Begreppsförklaringar till UF
• Välgörenhet, Innan vi införde vårt välfärdssamhälle med grundläggande
ekonomiska trygghet för alla, var många människor som hamnade i
svårigheter beroende av välgörenhet från de rika och från de som hade
det bättre ställt.
Dagens välgörenhetsorganisationer som Röda korset, Rädda barnen,
Läkare utan gränser har ofta focus på att hjälpa människor i fattigare
länder.
Stadsmissionen arbetar nationellt med att stötta i utanförskap i Sverige.
Allteftersom klyftorna återigen ökar mellan olika grupper i Sverige ser vi
också fler organisationer som arbetar lokalt med välgörenhet. I
flyktinginvandringens spår i Europa ser vi också fler och fler människor
som engagerar sig, skänker pengar, och arbetar med välgörenhet.
• Sponsring bygger ofta på en överenskommelse som skall skapa
ömsesidig nytta för parterna. Ofta handlar det om pengar mot
exponering av ett varumärke. Vanligast inom idrottsvärlden.
• CSR, Corporate Social Responsibility. Begreppet uppstod i USA på 60talet och syftade på företagens samhällsansvar. Idag pratar man mer om
hållbarhet och hållbar utveckling. CSR/hållbarhet är en faktor som
stärker företagets varumärke. Omvänt gäller: att missköta sig när det
gäller CSR/hållbarhet kan definitivt leda till ett skadat varumärke. ”Om
man inte tar sitt samhällsansvar så missar man en konkurrenschans. Vill
du vara en långsiktig spelare så måste CSR ingå.” Telia, Kommunal,
Wolksvagen, Shell
• Hållbar utveckling, Ekonomisk, ekologiskt och socialt samt etiskt.
• Filantropi, Donationer- Skänker pengar från förmögenheter/ företag
eller stiftelser. Sätter ofta upp egna regler för att finansiera olika
satsningar- Bill Gates, Mark Zuckerberg, Wallenberg, Stenbeck, Dan
Olofsson
• Microfinansiering. Muhammad Yunus, bangladeshisk bankman och
ekonom, grundare av Grameen Bank och mikrokreditkonceptet. Finns
idag på många håll i världen.
• Social ekonomi, är en beskrivning av hela den idéburna sektorn med
föreningar och organisationer. Ett europeiskt begrepp. I Sverige finns det
• Sociala Företag- Företagande med socialt syfte. I övriga Europa är detta
en vanlig företagsform.
• Sociala Företag- Arbetsintegrerade, tex. Yallatrappan, Basta
• Samhällsentreprenörskap, initiativ som syftar till att förbättra det som
saknas eller inte fungerar i samhällsbygget, ofta med utgångspunkt i en
lokal kontext.
”Tjäna pengar o rädda världen”,
• Socialt entreprenörskap, initiativ som syftar till att genomföra sociala
förbättringar med hjälp av entreprenöriella initiativ. Sociala
entreprenörer finns i alla sektorer i samhället. S.E. kommer från
Engelskans ”social” som kan betyda både social och samhälle. I
översättningen till svenska blandar man ofta ihop begreppen. För att
belysa vad vi oftast menar när vi använder begreppet, så är det
Samhällsentreprenörskap vi menar.
• Publikt Entreprenörskap fokuserar på delaktighet och
samhällsbyggande, som sker i det publika rummet.
• Sociala InnovationerS.I. används ibland som ett samlingsbegrepp för alla dessa begrepp.
S.I. kan beskriva ett initiativ som är nyskapande, har ett
medborgarperspektiv, arbetar utifrån att skapa bestående förändring
som skapar ökad hållbarhet och ökad rättvisa.
S.I. kan också beskriva hela omställningsprocesser/ nya strukturer i
samhället i en mer hållbar riktning.
Projektet Social Innovation Skåne
Projektmålet är att en hållbar innovationsinfrastruktur, fler fysiska
stödfunktioner, en kunskapsutveckling i regionen samt en ökad
samverkan mellan idéburen och offentlig sektor, näringsliv och akademi
ska ha lett till fler sociala innovationer i regionen i form av;
•
gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala behov som inte
tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn,
• samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer
suddats ut och där innovationen riktar sig till hela samhället och/eller
• systemförändrande sociala innovationer som vill förändra
värderingar, kulturer, strategier och politik.
