Nödinge – religion och kultur

Nödinge – religion och kultur
Nödinge kyrka och offerkällan
Kyrkan var den odlade bygdens centrum, religiöst och kulturellt, malmklangen från dess klockor ramade in den
enskildes liv, gav rymd åt arbetslivets växlingar och skapade fasthet åt bondekollektivets tro och traditioner. Till
kyrkan drogs vägar, kring kyrkan samlades administrativa organ som såväl köpenskap och världslig flärd.
(S P Bexell i Göteborgs Historia och herdaminne år 1835)
Offerkällan
Till vänster nertill i bilden ovan syns en sten. Den
markerar platsen för en offerkälla. Den är igenfylld
men hade järnhaltigt vatten. Här har hjälpsökande
människor under århundraden offrat mynt.
Offerkällan har sannolikt redan under hednisk
tid gjort platsen till ett centrum för kult och offer.
Kyrkans anseende och ryktbarhet som votivkyrka
(offerkyrka) kan troligtvis också kopplas till källan.
Från 1600- och 1700-talen finns förteckningar över
personer som skänkt penningar och andra gåvor till
kyrkan.
Landhöjningen och kyrkans läge
Många gåvor till kyrkan kom under åren från folk
med koppling till sjöfart. På 1100-talet låg kyrkan
nära Göta älv. På 1 000 år har landhöjningen varit
1-2 meter.
Del av ett äldre tak i Nödinge kyrka
I kyrkans vapenhus har man på en vägg satt upp plankor
som har utgjort medeltidskyrkans tak. Målningen är utförd i den äldre Läcköskolans stil. Från slutet av 1600talet eller början av 1700-talet.
Läcköskolan är ett samlingsnamn för de konstnärer
som under 1600-talets andra hälft arbetade för Magnus
Gabriel De la Gardie på hans gods, främst Läckö.
Ekkista från Nödinge medeltidskyrka
I början av 1980-talet skulle kyrkan renoveras. Därför gjordes först en arkeologisk undersökning. Vid
utgrävningen upptäcktes rester av en medeltida stenkyrka från 1100-talet. Dessutom fann man den här kistan,
som nu förvaras i Lödöse museum. Den är gjord av ekplankor, sammanfogade med tränaglar. Den är daterad
med dendrokronologi till 1060-talet.
Gravarna i kyrkan
Andra fynd
Gravarna visar på en intressant brytningstid mellan
vad som traditionellt kallas förhistorisk tid och
medeltid. En tid då kristendomen etablerades i
Sverige.
Man fann ett tiotal gravar där de döda hade
begravts i ett hölje av askbark eller näver och
dessutom kistan ovan. Av de skelett som gick att
könsbestämma var alla kvinnor och har daterats till
omkring 1050 e.Kr.
Bark- och näverkistor är exempel på ett ovanligt
begravningssätt i slutet av vikingatiden. Bara på tre
andra platser i Sverige har man funnit samma
gravskick, samtliga i Västsverige. I Nordnorge har
samerna använt detta begravningsskick ända fram
till 1700 e.Kr.
Vid sex av kistorna fann man hasselkäppar.
Gravkäppar har man hittat på fler platser. De har
tolkats som religiösa symboler. Sedvänjan med
gravkäppar av hassel förekommer under förhistorisk tid och tidig medeltid.
De döda låg med huvudet i väster vilket tyder på
kristna begravningar. Det var vanligt att begrava
kvinnor på den norra sidan av kyrkan vid den här
tiden. Kanske har här legat en stavkyrka söder om
gravarna, som var tidigare än den medeltida
stenkyrkan.
Svärd
Ett svärd av järn med åttakantig svärdsknapp
hittades. Typen dateras till 1200-talet. Svärd av
detta slag var dyrbara importföremål som endast
förmögna personer hade råd att skaffa.
Processionskrucifix
I koret hittades en liten kopparplatta med emaljdekor. Det hade suttit på ett processionskors av trä
som varit beslaget med emaljplattor. Krucifix av
detta slag tillverkades på 1100-1200-talet i Limoges
i Frankrike som var ett centrum för emaljkonst.
Primklocka
Nära södra korväggen hittades en s.k. primklocka
eller sanctusklocka av malm. Primklockor användes
vid den katolska nattvardsmässan. Klockan var
spräckt men i övrigt komplett. Den dateras till
1400-talet.
Mynt
Ett femtiotal mynt hittades, både av silver och
koppar. De omfattar en tidsperiod från 1200-talets
slut till 1700-talet.
Dopfunt med cuppa från medeltidskyrkan
Dopfunten är ett förnämligt arbete av den så kallade
Lödösemästaren. Vem han var vet man inte.
Foten är från 1700-talet och utförd i trä. Dopfunten
har ett lock. I gammal tid hälldes dopvattnet i dopfunten
på påskdagen och byttes inte förrän nästa påskdag. För
att hålla vattnet någorlunda rent hade man locket på när
det inte var dop. Idag byter man vatten oftare…
Kyrkan ligger på en udde, omfluten av Nödingeån.
Marken består av lera på sjösand, en olämplig
grund för en byggnad av sten. Man vågar anta att
platsen med källan hade en stor betydelse redan
under hednisk tid som centrum för kult och offer.
Att ta över platsen var ett sätt att bekämpa hedendomen. Ändå har församlingen valt att inte låta
offerkällan hamna innanför häcken, se bilden på
första sidan.
Vid utgrävningen 1981-1982 visade det sig att
grundplanen för en medeltidskyrka från 1100-talet
var närmast intakt. Den bestod av ett långhus och
ett kor med en triumfbåge som avskiljare. Det kan
också ha funnits ett torn. Hela kyrkan har först haft
jordgolv men under 1300-talets förra hälft har
västra delen av långhuset fått ett kullerstensgolv
som kan ses genom ett glasgolv i bänkraden längst
ner i kyrkan. Det finns belysning där nere!
Sannolikt under 1600-talet har kordelen breddats
och förlängts. Då fick kyrkan också trägolv. När
man byggde dagens kyrka 1727 har man sannolikt
återanvänt väggar och tak från medeltidskyrkan.
Utgrävningarna är dokumenterade av grävningsledaren Mona Lorentzon i boken Skärvor och fragment utgiven av Älvsborgs länsmuseum 1991.
Tidiga boplatser i Nödinge
Från den äldre stenåldern cirka 6000 år f. Kr. finns
en ansamling av rester från boplatser vid höjdlägena
inom södra Backa intill den havsvik som då täckte
Nödinge. Havet stod då cirka 25 meter högre än
idag. Denna fyndplats är en av de största och hör till
de mest betydelsefulla i Sverige. Platsen är dokumenterad men ännu inte undersökt.
Tid för Kunskap – tid för Kultur
Förr var kyrkan den odlade bygdens centrum, religiöst och kulturellt (se Bexell ovan). Under åren som gått har
det skett många och stora förändringar i samhället. Religionen hör självklart till kyrkan medan en del gamla och
många nytillkomna kulturyttringar inte anses göra det. Skolan är ett sådant område. Bildningsområdet ett annat.
Kommunen måste därför ta ansvar för medborgarnas kulturella utveckling på ett sätt och i en omfattning som
många av oss ännu inte har förstått vidden av. I Nödinge har man tagit ett helhetsgrepp och samlat kulturen
under ett tak. Man har skapat en byggnad med starka symbolvärden, precis som kyrkan har gjort i alla tider!
Byggnaden med ett tak som en fjärils vingar är ritad
av arkitekten Gert Wingårdh och invigdes 1995
med mottot ”Tid för Kunskap – tid för Kultur”. (Kmärkt från starten!) Den största användaren, Ale
gymnasium, fick ge namn åt huset.
Tre torg
Kärnverksamheten är utbildning, gymnasium och
högstadium. Ett av kraven på huset var att det inte
skulle ha karaktären av korridorskola. Huset är
därför uppbyggt kring tre torg, ett med cafeteria, ett
för information och ett för studier.
Cafeteria
En oas för avkoppling, fika och lunch, öppen även
för besökare, finns på torget vid entrén.
Sporthall
En arena för såväl motion som elitidrott. Läktare för
cirka 400 personer.
Teater och TV-studio
Teatersalong med 295 platser, varav hälften är
försedda med fällbara skrivskivor för skolans behov. Användbar för informationer och konferenser.
En studio för professionell inspelning av ljud och
bild, komplett med redigeringsmöjligheter.
Fritidsgård – kulturskola
Med tillgång till skräddarsydda lokaler för olika
ändamål är förutsättningarna för ungdomar att
bedriva en meningsfull fritid nästintill obegränsade.
Bibliotek – se bilden.