015), Mötesplats för social innovation
Social innovation
• Begreppet social innovation brukar förklaras som innovativa tjänster, produkter,
processer och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar. Det kan vara
allt ifrån klimathot till finanskris, segregation, arbetslöshet, åldrande befolkning och
utanförskap.
• Sociala innovationer kan delas in i tre kategorier:
• Gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala behov som inte tillgodoses av marknaden eller den
offentliga sektorn.
• Som samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer suddats ut och där
innovationen riktar sig till hela samhället.
• Som systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer, strategier och
politik.
Källa: BEPA-rapport: Empowering people, driving change: Social innovation in the European Union
Social innovation – jämlik hälsa
• Måste utgå ifrån ett problem som ska lösas
• Incitament för förändring/förbättring
• No data, no problem, no problem, no action (M.Marmot)
• Vi kan och bör lösa fler problem i ett bräde – hållbar utveckling
• Underskatta inte enskilda människors drivkraft och förmåga
• Bygg infrastruktur för intraprenörskap
• Evidens – innovation: Sociala investeringar- social innovation
• Mäta effekterna – som mjuka och hårda tal
• Resurser finns i systemen (pengar, intraprenörer)
Var modiga
Tänk stort
Tänk långsiktigt
