Forskarna på slottet, seminarium Nr 4
Tisdagen den 10 mars 2015
Så var det dags för Forskarna på slottets sista seminariekväll. Även denna gång var företagare
och andra representanter från det omgivande samhället inbjudna att ta del av programmet som
den här gången hade temat: Att skapa konkurrens- och innovationskraft genom hållbara
och förtroendefulla affärsrelationer. Kvällens moderator var Klara Wirdby, utredare på
Länsstyrelsens stab.
Landshövding Barbro Holmberg hälsade alla välkomna och berättade kort om bakgrunden
till och syftet med seminarieserien.
– Länsstyrelsen och högskolan vill ta bort den barriär som tycks finnas mellan forskarvärlden
och omvärlden. Därför startade vi Forskarna på slottet för att sammanföra er så att ni kan
mötas och inspirera varandra. När jag och övriga landshövdingar träffade statsminister Stefan
Löfvén, berättade han om regeringens prioriteringar under den kommande mandatperioden.
Högst på prioriteringslistan är innovationsarbetet och vad man kan göra för att stimulera detta.
Kommersialisering av kunskap och idéer driver utvecklingen framåt. Vår förhoppning är att
det ska uppstå möten och samtal i kväll som kan främja utveckling och tillväxt i länet.
Högskolerektor Maj-Britt Johansson presenterade högskolans forskning och behov av samverkan
med det omgivande samhället.
– Högskolan i Gävle är länets kunskapscentrum med verksamhetsområdena utbildning, forskning
och samverkan. Högskolan etablerades 1977, har idag 15 000 studenter och omsätter för närvarande
450 miljoner kronor per år på utbildning. Söktrycket är stort, 2013 var Gävle landets näst mest
attraktiva högskola att söka till och det håller i sig. Förskollärarutbildningen i Gävle är populärast
landet och av teknikutbildningarna hamnar fem på 20 i topp-listan.
Här bedrivs forskning för 130 miljoner kronor per år och högskolan har två starka profiler
med egen forskarutbildningsrätt: Byggd miljö och Hälsofrämjande arbetsliv. En tredje profil
är Utbildningsvetenskap. Forskning bedrivs idag inom ett 40-tal områden.
– Kontakta oss om ni har någonting inom dessa områden som ni vill få hjälp med!
Högskolan satsar på samverkansverksamhet och avdelningen för kommunikation och
strategiska relationer har som uppgift att underlätta samverkan mellan högskolan och det
omgivande samhället.
– Vi arbetar med olika bryggor/arenor för att öka samverkan. (se www.hig.se) Forskarna på
slottet är också en arena som vi är mycket tacksamma för. Tillsammans ska vi se till att
utveckla länet.
Växelverkan mellan konkurrens och samarbete bland små och medelstora företag
Kvällens förste talare var professor Aihie Osarenkhoe, forskningsledare i ekonomi, marknad
och internationellt företagande.
– Marknadsföring har många olika beståndsdelar – processer, skapande utveckling och
kraften hos relationer/nätverk. Vårt gemensamma forskningstema går under namnet Hållbara
affärsrelationer (HAR). Det har pågått i 1,5 år och vi drar nytta av ekonomiämnets
mångvetenskaplighet och skapar värde tillsammans.
HAR utgår ifrån att en affärsverksamhet ska vara hållbar, proaktiv och förstärkas genom
samverkan som främjar utveckling av innovativa miljöer. HAR stödjer också regeringens
vision för ett hållbart företagande.
Ett antal workshops har genomförts med bland annat Region Dalarna och Gävleborg för att
identifiera innovativa miljöer med tillväxtpotential som kan leda till att hållbara,
värdeskapande affärsrelationer utvecklas.
Tre kärnfrågor har tagits fram:
1. Hur kan regionala företag och organisationer utveckla hållbara och förtroendefulla
relationer som stärker deras innovationskraft, internationellt och nationellt?
2. Vilka innovativa nätverksmiljöer kan identifieras som bidrar till hållbar regional
affärsutveckling? Innovation är inte bara uppfinningar, utan kan också vara nya sätt att
närma sig kunden på, skapa långsiktiga relationer till ömsesidig nytta.
3. Vilka metoder och modeller kan utvecklas som underlättar för företag att agera
proaktiv?
Under processen har man gått från 16 projektidéer till tre dimensioner:
1. Hållbara marknader utgår från att företag aktivt verkar för att möta marknadens krav på
social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Dessa är bättre rustade att vara framgångsrika
på marknaden.
2. Strategiska nätverk. Olika klusterinitiativ i regionen främjar hållbara affärsstrategier mellan
aktörerna. Finns en plattform som kan fungera som samordnande länk för att stödja aktörerna
i ett strategiskt nätverk med syftet att bygga regionala innovationsmiljöer?
3. Riskhantering. Här ingår juridik, redovisning och nationalekonomi. Man tar fram metoder
och modeller som går att använda för riskanalys och riskutvärdering.
– De tre dimensionerna är förankrade i utbildningen på vår avdelning. Vi erbjuder anpassad
utbildning som utgår från regionens aktörer och deras behov.
Avslutningsvis visade Aihie Osarenkhoe exempel på globala nätverk där aktörerna för visso
är konkurrenter (exempelvis flygbolag) men som ändå samarbetar och skapar värde för
varandra. Interaktion är ett nyckelbegrepp i innovations- och värdeskapande processer.
Så hanteras Corporate Social Responsibility (CSR) i globala och regionala
leverantörskedjor
Dr. Agneta Sundström har följt två olika forskningsspår – sedan 15 år tillbaka forskar hon
om hållbar utveckling och hur svenska företag hanterar CSR/ Corporate Social Responsibility
i globala och regionala leverantörskedjor. Hennes doktorsavhandling handlade om svenska
företags lokala samhällsansvar.
– CSR står för ekologiskt, socialt och ekonomiskt ansvarstagande.
EU:s definition är ganska svävande ”The responsibility of enterprises for their impacts on
society” och det gör det svårt för företagen att veta vad det är för något. Det ska emellertid
integreras i all verksamhet. Företagen förväntas identifiera, förebygga och minska alla
negativa återverkningar som deras företag kan ha på samhället.
När man tar ansvar för implementering av CSR i den egna verksamheten, måste man också
jobba internt. Man ska även ta ansvar för samhället och titta utanför sin affärsverksamhet, ha
ett speciellt fokus på intressenter som berörs av verksamheten, se efter vad kunderna vill ha,
vad leverantörerna säger osv. Man ska tänka framåt – vad kan vår verksamhet tänkas orsaka
för skador i framtiden?
Agneta Sundström gav ett antal råd till företag som har för avsikt att implementera CSR.
– Våra erfarenheter säger att man måste börja med kärnverksamheten och fundera över vad
man håller på med. Börja internt och fortsätt sedan med att ställa krav på leverantörerna.
Utan ledningens stöd går det inte. Inkludera även styrelsen i arbetet. Det finns flera stöd i
form av standards och riktlinjer för implementering av CSR. (Bland annat Global Compact,
ISO 14001 samt ISO 26 00)
Men när produktionen läggs utomlands kan företagens ansvarstagande för det lokala
samhället minska. CSR kan lokalt uppfattas som ett symboliskt engagemang, inte minst vid
uppsägningar. Det har gjort att man har blivit misstänksam mot det stora företaget på lokal
nivå, många ungdomar väljer att flytta från trakten i stället för att söka jobb där.
– Vi kunde dock se att företag som jobbade aktivt med att samarbeta på lokal nivå, skapade
positiva synergieffekter för både företag och samhälle.
På senare år har Agneta tittat på implementering av CSR i globala försörjningskedjor. Hon
har bland annat besökt Bangladesh där svenska klädföretag har flera underleverantörer. Trots
kontroller finns ett ansvarsgap.
– Men det är väldigt svårt för företag idag att säga nej till att ta ett socialt ansvar. Regeringen,
konkurrenter, kunder, leverantörer, samhället sätter press på företagen.
När det gäller regional hållbarhet är detta fortfarande något nytt.
– Vi vet väldigt lite om hur svenska företag ser på CSR ur ett svenskt perspektiv. Gör vi
kontroller eller tror vi bara att det fungerar? Många jobbar med säkerhet och riskhantering,
vissa tror att det handlar om större krav på jämställdhet och mångfald. Mest vanligt är det att
jobba med miljöfrågor och resursåtervinning.
Ny teori om förhandling
Hur skapar man en god affär? Den frågan svarade Lars-Johan Åge, doktor i
företagsekonomi, på i kvällens sista fördrag. Bland annat förklarade han sitt begrepp
”affärsbaxning”.
Åges forskning handlar om hur man skapar en god affär och han står bakom den första
vetenskapliga teorin inom ämnet som definierar vad en god affär egentligen är. Detta är
resultatet av ett sjuårigt projekt på Handelshögskolan i Stockholm där han skrev sin
doktorsavhandling.
– Vi fann fyra principer som finns i alla typer av affärer och lyckades visa hur de samspelar
för att nå en god affär för alla inblandade och samhället.
1. Affärsstandardisering. Den beskriver alla typer av standardiserade element som finns
kopplade till affären – avtal, styrdokument, standardiserade processer.
2. Affärskamratisering. Vikten av samarbete både internt och externt. Nyckelordet är
tillsammans. Att man arbetar tillsammans mellan avdelningar men också med kunden.
– Om jag skulle sälja ett IT-system, ta kundens specifikation, stänga in mig och göra precis
det kunden efterfrågar, kommer det inte att bli maximalt effektivt. Vi måste komma bakom
det som sägs för att hitta det kunden egentligen behöver. För att kunna skapa samsyn och
jobba mot ett långsiktigt mål måste vi samarbeta.
3. Personalisering. Detta handlar om individens roll i affärer.
– När människor möts ansikte mot ansikte har vi en förhandlingssituation. En förhandling
definierar jag som en situation där man måste samarbeta med andra för att nå sina mål.
Åge har i det sammanhanget studerat FBI som är världsledande i gisslanförhandlingar.
Principerna är de samma. Det finns ett antal punkter du måste tänka på i en förhandling –
både med en kund, vid köksbordet eller en flygkapare. Du måste ha a) ett öppet sinne. b)
Kunskap. Den som är bäst påläst vinner. Du måste kunna fältet. c) Du måste vara
kalkylerande och veta vart du vill nå med samtalet. Du ska tänka igenom vad du vill på ett
smart sätt men samtidigt lämna det bakom dig och fokusera på motparten och skapa en
förtroendebaserad relation. Vara lyhörd för vad som sker i stunden.
Att vara lösningsorienterad fungerar inte i förhandlingar. Du måste förtjäna rätten att ha rätt
och det gör man genom att lyssna aktivt, ställa frågor och få motparten att känna att du förstår
deras unika situation. Ibland kan maktspråk vara nödvändigt. Alla har väl smarta knep som
man kan ta till men de får inte försämra relationen.
4. Rationell affärsprövning. Vikten av att tänka igenom vadman vill uppnå med den här
affären. Här ryms också miljöhänsyn och tankar om hållbarhet.
– Poängen är, att de här fyra principerna måste finnas i alla affärer, i rätt dos, vid rätt tillfälle.
Det kallar jag för ”affärsbaxning”. Baxning är en gammal sjöfartsterm från slutet av 1700talet. I en god affär måste man baxa de här principerna fram och tillbaka. Det ska ske i ett
dynamiskt växelspel. Jag lägger inga värderingar, utan konstaterar att det är så här man gör.
Jag har hittat mönster som är gemensamma oavsett om det handlar om gisslan- eller
affärsförhandlingar.
Den som vill läsa mer kan göra det i boken Konsten att göra affärer som kom ut 2010. I den
här boken visar Lars-Johan Kåge tillsammans med Per-Erik Holmgren hur teorin kan
användas praktiskt av alla affärsmän och affärskvinnor.
Fråga: Är det någon princip som är viktigare än den andra?
Svar: Det är de här fyra som är verksamma, men hur var och en ska viktas varje gång beror på
situationen. ”Det är som att krydda en soppa. Du vet inte precis hur mycket av kryddorna som
behövs, utan du smakar av efter hand och kryddar i stunden.”
Små företag är över lag duktiga på relationer och sociala nätverk men svaga i strukturer och
processer. Men tittar man på riktigt stora företag är det tvärtom.
Slutord
Efter middagen avslutade Barbro Holmberg och Maj-Britt Johansson med att tacka varandra
och alla som deltagit, såväl forskare som åhörare. De var stolta över att ha sått nya frön
genom Forskarna på slottet som förhoppningsvis kan leda till nya idéer och innovationer.
Barbro Holmberg: Nu får ni ta och förvalta detta.
Maj-Britt Johansson: Forskarna på slottet har genomfört fyra seminarier under drygt ett år. Vi
hoppas det har bidragit till att bryta isen mellan högskolan och företagen. Vi kommer att göra
allt för att övertyga din efterföljare om en fortsättning.
Agneta Barle
